Nämndens underlag för övergripande plan med budget 2015 2017

Kommunstyrelsens handling nr 32/2014 Nämndens underlag för övergripande plan med budget 2015 2017 Kommunstyrelsen 2015 Beslutad av kommunstyrelsen 2014-08-27 138

Kommunstyrelsen 1 Inledning Planeringsarbetet inför planperioden 2015-2017 utgår från Vision 2025 samt det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen i april 2014. Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnderna och bolagen för planeringsarbetet inför den kommande planperioden. Nämndernas och bolagens resultatmål och övriga underlag utgör utgångspunkten för övergripande plan med budget 2015-2017. Det här dokumentet utgör kommunstyrelsens underlag till övergripande plan med budget för 2015-2017. Efter inledningen ges en kortfattad redogörelse för kommunstyrelsens ansvarsområde samt ett antal faktauppgifter som ger en bild av verksamhetens produktion och volymer. Vidare presenteras de övergripande mål och resultatmålen med förslag till förändringar och de utmaningar som kommunstyrelsen står inför. Avsnittet därefter innehåller investeringsbudget, vilket efterföljs av redogörelse av nya upphandlingar som nämnden ska göra. 2

Kommunstyrelsen 2 Ansvarsområden och volymmått 2.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, strategisk lokalresursplanering, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, säkerhetsskydd samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 KLF Antal diarieförda ärenden Antal leverantörsfakturor Antal publicerade rekryteringsannons er, internt och externt Antal lönespecifikationer Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av decentrala medlen för strategisk kompetensutvecklin g SBF Antal näringslivsfrämjand e aktiviteter 613 362 650 650 67500 38211 76000 76000 238 145 290 290 61 739 30870 61740 61740 4 940 timmar, varav 3 832 timmar kvinnor och 1 106 timmar män, fördelat på 72 utbildningar 1976,75 timmar, varav 1535 timmar kvinnor och 441,75 män, fördelat på 28 kurser. 4500 4500 180 78 200 200 3

Kommunstyrelsen Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Antal företagsbesök 102 57 100 100 Antal EUansökningar (projekt) Antal antagna detaljplaner 5 2 5 10 8 4 7 9 Förslag till förändring av volymmått Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Antal diarieförda ärenden helår Antal publicerade rekryteringsannonser, internt och externt Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av de centrala medlen för strategisk kompetensutveckling Antal verksamhetssystem som IT-avdelningen administrerar inom systemförvaltning Förslag till förändring Föreslås tas bort Föreslås tas bort Föreslås tas bort Föreslås läggas till 4

Kommunstyrelsen 3 Övergripande mål och resultatmål 3.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. 3.1.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Samhällsplanering och näringslivsutveckling I rapporten Katrineholm 2030 underlag för samhällsplanering på längre sikt är en av huvudslutsatserna att befolkningstillväxt är betydande ur ett tillväxtperspektiv och för kommunens möjligheter att upprätthålla och utveckla välfärden. En positiv befolkningsutveckling och ökad sysselsättning har också betydelse för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. I rapporten framhålls tre fokusområden för tillväxt; befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. Med utgångspunkt i de tre fokusområdena ska Katrineholm vara och uppfattas som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Näringslivets och arbetsmarknadens utveckling beror mycket på den demografiska utvecklingen, befolkningens utbildningsnivå, vilka pendlingsmöjligheter som finns och det företagsklimat som finns i kommunen och är därför av stor betydelse för kommunens tillväxt. En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Syftet är att skapa en samlad bild av hur kommunen ska utvecklas i framtiden. Första delen av översiktsplanen avser staden och kommer att antas under början av 2015. Den andra delen avser landsbygden och beräknas kunna antas under 2016. Översiktsplanen ska fungera som vägledning för beslut inom kommunens alla verksamheter och visar på kommunens intentioner om hur mark och vatten ska användas. Katrineholms kommun arbetar aktivt för att ha en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att kunna skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i kommunen. Målsättningen är att proaktivt söka upp nya företag samt befintliga nationella och internationella företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen för att erbjuda etableringsmöjligheter i Katrineholm. Kommunen stöttar nya företagare och besöker aktivt redan etablerade företag för att skapa ett gott näringslivsklimat som attraherar fler företag och leder till tillväxt i kommunen. Katrineholms samarbete med Stockholm Business Alliance ska utvecklas för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen och på så sätt ta tillvara på kommunens gynnsamma läge. Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 52 kommuner i sju län där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. Katrineholms Logistikcentrum är ett strategiskt viktigt projekt för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Uppbyggnaden av Logistikcentrum har pågått ett antal år och projektet har nu övergått i en fas där utveckling av tåglinjer mellan Europa och Sverige och inom landet prioriteras. Arbetet har resulterat i långa avtal med stora tågoperatörer såväl inom som utom landet. Att etablera ett logistikcentrum nationellt i en hård konkurrens är en lång 5

