Återrapportering - Central rättning av nationella prov

Dnr: UAN 2018/02592-1.3.6 Återrapportering - Central rättning av nationella prov Barn o utbildningsförvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Hultin, Andreas 021-392997 andreas.hultin@vasteras.se

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser... 3 2. Inledning... 4 3. Avgränsningar... 4 4. Omfattning av de nationella proven... 4 5. Hur sker rättningen av nationella prov idag?... 8 5.1. Undervisande lärare rättar själv proven... 9 5.2. Hur hinna med rättningen?... 9 5.3. Utmaningar... 10 6. Modeller för central rättning... 11 6.1. Lärare anställs centralt av huvudman, proven rättas av extern kompetens... 11 6.2. Central/Gemensam rättning av nationella prov på huvudmannanivå, men av undervisande lärare... 13 6.3. Exempel från andra kommuner, Mariestad och Enköping... 14 7. Syfte med nationella prov... 14 8. Skolverkets arbete med digitalisering av nationella prov... 15 9. Verksamhetens bedömning av möjligheter till central rättning... 16 2

1. Sammanfattning och slutsatser Rättningen och bedömningen av de nationella proven inom grund- och gymnasieskolan tar mycket tid i anspråk av undervisande lärare. Den tid som skolan anslår till rättning är inte synlig idag men synliggörs med den centrala rättningen. Det finns starka skäl till att pröva om man kan flytta den uppgiften till någon annan än undervisande lärare. Ett annat argument för central rättning av nationella prov som förvaltingen vill lyfta är för att garantera en rättvis och likvärdig bedömning, något som Skolverket och Skolinspektionen påpekat i ett flertal rapporter Om man ska genomföra en central rättning menar förvaltningen att det bör vara legitimerade lärare som genomför rättningen, eftersom det är av yttersta vikt att bedömningen är rättssäker och att undervisande lärare litar på den. Vi har redan idag ett tufft läge med att hitta personal som kan arbeta som ordinarie lärare, och att då hitta personer med samma kompetens som kan arbeta under kortare perioder enbart med rättning av nationella prov tror förvaltningen blir svårt och mycket dyrt. En uppskattning av kostnaderna för gymnasieverksamheten att anställa externt skulle uppgå till cirka 2 miljoner kronor årligen. Ett annat alternativ är att man stärker den gemensamma bedömningskulturen på våra skolor. Genom att lärare i ämnen med nationellt prov träffas på vissa datum vid tiden för rättning av de nationella proven skapar vi möjlighet för lärare att sambedöma prov. Vi stärker också den likvärdiga och rättvisa bedömningen genom att lärare inte rättar sina egna prov. Det kan antingen ske under olika dagar för de olika ämnena men med vidhängande vikarieproblem på enheterna eller under studiedagar då alla lärare är tillgängliga och undervisningen inte påverkas. Det senare alternativet att rättning genomförs under studiedagar förordas av förvaltningen. Förvaltningen har undersökt möjligheten att flytta en studiedag, onsdag 25 januari till vecka 21. Måndag 18 maj kan användas till rättning och bedömning av nationella prov samt annan kompetensutveckling för övriga lärarkategorier. Oavsett alternativ kommer vissa prov eller delar av prov behöva rättas på respektive enhet. De insatser som rektor genomför på skolan i samråd med lärare kan vara att man får undervisningsfria dagar (antingen att vikarie kommer in och genomför undervisning eller att man har annan undervisning för eleverna under tiden) eller att man kompenseras på andra sätt för den högre arbetsbelastningen. 3

