Viltskadecenter. INSTRUKTION LÄNSSTYRELSERNA 2017-10-16 Även i år ska länsstyrelserna och Svenska Jägareförbundet tillsammans göra en extra insats i samband med den årliga vinterinventeringen av varg. Målet med den extra inventeringen är att samla in dataunderlag som ska användas för att ta fram en omräkningsfaktor för skattning av antal vargar. Idag används omräkningsfaktor 10 (med spridningsmått 9.2 10.7) som multipliceras med antal föryngringar. Omräkningsfaktorn är baserad på data från början av 2000-talet då populationen var mindre och siffran har ifrågasatts under senare år. 2014 beställde Naturvårdsverket en ny modell för att beräkna antalet vargar baserat på antal familjegrupper. Som ett led i utvärderingen av denna modell genomförs denna mer omfattande insamling och DNA-analys av prover från varg. Den ordinarie vinterinventeringen av varg handlar främst om uppföljning av revirmarkerande par och familjegrupper (med eller utan årsvalpar). I vinter skall prov även samlas från ensamma vargar, vandringsvargar såväl som fler individer i familjegrupperna. Jägareförbundets extra insats består i att samla alla vargspillningar som de hittar och länsstyrelsernas extra insats består i att även spåra och samla DNA-prover från ensamma vargar i och utanför revir. Den mest intensiva insatsen kommer att göras i mellersta Sverige inom och i anslutning till utbredningsområdet för reproducerande vargar. Metoden bygger på att alla vargindivider åtminstone ska ha en chans att bli identifierade varför god täckning av landskapet är av yttersta vikt. Eftersom studieområdet omfattar hela Sverige är vargobservationer och data från norra förvaltningsområdet och södra förvaltningsområdet också viktiga. Registrering av sökinsats (slingor) är lika viktigt som att hitta prov, då det ger statistiskt underlag för att beräkna sannolikheten att detektera en individ. Forskningsprojekten RovQuant och Skandulv fick i uppdrag av Naturvårdsverke att ge ett förslag till försöksdesign för vinterns extra insamling. Viltskadecenter har i detta dokument omvandlat förslaget till instruktioner. Ett rutnät kommer att användas där ansträngningen/sökinsatsen registreras per ruta om 5*5 km. Av analysmässiga skäl är rutor större än 5*5 km inte önskvärt. Data kommer även att bli mer användbart om individer har en chans att påträffas i flera olika rutor hellre än i samma ruta flera gånger. Postadress: Viltskadecenter SLU, 730 91 Riddarhyttan Besöksadress: Viltskadecenter, 730 91 Riddarhyttan Org nr: 202100-2817 www.slu.se Tel: 018-67 10 00 (vx) Mobilnr: linn.svensson@slu.se
En sökinsats/slinga är en insats där sök har gjorts på ett sådant sätt att spår eller spillning har kunnat upptäckas. Övergripande struktur: Insamlingen sker 1 oktober 2017 31 mars 2018 Ett rutnät om 5*5 km kommer att används för att dokumentera sökinsatsen. All sökinsats i form av slingor, spår, prov dokumenteras i Rovbase (främst länsstyrelsen). Så många DNA prov som möjligt ska samlas in för att: o Alla vargindivider, oavsett ålder, social grupp och plats ska ha en chans att bli identifierade. o Varje identifierad individ ska hittas i flera olika rutor vid olika tidpunkter. Nedanföljer ett förslag till upplägg i tre olika områden, norra Sverige (A), mellersta Sverige (B) och södra Sverige (C). 2/8
Mellersta Sverige (B) Förra inventeringssäsongen kördes i genomsnitt (totalt över säsongen) 25 km per besökt 5*5 km ruta, men variationen mellan olika geografiska områden var stor, d.v.s. en del av de tilltänkta rutorna hade många besök och en del rutor hade inga alls. Ett mål i år är att så många rutor som möjligt ska besökas. Tänk på att mycket av insatsen som avser att söka av landskapet kommer att göras inom er ordinarie inventering. Det är de områden ni normalt inte besöker eller besöker i ringa omfattning som behöver lite extra insatser i år. Länsstyrelsen Söka av landskapet 1. Rutnätets storlek är 5*5 km. 2. Täck länet genom 2-3 besök per ruta, det ska vara minst 1 vecka mellan besöken. 3. Hellre flera rutor med endast ett besök än flera rutor utan något besök alls, om tiden inte räcker till. 4. Ett besök i en ruta kan vara i form av att söka spillning på barmark eller genom att söka spår på snö och om spår hittas ska spårning ske enligt punkterna nedan. 