Slutlig 2014-11-14. Arbetsordning för Polismyndigheten

Slutlig 2014-11-14 Arbetsordning för Polismyndigheten 1

2

Innehållsförteckning 1 kap. Inledande bestämmelser... 4 2 kap. Ledning och organisation... 5 3 kap. De organisatoriska enheternas ansvarsområden... 9 4 kap. Råd, nämnder och särskilda funktioner... 18 5 kap. Anställdas allmänna skyldigheter... 20 6 kap. Bemyndiganden och ansvar för chefer och särskilda funktioner... 21 7 kap. Handläggning av ärenden... 26 8 kap. Former för delegering... 30 9 kap. Styrdokument... 31 10 kap. Övergångsbestämmelser... 34 Bilagor... 35 Bilaga 1 Övergripande organisationsskiss... 35 Bilaga 2 Organisationsskisser regioner... 36 Bilaga 3 Organisationsskisser avdelningar... 43 Bilaga 5 Nivåer för delegation av förvaltningsbeslut mm... 54 Bilaga 6 Avvikelse för upphandling av forensiska varor och tjänster... 79 3

Kapitel 1 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Polismyndigheten är en enrådighetsmyndighet med ett nationellt insynsråd samt ett regionpolisråd i varje polisregion. Av 1 polislagen (1984:387) framgår att Polismyndighetens arbete syftar till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. 2 Polismyndigheten ska arbeta över hela landet som en myndighet på ett effektivt, rättssäkert och enhetligt sätt. Polismyndigheten ska arbeta nära medborgarna och i ett nära samarbete med andra berörda myndigheter. 3 Grundläggande bestämmelser för Polismyndighetens verksamhet och organisation finns i bl.a. polislagen (1984:387), polisförordningen (2014:1104), myndighetsförordningen (2007:515), och förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten. Polismyndighetens verksamhet bestäms även genom bestämmelser i andra författningar och beslut samt genom regeringens regleringsbrev. 4 Rikspolischefen beslutar om arbetsordning för myndigheten samt om den närmare organisationen inom myndigheten i den mån detta inte framgår av författningar eller andra beslut. Inom arbetsordningens och andra överordnade bestämmelsers ramar får polisregionerna och avdelningarna besluta om den närmare organisationen och ansvarsfördelningen inom regionen eller avdelningen. Detta ska dokumenteras i en handläggningsordning för regionen eller avdelningen. Handläggningsordningen ska godkännas av rikspolischefen eller den denne sätter i sitt ställe. Bestämmelser om andra styrdokument finns i 9 kap. 4

Kapitel 2 2 kap. Ledning och organisation Ledning 1 Polismyndigheten leds av rikspolischefen som är myndighetschef. Av 44 förordningen med instruktion för Polismyndigheten (2014:1102) framgår vidare att chefen för nationella operativa avdelningen är ställföreträdande myndighetschef. Ytterligare bestämmelser om ställföreträdare för myndighetschefen finns i 6 kap. 4. Till stöd för rikspolischefen ska finnas ett kansli. Rikspolischefens kansli jämställs med en avdelning enligt 6. 2 Av 32 förordningen med instruktion för Polismyndigheten följer att det ska finnas ett insynsråd. Övergripande organisation 3 I bilaga 1 redovisas Polismyndighetens organisation på en övergripande nivå. 4 Vid Polismyndigheten ska finnas sju polisregioner. Varje polisregion ska ledas av en regionpolischef. Regionpolischefen ska ha en biträdande chef. Den biträdande chefen ska också vara ställföreträdare för regionpolischefen. Av 39 förordningen med instruktion för Polismyndigheten framgår att det vid varje polisregion ska finnas ett regionpolisråd. 5 Av 35 förordningen med instruktion för Polismyndigheten framgår att det ska finnas en funktion för samordning av insynsrådets och regionpolisrådens arbete. Den funktionen fullgörs av rikspolischefens kansli. Rikspolischefens kansli ska tillhandahålla en sekretariatsfunktion och föredraganden till insynsrådet. 6 Av 2 b polislagen (1984:387) framgår att det för den operativa polisverksamheten ska finnas en nationell operativ avdelning, en avdelning för särskilda utredningar och ett nationellt forensiskt centrum. Utöver vad som följer av 1 och första stycket ska följande avdelningar finnas en ekonomiavdelning, en HR-avdelning, en it-avdelning, en kommunikationsavdelning, en rättsavdelning, och en utvecklingsavdelning. 7 En organisation för internrevision ska finnas placerad direkt under rikspolischefen. Internrevisionen ska vara en fristående organisatorisk enhet. För internrevisionen gäller internrevisionsförordningen (2006:1228). 8 Bestämmelser om vissa råd, nämnder och särskilda funktioner finns i 4 kap. 5

