42 Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 42 Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Uppdaterat 2006-11-28 42 Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Innehållsförteckning Direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Förutsättningar för att bevilja ställning som varaktigt bosatt Vistelsetid som bosatt i Sverige Ej flyktingar och skyddsbehövande Försörjningskrav Hot mot allmän ordning och säkerhet EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta Uppehållstillstånd för varaktigt bosatta i andra EU-stater Allmänt om rörlighet för varaktigt bosatta. EG-uppehållstillstånd är ett krav Uppehållstillstånd efter inresan Pass Visering Inget krav på arbetstillstånd Sverige tillämpar de gamla EES-reglerna Uppehållstillstånd på grund av anställning Tolkningen av arbetstagarbegreppet Uppehållstillstånd för egenföretagare Uppehållstillstånd för tillhandahållare eller mottagare av tjänster Uppehållstillstånd för studerande Uppehållstillstånd för personer med tillräckliga medel för sin försörjning Vad avses med tillräckliga medel Sjukförsäkring Familjemedlemmar till varaktigt bosatta Vilka familjemedlemmar omfattas Handläggning, överklagande m.m. Nationell kontaktpunkt Direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

2 (35) I det här kapitlet behandlas tillämpningen av Europeiska Rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Direktivet har genomförts i svensk lagstiftning genom proposition 2005/06:77 och de författningsändringar som direktivet medförde trädde i kraft den 30 april 2006. I utlänningslagen återfinns bestämmelserna om varaktigt bosatta främst i kapitel 5 a och i utlänningsförordningen i kapitel 4. Observera att Danmark, Irland och Storbritannien, på grund sina speciella villkor för anslutningen till EU, inte omfattas av direktivet (skäl 25 och 26 i ingressen till direktivet om varaktigt bosatta). Direktivet omfattar bara EU-staterna vilket innebär att EFTA-staterna, dvs. Island, Lichtenstein och Norge, inte omfattas. Genom direktivet introduceras en ny s.k. rättsfigur, varaktigt bosatt, som inte tidigare funnits i svensk lagstiftning. Syftet med detta är att tredjelandsmedborgare som varit bosatta i en medlemsstat under en längre tid ska kunna få en särskild rättslig ställning. Tredjelandsmedborgare som fått ställning som varaktigt bosatta ska tillerkännas vissa särskilda rättigheter liknande dem som en EU-medborgare har. Dessa rättigheter framgår av direktivet. När en tredjelandsmedborgare får ställning som varaktigt bosatt ska medlemsstaten också utfärda ett särskilt uppehållstillstånd för personen. Detta kallas EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta. Tillståndet ska gälla i minst fem år vilket också är den tillståndstid som Sverige valt. För att ställningen som varaktigt bosatt så långt som möjligt ska likna den som EU-medborgare har, så anger direktivet att den varaktigt bosatte under vissa förutsättningar har rätt att bosätta sig i en annan medlemsstat. Till skillnad från rörligheten för EU-medborgare så kan dock medlemsstaterna i viss mån själva bestämma under vilka villkor en varaktigt bosatt kan få uppehållstillstånd i landet. En varaktigt bosatt tredjelandsmedborgares rätt till rörlighet är således inte fullt jämförbar med den rätt som en EU-medborgare har. Om en varaktigt bosatt utnyttjar sin rätt till bosättning i en annan medlemsstat ska även personens familjemedlemmar som ingår i kärnfamiljen ha rätt att följa med under förutsättning att familjen redan var bildad i den första medlemsstaten. EU-staterna ska genom en nationell kontaktpunkt i respektive stat underrätta varandra om vissa av de åtgärder som vidtas i enlighet med direktivet.