Det viktiga är att det finns en dialog tillsammans mellan rektor och lärare om hur man hanterar de nationella proven. 2. Inledning Den 19 december 2018 gav Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ett uppdrag till barn- och utbildningsförvaltningen att ta fram ett system för central rättning av nationella prov som ska samordnas med det nationella uppdraget om central rättning. Detta system ska vara infört senast till höstterminen 2019. I motiveringen till uppdraget skrivs det Lärarna behöver mer tid för att få vara lärare, att vara den pedagogiska ledaren i klassrummet. Den administrativa bördan på lärarna måste lättas. Ett system med central rättning av nationella prov skulle kunna underlätta för lärarna. Ett annat argument för central rättning av nationella prov som förvaltingen vill lyfta är för att garantera en rättvis och likvärdig bedömning, något som Skolverket och Skolinspektionen påpekat i ett flertal rapporter. Uppdraget ska återrapporteras under våren 2019. Den här skrivningen utgör denna återrapport till nämnden. 3. Avgränsningar Denna rapport omfattar endast den kommunala gymnasieskolan och tar alltså inte med hur de fristående aktörerna löser frågan med de nationella proven. 4. Omfattning av de nationella proven I gymnasieskolan så genomförs nationella prov i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Nedanstående tabell beskriver vilka nationella prov som ska genomföras, samt hur många elever som genomför respektive prov under läsåret 2018/2019: Tabell 1. Antal elever som genomför nationella prov och i vilka ämnen och kurser. Kurs Delprov Obligatoriskt för vilka program? Antal elever som genomför provet 4

Engelska 5 A Speaking muntlig produktion och interaktion B Reception, Reading (B1) & Listening (B2) C Writing skriftlig produktion och interaktion Engelska 6 A Speaking muntlig produktion och interaktion B Reception, Reading (B1) & Listening (B2) C Writing skriftlig produktion och interaktion Matematik 1 Matematik 2 Matematik 3 Delprov A muntligt delprov Delprov B D skriftliga delprov Delprov B D skriftliga delprov Delprov A muntligt delprov Delprov B D skriftliga delprov Alla yrkesprogram förutom hotell- och turismprogrammet Alla yrkesprogram förutom hotell- och turismprogrammet Alla yrkesprogram förutom hotell- och turismprogrammet Alla högskoleförberedande program samt Hotell- och turismprogrammet. Alla högskoleförberedande program samt Hotell- och turismprogrammet. Alla högskoleförberedande program samt Hotell- och turismprogrammet. Alla yrkesprogram samt estetiska och humanistiska programmet. Alla yrkesprogram samt estetiska och humanistiska programmet. Samhällsprogrammet samt Ekonomi (juridik) Ekonomiprogrammet (ekonomi), naturvetenskapsprogrammet (Natur och samhälle) och teknikprogrammet (alla inriktningar utom teknikvetenskap) Ekonomiprogrammet (ekonomi), naturvetenskapsprogrammet 5 448 448 448 939 939 939 734 3 *734 = 2202 282 100 3*100

Matematik 4 Svenska 1 / Svenska som andraspråk 1 Svenska 3/Svenska som andraspråk 3 Delprov B D skriftliga delprov Delprov A muntlig framställning Delprov B läsförståelse Delprov C Skriftlig framställning Delprov A Skriftlig framställning Delprov B muntlig framställning (Natur och samhälle) och teknikprogrammet (alla inriktningar utom teknikvetenskap) Naturvetenskapsprogrammet (naturvetenskap) och teknikprogrammet (inriktning teknikvetenskap) Obligatoriskt på samtliga yrkesprogram Obligatoriskt på samtliga yrkesprogram Obligatoriskt på samtliga yrkesprogram Obligatoriskt på alla högskoleförberedande program Obligatoriskt på alla högskoleförberedande program Källa: Skolverket Provdatum i gymnasieskolan 1 Samt Västerås stads elevregister 20190122 3*225 685 685 685 704 704 Antalet elever som under läsåret 2018/2019 genomför ett nationellt prov fördelat på ämne ser då ut som följer Tabell 2 Antalet elever per ämne och uppskattad tidsåtgång Ämne Antal elever som genomför något prov Tidsåtgång per nationellt prov* Summa tid 1 Skolverket 20190122. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/nationella-prov-igymnasieskolan/provdatum-i-gymnasieskolan#h-engelska5 6

