Skyttorp 2014-03-04 Investera i Uppsalas landsbygd! Sex punkter och 20 förslag för jobb och tillväxt i hela kommunen Uppsala är en expansiv storstad men också en vidsträckt landsbygdskommun. En fjärdedel av kommunens invånare bor utanför centralorten Uppsala. Alla Uppsalabor, oavsett var de bor, har rätt till en bra närmiljö, goda kommunikationer och service, skola och barnomsorg inom ett rimligt avstånd. Så är det inte i dag. Landsbygden erbjuder en varierande natur och en rik kulturmiljö och skulle kunna rymma långt fler bostäder och arbetsplatser än i dag. Trots det hamnar landsbygdsborna ofta i stadens skugga och får inte samma möjligheter att påverka den kommunala planeringen. Det vill vi ändra på.
2 (16) Innehållsförteckning Inledning... 2 I. Ge fler möjlighet att jobba och bo på landsbygden!... 4 II. Förbättra kommunikationerna!... 6 III. Öka likvärdigheten i skola och välfärd!... 8 IV. Förbättra den kommersiella och offentliga servicen!... 10 V. Skapa attraktiva boendemiljöer!... 12 VI. Öka möjligheterna till demokratisk påverkan!... 14
3 (16) Inledning Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både till ytan och befolkningsmässigt är Uppsala också en stor landsbygdskommun. Sett till befolkning är Uppsalas rentav Sveriges främsta landsbygdskommun. En fjärdedel 1 av kommunens invånare bor utanför centralorten Uppsala. I 17 tätorter, i ytterligare ett antal småorter och på landsbygden bor närmare 50 000 av kommunens invånare. Alla Uppsalabor har rätt till en bra närmiljö, goda kommunikationer och service, skola och barnomsorg inom ett rimligt avstånd, oavsett var man bor i kommunen. Så är det inte idag. Det är verkligheten för många på Uppsalas landsbygd. Sedan kommundelsnämnderna avskaffades har landsbygden ofta hamnat i skymundan, den politiska representationen har försämrats och den fjärdedel av kommunens invånare som bor på landsbygden har inte längre samma möjligheter att påverka den politiska utvecklingen. Det här vill vi ändra på. Om Uppsalas landsbygd ska vara en plats där företag startas, jobb skapas och människor väljer att bo och bilda familj måste landsbygdens behov bli sedda och dess fördelar synliggöras. Under hösten har vi därför besökt samtliga tätorter på Uppsalas landsbygd. Vi har träffat företagare, besökt verksamheter som skolor och förskolor och vi har knackat dörr. Besöken är ett led i Socialdemokraternas dialog med kommuninvånarna om hur vi kan utveckla alla delar av kommunen. Vi har fått in många värdefulla synpunkter. Nu presenterar vi ett antal förslag för att ta till vara landsbygdens tillväxtpotential och ge alla kommuninvånare likvärdiga förutsättningar. I vår fortsätter dialogen och vår ambition är att göra landsbygdens förutsättningar att växa och utvecklas till en viktig fråga i höstens val. Uppsala ska inte bara vara Sveriges fjärde storstad, vi ska också vara en av landets bästa landsbygdskommuner! Det handlar om jobben, om skolan och välfärden, om den lokala servicen och om möjligheterna att påverka. Skyttorp den fjärde mars 2014 Socialdemokraterna Marlene Burwick Kommunalråd (S) Erik Pelling Kommunalråd (S) 1 Närmare en fjärdedel av kommunens 205 199 invånare bor utanför centralorten Uppsala. De flesta i någon av kommunens många tätorter och småorter (ca 14 procent) men många också på den rena landsbygden (ca 10 procent).