3 (35) Förutsättningar för att beviljas ställning som varaktigt bosatt Vistelsetid som bosatt i Sverige En grundläggande förutsättning för att beviljas ställning som varaktigt bosatt är att tredjelandsmedborgaren varit bosatt i Sverige utan avbrott i fem år och vid tiden för ansökan har PUT (5 a kap. 1 UtlL). Sökanden måste under hela femårsperioden ha haft tillstånd som syftar till bosättning här. Det innebär att UT för tillfälliga vistelser eller studier inte kan räknas in. Tidsbegränsat UT inom ramen för uppskjuten invandringsprövning kan däremot ingå. Vid beräkning av den femåriga vistelsetiden ska vistelser utanför Sverige som varat kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden inte anses vara avbrott i vistelsen (5 a kap. 1 fjärde stycket UtlL). Ej flyktingar och skyddsbehövande Personer vars PUT grundar sig på att de bedömts vara flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt kan inte beviljas ställning som varaktigt bosatta i Sverige (5 a kap. 4 UtlL). Detta följer direkt av direktivet om varaktigt bosatta (artikel 3.1). Upplysningsvis kan nämnas att det inom EU pågår ett arbete med att utvidga direktivet så att även flyktingar och skyddsbehövande ska kunna få ställning som varaktigt bosatta. Försörjningskrav För att få ställning som varaktigt bosatt ska tredjelandsmedborgaren fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda (5 a kap. 2 UtlL). Propositionen 2005/06:77 innehåller ett längre avsnitt om vad försörjningskravet innebär (s.142-146). Följande uttalanden i propositionen är vägledande för bedömningen av försörjningskravet. Grundläggande är att försörjningsförmågan är sådan att det sociala bidragssystemet inte behöver utnyttjas Förmåner som utgår oberoende av den enskildes ekonomiska förmåga, t.ex. barnbidrag, innebär dock inte att förmånstagaren anses ligga systemet för socialt bistånd till last Bistånd som utgår efter behovsprövning innebär dock att tredjelandsmedborgaren inte uppfyller försörjningskravet Prövningen kommer därför främst att bestå i att bedöma riskerna för att försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen eller lagen om äldreförsörjningsstöd kommer att behöva tas i anspråk

4 (35) Bostadsbidrag och bostadstillägg för pensionärer är också bidragsformer som är behovsprövade och som inverkar på försörjningskravet Om tredjelandsmedborgarens make, maka eller sambo också har inkomster så får dessa tas med i beräkningen av försörjningen av familjen Tillgångarna ifråga bör anses tillräckliga om de överstiger riksnomen för beräkningen av skäliga levnadsomkostnader, dvs. den nivå under vilken värdmedlemsstaten får bevilja sina medborgare socialbidrag, samt utgifter för boende, försäkringar och eventuella resor till och från arbetet m.m. Det kan inte krävas att tredjelandsmedborgaren visar att försörjningen varit tryggad under alla de fem föregående åren. Dels finns inget uttryckligt stöd för ett sådant krav i direktivet och dels skulle det ställa alltför stora krav på bevisning och utredning i ansökningarna. För att försörjningskravet ska anses uppfyllt får dock krävas att den sökande kan visa på viss stabilitet rörande det ekonomiska läget. Därför bör kunna krävas att den sökande för åtminstone något eller ett par år tillbaka kan visa att tillgångarna genom arbete eller motsvarande varit tillräckliga och göra sannolikt att det sociala bidragssystemet inte belastats. Exempelvis bör en person som under de föregående fem åren uppburit socialt bistånd men som vid ansökningstillfället kan visa att han eller hon fått en anställning som ger tillräckliga inkomster, inte anses uppfylla försörjningskravet. Hot mot allmän ordning och säkerhet Om tredjelandsmedborgaren skulle anses utgöra ett hot mot allmän och säkerhet får han eller hon inte beviljas ställning som varaktigt bosatt (5 a kap. 3 UtlL). Av den anledningen bör en slagning i MR/BR-registren göras, innan tillstånd beviljas. Det är inte möjligt att exakt ange vad som krävs för att den sökande ska anses vara ett hot mot allmän ordning eller säkerhet. Generellt enligt EGrätten anses dock gälla att hänsyn till allmän ordning och säkerhet inte får åberopas för att tjäna ekonomiska syften att åtgärder av sådana hänsyn skall grunda sig enbart på den berörda personens eget uppförande samt att tidigare domar för brott inte i sig skall utgöra anledning att vidta sådana åtgärder I skäl 8 i förordet till direktivet om varaktigt bosatta sägs dock att begreppet allmän ordning får inbegripa fällande dom för allvarligt brott. Detta bör tolkas så att begångna brott, under förutsättningen att de betraktas som allvarliga, i sig kan betraktas som ett hot mot allmän ordning. Vad som ska bedömas som allvarligt brott måste avgöras i det enskilda fallet. Det sagda torde också innebära att bedömningen rörande allmän ordning enligt