Engelska 4161 st 30 60 minuter 2080 4161 h Matematik 4011 st 30 60 minuter 2005 4011 h Svenska/Svenska 3463 st 30 60 minuter 1730 3463 h som andraspråk Summa 11 635 st 5818-11 635h Källa: Enligt Lärarnas tidning 2014 2 Det är svårt att exakt ange hur omfattande tidsåtgången blir för att rätta de nationella proven. Olika elever svarar helt olika och det kan krävas olika insatser av lärare för att bedöma elevernas svar på ett korrekt och rättssäkert sätt. En rimlig uppskattning, som gjorts av såväl Skolverket, Skolinspektionen och utbildningsdepartementet är att ett nationellt prov på grundskolan tar mellan 30-70 minuter att bedöma. För gymnasieskolan finns det inte några uppskattningar tillgängliga, men för att åtminstone kunna få en uppskattning av tidsåtgång och kunna föra dialogen vidare har grundskolans data fått utgöra grunden för denna beräkning. Tabell 3. Angiven tid för rättning av ett nationellt prov i respektive ämne samt årskurs (Skolverket och regeringen) samt uppkommet behov av lärare för rättning beroende av antal rättningsdagar. I detta exempel är förslaget två dagar. 1 2 3 4 5 6 7 8 Prov Min/ prov enligt regering Min/ prov enligt Skolverket Antal elever Summa min Summa tim Antal dgr, 7 tim/dag Förslag antal rättningsdagar Antal lärare som behövs Engelska NP lå 19/20 30 60 4161 124830 2081 297 2 149 Matematik 30 60 4011 120330 2006 287 2 143 Svenska /Svenska som 30 60 3463 103890 1732 247 2 124 2 Lärarförbundet 20190123 https://lararnastidning.se/tid-for-provrattning-alltfor-snalt-tilltagen/ 7

andraspråk 5. Hur sker rättningen av nationella prov idag? Idag sker rättningen av de nationella proven i de allra flesta fall av undervisande lärare. Det är vid ett fåtal tillfällen som lärare inte själv vill genomföra rättningen av det nationella provet. Det kan ske av olika skäl, inte minst av att läraren har en omfattande arbetsbelastning och därför behöver avlastning med rättandet. Idag sker rättningen av de nationella proven i de allra flesta fall av undervisande lärare. Sambedömning förekommer, informell sådan samt i organiserad form. Med organiserad sambedömning avses här att skolan har strukturer och rutiner för att lärare ska bedöma prov i samarbete eller i diskussion med kollegor. Med informell sambedömning avses här att lärare bedömt prov i samråd eller i samarbete med kollegor trots att formella strukturer och rutiner för sambedömning saknas på skolan. Det förekommer att skolor avidentifierar proven i samband med rättningen. Skolinspektionen har sedan 2009 haft i uppdrag av regeringen att varje år genomföra viss central rättning av nationella prov i årskurs nio. Att jämföra skolornas bedömningar med externa lärares bedömningar är ett sätt att mäta likvärdigheten i betygssättningen av nationella prov. Syftet är att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet genom att undersöka bedömningarnas likvärdighet samt analysera vilka faktorer som främjar likvärdig bedömning av de nationella proven. I den senaste repporten från november 2018 3 skriver man att för närmare tre av fyra delprov har någon form av sambedömning tillämpats i samband med bedömningen av elevlösningen. Vid sambedömning minskar de genomsnittliga skillnaderna i betygssättningen. Bedömningsprocessen påverkar även variationen mellan olika skolors avvikelsegrad. Sambedömning och extern bedömning minskar variationen. I viss mån visar även avidentifiering på liknande tendenser. 3 Skolinspektionen, Ombedömning av nationella prov 2017 Fortsatt stora skillnader 8

