VINDTESTCENTER I SVERIGE. 2011-06-30 En förstudie om förutsättningarna i Sverige

VINDTESTCENTER I SVERIGE 2011-06-30 En förstudie om förutsättningarna i Sverige

FÖRORD Under våren 2011 har Svenskt VindkraftTeknisk Centrum, Vindforsk och Power Circle genomfört en förstudie om förutsättningarna att i Sverige etablera att testcenter för vindkraft, främst med inriktning mot kallt klimat inklusive nedisning. Fröet till initiativet tillkom under en vindkraftkonferens i november 2010 och efter diskussioner med bl.a. Energimyndigheten påbörjades arbetet med förstudien i februari 2011. Målet har varit att skyndsamt undersöka behovet av, och förutsättningarna för, att starta och driva ett testcenter för kallt klimat i Sverige. Genom att kartlägga vilka testcenter som finns idag och hur de arbetar, borde slutsatser också kunna dras om ett svenskt testcenters möjliga marknadsnisch. Förstudien skulle därefter följas av mer fördjupade undersökningar och planering om ett vindtestcenter skulle visa sig intressant. Förstudien överlämnas nu till Energimyndigheten, det svenska vindkraftkollektivet och envar intressent som vill utveckla svensk vindkraft och svensk vindkraftkompetens. Studien är av kvalitativ karaktär och baseras främst på intervjuer med vindkraftstillverkare, komponenttillverkare, internationella testcenter, kraftbolag etc. Dessutom har kompletterande faktainformation också inhämtats från årsredovisningar, rapporter och respektive aktörs hemsidor. Sammanfattningsvis konstateras att ett svensk vindkrafttestcenter med inriktning mot kallt klimat har förutsättningar att utveckla en svensk kunskapsnisch i världsklass, ger bättre driftvärden för vindkraft i kallt klimat och skapar underlag för export av såväl kunskap som ny teknik. Styrkan i de kvalitativa slutsatserna kan dock endast mätas genom en mer fördjupad studie där även värderingar av ingående marknad, aktörers investeringsvilja och satsningens avkastning ingår. Förstudiens har utförts och författas av Olle Johansson (Power Circle), Stig Göthe (Power Circle/Vindforsk), Anders Björck (Vindforsk) samt Matthias Rapp (Svenskt VindkraftTekniskt Centrum). Stockholm 30 juni 2011 Författarna Sida 2

Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING... 4 1 INLEDNING OCH POTENTIAL... 5 1.1 Bakgrunden till frågan och syftet med studien... 5 1.2 Marknadspotential för vindkraft i kallt klimat... 5 1.2.1 Bedömning gjord av IEA Wind, Task 19, Wind Energy in cold climates... 5 1.2.2 Bedömningar för olika regioner.... 6 1.2.3 Sammanfattning av förväntad utbyggnad av vindkraft i kallt klimat.... 6 1.2.4 Värde av utbyggnaden och behov av utveckling och forskning... 7 2 OMVÄRLDSSTUDIE... 8 2.1 Andra testcentra inom vindkraft... 8 2.1.1 Risø DTU Danmark... 8 2.1.2 ECN Nederländerna... 8 2.2 Andra testcentra i Sverige... 11 2.2.1 Swedish Transmission Research Institute (STRI)... 11 2.2.2 Biltestcentrum i kallt klimat... 11 2.2.3 Sveriges Tekniska Forskningsinstitut... 12 2.3 EU och TPWind om testcenter... 13 3 BEHOV AV TESTCENTER PÅ SVENSKA MARKNADEN... 14 3.1 Efterfrågan och behov... 14 3.1.1 Vindkraftstillverkare... 14 3.1.2 Komponenttillverkare... 14 3.1.3 Operatörer och ägare av verk... 14 3.1.4 Forskningscenter... 15 3.2 Industrialisering och arbetsmarknad... 15 3.3 Andra pågående initiativ i Sverige... 17 3.3.1 LTU/Swerea... 17 3.3.2 Vindkraftscentrum i Barentsregionen... 17 3.3.3 Göteborg Energi och GE Wind demonstrationsprojekt... 18 3.3.4 Energimyndighetens pilotprojekt... 19 4 ÖVERVÄGANDEN OCH SLUTSATSER... 20 4.1 Konklusioner av omvärldsstudien... 20 4.2 Tänkbara upplägg för ett svenskt testcentrum... 21 4.2.1 Upplägg A Fundament... 22 4.2.2 Upplägg B Fundament tillsammans med egna vindkraftverk... 22 4.2.3 Upplägg C Virtuellt testcenter... 22 4.2.4 Jämförelse av uppläggen... 22 4.3 Samhällsaspekter på ett testcenter... 23 4.4 Avslutning och rekommendationer... 24 5 BILAGOR... 25 Sida 3

Vindtestcenter i Sverige EN FÖRSTUDIE OM FÖRUTSÄTTNINGARNA I SVERIGE SAMMANFATTNING År 2010 producerades i Sverige cirka 3,5 TWh vindkraft från storleksordningen 1700 turbiner. Den installerade effekten var vid årsskiftet 2010/11 ca 2 160 MW. I jämförelse med andra länder och även andra branscher t.ex. bilbranschen, är Sverige inte särskilt duktigt på att omvandla vindkraftmarknadens frammarsch till svenska industriellt framgångsrika nischer som skapar tillväxt och exportvärden. På bilmarknaden är Sverige aktivt och området skapar sysselsättning och exportinkomster. På den växande vindkraftmarknaden är nästan allt importerat även om de svenska underleverantörerna nu börjar synas. Det övergripande syftet med denna studie är att söka en specifik svensk nisch som skulle kunna vara av intresse även för världsmarknaden och om i så fall denna nisch och/eller den svenska vindkraftmarknaden skulle kunna stimuleras och teknikutvecklas genom förekomsten av ett svensk vinkrafttekniskt testcenter. Den initiala ansatsen inriktas på nischen kallt klimat, även om komplex miljö (främst skogsmiljö) finns med som en ytterligare intressant nisch i periferin. Om svaret är ja, hur kan då ett testcenter utformas principiellt och vilka aktörer respektive intressenter skulle kunna uppmuntras att delta? Denna studie är en förstudie och ger därför inte svar på fler frågor än vad som behövs för att förkasta idén, alternativt ge tillräckligt underlag för att idén utvecklas vidare genom fördjupade studier. Generellt kan sägas att inget testcentrum i Europa genomför tester av vindkraftverk i kallt klimat. Samtidigt kan det konstateras att behovet av sådana tester finns, och att det i Sverige kan finnas förutsättningar för att etablera ett testcenter inom denna nisch. Det har i förstudien presenterats tre principiella upplägg för hur ett testcenter kan utformas. I en jämförelse av de tre uppläggen förefaller modellen med fundament för uthyrning till turbintillverkare samt ett antal egna kompletta verk vara det upplägg som har störst möjligheter att bli framgångsrikt och få en rimlig ekonomi. Arbetsgruppen har inte gått tillräckligt djupt för att kunna rekommendera ett center. Snarare blir slutsatsen att det finns fördelar som motiverar fördjupade studier. Vad som saknas är en reell studie över tänkbar marknad, trolig investering baserad på preliminära val av plats, samhällsvärderingar, och testplatsens egen ekonomi, marknaden för tester m.m. Rekommendationen är därför en fördjupad studie. Med erfarenhet från den övergripande förstudie som nu genomförts till en kostnad av ca 200 000 kronor behöver minst fem gånger mer tid läggas på den nya studien. Sida 4