4 (16) I. Ge fler möjlighet att jobba och bo på landsbygden! Många av de företag som håller igång Uppsalas näringsliv finns på landsbygden. Det handlar om allt från hantverkare och transportföretag till kommunens alla lokala jordbrukare och livsmedelsproducenter. Ett livskraftigt lokalt baserat företagande är därför lika viktigt för staden Uppsala som för en levande landsbygd. Det handlar om småföretag som är flexibla och anpassar sig till nya lösningar samtidigt som de är en viktig del av lokalsamhället omkring dem. Med rätt förutsättningar kan dessa företag dra nytta av den konkurrensfördel som närheten till Uppsala och Stockholm utgör. I de här företagen och i de nya som startas kan många nya jobb tillkomma. Det här lokala företagandet behöver lyftas fram i kommunens näringslivsarbete och ges möjlighet att lägga anbud när kommunen upphandlar. Uppsala behöver en modern och aktiv tillväxtpolitik för hela kommunen. Det är många gånger i de små och medelstora företagen som de nya jobben skapas. Där spelar landbygden en viktig roll. Vi vill därför investera i landsbygdens näringsliv, exempelvis genom att stödja utbyggnaden av grundläggande service, förenkla för företag att expandera, bistå innovationer på landsbygden samt handla av ett ambitiöst ekologiskt jordbruk. Grunden för inflyttning och ett förbättrat serviceutbud på Uppsalas landsbygd är fler bostäder. Fler ska ha möjlighet att bo på Uppsalas landsbygd och i kransorterna. Här ska man kunna förverkliga drömmen om ett eget hus, men också ha möjlighet att bo i hyresrätt till rimliga kostnader. En blandad bebyggelse och möjlighet att växla mellan olika boendeformer är lika viktigt utanför staden. Kan tillgången på hyresrätter, bostadsrätter och bostäder för alla åldrar förbättras på landsbygden kommer befintliga hus ut på marknaden samtidigt som fler får möjlighet att bo kvar på landsbygden när livet förändras. Om Uppsala kommun ska öka byggandet också utanför Uppsala stad krävs en mental omställning. Närheten till storstaden Uppsala är en stor fördel men har också resulterat i en bostadspolitik som utgår från stadens behov. Uppsala måste vara beredd att ta till sig den lilla kommunens arbetsätt. Insatserna som krävs för att lösa bostadsbristen i staden kan då kompletteras med andra arbetsätt anpassade utifrån den mindre skalan på landsbygden. Attraktiva orter i kollektivtrafiknära lägen finns det gott om i Uppsala kommun. Det Uppsalas saknar är en aktiv bostadspolitik, en långsiktig strategi för markförsörjning och en effektiv kommunal handläggning av planer och bygglov, anpassad utifrån landsbygdens behov.
5 (16) Landsbygden skulle kunna rymma långt fler bostäder och arbetsplatser än idag. Det vill vi förverkliga! 1. STIMULERA TILL ÖKAT FÖRETAGANDE PÅ LANDSBYGDEN inom såväl aktiebolag, kooperativa företag samt egenanställningsföretag (c-företag). 2. GE MINDRE LOKALA FÖRETAG MÖJLIGHET ATT LÄGGA ANBUD genom att dela upp kommunala upphandlingar i mindre delar. Rätt använt är upphandling ett starkt verktyg för att skapa jobb och för att stärka lokala småföretag. 3. FÖRBÄTTRA UTBUDET AV PLANLAGDA TOMTER för såväl flerbostadshus som småhus i tätorterna på landsbygden. 4. Bjud in byggbranschen till BYGGDAGAR FÖR ATT MARKNADSFÖRA MÖJLIGHETERNA TILL BOSTADSBYGGANDE och fastighetsutveckling i kollektivtrafiknära lägen på Uppsalas landsbygd. 5. Utred möjligheten att via kommunens markinnehav och kommunala fastighetsbolag BYGGA FLERBOSTADSHUS i kollektivtrafiknära lägen i tätorterna på Uppsalas landsbygd.