Kommunstyrelsen process som tar tid. En ny fas för Logistikcentrum kommer 2015 då en driftorganisation skall iscensättas innebärandes att logistikcentrum går från projekt till en mer affärsmässig och förvaltande roll. Katrineholms kommun tillhör en av Sveriges mest expansiva regioner. Den positiva utvecklingen för orten kommer dock inte automatiskt. Konkurrensen om invånare mellan kommuner och företag i regionen är stark. För att uppnå Vision 2025: Läge för liv & lust behöver Katrineholm som plats genomföra konkret handling och förstärka positioner ytterligare. Därför utgår kommunikationen från varumärkesplattformen om Katrineholm Sveriges Lustgård. Idag används varumärket Sveriges Lustgård som ett samlande begrepp för att tydliggöra Katrineholms många möjligheter vid marknadsföring av den vackra naturen och allt som finns att göra och uppleva här i våra trakter. Den 1 januari 2017 fyller Katrineholm som stad 100 år. Jubiléet är ett viktigt led i att stärka Katrineholm och varumärket Sveriges Lustgård. Det är ett jubileum som ska firas för att sprida kunskap om och stolthet för Katrineholms historia, utveckling, kultur, näringsliv, natur och ytterligare poängtera Katrineholms framtid. Det ger möjlighet att skapa gemenskap och engagera invånare, företag och organisationer som är verksamma inom kommunen för att stärka Katrineholms varumärke. Tillväxt och integration Den internationella strategin för Katrineholms kommun tar sikte på Vision 2025: Läge för liv & lust. På den regionala och lokala nivån finns idag stora möjligheter att vara med och påverka EU:s beslut. Den internationella strategin ska skapa en gemensam plattform och referensram för Katrineholms kommuns internationella arbete. Strategin är kommunövergripande och ligger till grund för samtliga nämnders internationella arbete och ska vara integrerat i kommunens ordinarie arbete samt uppfylla kommunens verksamhetsmål. Den internationella samordnaren ska i sin funktion samordna övriga förvaltningars arbete enligt den antagna Internationella strategin. Funktionen är organiserad under kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunens tjänstemannaledning har inom tillväxtområdet kommit fram till ett antal områden som ledningsgruppen ska arbeta med inom ledningsgruppen. De identifierade områdena är näringsliv, stadsmiljö, boende, fritid och utbildning. Den framtida invandringen är viktig för tillväxten i Sverige och i Katrineholm. Andelen äldre blir allt fler samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. Med en åldrande befolkning blir det relativt sett färre människor i arbetsför ålder som ska försörja allt fler. För att trygga tillväxten är migration således ett nödvändigt tillskott för den framtida arbetsmarknaden och Katrineholms utveckling. Det sociala integrationsarbetet och ett inkluderande Katrineholm är därför viktigt. Ur ett tillväxtperspektiv handlar det om möjligheterna till arbete. Genom arbete skapas förutsättningarna för ett framgångsrikt integrationsarbete och inkluderande samhälle. Under planperioden kommer kommunens tjänstemannaledning utveckla samordningen av kommunens integrationsarbete. Infrastruktur och kommunikationer För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har också avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Tågpendlingens betydelse för Katrineholm 6

Kommunstyrelsen innebär att kommunen har ett starkt engagemang för utrednings- och processarbete knutet till dels det regionala planeringsdokumentet Trafikplan 2017 och dels överenskommelsen mellan sex län om utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Utvecklingsarbetet kommer att intensifieras under de kommande åren och det kommer krävas en aktiv medverkan från Katrineholms kommun. Beslut har därför tagits om att kommunerna i Sörmland tillsammans med Landstinget ska införskaffa egna fordon för regional tågtrafik. För kommunen återstår att genomföra den nyligen avslutade översynen av stadstrafiken tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Vid genomförandet finns det skäl att se över möjligheten att pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, med bland annat försök med anropsstyrd trafik enligt Arbogamodellen samt mer miljövänliga drivmedel i fordonen. Stadstrafiken måste noggrant följas upp och analyseras för att kunna bli en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader. Idag har ca 44 procent av hushållen i kommunens tätorter tillgång till fiberbaserat bredband medan motsvarande siffra för landsbygden är under två procent. Staten har satt upp som mål att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. I januari 2014 undertecknade Länsstyrelsen i Södermanland den digitala agendan. En utbyggd bredbandsinfrastruktur är en viktig förutsättning för Katrineholms tillväxt. Kommunstyrelsen beslutade i juni 2014 om en bredbandsstrategi 1 för att 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ska ha möjlighet till fiberbaserat bredband år 2020. I strategin framgår att tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande och sysselsättning för medborgare och näringsliv. Bredbandsstrategin innebär att kommunen kommer avsätta tio mkr årligen (2015-2020) i investeringsmedel för fiberutbyggnad på landsbygden. Bostäder En förutsättning för att Katrineholm ska växa är att det finns bostäder. För att Katrineholm ska vara en kommun att leva, verka och bo i måste kommunen kunna erbjuda boenden för livets olika faser. Katrineholms stad är inne i en fas av förändring. Ett stort intresse och många förfrågningar från byggföretag kring att producera bostäder i och omkring Katrineholm medför ett stort tryck på att ta fram nya detaljplaner. Landsbygd och kransorter Revideringen av det landsbygdspolitiska programmet kommer att integreras med det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för landsbygden. En förstudie genomfördes 2013 där kransorternas befolkning fick möjlighet att framföra sina synpunkter på kommande strategi. Under 2015 fortsätter arbetet tillsammans med kransorterna Björkvik, Valla/ Sköldinge och Julita. Miljö Kommunstyrelsens miljöstrategiska råd har utifrån de nationella miljömålen prioriterat fyra fokusområden för Katrineholms kommun. Dessa är: Klimat Vatten Biologisk mångfald Mark, byggande och boende Under 2015 prioriteras det fortsatta arbetet med åtgärder för att nå de antagna lokala miljömålen. 1 Bredbandsstrategi för Katrineholms kommun 2014-2020, KS 20140618 119, KSH 28/2014 7

Kommunstyrelsen Att se över möjligheten att minska pappersförbrukningen, ha ökad sopsortering och kompostering är delar som bidrar till en bättre miljö. Besöksnäringen En citysamverkansgrupp bestående av kommun, fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Ambitionen är att Katrineholms city ska vara västra Sörmlands mest attraktiva city som lockar kunder från när och fjärran. Gruppen arbetar även med målsättningen att utveckla Katrineholms handel för att få utmärkelsen årets stadskärna 2017. 3.1.2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Företagsklimatet ska förbättras Nyföretagandet ska öka God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen av etableringsmark ska öka Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ska minska Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Minskad klimatpåverkan - utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska Rena sjöar och vattendrag - minskade halter av fosfor och KS, BN, MHN, SOCN, VSR Målnivå: NKI 70 Källa: SKL:s mätning insikt. KKIK KS, VIAN Målnivå: Placering 165 Källa: Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK KS Målnivå: Försäljning/uthyrning av beredd resp. oberedd etableringsmark ska öka Källa: Egen redovisning KS, SOCN, VIAN Målnivå: Minska Källa: Arbetsförmedlingen Samtliga nämnder Målnivå: Index 46 Källa: KKiK. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Samtliga nämnder och bolag Målnivå: Minska Källa: SCB, RUS nationella emissionsdatabasen KS, MHN, KVAAB Målnivå: Öka Källa: Mätning av Årlig 65 Årlig 230 Årlig Månad, delår, årlig, lång sikt Årlig, lång sikt 37 Årlig Årlig 31% 2 14 973kvm 5 182kg/inv 2 De visar att 31% av våra sjöar uppfyller EU:s vattendirektiv för fosfor. 8