5. Gärna totalt 25 avsökta km per ruta efter avslutad säsong, men minst 10 km/ruta behövs. 25 km (eller minst 10 km) kan således vara fördelade på flera besök. 6. Registrera alla slingor eller andra sökinsatser i Rovbase, oavsett om de är körda på barmark eller snö. Spårning - Följ vargspår som hittas i ruta enligt följande: 7. Ordinarie inventering och spårning enligt kriterier. Alla DNA prov (spillning, blod, urin, hår) som hittas under spårning samlas in. Om många revirmarkeringar (UL) förekommer längs en spårning måste inte prov från alla samlas in men viktigt är då att prov samlas i varje 5*5 km ruta som spårningen passerar genom (från både tik och hane om möjligt). 8. Ensamma vargar utanför revir spåras minst 500 m, hittas DNA prov kan spårningen avslutas innan 500 m. Alla DNA-prov samlas. 9. Ensamma vargar i revir spåras minst 500 m, hittas DNA prov kan spårningen avslutas innan 500 m. Alla DNA-prov samlas. 10. Även efter att status har dokumenterats i revir ska vargspår från RM djur eller familjegrupper som hittas fortsatt följas. Det kan göras genom flera tillfällen med kortare 1 km spårningar eller färre tillfällen med längre spårning om 2 km. Spårning kan avslutas tidigare om det bedöms att prov från alla individer i löpan kan ha hittats innan 1 respektive 2 km. 3/8
Registrering i rovbase LST område B 11. Alla slingor registreras oavsett om de är på snö eller barmark. Om de är på barmark, välj alternativet barmark i rullmenyn under Antal snödygn i Rovbase. 12. Alla prov från LST registreras som vanligt, hör de till en spårning ska de kopplas till den spårningen. 13. Det behöver INTE anges om prov är insamlade som extra prov eller som ordinarie prov. 14. Länsstyrelserna registrerar även prov som kommer in från Svenska Jägareförbundet eller allmänheten, se punkt 17 och 20 nedan. Jägareförbundet och allmänheten område B Jägareförbundet: Jägare får insamlingsmaterial främst från den egna organisationen. 15. Jägare samlar alla vargspillningar som hittas oavsett om det är i eller mellan revir, men det ska bedömas komma från varg. 16. Proven lämnas till Länsstyrelsen med ifylld insamlingsblankett. 17. Länsstyrelserna registrerar Jägareförbundets prov i Rovbase. Registrera i Rovbase att detta är från Jägareförbundet genom att välja Jägare i rullmenyn under Leverantör av DNA prov. 18. Om intresse finns att även redovisa inventeringsansträngning (effort) erhåller Jägaren en karta med ett 5*5 km rutnät från jägareförbundet. Jägaren markerar vilken/vilka rutor som är besökta vilket datum, informationen följer med följsedeln till länsstyrelsen. Allmänheten: LST gör det de finner fungerar bra, om allmänheten ringer in spillning eller hämtar insamlingskit på uppsamlingsplatser eller annat sätt. 19. Om LST åker ut och hämtar spillning som allmänheten ringer in registreras också eventuellt sök på vägen dit eller på platsen som slinga i Rovbase. 20. Länsstyrelserna registrerar allmänhetens prov i Rovbase. OBS! Registrera i Rovbase att detta är prov från allmänheten genom att välja Annan i rullmenyn under Leverantör av DNA prov. 4/8
Södra Sverige (C): Inventeringen sker som vanligt och alla sökinsatser ska registreras i Rovbase. Länsstyrelsen 1. Alla slingor som körs för att leta vargspår eller vargspillning på barmark ska registreras i Rovbase, alla misstänkta vargprov samlas. 2. Spår av ensamma vargar följs i 500 m och alla DNA-prov samlas. 3. Om prov hör till spårning ska det kopplas till spårningen i Rovbase. 4. Familjegrupper eller par dokumenteras enligt ordinarie inventering 5. Sök efter spillning på barmark görs även vid: a. Angrepp av varg på tamdjur b. Om varg passerar förbi viltkamera (Länsstyrelsen bedömer om det är rimligt att leta DNA-material eller om det gått för lång tid sedan fotot är taget.) 6. Länsstyrelsen bokför var viltkameror sitter (plats) och hur länge de sitter uppe och om varg har fångats på kamera. 7. Vid registrering av slinga i Rovbase ska ni ange om slingan är körd på barmark eller på snö, detta anges i rullmenyn under Antal spårdygn.. Jägareförbundet Länsstyrelserna kommunicerar med Jägareförbund om att extra-inventeringen genomförs och att det i år är lika/extra viktigt att rapportera observationer, spår eller spillning av varg till länsstyrelsen. 8. Länsstyrelsen registrerar i Rovbase de vargspillningar som samlas av Jägareförbundet och lämnas till länsstyrelsen. I Rovbase; välj Jägare under leverantör av DNA-prov. Allmänheten Allmänheten kan rapportera observationer av spillning till länsstyrelsen som hämtar på plats. 9. Eventuella prov som rapporteras av allmänheten ska också registreras i Rovbase och där väljs Annan under leverantör av DNA-prov. 5/8