6 (16) II. Förbättra kommunikationerna! Bara sex procent av glesbygdsborna i Uppsala kommun har tillgång till fiberanslutet bredband. Tyvärr verkar utbyggnaden stå och stampa och faktum är att Uppsala är ett av de län där utbyggnaden på landsbygden går långsammast. Den dåliga bredbandstäckningen är ett reellt hot mot en levande landsbygd. Tillgång till internet är en grundläggande förutsättning för företagande och näringsliv på landsbygden. Ska företag stanna kvar och nya etablera sig på landsbygden krävs ett fungerande och utbyggt internet. Internet spelar också en allt större roll för medborgarna. Med andra ord blir frågan om tillgången till bra internet mycket viktig för att främja en levande landsbygd där fler kan bo och arbeta. Det handlar om att långsiktigt investera för en framtid där internet kommer att spela en ännu större roll. Kollektivtrafiken ska vara det enkla, prisvärda och snabba färdsättet i kommunen. Samtidigt är bilen ett måste för många, inte minst för Uppsalas stora landsbygdsbefolkning, och ska förbli en möjlighet för alla. Idag vittnar företag och verksamheter som skolor och förskolor på landsbygden om stora svårigheter att rekrytera personal på grund av brister i kollektivtrafiken och många räds att starta upp företagande på landsbygden av samma anledning. Även skolor har svårt att hitta vikarier på grund av brister i kollektivtrafiken. Att kollektivtrafiken fungerar är en förutsättning för ett fungerande arbetsliv, tillväxt och en levande landsbygd. Fler pendlarparkeringar, tågstopp i Vänge och Järlåsa och förbättringar i både turtäthet och linjedragningar är åtgärder för att öka landsbygdens attraktivitet. Socialdemokraterna sätter jobben först. Uppsala behöver en aktiv näringspolitik för ett bra näringslivsklimat. Det är lika viktigt på landsbygden som i staden. Kommunens insatser måste därför ge både stad och landsbygd möjlighet att växa och utvecklas. För att lyckas bredda Uppsalas näringsliv och sänka arbetslösheten spelar landsbygden en avgörande roll.
7 (16) Uppsalas landsbygd med sin närhet till såväl Sveriges fjärde storstad som huvudstaden ska vara en plats där företag startas, jobb skapas och människor väljer att bo: 6. ÖKA TAKTEN I BREDBANDSUTBYGGNADEN och stimulera framväxten av fiberföreningar och småföretagande som bygger fiber på Uppsalas landsbygd. 7. FÖRBÄTTRA TILLGÅNGEN PÅ PENDLARPARKERINGAR för såväl bil som cykel både i tätorter och på landsbygden. Genom en genomtänkt strategi för pendlarparkeringarnas lokalisering kan onödigt bilresande undvikas samtidigt som kundunderlaget för det lokala näringslivet kan stärkas. 8. Uppsala kommun har ett tätt samarbete med UL kring utvecklingen av kollektivtrafiken i Uppsala stad. Motsvarande STRATEGI FÖR KOLLEKTIVTRAFIKENS UTVECKLING behövs även för Uppsalas landsbygd.
8 (16) III. Öka likvärdigheten i skola och välfärd! Närheten till skola och barnomsorg liksom tillgången till en god äldreomsorg är lika viktig på landsbygden som i staden. Alla föräldrar, oavsett var i kommunen man bor, ska kunna lämna sina barn till en skola eller förskoleverksamhet av hög kvalitet. Alla elever ska nå kunskapsmålen i grundskolan. Välfärden ska vara likvärdig i hela kommunen. För att det ska gälla behövs en ökad förståelse för att olika förutsättningar gör att verktygen kan skilja sig från de som används i storstaden Uppsala. Avgörande för välfärden på landsbygden är att skolorna i tätorterna runt om i kommunen kan behållas och utvecklas. En skola på nära håll för yngre barn ger trygghet och attraktivitet åt lokalsamhället. De mindre skolorna på Uppsalas landsbygd är fenomenala på att utnyttja personalresurserna och att hitta samarbeten mellan skolorna. Det ska uppmuntras. För att klara elevunderlaget måste skolskjutsar fungera och det ska vara tryggt att ta sig till skolan. Skolan och barnomsorgen på landbygden ska ha samma förutsättningar att bedriva pedagogisk verksamhet som skolor och barnomsorg i staden. Flera förskolor och skolor vittnar idag om problem att rekrytera personal. Ett annat problem som lyfts fram är det faktum att avstånden till större kulturinstitutioner och idrottsanläggningar, eller snarare det snäva tidsfönster mellan klockan 9 och 15 som gäller för kulturbussarna 2, idag försvårar för elever på landsbygdsskolor att få samma tillgång till stadens kulturinstitutioner och studiebesök. För de lite större barnen spelar fritidsklubbar och fritidsgårdar en viktig roll. De behöver därför finnas geografiskt placerade över hela kommunen. 