Kommunstyrelsen Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar kväve fosfor och kväve i ett antal sjöar i kommunen Bevara och utveckla den biologiska mångfalden - skyddad natur ska öka KS, STN Målnivå: Ökning av areal reservat och biotopskydd Källa: SCB Årlig 550ha 3.1.3 Förslag till förändring av resultatmål Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ska minska Förbättring av Nyköpingsåns vattenkvalitet. Redovisas vart 3:e år, start 2011. Rena sjöar och vattendrag - minskade halter av fosfor och kväve Förslag till förändring Föreslås tas bort Föreslås tas bort Föreslås tas bort. Ingår som ett mått i åtagandet Rena sjöar och vattendrag- minskade halter av fosfor och kväve. Förändring. Uppföljning ändras till vartannat år. 3.1.4 Förslag till nya resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utgångsnivå En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen Målnivå: 65% Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen. KKiK Årlig 3.2 Kultur och fritid 3.2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar 3.3 Skola 3.3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Under 2014 har förstudien Plattform 2015 för Katrineholms skolor tagits fram. Förstudien slår fast att en omfattande satsning på modern teknik i grundskolan är helt avgörande för att pedagogerna ska ha möjlighet att nå läroplanens intentioner och krav. Under 2015 behövs en breddsatsning på digitala verktyg till både elever och pedagoger på kommunens för- och grundskolor. En förutsättning för att satsningen ska slå väl ut är att de trådlösa nätverken i skolorna har kapacitet att klara utökningen. I nuläget når inte det trådlösa nätet till samtliga klassrum på skolorna, utan är koncentrerat till de lokaler där datorer finns idag. Utbyggnad och nödvändig kapacitetsvolym beräknas utifrån dels den befintliga användningen av det trådlösa nätet i skolorna dels en bedömning av det kommande behovet. 9

Kommunstyrelsen 3.4 Omsorg och trygghet 3.4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Omsorg Arbetet kring boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun fortsätter under 2015. En tillgänglighetsundersökning i enlighet med rapporten om boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun kommer genomföras. Fastighetsägare kommer att bjudas in till ett samarbete kring en gemensam tillgänglighetsmärkning av bostäder samt gemensam bostadskö för förmedling av tillgängliga lägenheter. Brotts- och skadeförbyggande åtgärder Även om det går bra för Katrineholm så finns ett antal framtida utmaningar att möta. Ungdomsarbetslöshet, utbildningsnivå, sociala klyftor och ökade spänning mellan olika grupper är fortsatt viktiga frågor att samlas kring för ett attraktivt Katrineholm. Vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete. Invånare, besökare och näringslivet ska känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. Genom att arbeta för ett stort säkerhetsmedvetande inom kommunen skapas delaktighet, engagemang, uppmärksamhet och därmed förutsättningar för att reducera risker. Därigenom kan negativa konsekvenser för människor, lokaler, anläggningar, verksamheter, information, miljö samt ekonomiska åtaganden minimeras och förhindras. Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och på olika sätt förhindrar att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Det skadeförebyggande arbetet innefattar långsiktigt arbete riktat till alla åldrar, miljöer och situationer. Rekrytering av funktionen säkerhetsstrateg pågår och i samband sker en översyn av organisation. Folkhälsoutskottet har idag i nuvarande läge inte resurs att svara mot dessa krav. Behovet av samordningsansvar för trygghetskapande åtgärder har därför ökat. Behov bedöms främst handla om områdena nedan: Samordna kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Samordna folkhälsoutskottet och tillgänglighetsutskottets utmaningar för områdena goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande Samverkan och samråd med interna och externa aktörer, exempelvis polisen och trafikverket Dialog med medborgare och civilsamhället i övrigt for att involvera föreningsliv och frivilligorganisationer Arbete med förbättrad uppföljning inom trygghetsområdet för ett utvecklat förebyggande arbete Ökad trygghet i det offentliga rummet 3.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa 10

Kommunstyrelsen 3.5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Jämställdhet Inriktningen på jämställdhetsarbetet har under innevarande kommunplanperiod varit på att skapa hållbarhet i arbetet med genusmedveten styrning. Med hållbarheten som utgångspunkt behöver den fortsatta inriktningen vara ett mer handlingsinriktat arbetssätt för att få in jämställdhets- och genusperspektivet i infrastrukturen för beslutsfattandet. En jämställd verksamhet är en verksamhet som har kunskaper om den maktproblematik som skapar ojämställdhet i såväl service och bemötande som i resursfördelning. Under perioden 2009 2013 genomfördes projektet Genusmedveten styrning. Under projektperioden säkrades jämställdhetsintegreringsarbetet upp genom implementering av jämställdhet i styrning och processer. Efter projektets avslut behövs tydliga ambitioner för att nå avsett resultat. Folkhälsa Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med en gång- och cykelplan som planeras att antas under hösten 2014. Antas planen kommer det under 2015 att genomföras prioriterade åtgärder utifrån planen. Åtgärderna är dels infrastruktursatsningar och dels påverkansåtgärder för att få fler att välja cykeln som transporteringssätt. Det bidrar både till en bättre miljö och till ett friskare Katrineholm. 3.5.2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Andelen barn och unga som mår bra ska öka Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet) Valdeltagandet ska öka Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka genom information, program och datorhandledning Den upplevda tryggheten ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: Liv & hälsa ung KS, STN Målnivå: Öka Källa: Hälsa på lika villkor BIN, KS, VIAN, Valnämnden Målnivå: 85 % röstande i kommunvalet Källa: Valmyndigheten, KKIK KS, KTN, VIAN Målnivå: 500 personer per år Källa: Egen statistik KS, BIN Målnivå: Öka Källa: Trygghetsundersökning Lång sikt Lång sikt Lång sikt 82,5% Delår 1 742st Lång sikt 66% 3.5.3 Förslag till förändring av resultatmål Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Förslag till förändring Andelen barn och unga som mår bra ska öka Föreslås tas bort. Kommer inte mätas 2015. 11