Det har stor betydelse för likvärdigheten och rättssäkerheten hur rättning och bedömning genomförs. 5.1. Undervisande lärare rättar själv proven Motivet till att undervisande lärare genomför rättningen är att det nationella provet utgör ett viktigt underlag för bedömningen av elevers kunskaper. Om man får ett resultat på det nationella provet av en extern bedömare så svarar lärare att de går miste om viktigt underlag för att se elevernas progression mot målen. Det finns även information som kan vara till nytta för lärares utveckling av den egna undervisningen, och detta riskerar man att gå miste om vid extern bedömning. I samtal med ämnesansvariga inom den kommunala gymnasieskolan i februari 2019 framkommer det att bilden är kluven bland kollegiet kring hur man ska resonera om de nationella proven. Det som dock alla är överens om är att det har blivit ännu svårare att lämna över till en central rättning, eftersom de nationella proven nu ska särskilt beaktas vid betygssättning. Då vill lärare själva delta i bedömningen av materialet. I vissa fall kan det vara så att en annan lärare än den undervisande läraren genomför rättningen, men då är det oftast en annan lärare på skolan eller att skolan har anställt en före detta lärare som kommer in just under vissa perioder. 5.2. Hur hinna med rättningen? Eftersom de allra flesta lärare i ma/sv/en genomför flera nationella prov är det viktigt att rektor redan i tjänsteplaneringsarbetet tar hänsyn till detta, och för ett samtal med den lärare som berörs. Syftet är att läraren ska ha en arbetssituation som känns rimlig, och att läraren själv känner sig delaktig i en lösning kring rättningen av de nationella proven. Några olika exempel på hur skolorna har löst frågan med omfattande rättning av de nationella proven kan vara: Om en lärare har fler klasser än ett visst antal, där eleverna skriver omfattande svar, så får man en viss justering i sin tjänsteplanering. Det kan handla om att man har färre antal undervisningstimmar än vad som brukar läggas ut (utan att det påverkar elevernas garanterade undervisningstid). Som ovan, men man kan få rättningshjälp vid de nationella proven. Antingen extern kompetens, ofta pensionerade lärare, eller att en kollega som inte har nationella prov kommer in och hjälper till. 9

Att skolan låter lärare vara fria från undervisning under någon/några dagar i samband med rättningen. Elevernas undervisning löper på genom förändrat schema. Man kan t.ex. genomföra en uppstart inför gymnasiearbetet, eller andra schemaförändrande uppgifter. Det viktiga är att de lärare som rättar de nationella proven friställs från undervisning under en viss tid. Studiedagar tas i anspråk för rättning. Konferenstid tas i anspråk för rättning. Gemensamt för de skolor som kan är att de rättar ofta tillsammans, dvs alla lärare i t.ex. engelska sitter tillsammans för att gemensamt rätta. Då kan lärare be en annan ämneskollega titta på ett prov som man själv är osäker på. Detta lyfts fram som en styrka på de skolor som har flera ämneslärare, och som en riskfaktor/svaghet på de skolor där ämnesläraren är ensam. Man kan även genomföra en variant av anonymisering av rättningen den lärare som rättar har inte eleven i undervisning. 5.3. Utmaningar Med central rättning synliggörs den tid rättning av de nationella proven tar. Idag osynliggörs tiden på respektive enhet som utifrån sina förutsättningar och för att minimera störningen av elevernas undervisning tar annan tid i anspråk enligt beskrivningen i avsnitt 5.2. Nackdelar är att skolan inte kan använda studiedagar och konferenstider på tänkt sätt för att utveckla verksamheten. 10

6. Modeller för central rättning Om förvaltningen ska införa ett gemensamt system för central rättning så finns det lite olika modeller som man kan föreslå: 6.1. Lärare anställs centralt av huvudman, proven rättas av extern kompetens Förvaltningen anställer lärare, antingen sådana som kan arbeta extra eller pensionerade lärare. Ett grundkrav för att kunna komma ifråga för en sådan anställning är att man har en lärarlegitimation som avser såväl ämne som nivå för att kunna göra en bedömning som är rättssäker och som lärare på skolorna litar på. Omfattningen är att det skulle betyda att vi behöver lärare inne under olika perioder, men framför allt i mars, april och maj när de flesta nationella prov sker. Ett antagande är att personerna ifråga skulle kunna anställas på 50% under perioden (förvaltningen menar att det inte är rimligt att de ska jobba 100% med att rätta nationella prov. Tabell 4. Uppskattning av antalet pensionerade lärare som skulle anställas Ämne Rättningstid Totalt antal lärare som behöver anställas Engelska 4 veckor 25 50 lärare Matematik 4 veckor 25 50 lärare Svenska 4 veckor 20 40 lärare Kommentar: Totalt antal lärare utgår från tjänstgöringsgrad på 50 100%. Att genomföra en rekrytering av dessa kompetenser kan visa sig svårt, eftersom det är mycket specialiserad kompetens som efterfrågas och det sker under en mycket begränsad tid. Detta leder till att det kommer att bli dyra tjänster som behöver köpas in. Tänkbara alternativ varifrån dessa kompetenser kan komma är bemanningsföretag, pensionerade lärare, den egna förvaltningen eller kombinationer av dessa. Är det det senare alternativet uppkommer frågan om vikare för dessa. Enligt HR-avdelningen i förvaltningen finns ingen aktuell förteckning över nyligen pensionerade lärare med legitimation och i vilket ämne. För att nå dem behöver man annonsera. Antalet lärare enligt ovanstående tabell överstiger sannolikt tillgången på pensionerade lärare. En uppskattning från förvaltningen är att det kommer att kosta mellan 2 och 4 miljoner kronor att bemanna en sådan organisation, utöver den ökade 11