2 Kulturbuss innebär att kostnadsfritt resa med vanlig regionbuss- och -tågtrafik - inklusive stadstrafiken i Uppsala under lågtrafik: http://www.lul.se/kulturbuss
9 (16) Alla föräldrar, oavsett var i kommunen man bor, ska kunna lämna sina barn till en skola eller förskoleverksamhet av hög kvalitet. Välfärden ska vara likvärdig i hela kommunen! 9. UNDERLÄTTA REKRYTERINGEN AV FÖRSKOLLÄRARE OCH LÄRARE TILL FÖRSKOLOR OCH SKOLOR PÅ LANDSBYGDEN. Skolorna och förskolorna på Uppsalas landsbygd måste ses som den tillgång de är och ges förutsättningar att verka på likvärdiga villor. 10. Inled samtal med UL och landstingets kulturnämnd för att FÖRBÄTTRA MÖJLIGHETERNA FÖR SKOLORNA PÅ LANDSBYGDEN ATT TA SIG TILL UPPSALAS KULTURUTBUD. Det tidsfönster på kl. 9-15 som reglerna för kulturbussen idag erbjuder är för snävt.
10 (16) IV. Förbättra den kommersiella och offentliga servicen! Utan service inga företag, utan företag ingen service. Och utan service inte heller någon inflyttning. En ort utan butik eller tankstation förlorar i attraktivitet för såväl boende som företagande vilket i förlängningen riskerar att leda till bristande underlag för att bedriva offentlig service som skola eller äldrevård. Alla Uppsalabor har rätt till en bra närmiljö och service inom ett rimligt avstånd, oavsett var man bor i kommunen. Utvecklingen går tyvärr åt det motsatta hållet. Nästan var fjärde butik i Uppsala län har försvunnit sen mitten av nittiotalet. På flera orter som i Bälinge och Björklinge har utbudet och konkurrensen försämrats sedan två butiker blivit en och det finns många exempel på tätorter i Uppsala kommun som står helt utan en närbutik. Lövstalöt som så sent som på 90-talet hade två butiker har idag ingen, butiken i Ramstalund har stängt liksom butiken i Skyttorp. De landsbygdsbutiker som fortfarande finns kvar vittnar om stora svårigheter och många hotas av nedläggning. När butiken stänger, försvinner inte bara servicen utan också en viktig mötesplats. Ofta är lanthandeln även ombud för apotek, systembolag och post. Butiksdöden slår direkt mot landsbygdens attraktivet och tillväxt. Samtidigt är den ingen naturlag. Handlarna själva har givetvis ett ansvar att se till att utbud och service möter upp kundernas behov. Och det lokala engagemanget för ortens eller bygdens butik ska inte underskattas. Men det är kommunen som genom sin bostadspolitik och sin upphandling långsiktigt kan stärka kundunderlaget och det är kommunen som genom sin handelspolitik kan välja att antingen främja den lokala bostadsnära handeln eller som nu sker välja att lägga krokben för den genom en låt-gå-politik till förmån för storskaliga biltrafikalstrande externa köpcentrum. Om en bygd kan behålla och utveckla det lokala serviceutbudet, gynnar det hela kommunen. Det blir enklare att leva, företagandet och jobben får bättre förutsättningar och utvecklingen blir positiv och hållbar. Här har Uppsala mycket av lära av andra landsbygdskommuner runtom i Sverige. Vi vill bland annat se över möjligheterna för butiker att skapa avtal med kommunen om att få ersättning för att agera som lokala servicepunkter åt kommunen. Sådana avtal förekommer i andra kommuner. De skulle kunna förbättra samhällsservicen för invånarna samtidigt som butikerna får ytterligare ett ben att stå på. Vi vill även se till att det finns en landsbygdsutvecklare hos kommunen så att butiker och föreningar får en tydlig ingång till kommunen för att diskutera hur den lokala servicen ska kunna säkerställas.