5 (35) direktivet om varaktigt bosatta inte helt kan jämföras med bedömningen enligt det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) som behandlar den fria rörligheten för EU-medborgare. Det får anses att det i allmänna ordalag krävs mindre för att betraktas som ett hot mot allmän ordning enligt direktivet för varaktigt bosatta. Förutom begångna brott av allvarlig art bör upprepad brottslighet, även om den avser mindre allvarliga brott, kunna utgöra ett hot mot allmän ordning. EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta När en tredjelandsmedborgare får ställning som varaktigt bosatt ska medlemsstaten också utfärda ett särskilt uppehållstillstånd för personen. Detta kallas EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta. Tillståndet ska gälla i minst fem år (4 kap. 19 a UtlF). Varje tredjelandsmedborgare som fått ställning som varaktigt bosatt, oavsett vilken EU-stat som beviljat ställningen, ska alltså kunna visa upp ett sådant tillstånd. För svensk del kommer EG-uppehållstillståndet att beviljas på fem år. Tillstånd kan beviljas för längre tid än passets giltighetstid (4 kap. 23 3 UtlF). Av artikel 8.3 i direktivet om varaktigt bosatta framgår att medlemsstaterna ska ha en gemensam standard för tillståndens utseende. Tillstånden ska utfärdas i ett klistermärke som följer den vanliga EU-standarden, dvs. vår vanliga tillståndssticker. När Sverige utfärdar ett EG-uppehållstillstånd ska texten Varaktigt bosatt inom EG och Long term resident EC anges i fältet Typ av tillstånd. EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som utfärdats i andra medlemsstater ska innehålla motsvarande text på det egna landets språk. Hur denna text ska se ut kan man ta reda på genom att internetportalen EUR-LEX - http://europa.eu.int/eur-lex/lex/sv/index.htm - söka fram respektive språkvariant av direktivet och kontrollera i artikel 8.3 hur texten ska lyda på respektive språk. Sökning sker enklast genom att söka på direktivets nummer, dvs. 2003/109, via de båda sökstegen /Enkel sökning/hänvisningar till dokument. Nedan följer den aktuella texten på några av de språk som kan tänkas bli vanliga. Övriga språkversioner kan sökas enligt ovan. Long term resident - EC (engelska) "Résident de longue durée - CE" (franska) "Daueraufenthalt - EG" (tyska) "Residente de larga duración-ce" (spanska) "Soggiornante di lungo periodo - CE" (italienska) "EG-langdurig ingezetene" (nederländska) "επί µακρόν διαµένων - ΕΚ" (grekiska) "rezydent długoterminowy WE" (polska)

6 (35) Den som beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige kommer vid sidan av EG-uppehållstillståndet att ha kvar sitt permanenta uppehållstillstånd. EG-uppehållstillståndets främsta syfte är alltså att gälla som bevis för ställningen som varaktigt bosatt då personen vill utnyttja sin rätt till rörlighet och flytta till en annan EU-stat. Uppehållstillstånd för varaktigt bosatta i andra EU-stater Allmänt om rörlighet för varaktigt bosatta. För att ställningen som varaktigt bosatt så långt som möjligt ska likna den som EU-medborgare har, så anger direktivet att den varaktigt bosatte under vissa förutsättningar har rätt att bosätta sig i en annan medlemsstat. Observera att Danmark, Irland och Storbritannien inte omfattas av direktivet. Tredjelandsmedborgare som är bosatta där kommer alltså inte att kunna få ställning som varaktigt bosatta. Inte heller kan en varaktigt bosatt i Sverige eller annan EU-stat åberopa sin ställning som varaktigt bosatt för att få UT i dessa länder. Som nämndes i inledningen har medlemsstaterna i viss utsträckning möjlighet att själva avgöra under vilka förutsättningar en varaktigt bosatt i en annan medlemsstat ska beviljas uppehållstillstånd. En varaktigt bosatt tredjelandsmedborgares rätt till rörlighet är således inte jämförbar med den rätt som en EU-medborgare har. EG-uppehållstillstånd är ett absolut krav Observera att tredjelandsmedborgare som vill utnyttja sin ställning som varaktigt bosatt för att ansöka om UT i en annan EU-stat alltid måste styrka sin ställning genom att visa upp ett EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta utfärdat i den EU-stat där han förärvat ställningen. Det kan förekomma att sökande i allmänna ordalag hävdar att de är varaktigt bosatta, eftersom de varit bosatta länge i landet i fråga och har tillstånd av permanent natur. Detta är dock inte tillräckligt utan ett EG-uppehållstillstånd måste alltid visas upp. Se även ovan under avsnittet EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta. Uppehållstillstånd efter inresan En ansökan om UT från en varaktigt bosatt i en annan EU-stat får göras och beviljas även efter inresan. Detsamma gäller en ansökan från en sådan persons familjemedlem (4 kap. 17 UtlF). Ansökan kan också göras vid en svensk utlandsmyndighet.