1 INLEDNING OCH POTENTIAL 1.1 Bakgrunden till frågan och syftet med studien År 2010 producerades i Sverige cirka 3,5 TWh vindkraft från storleksordningen 1700 turbiner. Den installerade effekten var vid årsskiftet 2010/11 ca 2 160 MW. Dessa anläggningar är uppförda under många år och med betydande skillnader i ekonomiska förutsättningar, men det samlade investeringskapitalet torde röra sig om 20 25 miljarder kronor. Produktionsmässigt ger anläggningarna nu ca 5 TWH vars värde naturligtvis beror av det aktuella elpriset men ändå ligger på 2 3 miljarder kr i år och detta stiger snabbt med den ökade utbyggnaden. I jämförelse med andra länder och även andra branscher t.ex bilbranschen, är Sverige inte särskilt duktigt på att omvandla vindkraftmarknadens frammarsch till svenska industriellt framgångsrika nischer som skapar tillväxt och exportvärden. På bilmarknaden är Sverige aktivt och området skapar sysselsättning och exportinkomster. På den växande vindkraftmarknaden är nästan allt importerat även om de svenska underleverantörerna nu börjar synas. Det övergripande syftet med denna studie är att söka en specifik svensk nisch som skulle kunna vara av intresse även för världsmarknaden och om i så fall denna nisch och/eller den svenska vindkraftmarknaden skulle kunna stimuleras och teknikutvecklas genom förekomsten av ett svensk vinkrafttekniskt testcenter. Den initiala ansatsen inriktas på nischen kallt klimat, även om komplex miljö (främst skogsmiljö) finns med som en ytterligare intressant nisch i periferin. Om svaret är ja, hur kan då ett testcenter utformas principiellt och vilka aktörer respektive intressenter skulle kunna uppmuntras att delta? Denna studie är en förstudie och ger därför inte svar på fler frågor än vad som behövs för att förkasta idén, alternativt ge tillräckligt underlag för att idén utvecklas vidare genom fördjupade studier. Med kallt klimat avses sådant klimat som ger upphov till vinterförhållanden under delar av året, med köldgrader, snö och nedisning till följd. Det anses ej vara nödvändigt att närmare definiera uttrycket kallt klimat i detalj i denna studie. För att underlätta för läsaren kan kallt klimat exemplifieras med det klimat som råder i Sverige, Finland och Norge. 1.2 Marknadspotential för vindkraft i kallt klimat Marknaden för vindkraft i kallt klimat är, jämfört med den totala marknaden för vindkraft, relativt liten. Detta har också hämmat utvecklingen av vindkraftverk speciellt anpassade för denna marknad. Vindkraftverk anpassade för kallt klimat krävs dels för att klara kyla, dels för att klara nedisningsförhållanden. Kallt klimat ställer krav på materialens förmåga att klara kallt klimat och behov av uppvärmning av smörjoljor som exempel. Nedisningsförhållanden medför behov av sätt att förhindra istillväxt eller att avlägsna is (engelska anti-icing och de-icing). Problemet med is rör främst ispåväxt på bladen, men kan vara ett problem även för andra delar vindkraftverket då risk för nedfallande is måste beaktas. Nedan följer en bedömning av årlig utbyggnad av vindkraft i kallt klimat och därmed marknaden för ett testcenter i kallt klimat. 1.2.1 Bedömning gjord av IEA Wind, Task 19, Wind Energy in cold climates Vid konferensen Winterwind 2011 i Umeå gavs en presentation av arbetet inom IEA Winds 1 arbetsgrupp för vindkraft i kallt klimat. I presentationen finns en uppskattning av vindkraftsmarknaden i kallt klimat på enligt Figur 1 nedan. 1 IEA Wind, Task 19, Wind Energy in cold climates, http://arcticwind.vtt.fi/, www.winterwind2011.se Sida 5

FIGUR 1 - BEDÖMNING AV MARKNADSPOTENTIAL PÅ KORT SIKT IEA-gruppens bedömning visar att marknaden är i samma storleksordning som den globala offshoremarknaden, eller till och med något större än denna. Marknaden finns framför allt i tre områden: Kina, Nordamerika samt Nordeuropa. 1.2.2 Bedömningar för olika regioner. I Bilaga 2 redovisas uppskattningar av marknadspotentialen uppdelat på de olika regionerna Kina, Nordamerika och Europa. Bedömningarna baseras på de prognoser och visioner som ges av Global Wind Energy Council samt ländernas egna mål via stödsystemen. Marknadspotentialen avser potentialen i årlig utbyggnad ca 2015 2020. 1.2.3 Sammanfattning av förväntad utbyggnad av vindkraft i kallt klimat. Utifrån de regionbaserade analyserna i Bilaga 2 kan följande utläsas: Utbyggnaden för kallt klimat-anpassade vindkraftverk i Kina blir sannolikt flera GW per år, gissningsvis två till fem GW per år. Behovet av klimat-anpassade vindkraftverk i Kina rör främst kraven på att klara kyla, vindkraftverk anpassade för att klara nedisning är en mindre del av marknaden. Den Nordamerikanska utbyggnaden är också stor. En marknad på runt två GW per år om några år är rimligt att anta. En stor del av denna marknad bör uppleva problem med nedisning. I Nordeuropa är utbyggnaden runt en GW per år fram emot 2020, varav en stor del med problem med nedisning. Jämförs uppskattningen från IEA Wind task 19 med de regionbaserade bedömningarna i Bilaga 2 ses att bedömningarna ger tämligen likvärdiga resultat. Fram till 2014 förfaller en samlad nivå på dryga fem GW per år rimlig. I perioden fram till 2020 kan den förväntas växa, men inte dramatiskt. Sida 6