11 (16) Vi vill göra de mindre tätorterna i Uppsala kommun till livskraftiga knutpunkter för medborgerlig och kommersiell service: 11. Ge kommunens enhet för näringsliv och marknad, centralt placerad under kommunledningen, ett särskilt ANSVAR FÖR JOBB OCH TILLVÄXT på LANDSBYGDEN. Låt den fungera som den självklara ingången för alla som bidrar till landsbygdens utveckling. 12. FÖRBÄTTRA SAMHÄLLSSERVICEN FÖR KOMMUNINVÅNARNA OCH GE LANTHANDLARNA YTTERLIGARE ETT BEN ATT STÅ PÅ. Detta genom att utreda möjligheten för butiker att skapa avtal med kommunen om att få ersättning för att agera som lokala servicepunkter åt kommunen. 13. Pröva möjligheten att via Länsstyrelsens regionala serviceprogram 3 ge stöd 4 för att UPPRÄTTHÅLLA EN FÖRSÖRJNING MED DAGLIGVAROR OCH DRIVMEDEL i gles- och landsbygder. Det kan handla om investeringsstöd till anskaffning av inredning och utrustning, om kompetenshöjande insatser och om varuhemsändningsbidrag. 14. Ge Uppsalas kommunala fastighetsbolag UKFAB i uppdrag att UTVECKLA CENTRUMMILJÖERNA I TÄTORTERNA på landsbygden tillsammans med lokala handlare och fastighetsägare. 15. Använd Arvikamodellen 5 och dela upp livsmedelsupphandlingar utifrån storleken på de kök som beställer varor för att GE LOKALA LIVSMEDELSBUTIKER MÖJLIGHET ATT BLI LEVERANTÖRER TILL KOMMUNALA ENHETER som förskolor, skolor och äldreboenden i de mindre orterna. 3 Regionala Serviceprogram http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/regionalutveckling/kommersiellochoffentligservice/regionalaservicepro gram.4.3c4088c81204cca906180007493.html 4 Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service. Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd skall kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden: https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20000284.htm 5 Tillväxtverket Arvikamodellen bra för alla parter. http://www.tillvaxtverket.se/download/18.5a5c099513972cd7fea2d0ef/1369959274610/aff%c3%a4rer+och+attityder+webb.pdf
12 (16) V. Skapa attraktiva boendemiljöer! De som lever och verkar i lokalsamhället har störst kännedom om sitt närområde. Att känna sig trygg och uppleva att den gemensamma utomhusmiljön håller en bra standard är på många sätt en förutsättning för att trivas där man bor. Trasiga lampor, en murken parkbänk eller en illa skött park påverkar boendemiljön och därmed en tätorts attraktivitet negativt. På samma sätt påverkar dåligt utformade busshållplatser eller osäkra övergångsställen bilden av och känslan i ett samhälle. För att i handling signalera att Uppsala kommun tar ansvar för utvecklingen i hela kommunen måste kommunen bli bättre på att upptäcka brister och ta tillvara utvecklingsmöjligheter i den gemensamma utomhusmiljön. Återkommande trygghetsvandringar 6 är en väl beprövad och dokumenterat effektiv åtgärd för att uppnå just det. Trygghetsvandringar innebär att en grupp människor går igenom ett område och inspekterar det ur trygghetssynpunkt. Vanligen deltar boende i området, men också fastighetsägare, lokala föreningar, företag, politiker och andra berörda. Under inventeringen identifieras platser som upplevs som otrygga eller har andra brister. Målet är att hitta gemensamma förslag på lösningar. Det kan handla om alltifrån belysning, särskilda passager och trafiksäkerhet till hur lekparken kan utvecklas. På landsbygden är det ofta andra än kommunen som har väghållaransvaret eller som ansvar för utomhusmiljön men kommunen kan ändå spela en viktig roll som organisatör och som katalysator för förbättringsåtgärder i den fysiska miljön. 6 Trygghetsvandring - en vägledning http://www.boverket.se/om-boverket/webbokhandel/publikationer/2010/trygghetsvandring-en-vagledning/