Kommunstyrelsen Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Förslag till förändring Valdeltagandet ska öka Föreslås tas bort. Kommer inte mätas förrän 2018. Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka genom information, program och datorhandledning Förändring. Uppföljningen föreslås ske på KTN och tas bort från KS. 3.6 Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. 3.6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Effektiv organisation Befolkningsutvecklingen är tillsammans med den ekonomiska konjunkturen två viktiga delar i planeringsarbetet. Demografin påverkar behoven av välfärd och har betydelse för dimensioneringen av kommunens verksamheter. Framåt blir kommunens flexibilitet och förmåga att hantera förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska villkor allt mer betydelsefullt för möjligheten att kunna vara proaktiv snarare än reaktiv. Det ställer krav på kommunens stöd och ledningsprocesser. För att möta kraven krävs en utvecklad administration. Behovet av samspel med och mellan olika aktörer ökar för en individuell service ska fungera men också för att klara det kommunala uppdraget på längre sikt. Implementering av interna spelregler, internprissättning och effektivt nyttjande av kommunens fastigheter är fortsatta fokusområden för framtiden. Samverkansavtalet inom upphandlingsområdet kommer att innebära en fortsatt kvalitetssäkrad upphandlingsverksamhet men ställer också krav på en professionell beställarorganisation inom de kommunala verksamheterna. Kommunikation och öppenhet Användandet av e-tjänster har ökat de senaste åren och i takt med att antalet mobila enheter blir allt fler, ökar också användandet av applikationer för diverse tjänster och service. Tjänster utvecklas både för den enskilde medborgaren men också för att underlätta för företagare. Integrerade system där systemen i olika miljöerna kopplas ihop blir allt viktigare. Inom IT ses en snabb tillväxt på mobilområdet, antalet molntjänster ökar, systemen har en högre komplexitet och det är fortsatt hög takt på teknikutvecklingen. Grunden till att vara en effektiv organisation och en attraktiv arbetsgivare är en fungerande internkommunikation och engagerade medarbetare. Kommunen har över 3000 medarbetare i vitt skilda verksamheter, utspridda på olika platser och med varierande arbetstider. Det ställer stora krav på en fungerande internkommunikation för att kunna leverera bästa service till kommuninvånarna. Det nya intranätet, kommunikationsplattformen Communis, som lanserades under 2014 är ett verktyg för en effektiv internkommunikation. Plattformen har öppnat nya möjligheter att dela, samla, söka och hitta den information som behövs i arbetet. Med plattformen på plats behöver fokus läggas på en ökad och smartare användning, förbättrade processer och integration med de övriga system som används i Katrineholms kommun. 12

Kommunstyrelsen I och med den teknikutveckling som Katrineholms kommun står inför behöver de tekniska system som kommunen har uppdateras. Ett arbete kommer inledas för att uppgradera affärssystemet Agresso vilket kommer möjliggöra en utökad integrering via mobila arbetsverktyg. Under 2014 har kommunen påbörjat en behovsanalys och förstudie för att undersöka möjligheterna till att upphandla en ny extern webbplattform. Genom uppgraderingen av kommunens bildarkiv kommer historiska bilder kunna visas via webbplatsen vilket ger en möjlighet för medborgarna att ta del och känna stolthet över kommunens historia. En förstudie föreslås kring dagens kommunala arkivsystem och införande av e-arkiv med särskild uppmärksamhet riktad på möjligheterna till samverkan med andra kommuner vilket eventuellt kan vara resurseffektivt. Under 2015 planeras ett utvecklat ärende- och dokumenthanteringssystem tas i drift. Det kommer att vara anpassat till det ökade digitala flödet av handlingar till och från kommunen. Datoriserat arbetsstöd och datoriserade processer har i praktiken lett till att den interna skriftliga kommunikationen numera sker nästan uteslutande i digital form. Kommunen som arbetsgivare Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsplats, där medarbetare vill stanna kvar och dit det är lätt att attrahera nya medarbetare. Det kräver ett bra ledarskap och en genomtänkt personalförsörjningsstrategi i hela kommunen som genomsyras av värdegrunden; respekt, öppenhet, tydlighet och tillit. Det skapar i sin tur engagerade medarbetare, som vill ta ansvar och utvecklas i sitt arbete. Samtliga medarbetare ska kunna utvecklas i sitt arbete genom ökat ansvar, kompetensutveckling och intern rörlighet. Att ha en genomarbetad introduktions- och rekryteringsprocess är något som är viktigt för att kunna vara ett föredöme som arbetsgivare. En bra personalförsörjningsstrategi stärker kommunens arbetsgivarvarumärke och syftar till att säkerställa att kommunen även i framtiden kan leverera välfärdstjänster med god kvalité till kommunens invånare. För framgångsrika verksamheter med bra resultat och engagerade medarbetare bör kommunen i större utsträckning integrera teknik, organisation, arbetssätt och ledarskap. För att kommunen ska lyckas med integreringen måste organisationen, förutom finansiering och andra grundförutsättningar, ha rätt kompetens på rätt plats och i rätt tid. Kommunen behöver därför en medveten strategi för personalförsörjningen, som gör det möjligt att framgångsrikt möta framtiden. 3.6.2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Minst 78% Källa: KKIK Samtliga nämnder Målnivå: Minst 60% Källa: KKIK Årlig 93% Årlig 45% Andelen Samtliga nämnder Årlig 92% 13