Behovet av vindkraftverk anpassade för kallt klimat vindkraftverk på grund av is-problem torde utgöra cirka häften av marknaden. Hur stor marknaden i Nordamerika och Nordeuropa blir kommer även att avgöras av hur väl vindkraftstillverkarna lyckas visa att nedisningsproblemtiken går att lösa, annars kan utbyggnaden hamna i andra områden med mindre nedisningsproblematik. 1.2.4 Värde av utbyggnaden och behov av utveckling och forskning Ett sätt att göra en bedömning av vad tillverkarna kan tänkas spendera på forskning och utveckling är att utgå från värdet av den årliga utbyggnaden. En årlig utbyggnad på 5 GW kostar överslagsmässigt ca 60 miljarder kronor. Med behov av forskning och utveckling på 1 % är denna FoU värd ca 600 miljoner kronor per år. Ett annat sätt att bedöma värdet av testmarknaden för vindkraft i klimat med nedisningsproblem är att se på det ökade värde som en effektiv avisningsutrustning kan ge. Idag tycks investerare i vissa fall räkna ner produktionen vilket ger liknande resultat i form av sänkt produktion. Om ca 2 500 MW ger 10 % mindre betyder det 0,5 TWh borttappad elproduktion till ett värde av ca 200 miljoner kr per år, vilket torde kunna motivera både satsning och forskning. Att under en tid sätta 1/3 av detta belopp i forskning för att eliminera problemet (ca 70 miljoner kr/år) synes inte orimligt. Anta, som ett alternativt resonemang, att producerad energi ökar med 10 % jämfört med att inte lösa problemet. I princip kan då kostnaden för verken öka med 10 % med samma lönsamhet för operatören. Med ca 2,5 GW utbyggnad i områden med nedisningsproblem kan då vindkraftverken tåla en kostnadsökning på totalt 30 miljarder kronor. Om tillverkarna för att uppnå denna tjänst lägger 2 % detta värde på att testa utrustning ger det en marknad för testning på 60 miljoner kronor per år. 2 2 Samma årliga värde fås även genom att nuvärdesberäkna en ökad intäkt på 4 öre/kwh under 20 år med 6 % realränta samt att ta 2 % av denna värdeökning med antagandet om 2,5 GW installerad effekt och en utnyttjningstid på 2 500 h/år. Sida 7

2 OMVÄRLDSSTUDIE 2.1 Andra testcentra inom vindkraft Vindkraftområdet har internationellt ett flertal testcentra för vindkraft. Många är inte specialiserade utan mer allmänna forskningscentra. Följande fem har studerats något mer ingående. I Bilaga 1 listas bakgrundsdata för Narec i Storbritannien, Cener i Spanien samt NREL i USA. De två centren som ligger närmast Sverige, Risø DTU i Danmark och ECN i Nederländerna, har beskrivits mer ingående nedan. Här har enskilda diskussioner med företrädare för respektive center ägt rum. Allmänt kan sägas att de alla fått uppmärksamhet och att de flesta skapat betydande kringverksamheter. 2.1.1 Risø DTU Danmark Risø DTUs generella uppdrag är att bidra till forskning, utveckling och utnyttjande av hållbar energiteknik samt att stärka den ekonomiska utvecklingen i Danmark. Risø DTU är en del av Danmarks Tekniska Universitet (DTU). Centret har verksamhet inom vindkraft, bränsleceller, bioenergi, solenergi, energisystem och kärnkraft. Inom vindkraftområdet är uppdraget att genom forskning och innovation utveckla nyckelområden som meteorologi, vindturbinteknik, havsbaserad vindkraft, kraftsystemintegration och material. Dessutom är Risø DTU involverade i test och mätningar, standardisering och certifiering samt utbildning. Kopplat till Risø DTUs vinkraftverksamhet finns följande anläggningar: Experimentell forskningsanläggning för bladkonstruktioner. Anläggningen kan utföra fullskaliga tester på blad upp till 30-40 meter. Høvsøre teststation för stora vindkraftverk (MW-storlek) upp till 160 meters totalhöjd. Risø DTU forskningsanläggning för vindkraftverk, med möjlighet att parallellt testa maximalt sex turbiner på upp till 500 kw. Det finns också planer på att bygga ytterligare en teststation för stora vindkraftverk i Østerild. Denna anläggning är betydligt större än Høvsøre och skall möjliggöra test av sju vindkraftverk (max 16 MW) med upp till 250 meters totalhöjd. För att kunna testa vindkraftverken under olika former, utan att påverka elnätet, kommer en avancerad nätanslutningsanläggning att byggas. Kring detta projekt har det formats ett konsortium som leds av Risø DTU, där Vestas, Siemens, Suzlon, Gamesa, DONG Energy, Vattenfall och ABB ingår. Konsortiet har blivit beviljade bidrag från EUDP för att genomföra en förstudie. Østerild uppges ha tuffare förhållanden än Høvsøre, och två av de sju planerade siterna kommer att ligga i skogsmiljö. Bland Risø DTUs kunder återfinns Vestas, Siemens, LM Glasfiber, DONG Energy m.fl. Centret har utfört undersökningar av vindkraft i komplex miljö, företrädelsevis på ön Bolund norr om Risø DTU. Hittills har undersökningarna fokuserat på kartläggning av, och modeller för, vindförhållandena i komplexa miljöer. På Østerild teststation kommer två testplatser att ligga i skogsmiljö. 2.1.2 ECN Nederländerna ECN driver sedan 2003 en testanläggning för stora vindkraftverk i Wieringermeer vid den holländska kusten, cirka 30 km från ECN:s huvudkontor i Petten. 8 km därifrån finns en hamn med möjlighet att lasta och lossa stora vindkraftsdelar som sedan transporteras på väg till testanläggningen. ECN har en testanläggning för rotorblad i hamnen. Sida 8

Testanläggningen har dels en vindkraftspark om fem verk som ägs och drivs av ECN och dels fem förberedda platser som vindkraftstillverkare kan hyra och sätta upp vindkraftverk på, normalt 4-5 år, för att testa prototyper och ny utrustning. Den kommersiella vindkraftsparken består av fem Nordex N80 turbiner som genererar cirka 28 GWh per år. Detta ger en solid intäkt som används för att driva testanläggningarna och finansiera forskningsprojekt relaterade till dels de egna verken och dels testverken. Samtliga verk är nätanslutna till FIGUR 2 - SKISS ÖVER ECN:S TESTANLÄGGNING 10kV-nätet via ett 36 MVA ställverk beläget vid ett av verken. Dessutom finns på området fyra mätmaster, diverse kontrollutrustning, givare och annan infrastruktur samt en driftcentral. Medelvinden på 100 m höjd är 8,3 m/s. ECN bedriver egna forskningsprojekt på Nordexverken. Bland annat utvecklas strategier för DoU. Vidare forskar man på vakeffekter och condition monitoring. För de uthyrda platserna erbjuder ECN individuella testprogram för kundernas vindkraftverk. Här ingår support för testverksamheten, optimering och certifiering av prototyper. Huvudsakligen används ECN:s datainsamlingsprogram, DANTE, eller andra avancerade programvaror. Data från vindkraftverken skickas till driftcentralen som också får in mätdata från master, SODAR och LIDAR. Allt kombineras med SCADA data och bearbetas av ECN:s tekniker. Slutligen transfereras all data till ECN:s kontor i Petten för vidare bearbetning. Verk ägda av testcentret Antal verk 5 Typ Nordex N80 Rotordiameter 80 m Navhöjd 80 m Märkeffekt 2500 kw Uppförda år 2004 Avstånd mellan verken 300 m Prototypplatser Antal 5 Rotordiameter, max 125 m Navhöjd, min 40 m Sida 9