administrationen med att flytta nationella prov och att leda dessa lärare som rättar. Tabell 5 Uppskattad kostnad för rättning av nationella prov. I detta exempel genomförs de på två dagar. 7 8 9 Prov Förslag antal rättningsdagar Antal lärare som behövs Uppskattad kostnad Engelska NP 2 149 0,6 Mkr Matematik 2 143 0,6 Mkr Svenska /Svenska som andraspråk Summa 2 124 0,7 Mkr 1,9 Mkr Fördelarna med en centralt bemannad enhet som hanterar de nationella proven är att proven skulle rättas av externa experter som inte är kopplade till skolan, och dessa personer skulle då träna upp sin förmåga att rätta de nationella proven. Här skulle likvärdigheten öka eftersom samtliga elevers nationella prov rättas av lärare med samma kompetens, och alla elever får på detta sätt tillgång till flera lärares kompetens. Lärare på skolan skulle slippa ifrån den arbetsbörda som det innebär att rätta de nationella proven vilket skulle gynna skolans arbetsmiljö. Nackdelen är givetvis den kostnad som det skulle innebära. Det finns även en tidsaspekt som inte är beräknad och som handlar om den tid de skulle ta för återkopplingen av provet mellan rättande och undervisande lärare. Gymnasieverksamheten ser inte att pengar finns för att genomföra detta utan att antingen få extra medel, eller genom att öka det täckningsbidrag som alla skolor bidrar med till den centrala förvaltningen. 12

6.2. Central/Gemensam rättning av nationella prov på huvudmannanivå, men av undervisande lärare I detta scenario så genomförs rättningen av de nationella proven av undervisande lärare i respektive ämne, men det genomförs samordnat och gemensamt. Alla lärare som har nationella prov i t.ex. engelska 5 får möjlighet att, och förväntas att genomföra, rättning och bedömning tillsammans med ämneskollegor på andra skolor. Detta gäller i samtliga ämnen som har nationella prov. Huvudmannen ansvarar för att bygga upp en process för hur det ska gå till, och för att de lärare som har omfattande rättning får stöd och avlastning så att tjänstens innehåll är rimligt. Detta sker lämpligen under det tjänsteplaneringsarbete som pågår november juni läsåret innan. Olika lösningar kan ske för att underlätta för lärare som har nationella prov så att de hinner med att genomföra en korrekt och rättssäker bedömning (se ovan under avsnitt 4.2). Ett alternativ som man kan diskutera här är att varje skola som har lärare i ma/sv/en bidrar med lärare under ett visst antal dagar, som bestäms i förväg, i förhållande till elevantalet. Dessa lärare friställs från undervisning under vissa dagar, och rättar samtliga nationella prov. Här finns det fördelar som att rättningen sker gemensamt, med kollegor, det finns möjlighet att anonymisera rättningen (dvs att lärare inte vet vilken elev som har skrivit vilket prov) och att skolor bidrar på lika villkor. I detta exempel sker det ingen utökning av kostnaden på central nivå, utan den kostnad som det kan innebära att ta in en extern vikarie belastar i första hand skolans ekonomi. Detta menar förvaltningen är rimligt eftersom det statsbidrag som finns gällande de nationella proven ligger inbakade i den eleversättning som utgår till skolan. En utmaning för skolorna är att upprätthålla kvaliteten i undervisningen då många lärare är frånvarande för rättning. Vikarier från Vikarieförmedlingen torde inte räcka till då vikariebehovet finns samtidigt på alla skolor. Skolorna måste då hitta alternativa lösningar för att bedriva verksamheten. En inventering av lärarnas legitimation i ämnet behöver göras för att säkra antalet möjliga lärare som kan delta vid rättningstillfällena. Ett uttag från Competenz ger bara person och legitimation, inte legitimation i vilket ämne. För att få fram de uppgifterna krävs handpåläggning för varje lärare. 13