7 (35) Samtliga ansökningar från tredjelandsmedborgare bosatta i Sverige som önskar få ställning som varaktigt bosatta kommer att handläggas av Migrationsverkets tillståndsenhet i Malmö. Ansökningar om UT från varaktigt bosatta i andra medlemsstater handläggs däremot vid samtliga tillståndsenheter. Pass En tredjelandsmedborgare som är varaktigt bosatt i en annan EU-stat och som ska resa in och vistas i Sverige måste ha giltigt pass. Detta gäller oavsett om ställningen som varaktigt bosatt är förvärvad i en Schengenstat eller inte. I 4 kap. 9 UtlF, som behandlar under vilka förutsättningar varaktigt bosatta i en annan EU-stat ska beviljas UT i Sverige, sägs visserligen att varaktigt bosatta mot uppvisande av pass eller ID-kort samt t.ex. anställningsbevis ska beviljas UT. Detta kan dock inte tolkas som ett undantag från kravet på pass för inresa och vistelse eftersom 4 kap. 9 UtlF endast reglerar förutsättningarna för att bevilja UT. Mot bakgrund av att den varaktigt bosatte alltid måste ha pass för att resa in och vistas i Sverige och då detta krav får anses vara överordnat förutsättningarna för UT i 4 kap. 9 UtlF, bör alltid krävas att den varaktigt bosatte har ett giltigt pass för att UT ska beviljas. Visering En tredjelandsmedborgare som har förvärvat ställning som varaktigt bosatt i Sverige är undantagen från kravet på visering (2 kap. 3 UtlL). Däremot måste en tredjelandsmedborgare, som är medborgare i en viseringspliktig nation och som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, ha visering för att resa in i Sverige såvida inte personen i fråga har UT i en Schengenstat och av den anledningen kan resa in viseringsfritt (3 kap. 1 första stycket 12 UtlF). De varaktigt bosatta som förvärvat sin ställning i en Schengenstat och därmed har UT där, kan därför resa in i Sverige utan visering. Inresa utan visering kan givetvis också ske om den varaktigt bosatte ansökt om och beviljats UT i Sverige före inresan. Motsvarande gäller för familjemedlemmar till den varaktigt bosatte under förutsättning att även dessa är tredjelandsmedborgare. Några speciella regler om att underlätta för varaktigt bosatta eller deras familjemedlemmar att resa in eller att få visering finns inte. Om en varaktigt bosatt i en annan EU-stat visar att han eller hon t.ex. fått arbete i Sverige eller har en studieplats ordnad så är detta dock ett starkt skäl för att en visering ska beviljas eftersom en sådan person har rätt att ansöka om och beviljas ett UT efter inresan.

8 (35) Inget krav på arbetstillstånd Varaktigt bosatta i en annan medlemsstat är undantagna från kravet på arbetstillstånd (5 kap. 1 UtlF). Detsamma gäller, oavsett medborgarskap, den varaktigt bosattes make, maka, sambo, barn under 21 år eller som är beroende av den varaktigt bosatte för sin försörjning. En varaktigt bosatt i en annan EU-stat kan alltså resa in i Sverige och arbeta under tre månader utan vare sig UT eller AT. Efter tre månader inträder dock krav på UT. Sverige tillämpar de gamla EES-reglerna Sverige har valt att personer som har ställning som varaktigt bosatta i ett annat medlemsland ska få uppehållstillstånd i Sverige enligt de villkor som fram till den 30 april 2006 gällde för EU-medborgare (fr.o.m. detta datum behöver dessa inte längre ha UT), dvs. det som i dagligt tal kallades uppehållstillstånd enligt EES-reglerna. Förutsättningarna för att bevilja UT för varaktigt bosatt i en annan EU-stat finns fr.a. i 4 kap. 9 och 10 UtlF och för familjemedlemmar till varaktigt bosatta i 4 kap. 16 a UtlF. I prop. 2005/06:77 sägs enbart att de ovannämnda bestämmelserna om UT ska gälla för varaktigt bosatta i en annan EU-stat. Eftersom inget annat sägs måste det också innebära att den rättspraxis som gällt för att bevilja UT för EU-medborgare och som framförallt bygger på EG-domstolens avgöranden måste gälla även i fortsättningen. Det innebär t.ex. att det inte kan ställas högre krav på en anställning som åberopas som grund för UT av en varaktigt bosatt än på en anställning som åberopas av en EESmedborgare som vill bli registrerad enligt rörlighetsdirektivet (2004/38/EG). Jämfört med vad som gäller vid bedömningen av om en EES-medborgare har uppehållsrätt på grund av en anställning torde det dock finnas ett större utrymme att kontrollera och utreda förhållandena rörande en varaktigt bosatts anställning. Det kan t.ex. röra sig om kontroller av att arbetsgivaren faktiskt är registrerad som arbetsgivare och om anställningens omfattning och längd. För att beviljas UT i Sverige krävs att den varaktigt bosatte, förutom att visa ett EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta och en giltig resehandling, tillhör någon av de personkategorier som anges i 4 kap. 9 första stycket UtlF. Dessa kategorier är Anställda Egenföretagare Tillhandahållare eller mottagare av tjänster Studerande Icke ekonomiskt aktiva - men som har tillräckliga tillgångar för sin försörjning