Kommunstyrelsen Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Kommunen har god information på Katrineholm.se Katrineholms kommun har engagerade medarbetare Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Målnivå: Minst 89% Källa: KKIK Samtliga nämnder Målnivå: SKL:s informationsindex minst 79 % Källa: SKL:s webbinformationsundersökning. KKiK. Samtliga nämnder Målnivå: Jämfört med andra kommuner ska resultatet ligga i den översta kvartilen Källa: Medarbetarenkät Samtliga nämnder Målnivå: Skillnaderna mellan personalens och befolkningens sammansättning ska minska Källa: Personalstatistik, medarbetarenkät. SCB Årlig 85% Udda år 3.6.3 Förslag till förändring av resultatmål Udda år 11% Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Andelen medborgare som får svar på en enkel e- postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Kommunen har god information på Katrineholm.se Katrineholms kommun har engagerade medarbetare Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Förslag till förändring Förändring. Målnivån bör vara att förbättra föregående mätnings resultat. Förändring. Målnivån bör vara att förbättra föregående mätnings resultat. Förändring. Målnivån bör vara att förbättra föregående mätnings resultat. Förändring. Föreslås mätas genom SKL:s HME (Hållbart medarbetarengagemang) istället. Målnivån bör vara att förbättra föregående mätnings resultat. Föreslås tas bort. Arbetet ingår bland annat i rekryteringsprocessen. 14

Kommunstyrelsen 4 Investeringar Katego ri Benämning Budget Driftkostnad 1-7 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Total budget Kommunledningsförval tningen 5 Bredband 10 000 10 000 10 000 4 Utbyggnad trådlösa nätverk 1 500 1 500 1 500 4 E-tjänstplattform 600 0 0 4 Årliga nätverksinvesteringar 1 000 1 000 1 000 4 Mobilt reservdelsverk 700 0 0 40 40 40 4 Surfplattor till KS/KF 52 0 0 4 Uppgradering av affärssystemet 500 4 PA-system 250 5 000 4 Ny webbplats 500 Total budget KLF 15 102 17 500 12 500 40 40 40 Samhällsbyggnadsförv altningen 1 Tillgänglighetsåtgärder 500 500 500 1 Miljöinventeringar 250 250 250 4 Tillgänglighetsanpassad trädgård 0 0 500 4 Övriga investeringar 400 150 150 4 Fokusområde vatten 250 0 0 5 Drottninggatan 0 0 1 100 5 Trädgårdsgatan- Floragatan-Fredsgatan 0 1 300 0 15 15 5 Nollvisionsåtgärder 500 500 500 15 15 15 5 Cykelstrategi 1 000 1 000 1 000 5 5 Vingåkersvägen- Mejerigatan Värmbolsvägen- Dalvägen 5 Stensättersgatan 0 600 0 5 5 Hastighetssäkring övergångsställen Hastighetssäkring av områden 1 000 0 0 10 10 10 0 0 1 200 10 500 500 500 5 5 5 500 500 500 5 Sveaparken 2 500 2 500 0 10 10 10 15

Kommunstyrelsen Katego ri Benämning Budget Driftkostnad 5 Temaparker 1 000 1 000 1 000 10 10 10 5 Kollektivtrafikåtgärder 500 500 500 5 5 5 5 Genomfarten 3 000 7 500 10 000 5 10 5 Bondegatan 500 500 0 5 Lövåsen/Sandbäcken 1 000 1 000 1 000 15 15 15 5 Aktivitetsparker i kransorterna 5 Stortorget 5 000 5 000 5 000 700 0 0 15 15 15 5 Ny infart Djulöområdet 0 0 1 500 25 5 5 5 Parkeringsstrategi och parkeringsplatser Hantverkargatan, gågata/gångfartsområde Nya informationsplatser/skylta r 750 750 750 2 000 0 0 1 000 1 000 1 000 5 5 5 5 Vasavägen 1 000 0 0 10 10 10 5 Attraktiva gångstråk 500 500 500 10 10 10 5 Järnvägsinfarterna 250 250 250 10 10 10 5 GC-väg till Lokstallarna 700 0 0 5 5 5 5 GC-väg, Lövåsen 1 000 0 0 10 10 10 5 Gator, övrigt 1 100 1 100 1 100 5 Ljus i staden 1 000 1 000 1 000 10 10 10 5 Belysning i parker 200 200 200 5 5 5 5 Grönplan 500 0 0 5 Stadsparken 500 400 0 10 10 10 5 Belysning Vedebyvägen, Björkvik 500 0 0 5 Aulaparken 0 700 0 20 20 5 Belysning i centrum 500 500 500 5 5 5 5 Djulöområdet belysning mm 750 500 0 10 10 10 5 Hundpark på Öster 200 0 0 40 40 40 5 Östermalmsgatan norra delen 900 0 0 5 Arboretum 0 0 400 5 Cykelplan vägvisning 100 100 0 5 10 10 6 Lövåsen * 5 000 5 000 6 KLC Knorran * 6 Kvarteret Hunden * 0 0 6 Jägareparken * 0 0 6 Djulönäset * 0 0 16

Kommunstyrelsen Katego ri Benämning Budget Driftkostnad 6 Nyköpingsvägen 1 500 * 2 000 1 500 60 6 Klubbetorp, Björkvik * 1 000 0 6 Djulö Skola 1 000 * 400 0 20 6 Kvarteret Vägskälet 500 * 300 300 6 Kvarteret Hjorten 1 200 500 0 6 Kvarteret Örnen 500 500 0 6 Luvsjön etapp 3b 0 0 3 000 6 Lasstorp/Gersnäs 0 0 2 000 6 Krämbol 0 0 1 000 Total budget SBF * Avser utnyttja ej använd del av tidigare års investeringsmedel vilka bör överföras till 2015 37 250 * 42 000 43 700 300 265 305 17