13 (16) En tätorts attraktivitet är en avgörande faktor för jobb och tillväxt. Vi vill därför: 16. Genomföra ÅRLIGA TRYGGHETSVANDRINGAR I SAMTLIGA 17 TÄTORTER på landsbygden för att tillsammans med boende, väg- och samfällighetsföreningar, föreningsliv, fastighetsägare och företag upptäcka brister och ta tillvara utvecklingsmöjligheterna i utomhusmiljön. 17. Inventera behovet av TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE OCH KOLLEKTIVTRAFIK-FRÄMJANDE ÅTGÄRDER 7 vid övergångsställen, tågstationer och busshållplatser på landsbygden. Detta tillsammans med UL och Trafikverket. 7 På landsbygden handlar det ofta om statliga eller enskilda vägar som kommunen inte har något direkt ansvar för men kommunen är en viktig part när medlen i Regionförbundets länstransportplan 2014-2025 ska fördelas: http://www.regionuppsala.se/var-verksamhet/infrastruktur/infrastrukturplanering/
14 (16) VI. Öka möjligheterna till demokratisk påverkan! En landsbygd i utveckling kräver att landsbygdens behov blir sedda. En vanlig åsikt bland den fjärdedel av kommunens invånare som bor utanför centralorten Uppsala är att landsbygdens behov och perspektiv inte blir sedda och sällan står i centrum för den politiska debatten. Tyvärr ligger det en hel del i det. Socialdemokraterna kommer att lägga mycket energi på att befästa och utveckla Uppsalas position som Sveriges fjärde storstad. Det skapar jobb och utveckling som gynnar hela kommunen. Men om storstaden Uppsala missar landsbygdens tillväxtpotential och blundar för det ömsesidiga beroende som råder mellan en stad och dess omland kommer inte heller staden Uppsala att kunna nå sin fulla potential eller utvecklas på ett hållbart sätt. Alla förlorar om Uppsalas landsbygd förblir i bakvattnet. Kommunens tidigare organisation med kommundelsnämnder och lokala kommundelsförvaltningar hade många brister men även en stor fördel i sin lokala närvaro och sin lokala representation. Vi vill pröva nya former för demokratiskt inflytande, lokal närvaro och dialog med alla kommuninvånare på Uppsalas landsbygd. Ett av kommunalråden ska ha jobb och utveckling på landsbygden som prioriterat ansvarsområde. Att landsbygdsinvånarna ska komma till tals måste bli en viktig del i kommunens nya organisation. Kommunen kan lära av andra kommuner och måste våga pröva nya former för medborgardialog och demokratisk påverkan. För att långsiktigt och uthålligt utveckla Uppsalas landsbygd behöver Uppsala kommun ett landsbygdsprogram. Det ska, förankras brett, förses med en genomförandeplan och inkluderas som en bärande del av kommunens översiktsplan.
15 (16) Landsbygdsborna är ¼ men hamnar ofta i stadens skugga och får inte samma möjligheter att påverka den kommunala planeringen. Det vill vi ändra på! En landsbygd i utveckling kräver att landsbygdens behov blir sedda: 18. Inrätta ett LANDSBYGDSKOMMUNALRÅD för Uppsala kommun med landsbygdsutveckling som prioriterat ansvarsområde. 19. Att landsbygdsinvånarna ska KOMMA TILL TALS måste bli en viktig del i kommunens nya organisation. Kommunen kan lära av andra kommuner och måste våga pröva nya former för lokal närvaro, medborgardialog och demokratisk påverkan. 20. Ta fram ett LANDSBYGDSPROGRAM. Det ska, förankras brett, förses med en genomförandeplan och inkluderas som en bärande del av kommunens översiktsplan.
Socialdemokraterna i Uppsala Dragarbrunnsgatan 35, 753 20 Uppsala Tel 018-65 66 40 www.socialdemokraterna.se/uppsala s