9 (35) Dessutom har den varaktigt bosattes familjemedlemmar rätt till UT under förutsättning att de är sådana familjemedlemmar som definieras i 3 a kap. 2 UtlL. De olika kategorierna beskrivs närmare i separata avsnitt nedan. Uppehållstillstånd på grund av anställning En varaktigt bosatt i en annan EU-stat ska beviljas UT om han eller hon visar upp ett giltigt pass eller nationellt ID-kort, ett EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta samt ett anställningsbevis (4 kap. 10 första stycket 1 UtlF). För anställningsbeviset kan användas det formulär (Arbetsintyg för medborgare från EU/EES, Migr 227011) som Migrationsverket utarbetat. Det är dock inte något formkrav att formuläret används. Ett anställningserbjudande som upprättats på annat sätt och som innehåller de uppgifter som krävs kan accepteras. De krav som normalt bör ställas på ett anställningsbevis är att det innehåller namnet på den anställde, anställningstid och anställningsvillkor, arbetsgivarens namn och organisationsnummer samt är undertecknat och också gärna stämplat av arbetsgivaren. Anställningen ska vara hos en arbetsgivare i Sverige. Om den varaktigt bosatte är anställd hos en utländsk arbetsgivare men ska utföra arbete i Sverige kan det istället vara fråga om en tillhandahållare av tjänster. Tolkningen av arbetstagarbegreppet Som nämnts ovan bör, i avsaknad av andra direktiv i lagstiftning och förarbeten, EG-domstolens rättspraxis tillämpas då det gäller att tolka arbetstagarbegreppet. Detta ska därför tolkas extensivt. En arbetstagare är en person som arbetar eller utför verksamhet mot ersättning åt någon annan under dennes ledning. Hit hör också praktikanter, lärlingar, hembiträden och au pair. För att en person skall bli bedömd som arbetstagare krävs att verksamheten eller aktiviteten som utförs är faktisk och äkta och att den inte är av så ringa omfattning att den betraktas som rent marginell eller av underordnad betydelse. Det ställs inga krav på minimilön eller att man kan försörja sig på den för att betraktas som arbetstagare. Att lönen kompletteras med egna medel eller socialbidrag är i sig inte diskvalificerande. Även deltidsarbete accepteras således, om det inte är av alltför ringa omfattning. I detta sammanhang kan det finnas anledning att påminna om möjligheterna att tidsbegränsa tillståndet på grund av anställningens varaktighet, se nedan.