Kommunstyrelsen 5 Bilaga: Nya upphandlingar Föremål för upphandling Kategori Kontraktsperi odens längd Leasing Ja/Nej Tidpunkt Drift eller investering Kommunledningsförvaltni ngen I-pads Vara 1-2 år Nej 2015 Investering Mac-datorer för skolan Vara 3 år Ja 2015 Investering IT-driftsstöd Tjänst 3-4 år Ja/Nej 2016 Drift Fiberutbyggnad Entreprenad 1 år Ja/Nej 2015-2020 Investering Mobilt reservelsverk Vara - Nej 2015 Investering Dokumenthanteringssyst em Vara - Nej 2015 Investering Digital arkivering Vara Ja/Nej 2015/2016 Ev. samverkan PA-system Vara 10 år Nej 2014-2016 Investering Företagshälsovård Tjänst 4 år Nej 2 015 Drift Ny webbplats Vara 2015 Investering 18

Bilaga 1 Budget 2015-2017 Kommunledningsförvaltningen 1

Kommunledningsförvaltningen För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, strategisk lokalresursplanering, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, säkerhetsskydd samt effektivisering av administrationen. Foto framsida: Johan Nygren 2

Budget 2015-2017 Investeringar Nätverk & e-tjänster Bredband (Investeringar i tkr) Budget Drift 2015 10 000 2016 10 000 2017 10 000 2015 2016 2017 I Katrineholms kommuns Bredbandsstrategi, KS/2014:328, beslutas att kommunstyrelsen årligen, 2015-2020, ska avsätta 10 miljoner kronor i investeringsmedel för fiberutbyggnad på landsbygden. Utbyggnad av sammanbindande nät för att nå ut med anslutningspunkter till byalag sker där marknaden inte är intresserad, baserat på efterfrågan och lokalt engagemang. 3

Årliga nätverksinvesteringar Budget Drift 2015 1 000 2016 1 000 2017 1 000 2015 2016 2017 Kontinuerligt underhåll av befintligt nätverk. Utbyten av hårdvara som går sönder och utbyggnad vid flytt/nybyggnationer. Utbyggnad trådlösa nätverk Budget Drift 2015 1 500 2016 1 500 2017 1 500 2015 2016 2017 Utbyggnad av det trådlösa nätverket sker kontinuerligt i lokaler där kommunen bedriver sin verksamhet. I takt med att antalet smarta telefoner och läsplattor blir allt vanligare måste även det trådlösa nätverket uppdateras för att klara den ökade belastningen. Under 2015 planeras stora förtätningar av mobila enheter inom grundskolorna vilket kräver investeringar i det trådlösa nätverket för att satsningen ska komma till nytta. E-tjänstplattformen Budget Drift 2015 600 2016 2017 2015 2016 2017 Ett nytag behöver tas kring kommunens e-tjänstplattform. En uppgradering från första generationens e-tjänster till andra generationen för att därmed kunna erbjuda e-tjänster som skapar mervärde både för medborgaren och den interna administrationen. En plattform som ger förutsättningar till kortare ledtid, bättre kommunikation med användaren och möjlighet att använda mobila enheter med Mobilt BankId. 4

Hårdvara Mobilt reservelverk Budget 2015 700 2016 2017 2015 40 2016 40 2017 40 De två mobila reservelverk som utgör en del av krisberedskapen och som används vid längre strömavbrott behöver bytas ut på grund av ålder och ökad svårighet att få tag på reservdelar. I nuläget föreslås utbyte av ett aggregat som förses med bränsletank. Drift Surfplattor till KS/KF Budget Drift 2015 52 2016 2017 2015 2016 2017 Kompletterande inköp i syfte att alla ledamöter i KF/KS ska erhålla samma system av läsplatta (ipad). 5

Verksamhetssystem Uppgradering av affärssystemet Budget Drift 2015 500 2016 2017 2015 2016 2017 För att ytterligare tillgodose verksamheternas förändrade behov, kommer arbete inledas för att uppgradera affärssystemet. Uppgraderingen kommer bland annat att möjliggöra en utökad integrering via mobila arbetsverktyg, så som smartphones och läsplattor. System för personaladministration Budget Drift 2015 250 2016 5000 2017 2015 2016 2017 Med anledning av att kontraktet på befintligt PA-system löper ut behöver en upphandling göras. För arbete med att ta fram struktur av kravprofil och förfrågningsunderlag inför upphandling behövs en extern konsult. I senare steg behöver eventuellt en investering göras på ett nytt PA-system. 6

Webb Ny webbplats Budget Drift 2015 800 2016 2017 2015 2016 2017 Katrineholms kommuns webbplats byggdes och lanserades 2009, i dåvarande version av Episerver. Den digitala utvecklingen går fort och förändras och förbättras ständigt för att möta medborgarnas behov. Det gör att Katrineholms kommun behöver uppgradera webbplatsen, alternativt bygga en ny, för att kontinuerligt kunna erbjuda en bra service och tillgänglighet för kommuninvånarna. 7

8

Bilaga 2 Budget 2015-2017 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1

Samhällsbyggnadsförvaltningen Budget 2015-2017 Investeringar Gator och vägar Samhällsbyggnadsförvaltningens uppgift är att samla resurser och kompetenser för att bygga ett långsiktigt och hållbart Katrineholm. Det innebär bl a att långsiktigt arbeta med insatser som skapar förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av fler arbetstillfällen, flera företag och kommuninvånare. Förvaltningens ansvarsområden är tillsyn och rådgivning inom områdena hälsoskydd, livsmedelshygien och miljöskydd, naturvård, energi- och klimatrådgivning samt bygglov, trafik, kommunikation, gator och torg och frågor kring markoch exploatering. Vasavägen (Investeringar i tkr) 2015 1000 2016 0 2017 0 Drift 10 Upprustning av gatan efter VA-ledningsarbeten, fjärrvärmearbeten m m. Gatan är i dåligt skick och behöver ny kantsten och ny beläggning på gångbanor och körbana. Samtidigt bör man minska gatubredden för att sänka fordonshastigheterna. Driftkostnaden ökar med 10 tkr per år. Foto: Håkan Stenström, Lena Hammarbäck, Kjell Åkerblom, Johan Nygren, Pierre Fauvelle 2 3