6.3. Exempel från andra kommuner, Mariestad och Enköping Ett alternativ som förvaltningen undersökt är hur man organiserat rättningen i Mariestads kommun. Där har man haft central rättning sedan 2012 ungefär enligt den modell som beskrivits ovan. Man frångår nu den modellen då behovet av vikarier gör det svårt att behålla kvaliteten på undervisningen och att elevernas kunskaper drabbas. Från detta läsår provar man en ny modell. Förvaltningen har flyttat två studiedagar till slutet av maj. Under dessa två dagar ska alla nationella prov rättas och alla lärare som är behöriga i något av de ämnen som har nationellt prov deltar. Övriga lärare som inte undervisar i något ämne med nationellt prov har annan kompetensutveckling dessa dagar. Att delta i rättning och bedömningsdiskussioner ses som kompetensutveckling. I Enköping genomförs central rättning i årskurserna 3, 6 och 9, sedan några år tillbaka. Det gäller enbart ämnena svenska, engelska och matematik där de genomförs under två dagar per prov och årskurs, undantaget svenska i årskurs 6 som gör det under tre dagar. So-ämnen och No-ämnen rättas av respektive skola. Rättningen sker maximalt en vecka efter genomfört prov. Tidsåtgången har man kommit fram till genom empiri, d.v.s. genom utprövning under flera år. Studiedagar för läsåret 2019/2020 i vår förvaltning är redan bestämda då de har synkroniserats med andra nämnder. Efter undersökning är det dock möjligt att förändra i beslutade läsårsdata, för att möjliggöra rättning enligt den nya Mariestadsmodellen, utan att det påverkar övriga verksamheter. För läsåret 2020/2021 går det att flytta enstaka studiedagar så att en variant av rättning enligt den nya Mariestadsmodellen möjliggörs. 7. Syfte med nationella prov De nationella proven syftar till att stödja en rättvisande och likvärdig betygssättning. Om en elev har genomfört ett nationellt prov ska resultatet på provet särskilt beaktas vid betygssättningen. Provresultatet ska inte helt styra betyget, utan vara ett stöd vid betygssättningen. Resultatet på ett nationellt prov kan alltså inte vara det enda underlaget, men det går inte att bortse från resultatet om det inte finns särskilda skäl för det. Anledningen är att nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Resultat på ett nationellt prov har därför större betydelse än andra enskilda underlag vid lärarens allsidiga utvärdering av elevens kunskaper vid betygssättningen. 14

Skolverket skriver i en rapport 4 Skillnaden i betygssättning i relation till de nationella proven mellan olika skolor är stor. Det finns många skolor där en stor del av eleverna får högre betyg än provbetyg och det finns många skolor där de flesta elever får samma eller lägre betyg än provbetyg. De grundläggande problemen är inbyggda i betygssystemet och kan inte tillskrivas lärarkollektivet. För att nå en markant ökad likvärdighet i betygssättningen krävs systemförändringar i betygssystemet, exempelvis att de nationella proven på något vis styr betygssättningen på skolnivå. Sådana systemförändringar behöver utredas noggrant och vägas mot tänkbara negativa effekter som förändringarna kan få. 8. Skolverkets arbete med digitalisering av nationella prov Skolverket har uppdrag av regeringen Att digitalisera de nationella proven m.m.. Enligt uppdraget ska de nationella proven kunna genomföras digitalt 2022. I delrapport två redovisas hur långt arbetet fortskridit. 5 Skolverket har upphandlat en provplattform i vilken provkonstruktion, genomförande, bedömning och sammanställning av resultat ska ske. 100 skolor ingår i en försöksverksamhet under perioden hösten 2018 till och med 2021. En del i Skolverkets uppdrag är att utvärdera aspekter av extern bedömning, dvs att annan än undervisande lärare rättar, och medbedömning vilket kommer att ske på försöksskolorna. Skolverket skriver på sin hemsida; Det finns flera fördelar med digitala nationella prov jämfört med dagens analoga prov. Några av fördelarna är: Minskad arbetstid för bedömning och resultatrapportering. Reducerad arbetstid för lärare vid inrapportering av resultat till skolhuvudmän, lärosäten och SCB. Mer likvärdig bedömning av prov (till exempel automatisk rättning och avidentifierade elevsvar). Flera delar av kursplaner kan prövas i proven. Ökad användbarhet och tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning genom tekniska lösningar. 4 Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor, Skolverket 2019. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4035 5 Redovisning av uppdrag att digitalisera de nationella proven m.m., Skolverket 2019-02- 06. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4040 15