10 (35) Jämfört med vad som gäller vid bedömning av om en EES-medborgare har uppehållsrätt på grund av en anställning torde det finnas ett betydligt större utrymme för att kontrollera och utreda förhållandena rörande en varaktigt bosatts anställning. Det kan t.ex. röra sig om kontroller hos andra myndigheter av att arbetsgivaren faktiskt är registrerad som arbetsgivare och om kontroller direkt med arbetsgivaren angående anställningens omfattning och längd. Huvudregeln är att uppehållstillståndet ges för fem år. Om anställningen gäller för en tid av mer än tre månader men mindre än ett år, skall uppehållstillståndet begränsas till anställningstiden (4 kap. 10 första stycket 1 UtlF). Om den anställde däremot haft flera korta anställningar och därigenom kommit upp i en sammanlagd anställningstid på ett år, bör ett femårigt UT beviljas även om också den nya anställningen avser kortare tid än ett år. Detta är en rimlig tolkning med hänsyn till att en anställd som har en anställning under till exempel femton månader får ett femårigt tillstånd direkt. Tillstånd får beviljas för längre tid än den varaktigt bosattes pass gäller (4 kap. 23 4 UtlF). En anställningsform som förekommer är timanställning vid behov tills vidare. Även en person som är anställd på sådana villkor är att betrakta som arbetstagare om de grundläggande förutsättningarna ovan är uppfyllda. Mot bakgrund av anställningsformens konstruktion kan det dock vara svårt att på förhand avgöra omfattningen av arbetet. En anställning av det här slaget bör därför inte leda till ett femårigt uppehållstillstånd om arbetsinsatsen inte är känd eller med säkerhet kan bedömas. Om arbetsinsatsen inte är känd bör uppehållstillståndet begränsas till att gälla sex månader. Vid ansökan om förlängning efter sex månader kan arbetsinsatsen bättre bedömas och om förutsättningarna ovan är uppfyllda (faktisk och äkta och inte av ringa omfattning) bör ett femårstillstånd kunna beviljas. Om arbetsinsatsen fortfarande inte kan bedömas kan ett nytt kortare tillstånd beviljas. Om förutsättningarna överhuvudtaget inte är uppfyllda bör tillstånd vägras. Vid provanställning bör tillstånd beviljas endast för den tid provanställningen avser. Om tiden inte tydligt framgår utan anställningen beskrivs som provanställning tills vidare eller liknande bör tillståndet begränsas till sex månader. Vid anställning som au pair bör uppehållstillstånd beviljas för ett år, såvida inte anställningen klart avser en längre period än ett år. Uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som är anställda klassas H1.

11 (35) Uppehållstillstånd för egenföretagare En varaktigt bosatt i en anan EU-stat skall på samma villkor som en svensk medborgare eller en EES-medborgare kunna starta och driva verksamhet som egenföretagare. Om verksamheten kräver någon form av auktorisation eller legitimation för här i landet redan bosatta, får samma villkor ställas på den varaktigt bosatte. För att den varaktigt bosatte ska kunna beviljas uppehållstillstånd i egenskap av egenföretagare krävs att han eller hon visar upp handlingar som styrker att han eller hon bedriver verksamhet i Sverige (4 kap. 9 första stycket 1 UtlF). Detta kan ske t.ex. genom en F-Skattsedel eller registreringsbevis från länsstyrelsen eller Patent- och registreringsverket. I allmänhet är det dock inte tillräckligt att visa upp dessa handlingar utan verksamheten bör styrkas även på annat sätt. Exempel på handlingar som kan ges in är Hyreskontrakt för nödvändiga lokaler Marknadsplan eller liknande Utställda fakturor Kvitton/fakturor på inköpt material Moms-redovisning Överlåtelsehandlingar om en etablerad rörelse förvärvats Oftast räcker det med att visa upp ytterligare någon enstaka handling men i tveksamma fall kan dock krävas flera handlingar. Sökanden måste också kunna visa upp ett giltigt pass och ett EGuppehållstillstånd för varaktigt bosatta. Som nämnts ovan i avsnittet om anställda bör det finnas ett betydligt större utrymme för att kontrollera och utreda de förhållanden som åberopas i en ansökan om UT från en varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare än från en begäran om registrering från en EES-medborgare. Uppehållstillstånd beviljas för fem år (4 kap.10 förstastycket 1 UtlF). Tillstånd får beviljas för längre tid än den varaktigt bosattes pass gäller (4 kap. 23 4 UtlF). Uppehållstillstånd för egenföretagare klassas H2. Uppehållstillstånd för tillhandahållare eller mottagare av tjänster