Vingåkersvägen/Mejerigatan 2015 1000 2016 0 2017 0 Drift 10 Östermalmsgatan 2015 900 2016 0 2017 0 Drift 0 För att minska genomfartstrafiken i Katrineholm planeras en ombyggnad av korsningen Vingåkersv/Mejerig. Projektet medfinansieras tillsammans med Trafikverket. Driftkostnaden ökar med 10 tkr per år. Lövåsen/Sandbäcken 2015 1000 2016 1000 2017 1000 Drift 15 Upprustning i den norra delen i samband med etablering/utveckling av lokstallarna/skatepark. Gatan är i dåligt skick. Ingen ökad driftkostnad. Stensättersgatan 2015 0 2016 600 2017 0 Drift 0 Utbyggnaden av Lövåsen/Sandbäckenområdet beräknas fortsätta under de närmaste åren med investeringar i infrastruktur i form av gator och vägar. Utbyggnaden väntas komma som en följd av etableringen av Katrineholmsterminalen. Driftkostnaden ökar med 15 tkr per år. Bondegatan 2015 500 2016 500 2017 0 Drift 0 Flera gator på norr är utformade med mycket bred gatusektion, vilket leder till höga hastigheter i bostadsområdet, med ökade olycksrisker, särskilt i korsningarna. En ombyggnad av gatorna föreslås till smalare sektion i korsningarna och en minskad gatubredd föreslås på Stensättersgatans östra del. Ingen ökad driftkostnad förväntas. Ny infart Djulöområdet 2015 0 2016 0 2017 1500 Drift 25 Flera gator på norr är utformade med mycket bred gatusektion, vilket leder till höga hastigheter i bostadsområdet, med ökade olycksrisker, särskilt i gatukorsningarna. En ombyggnad av gatorna föreslås till smalare sektion i korsningarna utmed Bondegatan. Ingen ökad driftkostnad förväntas. Ombyggnad av befintlig infart i två etapper. Etapp 1 omfattar belysnings- och beläggningsarbeten, etapp 2 en helt ny infart från väg 555. Driftkostnaden ökar med ca 25 tkr per år vid full utbyggnad. 4 5

Värmbolsvägen- Dalvägen 2015 0 2016 0 2017 1200 Drift 10 Trädgårdsgatan - Floragatan - Fredsgatan 2015 0 2016 1300 2017 0 Drift 15 För att åstadkomma en hastighetsdämpning av trafiken på Värmbolsvägen för en ökad trafiksäkerhet, särskilt för oskyddade trafikanter, föreslås utbyggnad av en cirkulationsplats i korsningen med Dalvägen. Investeringen medför en ökad driftkostnad med 10 tkr. Drottninggatan 2015 0 2016 0 2017 1100 Drift 0 Etapp 3 av ombyggnaden av Drottninggatan omfattar delen mellan Djulögatan och Linnévägen med korsningsåtgärder för oskyddade trafikanter samt gestaltningsåtgärder. Ingen ökad driftkostnad. I korsningen Trädgårdsgatan - Floragatan föreslås åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten främst för oskyddade trafikanter. I investeringen ingår också en anpassning av Fredsgatan i samband med den nya entrén till Kullbergska sjukhuset. Medfinansiering med statliga medel söks ur regionala planen. Investeringen medför en ökad driftkostnad med ca 15 tkr per år. Genomfarten 2015 3000 2016 7500 2017 10000 Drift 0 En utredning har startats om de framtida gatornas utformning och funktion. Cirkulationsplatser kan ge bättre framkomlighet och miljö samt sänkt hastighet på den f d genomfarten. Särskild hänsyn tas till de oskyddade trafikanterna. Medfinansiering med statliga medel söks ur regionala planen. Nya informationsplatser/skyltar 2015 1000 2016 1000 2017 1000 Drift 5 Efter utbyggnaden av Östra förbifarten måste nya informationsplatser tillskapas på minst tre av infarterna. Informationsplatserna utförs i enlighet med befintliga. I vissa fall kan skyltmaterialet återanvändas. Fullföljandet av skyltstrategin innebär också att informationsskyltar kommer att behövas även i kransorterna och att befintliga digitala skyltar byts ut. Driftkostnaden ökar med 5 tkr per år. 6 7

Övrigt gator Smärre utvidgningar och förbättringar 2015 350 2016 350 2017 350 Drift 0 Små, oplanerade gatuarbeten som behöver utföras under respektive budgetår. Gång- och cykelvägar 2015 250 2016 250 2017 250 Drift 0 Diverse objekt som aktualiseras under respektive budgetår i samband med övrig sanering. Kollektivtrafikåtgärder 2015 250 2016 250 2017 250 Drift 0 Smärre åtgärder som behövs för att förbättra förhållandena för kollektivtrafiken. Sanering 2015 250 2016 250 2017 250 Drift 0 Ombyggnad av gator efter va-saneringsarbeten o likn där gatorna inte har erforderlig överbyggnad. Parker och grönområden Stortorget 2015 5000 2016 5000 2017 5000 Drift 0 Ombyggnaden av Stortorget beräknas starta under 2015 och fortsätter med förbättringar av den offentliga miljön under de närmaste åren i enlighet med framtaget gestaltningsprogram. Ingen ökad driftkostnad. 8 9