Märkeffekt, max Avstånd mellan verken 6000 kw 400 m och 465 m Nuvarande prototyper Turbintyp DD115 GE 2,5 GE 2,5 Siemens 3,6 Tillverkare Darwind General Electric Siemens Wind Power Rotordiameter 115 m 100 m 100 m 107 m Navhöjd 100 m 85 m 100 m 80 m Märkeffekt 4,6 MW 2,5 MW 2,5 MW 3,5 MW Uppförd år 2009 2004 2007 2005 Elektrisk infrastruktur Nätanslutning Nätkapacitet Transformatorstation 10 kv 36 MVA 10 kv / 50 kv Mätmaster Antal 4 Masthöjder 2 x 100 m och 2 x 108 m Mäthöjder varierande upp till 108 m Mätdata vindhastighet, vindriktning, lufttemperatur lufttryck, relativ luftfuktighet, turbulens och atmosfärisk stabilitet Driftcentral / Kontrollcenter Kontor Möteslokal Datorrum Diverse för tillverkarna för upp till 18 personer för databehandling och utvärdering kök, verkstad och omklädningsrum Testanläggningen drivs av företaget ECN Wind Energy Facilities BV som ägs till 100 procent av ECN. 1 ½ person från ECN samt 10 tekniker arbetar med testanläggningen. Företagets uppgift är att utföra tjänster för vindkraftstillverkarna i deras arbete att utveckla och testa nya vindkraftverksprototyper och att bistå ECN med olika mätningar och utveckling av dataprogram som kan användas inom forskningen. Företaget finansierar sin verksamhet genom intäkterna från försäljning av el från Nordexverken samt av intäkter från uthyrning av testplatser, med mera. Inköp och uppförande av de fem Nordexverken finansierades av den lokala provinsen, EU-bidrag samt banklån. Närboende (främst ett antal jordbruk) är delaktiga och får en del av det finansiella utfallet. Elanslutning finns framdragen till varje testplats och företaget har tecknat avtal om elförsäljning för de verk som sätts upp av tillverkarna. Tillverkarna erhåller intäkten från elförsäljningen. Sida 10

2.2 Andra testcentra i Sverige 2.2.1 Swedish Transmission Research Institute (STRI) STRI är idag ett framstående konsult- och testbolag inom högspänningstekniken med huvudkontor i Ludvika och vissa kompletterande tjänster i Västerås och Göteborg. Antalet anställda är 51 personer. STRIs verksamhet består idag av konsulttjänster inom kraftområdet, programvaror för kraftflöden och systemstyrning, tester, provning och mättjänster. Man är ackrediterade för olika former av högspänningstester, miljöundersökningar, hållfasthetstester och kalibrering av instrument. Det ursprungliga högspänningstestlabbet har utvidgats med flertal nya specialiserade anläggningar. STRI är ett oberoende och ISO 9001 certifierat teknikkonsultföretag. STRIs verksamhet har utvecklats ur en diskussion från mitten av 1980-talet mellan flera ägare av högspänningslaboratorier, som alla vid denna tidpunkt såg många års stark utbyggnad av elsystem plana ut. När såväl kraftindustrin, högskolor som den tillverkande industrin alla ville lägga ned sina högspänningslaboratorier uppstod i stället en diskussion om en koncentration. Ur denna växte ett samägt bolag först mellan ABB och Vattenfall, senare efter Vattenfalls bolagisering - mellan ABB, Vattenfall och Svenska Kraftnät 3. I Ludvika satsades på ett välutrustat laboratorium för högre spänningar och kring detta kunde sedan också en konsultverksamhet successivt byggas. Tjänsterna är därför inte nödvändigtvis knutna till de fysiska prov som testresurserna erbjuder utan mer till den kunskap som organisationen får därför att personalen blandar erfarenheter från avancerad testmiljö och provning med praktiskt konsultarbete för industrin. Den historiska lärdomen av STRI är möjligen att de inledande åren inte var lätta, tvärtom ägarna var under de första 5-7 åren vid flera tidpunkter tveksamma. Nu framstår dock STRI som en lyckad etablering av ett testcenter. STRI har lyckats utveckla en välrenommerad konsultverksamhet kring sitt testcenter. 2.2.2 Biltestcentrum i kallt klimat Sedan 1970-talet har det förkommit testverksamhet i Arjeplog. De tillfrysta vägarna och sjöarna kring Arjeplog erbjuder goda möjligheter för test av fordon och fordonskomponenter i kallt klimat. Bosch var bland de första som utförde vintertester i norra Sverige. 4 Idag finns merparten av de stora biltillverkarna på plats i Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk och Slagsnäs under de kalla månaderna för att genomföra tester. I området finns både konstfrusna och uppvärmda banor på land samt banor på frusna sjöar. Anläggningarna måste prepareras dagligen för att erbjuda rätt testförutsättningar. I området har biltillverkarna egna hangarer och verkstäder. 5 Så sent som 2003 invigdes ett nytt, utvidgat testområde där ca 20 miljoner euro har investerats 6. Sammantaget gör detta norra Sverige till ett av de främsta testområdena i världen. Testverksamheten bedöms omsätta över 300 miljoner kronor årligen och skapar många arbetstillfällen. Ett antal lokala företag som erbjuder tjänster till de besökande testföretagen sysselsätter 400-500 personer varje vinter. Till detta kommer biltillverkarnas egen personal som skall ha kost, logi och logistik. Över 3 500 tekniker från Italien, Tyskland, Frankrike, Korea, Australien och många andra länder bor mer eller 3 Numera ingår även norska Stattnet 4 Bosch pressmeddelande 2005-01-28 5 Andersson, N., NyTeknik (2005) 6 Bosch pressmeddelande 2005-01-28 Sida 11

mindre permanent i området under vintermånaderna 7. Verksamheten förefaller vara relativt konjunkturokänslig och har endast i mindre utsträckning påverkats av de senaste årens lågkonjunktur. 8 Att Arjeplog och Arvidsjaur har blivit så populärt som testområde beror på många faktorer: Pålitligt klimat som ger rätt förutsättningar för testverksamhet i kallt klimat under stor del av året. Fungerande infrastruktur och närhet till hotell, butiker och restauranger. Stora ytor både på land och på sjöar som möjliggör många parallella tester från flera företag. Lokala företag som erbjuder service. Möjlighet till avskildhet då testerna ofta är av hemlig karaktär. Nära koppling till universitet med forskningsresurser Vid Luleå tekniska universitet (LTU) finns CASTT (Centre for Automotive Systems Technologies and Testing) som bedriver forskningsprojekt kopplat till fordon och material i kallt klimat. Dessutom har LTU en utbildning i bilsystemteknik där delar av utbildningen sker i Arvidsjaur. I Arjeplog har kommunens gymnasium en teoretisk linje med inriktning på biltestning. 2.2.3 Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP:s historia går tillbaka till 1920 då Statens Provningsanstalt inrättades på KTH-området och övertog då KTH:s materialprovningsverksamhet som drivits där sedan 1896. Syftet var då att för det allmännas och för enskildas räkning samt i vetenskapligt syfte utföra provningar och undersökningar av material, konstruktionsdelar, instrument och apparater med avseende på deras mekaniska, kemiska och fysiska egenskaper och beskaffenhet 9. SP omlokaliserades till Borås efter riksdagsbeslut 1971. 1993 ombildas SP från uppdragsmyndighet till statligt aktiebolag och byter då namn till Sveriges provnings- och forskningsinstitut, men behåller förkortningen SP. Efter ytterligare ett namnbyte benämns SP idag Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 10. Idag är visionen att vara ett internationellt ledande institut för forskning och innovation med avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. Affärsidén är att skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig kompetens för utveckling och utvärdering av teknik, material, produkter och processer. Genom detta skall SP bidra till värdeskapande och förnyelse i näringslivet. SP är verksamma inom nio profilområden, bland andra energi och miljö, mätteknik och kalibrering, elektronik och IKT, livsmedel samt träteknik. Energi och miljö är det snabbast växande profilområdet. Inom profilområdena erbjuder SP ett brett utbud av tjänster, från behovsmotiverad forskning, utveckling och innovation till forskningskomplementära tjänster som mätning, analys och certi fiering. SP är också verksamma internationellt, och deltog under 2010 i bl.a. ett 60-tal EU-finansierade projekt. De internationella uppdragen står idag för ca 14 procent av omsättningen11. SP konstaterar att demonstratorer blir allt viktigare för teknikimplementering. SP upplever en ökad efterfrågan på demonstratorer och testbäddar där man i större skala kan testa ny teknik före marknadsintroduktion. Här är SP en stark aktör med stora experimentella resurser, och ambitionen är att växa ytterligare på området. SP planerar bl.a. att bygga en test- och forskningsanläggning för aktiv 7 Andersson, N., NyTeknik (2005) 8 Eklund, N., Sveriges Radio, 2010-01-19 9 Svenskuppslagsbok.se 10 Wikipedia.se 11 SP årsredovisning 2010 Sida 12