12 (35) En varaktigt bosatt i en annan EU-stat som genom en handling kan styrka att han eller hon tillhandahåller eller tar emot tjänster skall beviljas uppehållstillstånd (4 kap. 9 första stycket 2 UtlF). Sökanden måste också kunna visa upp ett giltigt pass och ett EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta. Bestämmelsen omfattar alltså både den som tillhandahåller och den som tar emot tjänster. Det typiska exemplet på en som tillhandhåller tjänster är en person som arbetar som konsult här i landet utan att för den skull etablera sig som egen företagare här. Under begreppet tjänstemottagare faller t.ex. personer som mottar medicinsk eller annan behandling här i landet. Gemensamt för både tillhandahållare och mottagare av tjänster är att vistelsen här i landet är av tillfällig karaktär. Tillstånd ges för den tid som tjänsten utförs eller tas emot (4 kap. 10 första stycket 2 UtlF). Uppehållstillstånd för tillhandahållare eller mottagare av tjänster klassas H3. Uppehållstillstånd för studerande Enligt 4 kap. 9 första stycket 5 UtlF ska varaktigt bosatta i andra EUstater som ska studera i Sverige beviljas UT om de är inskrivna och avser att studera vid en erkänd utbildningsanstalt försäkrar att de har tillräckliga medel för sin försörjning har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. De ska också visa att de har ett giltigt pass samt ett EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta. Med erkänd utbildningsanstalt avses alla gymnasielinjer samt alla högskole- och universitetsstudier som har statligt eller kommunalt bidrag. Grundskolestudier omfattas inte enligt praxis. En studerande kan styrka att han eller hon har tillräckligt med egna medel för sin försörjning genom att avge en skriftlig försäkran. Någon annan bevisning krävs inte. Likaså skall en studerande genom en handling kunna visa att han eller hon är inskriven för studier samt ha en heltäckande sjukförsäkring.

13 (35) Krav på heltäckande sjukförsäkring gäller även om en studerande kan förväntas bli folkbokförd. Enligt socialförsäkringslagen (1999:799) anses nämligen inte utländska studerande vara bosatta här oavsett om de folkbokförs eller inte. Detta innebär att de inte fullt ut omfattas av den svenska socialförsäkringen. Uppehållstillståndet ger inte rätt till studiemedel men de studerande har rätt att arbeta under studietiden. Varaktigt bosatta i andra EU-stater är befriade från kravet på arbetstillstånd (5 kap. 1 UtlF). Uppehållstillstånd beviljas så länge studierna pågår. Om studierna är längre än ett år ges tillstånd för ett år i taget (4 kap. 10 första stycket 3 UtlF). Uppehållstillstånd för studerande klassas H4. Uppehållstillstånd för personer med tillräckliga medel för sin försörjning Varaktigt bosatta i en annan EU-stat som genom lämpliga handlingar kan styrka att de har tillräckliga medel för sin försörjning skall beviljas uppehållstillstånd (4 kap. 9 första stycket 6 UtlF). Förutom tillräckliga medel måste de även visa att de har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, giltigt pass samt EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta Den varaktigt bosatte skall för att styrka sina tillgångar kunna visa upp kontanter, banktillgodohavanden, pensionsbevis eller liknande. Om det är någon annan person som ställer tillgångarna till förfogande skall detta styrkas genom intyg samt uppgift om vilken inkomst eller vilka tillgångar den personen har. Vad avses med tillräckliga medel Med tillräckliga medel avses att den varaktigt bosatte löpande har tillgång till pengar så att han eller hon kan försörja sig utan att ligga det sociala bidragssystemet till last. Det är alltså fråga om den löpande försörjningen och den varaktigt bosatte behöver inte visa att det finns kapital avsatt för den framtida försörjningen. Det krävs inte heller att dessa medel är hans eller hennes egna utan det