Norra Sverige (A) Inventeringen sker som vanligt och alla sökinsatser ska registreras i Rovbase. Länsstyrelsen 1. Alla slingor som körs för att leta vargspår på snö ska registreras i Rovbase. 2. Även arbete i annat syfte men som kan betraktas som en slinga bör registreras i Rovbase, t ex arbete med leder, om färden genom terrängen är sådan att spår eller vargspillning kan upptäckas. 3. Om slingor körs för att leta vargspillning på barmark ska dessa registreras i Rovbase, välj barmark i rullmenyn under spårdygn. 4. Spår av ensamma vargar följs i minst 500 m och alla DNA-prov samlas. 5. Familjegrupper eller par dokumenteras enligt ordinarie inventering. 6. Prov som hittas dokumenteras som vanligt i Rovbase, hör de till en spårning ska de kopplas till spårningen. 7. Bokföra var viltkameror sitter (plats) och hur länge de sitter uppe. 8. Om möjligt sök efter spår eller spillning i området runt kameran om varg fångas på bild. Samebyarna Samarbetet med samebyarna sker som vanligt. 9. Prov som rapporteras av samebyarna: Välj annan i rullmenyn under Leverantör av DNA prov och skriv i kommentarsfältet att det är från sameby. Jägareförbundet Länsstyrelserna kommunicerar med Jägareförbund om att extra-inventeringen genomförs och att det i år är lika/extra viktigt att rapportera observationer, spår eller spillning av varg till länsstyrelsen. 10. Prov som rapporteras via Jägare/Jägarorganisation välj Jägare i rullmenyn under Leverantör av DNA prov. Allmänheten Allmänheten kan rapportera observationer av spillning till länsstyrelsen som hämtar på plats. 11. Allmänhetens prov ska också registreras i Rovbase och där väljs Annan under leverantör av DNA-prov. 6/8
A B C Figur 1. Område B utgör det område där sökinsatsen kommer att vara som högst. Viltskadecenter och Länsstyrelser som berörs av område B men som är i utkanten av område B har kommunicerat om en reviderad insats, utifrån förutsättningar i respektive län. Bilden kvarstår dock som det ursprungliga önskemålet om insatser i respektive studieområde. 7/8
Frågor och svar 1. Om stickvägar söks av och slingan registreras på vägen in och ut, måste man då rensa i slingen och klippa bort det som är dubbelkört? SVAR: Nej för stickvägar behöver det inte göras. Frågorna nedan gäller främst mellersta området. 2. Kan vissa områden som bedöms olämpliga som habitat uteslutas från sök? SVAR: Om ni tror att visa (större) ytor är icke-habitat, ja då kan de uteslutas från sök. Men eftersom vargar är mycket anpassningsbara är det tveksamt om något/särskilt mycket av Sverige faktiskt är olämpligt habitat. Det är bättre att analyserna får bestämma vad som används av vargar och vad som inte används. 3. Om ett spår av familjegrupp eller revirmarkerande djur vid ordinarie inventering korsar två eller tre olika rutor, kan då spårningen användas för att säga att individen har varit i alla rutor? SVAR: Nej, det är DNA prov som kommer att användas i analyserna, därför ska prov samlas längs hela spårningen och i alla rutor individen/individerna passerar längs spåret. 4. Det har sagts att det är OK om enstaka rutor här och där inte besöks, men det får inte vara för stora hål i sökinsatsen över landskapet. Vad är definitionen av ett hål? SVAR: Ett hål bör inte vara större än 4 närliggande rutor (4 rutor är 100 km² vilket är 1/3 yta av ett minsta vargrevir). 5. Under inventeringen byggs polygoner utifrån spårningar och DNA analyser av de revirmarkerande djuren. Polygonen dras runt spårningar som via DNA visat sig höra till samma revirmarkerande par. Måste rutor som hamnar i en polygon ändå besökas? SVAR: Absolut! Alla (de flesta) rutor ska besökas, även i kända revir, då vi behöver upprepad upptäckt (via DNA) av individer I olika rutor. 8/8