Sveaparken 2015 2500 2016 2500 2017 0 Drift 10 Aulaparken 2015 0 2016 700 2017 0 Drift 20 Sveaparken anlades i slutet på 1970-talet och är vår mest frekventerade park. Tidens tand har kommit ikapp och parken behöver en total uppfräschning. Parken föreslås bli en magnet som drar folk från hela Katrineholm och även som besöksmål med olika typer av nya aktiviteter med inriktning på upplevelser. Driftkostnaden ökar med 10 tkr per år. Stadsparken 2015 500 2016 400 2017 0 Drift 10 Stadsparken får attraktiva anläggningar som Magnolialund, lundparti m m som ger en upplevelse utöver det vanliga. Dessutom genomförs kvarvarande arbeten efter sammanläggningen av Gröna Kulle och stadsparken. Driftkostnaden ökar med 10 tkr per år. Arboretum 2015 0 2016 0 2017 400 Drift 0 En utredning om ny placering av arboretet kommer att behöva göras. Aulaparken, är belägen söder om Tallåsaulan med sträckning åt öster utefter åsens norra sida. Parken utvidgas att omfatta del av åsen. Med bevarande av befintliga träd anordnas en park på norrsluttningen med inslag av blomsterarrangemang, rinnande vatten, stenar, växter och promenadvägar. Driftkostnaden ökar med 20 tkr per år. Hundpark på Öster 2015 200 2016 0 2017 0 Drift 40 En hundpark har anlagts i stadens västra delar, men behov av ytterligare platser för rastning av hundar finns i stadens östra delar. Driftkostnaden ökar med 40 tkr per år. Aktivitetsparker i kransorterna 2015 700 2016 0 2017 0 Drift 15 I likhet med vad som tillskapats i centralorten planeras liknade platser i kransorterna där allmänheten kan genomföra övningar på olika redskap i syfte att förbättra folkhälsan. Driftkostnaden ökar med 15 tkr per år. Grönplan 2015 500 2016 0 2017 0 Drift 0 För att bestämma hur våra grönytor skall tas tillvara på bästa sätt kommer en s k grönplan att upprättas. Temaparker 2015 1000 2016 1000 2017 1000 Drift 10 Katrineholms lekplatser behöver omdanas och få inspirationsrikt och spännande innehåll med olika teman, t ex Cirkuslekplats och Musikparken där man kan själv kan prova på olika utmaningar. Driftkostnaden ökar med 10 tkr per år. 10 11

Gång- och cykelvägar GC-väg till Lokstallarna 2015 700 2016 0 2017 0 Drift 5 GC-väg Lövåsen 2015 1000 2016 0 2017 0 Drift 10 För att tillskapa bättre tillgänglighet till Lövåsens handelsområde föreslås en utbyggnad av GC-nätet främst när det gäller anslutningsvägar till befintliga GCnät. Driftkostnaden ökar med 10 tkr per år. Hantverkaregatan gågata/gångfartsområde 2015 2000 2016 0 2017 0 Drift 0 Efter genomförande av pågående husbygge i Kv. Violen finns förslag på att bygga om Hantverkaregatan mellan Fredsgatan och Apoteket till gågata alt. gångfartsområde. Ingen ökad driftkostnad. Byggande av GC-väg mellan Trädgårdsgatan och Lokstallarna i samband med etablering av ungdomsverksamhet i området. Beräknad ökad driftkostnad 5 tkr per år. Cykelstrategi 2015 1000 2016 1000 2017 1000 Drift 0 En cykelstrategi tas fram för att stimulera till ett ökat cyklande främst i tätorterna. Det kan handla om utbyggnad av felande länkar i cykelbanesystemet men också bättre belysning och vägvisning. Även informationskampanjer och liknade åtgärder kommer att ingå i cykelstrategin. Attraktiva gångstråk 2015 500 2016 500 2017 500 Drift 10 I dag vet vi att det till varje pris inte är nödvändigt med att hålla i gång med löpning i motionsspår. För den vanlige motionären räcker det gott med några rejäla promenader i veckan för att den fysiska hälsan påtagligt skall stärkas. Är promenadstråket tilltalande stärks också den mentala hälsan. För att locka de icke redan frälsta till aktivitet vill vi skapa promenadstråk i omväxlande och tilltalande miljöer. Driftkostnaden ökar med 10 tkr per år. Hastighetssäkring övergångställen 2015 500 2016 500 2017 500 Drift 5 En översyn av samtliga övergångställen i kommunen har utförts. Av utredningen framgår att många markerade övergångställen kan tas bort. Samtidigt måste den fysiska utformningen på de som skall vara kvar ändras, så att säkerheten för de oskyddade trafikanterna ökar. Driftkostnaden ökar med 5 tkr per år. Cykelplan, vägvisning 2015 100 2016 100 2017 0 Drift 10 Uppsättning av nya vägvisningsskyltar enligt den nya cykelplanen. Driftkostnaden ökar med 10 tkr per år vid full utbyggnad. 12 13

Belysning Djulöområdet, belysning m m 2015 750 2016 500 2017 0 Drift 10 Föreningar och företag vid Djulö har lämnat synpunkter på gatubelysningen. De vill att belysning skall anordnas i första hand från Djulökvarnsvägen ner till kanotstadion samt från Djulökvarnsvägen via Hilding Hjelmbergs väg till Strandstigen. Även en plats för en scen samt ett utegym planeras i området. Driftkostnaderna ökar med 10 tkr per år. Belysning i centrum 2015 500 2016 500 2017 500 Drift 5 Belysning Vedebyvägen, Björkvik 2015 500 2016 0 2017 0 Drift 0 Gatubelysningen utefter Vedebyvägen är mycket dålig och måste bytas ut. Stolparna är rostiga och även elektriskt är anläggningen i mycket dåligt skick med stora brister i säkerheten. Belysning i parker 2015 200 2016 200 2017 200 Drift 5 Parker behöver belysas för att ge en trygghetskänsla men det kräver även andra fysiska åtgärder t ex siktröjning. Även våra gång- och cykeltunnlar skall ses över trygghetsmässigt. Driftkostnaden ökar med 5 tkr per år. I samband med att en ljusplan upprättats har förslag framtagits för att förbättra miljön för Katrineholmarna. Även våra gång- och cykeltunnlar skall ses över trygghetsmässigt. Driftkostnaden ökar med 5 tkr per år. Ljus i staden, fastighetsägare o kommun 2015 1000 2016 1000 2017 1000 Drift 10 Ljus i staden syftar till att skapa skönhet och glädje och framförallt trygghet i Katrineholms centrum. Parker, torg, gaturummet och fasader lyser upp i olika färger. Detta ljusprojekt är tänkt som ett samarbete mellan kommunen och fastighetsägare. Driftkostnaden ökar med 10 tkr per år. 14 15