trafiksäkerhet (ASTA) tillsammans med Chalmers och den svenska fordonsindustrin. Anläggningen skall ligga utanför Borås och beräknas vara i drift år 2013 12. 2.3 EU och TPWind om testcenter TPWind (European Technology Platform for Wind Energy) består av intressenter från vindindustri, myndigheter, forskningsinstitutioner, finansiärer m.m. Syftet med sammanslutningen är att verka för ökat samarbete och forskning inom vindområdet, för att behålla och stärka Europas position inom vindkraft. TPWind pekar ut ett antal områden där det krävs ökade forskning- och utvecklingsinsatser för att nå EU:s mål på vindkraftområdet. Relevant för denna förstudie är att TPWind inom flera delområden påpekar behovet av test- och demoanläggningar för att testa nya material, konstruktioner, blad och turbiner. Bland detta kan nämnas behovet av testanläggningar för stora turbiner. TPWind bedömer att det i Europa behövs 5-10 nya testanläggningar för nästa generations turbiner samt upp till tio demonstrationsprojekt för dessa (inklusive turbiner >10 MW). Behovet av ökad kunskap om vindkraft i skogsmiljö och extrema förhållanden (kyla, kraftiga vindar m.m.) lyfts också fram av TPWind. I detta inkluderas ökad kunskapsmassa och kartläggning av meterologiska förhållanden i dessa miljöer 13. Behovet av fler test- och demonstrationsanläggningar har också uppmärksammats av Europeiska kommissionen i arbetet med SET-planen. 12 ibid 13 TPWind, contribution to SET-plan 2007-03-22 Sida 13

3 BEHOV AV TESTCENTER PÅ SVENSKA MARKNADEN 3.1 Efterfrågan och behov 3.1.1 Vindkraftstillverkare GE Wind (Stefan Ivarsson, Karlstad) säger sammanfattningsvis att GE Wind har ett intresse av ett testcenter där företagets satsning på bl.a. nanoteknik för bladbeläggning kan testas och i slutändan certifieras. SI påpekar dock att en djupare analys av GE Wind:s intresse måste göras av annan GE Wind personal som arbetar med vindkraftverk för placering på land. Envision Energy International är intresserat av ett testcenter i kallt klimat. De är intresserade av att diskutera möjliga samarbetsformer så snart som möjligt. Envision är en kinesisk vindkrafttillverkare, med representation i Kina, Danmark och USA. Vestas har haft en intern dialog om deras eventuella intresse av ett testcenter i arktiskt klimat. Slutsatsen är att Vestas förmodligen skulle använda ett sådant testcenter om det kommer till stånd. Vestas framhåller vikten av att kunna utföra tester på ett testcenter där den geografiska lokaliseringen är vald så att kraftig nedisning i princip kan garanteras frekvent under en säsong. 3.1.2 Komponenttillverkare I samtal med SKF framkommer att de i dagsläget har begränsad möjlighet till att utföra tester i verklig miljö. De tester som utförs på lager sker till största del i laboratoriemiljö. Generellt ställer sig SKF försiktigt positiva till ett vindtestcenter för kallt klimat och lyfter fram vikten av att det finns självgående och kompetent personal knutet till centrat. SKF förefaller inte ha någon preferens om ägarförhållandena för ett eventuellt testcentra. SKF har idag exempelvis avtal med Göteborg Energi och Kenersys för test av lager i verket som står i Gårdsten 14. Även ABB ser ett värde i att ha möjlighet till tester på ett vindtestcenter i Sverige. 3.1.3 Operatörer och ägare av verk I syfte att få en preliminär uppfattning om hur operatörssidan (ägare av vindkraftverk) ser på en eventuell tillkomst av ett vindkrafttestcentrum har korta samtal förts med företrädare för branschen. Samtalen har förts med utgångspunkt från tre frågor nämligen: Om ett testcenter för vindkraft inriktas mot kallt klimat (och skog) i Sverige, hur skulle Du då betrakta Ditt företags relation till detta center? Givet att testcentret finns och att Ditt företag har forskningsbehov vilken inriktning tror Du att Du att Ditt företag skulle kunna vilja ge testerna? Om ett testcenter för vindkraft (inriktning skog + kallt klimat) etableras, vilka krav tror Du är viktiga för att det långsiktigt skall fungera och attrahera forskare, företag och intressenter? Tre vindkraftoperatörer har indikerat sina uppfattningar. Generellt kan sägas att företagen är försiktigt positiva till en eventuell etablering. Den första frågan besvaras i allmänhet i termer som uppmuntrande eller försiktigt stödjande. Den andra i termer av kommer knappast att utveckla egna produkter i anläggningen, kommer nog att vilja testa leverantörers produkter i anläggningen, kan tänka mig att utbilda egen personal i en testanläggning. Svaren på den tredje frågan blir mer spritt. Någon påpekar att syftet ju är testanläggning för kallt klimat och skog och det innebär i princip långt norrut och knappast vid kusten. En koppling till en högskola är sannolikt en nödvändighet men det betyder inte 14 Malmberg, P., SKF, telefonintervju 2011-04-06 Sida 14