14 (35) kan vara t.ex. en familjemedlem som ställer medlen till förfogande. Till exempel skall en make, makas eller sambos lön beaktas, om den är tillräckligt hög för att även försörja EES-medborgaren. Eventuella bidrag som familjen kan ha rätt till från värdmedlemsstaten får inte räknas in i tillgångarna.. Medlen ifråga bör anses tillräckliga om de överstiger den nivå under vilken värdmedlemsstaten får bevilja sina medborgare socialbidrag. Detta innebär att om det i den nationella rätten finns en riksnorm för beräkning av skäliga kostnader för vilka ekonomiskt bistånd enligt sociallagstiftningen får utbetalas, så är det den socialbidragsnivån som avses i direktivet. Det sagda innebär att personen ifråga anses ha tillräckliga medel om dessa överstiger riksnomen för beräkningen av skäliga levnadsomkostnader samt utgift för boende och eventuella resor till och från arbetet m.m. utan att hänsyn tas till om personen vid bosättning i Sverige skulle vara berättigad till andra offentliga bidrag, såsom barnbidrag eller bostadsbidrag. Bidragen får alltså inte tas med i beräkningen av tillgångarna. För beräkning av riksnormen för skäliga kostnader hänvisas till 2 kap. 1 socialtjänstförordningen (2001:937). Sjukförsäkring Om personen bedöms kunna få ett uppehållstillstånd (det vill säga ett tillstånd på fem år), kommer han eller hon att omfattas av svensk socialförsäkring. Särskilt intyg om sjukförsäkring behövs därför normalt inte. Uppehållstillstånd beviljas för fem år, om personen avser att vara bosatt i Sverige (4 kap. 10 första stycket 4 UtlF). Det är inte möjligt att begränsa tillståndet till kortare tid än fem år, även om den varaktigt bosatte uppger att bosättningen i Sverige kan komma att bli kortare än så. Uppehållstillståndet kan däremot omprövas efter de första två årens bosättning (4 kap. 10 andra stycket UtlF). Uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som har tillräckliga medel klassas H5. Familjemedlemmar till varaktigt bosatta Vilka familjemedlemmar omfattas Enligt 4 kap.16 a UtlF ska den varaktigt bosattes familjemedlemmar beviljas UT om de är sådana familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 UtlL och om den varaktigt bosatte beviljats UT i Sverige på någon av grunderna som anges i 4 kap. 9 UtlF. Dvs. enligt någon av de kategorier som redogjorts för ovan.

15 (35) De familjemedlemmar som avses är make eller maka registrerad partner sambo barn under 21 år eller som är ekonomiskt beroende föräldrar som är ekonomiskt beroende Observera att det inte har någon betydelse vilken av kategorierna i 4 kap. 9 UtlF som den varaktigt bosatte tillhör. Till skillnad från vad som gäller för rätten till återförening för familjemedlemmar till EES-medborgare, så omfattas t.ex. en föräldrar till en varaktigt bosatt som fått UT som studerande av rätten att följa med och få ett UT (under förutsättning förstås att det är en beroende förälder). UT för familjemedlemmar ska beviljas för samma tid som det tillstånd som den huvudpersonen fått. Det innebär att en anhörig skall ha ett tillstånd som sträcker sig lika långt fram i tiden (dvs. har samma slutdag) som huvudpersonens. Ett beslut om registrering av en familjemedlem klassas H6 om det avser make, maka, registrerad partner eller sambo samt barn och H7 om det är barn över 21 år eller föräldrar. Handläggningstider, överklagande m.m. Samtliga ansökningar om ställning som varaktigt bosatt handläggs av Migrationsverkets tillståndsenhet i Malmö. Ansökningar om UT från varaktigt bosatta i andra EU-stater kan däremot handläggas vid samtliga tillståndsenheter. Beslut i första instans rörande en ansökan om ställning som varaktigt bosatt ska fattas senast sex månader från det att ansökan lämnades in, om det inte finns särskilda skäl (8 kap.10 a UtlF). Särskilda skäl kan vara att ansökan är av komplicerad natur. När det gäller en ansökan om UT från en varaktigt bosatt i annan EU-stat ska beslut fattas senast fyra månader från ansökan, om det inte finns särskilda skäl. Om det finns särskilda skäl får tiden förlängas med högst tre månader (8 kap.10 b UtlF). Särskilda skäl kan vara att ansökan är av komplicerad natur eller att begärda handlingar inte kommit in. Om tiden förlängs utöver fyra månader ska den sökande underrättas om detta. Ett beslut att avslå en ansökan om ställning som varaktigt bosatt eller en ansökan om UT från en varaktigt bosatt i annan EU-stat kan överklagas till migrationsdomstol.

16 (35) Nationell kontaktpunkt Medlemsstaterna ska via en nationell kontaktpunkt i respektive stat underrätta varandra om vissa av de åtgärder som vidtas i enlighet med direktivet (7 kap. 19 UtlF). I Sverige har Migrationsverket utsetts till nationell kontaktpunkt (8 kap. 14 UtlF). Tills vidare kommer funktionen som nationell kontaktpunkt att ligga hos expertgruppen inom verksamhetsområde Besök och bosättning. Skyldigheten för Migrationsverket att underrätta gäller då en varaktigt bosatt i en annan EU-stat beviljas uppehållstillstånd här vägras förlängning av ett uppehållstillstånd eller får det återkallat beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige Då något av ovannämnda beslut fattas ska den nationella kontaktpunkten underrättas om detta genom att en kopia av beslutet skickas dit. Beslutet ska tills vidare skickas till Expertgruppen BoB, att. Fredrik Martinsson.