9. Verksamhetens bedömning av möjligheter till central rättning De kommunala gymnasieskolorna är relativt stora, vilket innebär att om man ska ha en central rättning är det ett antal lärare som är tvungna att frigöras för att kunna genomföra rättningen. Det kan få negativa effekter på undervisningens kvalitet. Frågan om hur man ska se på rättningen av nationella prov är i grunden en fråga för den som leder skolans pedagogiska verksamhet. Det är rektor som leder och fördelar uppdragen i verksamheten och i det ingår i hur man organiserar undervisningen och hur man följer upp resultaten av undervisningen. Om studiedagar används för central rättning som i exemplet från Mariestad är det möjligt att genomföra dem även på gymnasieskolorna. För det krävs även en överenskommelse med de fackliga organisationerna om synen på studiedagars användning. Under april månad har det skett ett samråd med de fackliga organisationerna, och de ställer sig positiva till att det görs försök till att organisera rättning och bedömning av de nationella proven. Samtidigt lyfter de fackliga företrädarna att man inte är helt nöjda med att man använder studiedagar till att rätta och bedöma nationella prov. Här finns det skäl att fortsätta en dialog med de fackliga företrädarna för att finna en samsyn i frågan. Inför läsåret 2019/2020 kan gymnasiet flytta en studiedag, från mars 2020 till maj 2020. Detta skulle då möjliggöra för att genomföra en test i begränsad omfattning av gemensam rättning av de nationella proven i en av kurserna i matematik (Matematik 3a, 3b, 3c). I gymnasiet är det många olika nationella prov som genomförs, och på olika dagar vilket gör det komplext att hitta en gemensam dag för att genomföra rättning i stor skala. Sammanfattningsvis gör förvaltningen därför bedömningen att det går att testa möjligheten att införa en central rättning av de nationella proven i begränsad skala. Detta kan sedan utvärderas under juni månad och sedan kan det återrapporteras till nämnden under hösten 2020. 16

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-05-14 Sida 1 (1) Diarienr UAN 2018/02592-1.3.6 Barn- och utbildningsförvaltningen Andreas Hultin Epost: andreas.hultin@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Tjänsteutlåtande - Central rättning av nationella prov Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen förslår att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att: 1. Godkänna återrapporten om Central rättning av nationella prov 2. Ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att: genomföra ett försök med gemensam rättning av ett nationellt prov i ett ämne under våren 2020. Detta ska sedan återrapporteras till nämnden under hösten 2020. Ärendebeskrivning Förvaltningen fick i december 2018 i uppdrag att utreda förutsättningarna för att genomföra en central rättning av nationella prov inom gymnasieskolan. Verksamheten har tillsammans med grundskolan utrett vilka möjligheter som finns att genomföra detta och har lämnat en rapport till nämnden. Beslutsmotivering Central rättning av nationella prov har utretts och då lärare inte är helt eniga om det är önskvärt att genomföra detta, så är det i dagsläget inte ett förslag som förvaltningen går vidare med. Det som däremot framkommer är att lärare önskar att man genomför gemensamma rättningar, det vill säga att lärare i ett visst ämne bereds möjlighet att tillsammans genomföra rättningar av nationella prov. Förvaltningen har valt att föreslå att en studiedag flyttas från mars månad 2020, till maj 2020, för att möjliggöra en gemensam rättning för lärare inom ett av ämnena. Förvaltningen föreslår även att detta återrapporteras till nämnden under hösten 2020. Bilaga