nödvändigtvis närhet. Några distinkta uppfattningar om till exempel ägarskap och bemanning går inte att få. Om tester skall ske av utrustning krävs att sekretess kan garanteras, men det står lika klart att ett testcentrum måste drivas med stor grundläggande öppenhet. Utöver de tre frågorna framkommer också att det finns ett stort värde i Energimyndighetens stöd för pilotprojekt. Genom dessa kan ny teknik delvis provas. En annan intervjuad hade också i kontakt med Gamesa (till sin förvåning) noterat Gamesas stora intresse för vindkraft i kallt klimat. 3.1.4 Forskningscenter I Danmark, Nederländerna, USA och Spanien drivs de testcenter som beskrivs i kapitel 2.1 och i Bilaga 1 av nationella forskningsinstitut. De institut som driver dessa centra är även starka aktörer på forskning inom vindkraftsområdet. I Sverige existerar inte motsvarande institut. Forskningen äger istället rum på de tekniska universiteten/högskolorna, främst Lunds tekniska högskola, Chalmers, Kungliga tekniska högskolan, Uppsala universitet samt Luleå tekniska universitet. Chalmers har en längre tid drivit en provstation på Hönö utanför Göteborg. Stationen som består av ett vindkraftverk med 40 kw effekt. Aggregatet har byggts om ett antal gånger sedan starten och har använts för forskning och prov i anslutning till utveckling av Nordic Windpowers vindkraftverk i början på 90-talet samt för text av direktdriven generator i slutet av 90-talet. Under 2000-talet har provstationen i huvudsak använts för undervisnings och demonstrationsändamål samt forskningsprojekt. Byggs ett testcenter för vindkraft i kallt klimat är det viktigt att beakta hur forskningsprojekt ska kunna bedrivas vid testcentret. Forskning med tester i vindkraftverk sker dock redan idag i samarbete med vindkraftleverantörer och kraftföretag, t.ex. inom Svenskt VindkraftTekniskt centrum hos Chalmers och med bl.a. GE Wind, SKF och Göteborg Energi som deltagande företag. Det är troligt att ett testcenter skulle öka möjligheten att stärka svenska forskningsprojekt genom möjligheter till tester och verifieringar. Finansiering av sådana projekt måste dock sannolikt ske i forskningsprojekt finansierade av just leverantörer och kraftföretag samt med stöd av Energimyndigheten. För de testcentra som beskrivs i Danmark, Nederländerna, USA och Spanien har säkerligen både testcentermiljöerna och forskarmiljöerna nytta av varandra. Vid intervjuer med SKF och ABB framkom just leverantörernas synpunkter på att en koppling till en forskningsmiljö är önskvärt. 3.2 Industrialisering och arbetsmarknad De industriella traditionerna i Sverige är sådana att de passar väl in i en produktionskedja för en svenskbaserad vindkraftsindustri. Idag finns i Sverige ingen producent av färdiga verk, men på underleverantörsnivå finns många företag som levererar till vindkraftstillverkare. Bland de komponenter som produceras i Sverige kan nämnas lager (SKF), kraftelektronik (ABB), axlar (Scana), oljekylare (Alfa Laval) och torn (DynaWind). 15 Det finns fortfarande stort utrymme för svenska företag att slå sig in i denna bransch. Tillverkningskunnandet hos svenska företag är stort och den typ av komponenter som ingår i ett färdigt verk är av en typ som svenska företag i många fall är konkurrenskraftiga på. I Europa installerades 8500 MW under 2008, 10 200 MW under 2009 samt 9 300 MW under 2010. Den årliga installerade effekten förväntas öka ytterligare och årstakten fram till 2020 kan komma att bli 13 000-16 000 MW16. De företag som har varit framgångsrika inom branschen i Europa finns i Tyskland, Danmark och Spanien. Ett av huvudskälen till deras framgång har varit en stark och stabil hemmamarknad. Idag är hemmamarknaden av mindre betydelse för dessa företag och merparten av 15 Nätverket för vindbruk, www.natverketforvindbruk.se, 2011-04-20 16 Pure Power, EWEA, 2009 Sida 15

produkterna går på export, vilket visas tydligt i figur 3. Det är också i dessa länder som vindkraftutbyggnaden har kommit långt och där vindkraftbranschen sysselsätter ett stort antal personer. FIGUR 3 - TYSKLANDS, SPANIENS OCH DANMARKS ANDEL AV EU:S TOTALA NYINSTALLATION 17 Arbetstillfällen skapas genom forskning och utveckling, tillverkning av komponenter, installations- och underhållsarbete, infrastrukturutbyggnad samt logistik. Till detta kommer direkta och indirekta arbetstillfällen i samhället i övrigt. 18 Sysselsättningen inom vindkraftbranschen har ökat markant under de senaste tjugo åren. Tyvärr har denna utveckling endast skett i ett fåtal länder, trots att förutsättningarna finns även i andra länder. Exempelvis sysselsatte vindkraften 38 000 personer i Tyskland, 23 500 personer i Danmark samt 20 500 personer i Spanien under 2007. Totalt i EU-27 sysselsattes 108 600 personer direkt av vindkraften. Det bör noteras att dessa siffror avser direkt sysselsättning, vilket innebär att sysselsättningseffekterna är långt större om även indirekt sysselsättning vägs in. Med även indirekt sysselsättning inkluderad sysselsatte vindkraftbranschen 154 000 personer 2007 inom EU-27 19. Under 2009 ökade sysselsättningen inom vindkraftbranschen till 192 000 personer inom EU-27. Det finns även senare uppgifter som pekar på att vindkraften endast i Tyskland sysselsatte nästan 100 000 personer under föregående år. Prognosen från EWEA för sysselsättning 2015 respektive 2020 inom vindkraftbranschen uppgår till 282 000 personer respektive 446 000 personer (indirekt sysselsättning inkluderat) 20. 17 Pure Power, EWEA, 2009, s.24 18 Andersson, N. Jobb i medvind, 2009 19 EWEA, Wind Energy and the job market, 2009 20 Pure Power, EWEA, 2009 Sida 16

FIGUR 4 - EWEA:S PROGNOS FÖR SYSSELSÄTTNING INOM VINDKRAFTINDUSTRIN I EU, INKLUSIVE INDIREKTA EFFEKTER 21 En tumregel som ger en bra uppskattning av de generella sysselsättningseffekterna säger att varje installerad megawatt vindkraft ger tolv årsarbeten 22. I en simuleringsmodell som Department of Energy i USA har utarbetat är motsvarande siffra femton årsarbeten. Till detta kommer ungefär ett halvt årsarbete per installerad megawatt i drift och underhåll 23. I Sverige sysselsatte vindkraften ca 2 000 personer 2008. En utredning som Svensk Vindenergi24 har gjort visar att potentialen i Sverige är stor vad gäller sysselsättning relaterad till vindkraftutbyggnaden. Om vindkraftutbyggnaden i Sverige till år 2020 skulle uppgå till 25 TWh bedöms sysselsättningseffekterna uppgå till 12 000 nya arbetstillfällen. Samtidigt visar utredningen att om Sverige skulle vara framgångsrikt i industrialiseringen av vindkraften är potentialen ännu större vad avser sysselsättning. En uppskattning av effekterna visar att ytterligare 6 000 arbetstillfällen kan skapas genom industrialisering, och sammantaget ge en vindkraftbransch som sysselsätter 18 000 personer i Sverige år 2020. Detta skulle göra vindkraftbranschen jämförbar med sågverksindustrin eller förpackningsindustrin i Sverige. 3.3 Andra pågående initiativ i Sverige 3.3.1 LTU/Swerea Luleå tekniska universitet tillsammans med Swerea har planer på ett forskningscentrum i norra Sverige för vindkraft i kallt klimat. Planerna har redovisats för Energimyndigheten men någon ansökan om stöd för att förverkliga planerna har inte inkommit. 3.3.2 Vindkraftscentrum i Barentsregionen Barentsregionen består av Norrbottens och Västerbottens län i Sverige. Lapplands-, Norra Österbottensoch Kainuu landskap i Finland (Norra Karelen deltar som observatör), Finnmark, Troms och Nordlands fylke i Norge samt Murmansk och Arkhangelsk oblast/län, Nenets autonoma okrog/område, Republiken Karelen och republiken Komi i Ryssland. 21 Pure Power, EWEA, 2009, s.67 22 TPWind, contribution to SET-plan 2007-03-22 23 Andersson, N. Jobb i medvind, 2009 24 ibid Sida 17

FIGUR 5 - KARTA ÖVER BARENTSREGIONEN Piteå kommun har etablerat ett Vindkraftscentrum för Barentsregionen (www.vindkraftbarents.se). Initiativtagare har framförallt varit Erik Persson (EP), chef vid den kommunala tillväxtavdelningens industri- och energienhet i Piteå, och Stefan Lundmark, projektledare för Vindkraftcentrum i Barentsregionen. EP anser att ett testcenter är nödvändigt om det ska bli någon bra utbyggnad i Barentsregionen. Han anser det också vara viktigt för att få igång ett verkligt intresse för området bland fler vindkraftsleverantörer. EP förordar att testcentret förutom isbildningsproblematiken också ska omfatta tribologi samt turbulensfrågor i skogsmiljö. Han anser det också viktigt att involvera Finland och Norge i ett testcenter i norra Sverige. EP förordar ett platsspecifikt center, gärna inom Piteå kommun (som är mycket vindkraftsvänlig). Det bör inte vara svårt att finna lämplig plats med goda vindförhållanden och kraftig isbildning. 3.3.3 Göteborg Energi och GE Wind demonstrationsprojekt General Electric (GE) och Göteborgs Energi utvecklar gemensamt "Vindplats Göteborg". Detta innefattar ett demonstrationsprojekt där en nyutvecklad turbin på 4,1 MW skall installeras i Göteborgs hamninlopp. GE:s turbin är av direktdriven typ, speciellt framtagen för användning offshore. När turbinen installerats skall den genomgå ett omfattande test- och utvecklingsprogram. Arbetet leds av GE:s svenska kompetenscenter i Karlstad som etablerades i samband med att GE köpte ScanWind under 2010. Forskningscentret i Karlstad sysselsätter idag knappt 40 personer, men kommer fram till 2016 att sysselsätta cirka 55 personer. Demonstrationsprojektet har en budget på 106 miljoner kronor varav Energimyndigheten bidrar med 26 miljoner. Målet är att tekniskt demonstrera, verifiera och utvärdera egenskaperna på turbinen, som är designad för att ha låga drift- och underhållskostnader i havsmiljö. Projektet innebär även att en forskningsplattform skapas vilket kommer att stärka befintlig forskning och utveckling på Chalmers. Vindkraftverket kommer också att stå till Svenskt VindkraftsTekniskt Centrums förfogande för mätningar och tester av olika slag. Sida 18

Göteborg Energi arbetar också med att i anslutning till vindkraftverket bygga en 8 MW HVDC anläggning för att möjliggöra fullständiga Grid Code tester på vindkraftverket. Vidare planeras prov för att undersöka kraftverkets möjligheter till att ansluta till olika starka nät. 3.3.4 Energimyndighetens pilotprojekt Energimyndigheten ger stöd till ett antal så kallade pilotprojekt inom stödsystemet "Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan". Stödsystemet syftar till att minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft och att vara en pådrivande faktor för utbyggnaden av vindkraft i Sverige Flera av projekten som får stöd byggs för att driva på teknikutveckling för vindkraft i kallt klimat. I projekten utför de tillverkare som levererar utrustning och vindkraftverk tester i samarbete med de operatörer som är stödmottagare. Skellefteå kraft har stöd för att utvärdera avisningsutrustning på 10 stycken WinWind 3 MW vindkraftverk i Ulljabouda 25. Dong Energy har stöd för att utvärdera avisning med hydrofobiska ytor på 12 stycken Nordex N90 med blad av LM glasfiber i Storruns vindkraftspark. 26 Nordisk Vindkraft utvärderad drift i kallt klimat samt skogsterräng i vindkraftsparken Havsnäs med 48 stycken Vestas V 90-turbiner 27. O2 Vindkompaniet utvärderar flera olika avsiningssystem på flera platser28. Svevind utvärderar drift av ett antal Enercon-verk med avisning med varmluft 29. I Energimyndighetens beslut om stöd står inskrivet att anläggningarna ovan ska lämna tillträde för FoUverksamhet, som exempel forskningsprojekt inom Vindforsk III. I forskningsprojektet Vindkraft i kallt klimat inom forskningsprogrammet Vindforsk III används data från prestanda-, vind- och ismätningar i pilotprojekten ovan. 25 Skarp S., Sundlöf B., Eriksson D., Mannelqvist T., Wind power at Skellefteå Kraft - Yesterday, Today and Tomorrow, oral presentation at Winterwind 2011, Umeå, Sweden, Feb 9-10, 2011. http://windren.se/ww2011/18_skelleftea_kraft.pdf 26 Krogh T., Storrun vind park, oral presentation at VindKraftNet meeting, Malmö, Sweden, April 4, 2011. http://www.windpower.org/downloads/1103/03_dong_-_storrun_april_2011.pdf 27 Derrick A., Flowers J., Campbell I., Oram A., Noble D., Duckworth A., Legendre L., Havsnäs research, oral presentation at Winterwind 2011, Umeå, Sweden, Feb 9-10, 2011, http://windren.se/ww2011/33_res_derick_havsnas_shear_ice.pdf 28 Niklasson S., Large scale, cost-effective, wind energy development in icing climates (in Swedish), Vintervind 2010, Piteå, Sweden, Feb 2010. http://winterwind.se/2010/presentation/20_o2_niklasson_vv2010.pdf 29 Falk K., Karlsson H, Svevind Markbygden 1101 - Wind power on a large-scale in the north of Sweden, poster at Winterwind 2011, Umeå, Sweden, Feb 9-10, 2011. http://windren.se/ww2011/51_svevind_falk_karlsson_deicing_system_at_dragaliden.pdf Sida 19

4 ÖVERVÄGANDEN OCH SLUTSATSER 4.1 Konklusioner av omvärldsstudien Generellt kan sägas att inget testcentrum i Europa genomför tester av vindkraftverk i kallt klimat. Lakoniskt kan konstateras att en testanläggning för istillväxt, islasters påverkan på konstruktion och/eller hur avvisning kan gå till, måste ligga på en plats där det regelbundet förväntas isbildning. De vindutbyggnader som numera skissas i norra Finland, norra Sverige och norra Norge är väl i klass med de som diskuteras för t.ex. Nordsjön så marknaden finns. De samtal som genomförts med representanter för Risø DTU och ECN visar att dessa har ett intresse att ett testcenter i kallt klimat kommer till stånd. Det förefaller finnas goda möjligheter till samarbete och kunskapsutbyte med dessa testcenter. Erfarenheterna från utvecklingen från testcentrum till konsultverksamhet inom STRI, vilket för övrigt även utvecklingen av såväl Risø DTU som ECN också bekräftar, är att parallellt med själva testarbetet byggs och utvecklas en kompetens kring det specialområde som verksamheten inriktar sig på. Denna kompetens kommer efter hand att bli verksamhetens största tillgång. I detta kunskapsuppbyggande arbete är det särskilt viktigt att skapa rätt förhållningssätt till den standard och den certifiering som behöver utvecklas för kallt klimat. Ett testcentrum i kallt klimat med plats för flera vindkraftverk i samma anläggning skulle utgöra en utmärkt anläggning för något som kan närma sig certifiering för vindkraftverk i kallt klimat. Normalt kräver tester vid certifiering, som t.ex. certifiering av vind-effekt kurvor, väl definierade förhållanden. Vinden är i jämförelse med is, lätt att mäta och definiera referensförhållanden för vilket gör situationen mer komplicerad för isproblematiken. Dock skulle ett testcenter vara en utmärkt anläggning för benchmarking av olika system mot varandra. Man kan tänka sig att certifiering börjar med klassning av utrustning mot isförhållanden klass I, II och III där I är lätta nedisningsförhållanden och klass III är svåra nedisningsförhållanden. Ett testcenter skulle vara en utmärkt plats att testa såväl vindkraftverk, dess komponenter som mätutrustning (olika givare) för mätning av isförhållanden och olika meterologiska parametrar. Ett testcentrum i kallt klimat kan leda tester av ny teknik och skapa legitimitet till tillverkarnas utveckling av ny teknik och med tiden utvecklas till ett attraktivt centrum där såväl tillverkare som köpare av vindkraftverk utför tester. Det finns ett flertal faktorer som talar för en uppbyggnad av ett testcenter för vindkraft i kallt klimat i Sverige. EU vill, genom teknikplattformen TPWind, att fler testcentra byggs för att klara av den snabba teknikutvecklingen inom vindkraftsområdet. Man vill dessutom att sådana testcenter ska byggas i olika klimat för att på så sätt kunna få testresultat som gagnar en utbyggnad av vindkraften inom Barentsområdet där det föreligger störst risk för nedisning. Sverige har god erfarenhet av testcenter sedan tidigare, bl.a. inom fordonsbranschen och elkraftindustrin. Det finns etablerade testverksamheter i Sverige där best practice kan inhämtas om vad som behövs i form av infrastruktur, utbildad personal och service. Det föreligger ett stort intresse hos de vindkraftstillverkare som intervjuats till denna förstudie. Det finns goda möjligheter till samarbete med bland annat Risø DTU och ECN kring frågor som certifiering av prototyper. Som anges i kapitel 1.2 finns stora marknader för vindkraft i kallt klimat, förutom den nordiska marknaden, i Nordamerika och Kina, för isproblematik främst i Nordamerika. Satsningar av testliknande Sida 20

verksamhet pågår i Kanada 30 inom ett forskningsnätverk. Behovet av ett testcenter i någon mening torde finnas och sannolikheten är stor att det kommer att skapas någonstans. Som diskuteras ovan visar erfarenheterna att ett testcenter, och kompetensen kring detta, är en bra grund för industriell utveckling av produkter. För ett testcenter gäller det att bli det ledande centret. För svensk och nordisk del kan det vara viktigt att agera innan motsvarande ledande verksamhet byggs upp i exempelvis Nordamerika. Genom de intervjuer som genomförts framgår det att ett testcenter i kallt klimat väcker stort intresse bland presumtiva användare. En del av de intervjuade framhåller att ett testcenter med fördel kan bli nordiskt genom att lämpliga forskningscentra och andra intressenter i Finland och Norge ges möjlighet att delta. Den främsta anledningen till att ett testcenter förläggs i kallt klimat är just möjligheten att testa olika komponenter och beläggningar på blad, torn och maskinhus som kan förhindra att isbildning uppstår eller som kan underlätta för bildad is att avlägsnas från vindkraftverket. För att uppnå vetenskaplig nivå på ett testcenter bör det knytas till ett forskningscenter för vindkraft och eller till ett eller flera universitet som har god kompetens om de aktuella frågorna. Vidare bör certifiering av komponenter erbjudas. Viktigt är också att kvalificerad personal kopplas till driften av centret. 4.2 Tänkbara upplägg för ett svenskt testcentrum I detta avsnitt föreslås tre olika upplägg för ett svenskt testcentrum. Uppläggen är inte med nödvändighet de bästa eller de enda, men för vidare diskussioner krävs några förenklade prioriteringar och ansatser till upplägg. De tre uppläggen skall ge en uppfattning om till buds stående alternativ och ge en antydan om vilken inriktning ett eventuellt testcentrum bör ha. De tre alternativen, och eventuellt andra, bör prövas noggrannare i en senare etapp. De skisserade förslagen utgår från gruppens erfarenheter och de slutsatser som kan dras från förstudien. Uppläggen baserar sig på ett antal grundläggande antaganden: En tydlig nisch där Sverige har goda förutsättningar för att etablera ett testcentrum är inom kallt klimat, med nedisning som specialitet. Även komplex miljö, främst skogsmiljö, är intressant men finns endast med i periferin. Testcentret har en neutral ägare, alternativt en ägarbild inom energisektorn med ett upplägg som garanterar sekretess kring de tester där så krävs. Här kan exempelvis paralleller dras till hur SP:s och STRI:s ägarbilder ser ut. Tilläggas bör att kopplingen till universitet eller forskningsinstitut har understrukits av flera aktörer (jämför biltestcentrum och LTU/CASTT). Det tar viss tid att etablera, marknadsföra och få genomslag för ett testcentrum samt bygga upp nödvändig kompetens och kunskapsmassa. På sikt kan centret erbjuda, förutom testverksamhet, även konsulttjänster (jämför STRI) och certifieringsmöjligheter. Baserat på dessa grundläggande antagandena kan slutsatsen dras att lokaliseringen av ett testcenter för kallt klimat i Sverige bör vara där förutsättningarna för kraftig nedisning över tid är som bäst, vilket pekar mot Norrlands inland. Platsen bör sannolikt ligga i relativ närhet till ett samhälle där logi och förplägnad kan erbjudas (jämför befintliga biltestcentrum). Då upptagningsområdet för centret är internationellt bör även logistiken för personal beaktas, inom 1-2 h avstånd bör flygplats eller tågförbindelse finnas. Övriga förutsättningar på platsen bör också harmonisera med de krav som finns vid kommersiell projektering av vindkraft, bland annat att medelvindarna är mycket goda. Vidare kan 30 I Kanada finns ett nätverk (NSERC Wind Enwrgy Research Network, WESNet) med vissa testmöjligheter. http://winterwind2011.se/pdf/07b_canada_tce_cote.pdf Sida 21