Kapitel 2 Polismyndighetens regionala indelning 9 Polisregion Syd ska omfatta Kronobergs län, Kalmar län, Blekinge län och Skåne län. Huvudort ska vara Malmö. Polisregion Väst ska omfatta Hallands län och Västra Götalands län. Huvudort ska vara Göteborg. Polisregion Öst ska omfatta Södermanlands län, Östergötlands län och Jönköpings län. Huvudort ska vara Linköping. Polisregion Stockholm ska omfatta Stockholms län och Gotlands län. Huvudort ska vara Stockholm. Polisregion Mitt ska omfatta Uppsala län, Västmanlands län och Gävleborgs län. Huvudort ska vara Uppsala. Polisregion Bergslagen ska omfatta Värmlands län, Örebro län och Dalarnas län. Huvudort ska vara Örebro. Polisregion Nord ska omfatta Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Huvudort ska vara Umeå. 10 Inom en polisregion ska finnas polisområden. Inom ett polisområde ska finnas lokalpolisområden. På polisregionnivå ska även finnas organisatoriska enheter för utredning, underrättelse och operativ verksamhet samt ett regionkansli. Polisregion Stockholm ska även ha en organisatorisk enhet för gränskontroll på polisregionnivå. I bilaga 2 redovisas polisregionernas organisation på en övergripande nivå, vilka polisområden som ska ingå i respektive polisregion samt vilka lokalpolisområden som ska ingå i respektive polisområde. 11 Ett polisområde ska innehålla organisatoriska enheter för utredning och underrättelse, lokalpolisområden samt ett kansli. Ett lokalpolisområde ska innehålla organisatoriska enheter för utredning samt för brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet. Ett lokalpolisområde ska även ha en enhet för stöd och service. Polisregion Stockholm får dock välja att inte ha enheter för stöd- och service och att organisera arbetet på annat sätt. Detta ska regleras i regionens handläggningsordning. Polismyndighetens avdelningar 12 I beskrivningen av Polismyndighetens avdelningar används begreppet enhet för att beskriva de organisatoriska enheter som ska finnas närmast under avdelningschefen, även i fall där detta inte överensstämmer med den organisatoriska enhetens namn enligt beslutad nomenklatur. 13 Den nationella operativa avdelningen ska bestå av en operativ enhet, en utredningsenhet, en underrättelseenhet, en kontaktenhet, en internationell enhet, en beredningsenhet samt ett kansli. Vid den nationella operativa avdelningen ska även finnas en funktion för de polismän som enligt 47 förordningen med instruktion för Polismyndigheten har ställts till förfogande för polisverksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten. 6

Kapitel 2 Vid den nationella operativa avdelningen ska finnas de organisatoriska enheter som anges i 35 förordningen med instruktion för Polismyndigheten för nationell funktion för vissa internationella uppgifter finansunderrättelseenhet, personsäkerhetsenheter, och nationell insatsstyrka för med huvuduppgift att bekämpa terroraktioner i landet samt i 37 samma författning angivna polisens utlandsstyrka. Närmare reglering av dessa organisatoriska enheter ska göras i handläggningsordningen för den nationella operativa avdelningen. Övergripande skiss bilaga 3:1. 14 Nationellt forensiskt centrum ska bestå av en enhet för informationsteknik, en biologienhet, en droganalysenhet, en kemi- och teknikenhet samt ett kansli. Till centrumet ska även höra laboratorierna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Huvudort för nationellt forensiskt centrum är Linköping. Övergripande skiss bilaga 3:2. 15 Ekonomiavdelningen ska bestå av en enhet för finansiell styrning, en enhet för inköp, en enhet för lokalförsörjning och en enhet för service. Avdelningen ska även ha en enhet för stöd till nationella operativa avdelningen, en enhet för stöd till nationellt forensiskt centrum, en enhet för stöd till för it-avdelningen, en enhet för stöd till utvecklingsavdelningen, en enhet för stöd till för övriga avdelningar, en enhet för stöd till vardera av de sju polisregionerna och ett kansli. Övergripande skiss bilaga 3:3. 16 HR-avdelningen ska bestå av en enhet för HR-direkt, en enhet för arbetsgivarpolitik och avtal, en enhet för kompetens samt en enhet för ledarskap och arbetsmiljö. Avdelningen ska även ha en enhet för stöd till övriga avdelningar, en enhet för stöd till vardera av de sju polisregionerna och ett kansli. Övergripande skiss bilaga 3:4. 17 It-avdelningen ska bestå av en enhet för utveckling och applikationsförvaltning, en enhet för it-drift och infrastrukturförvaltning, en enhet för leverans och support, en grupp för förändringsledning och införande, en sektion för it-säkerhet, en grupp för arkitektur och ett kansli. Övergripande skiss bilaga 3:5. 18 Kommunikationsavdelningen ska bestå av en enhet för gemensam kommunikation och en enhet för produktion. Avdelningen ska även ha en enhet för stöd till övriga avdelningar och rikspolischefen, en enhet för stöd till vardera av de sju polisregionerna och ett kansli. Övergripande skiss bilaga 3:6. 19 Rättsavdelningen ska bestå av en enhet för rättslig styrning och stöd, en enhet för förvaltningsrätt och en enhet för informationsförvaltning. Avdelningen ska även ha en enhet för stöd till vardera av de sju polisregionerna och ett kansli. Polismyndighetens personuppgiftsombud ska vara placerade vid rättsavdelningen. Övergripande skiss bilaga 3:7. 7

Kapitel 2 20 Utvecklingsavdelningen ska bestå av sju utvecklingscentrum med regional placering samt ett kansli. Övergripande skiss bilaga 3:8. 21 Rikspolischefens kansli ska bestå av en enhet för verksamhetsstyrning och analys, ett sekretariat samt en verksamhetsskyddsenhet. Övergripande skiss bilaga 3:9. 22 Avdelningen för särskilda utredningar ska bestå av sex enheter och ett kansli. Övergripande skiss bilaga 3:10. 23 Vid en avdelning kan finnas en biträdande avdelningschef. Ledningsgrupper 24 En ledningsgrupp är ett rådgivande och stödjande organ för myndighetschefen eller chefen för en organisatorisk enhet. 25 På nationell nivå ska finnas en strategisk och en operativ ledningsgrupp. Den strategiska ledningsgruppen leds av rikspolischefen. I gruppen ska ingå samtliga regionpolischefer och avdelningschefer, dock inte chefen för avdelningen för särskilda utredningar. Den operativa ledningsgruppen leds av rikspolischefen eller av chefen för den nationella operativa avdelningen. I gruppen ska de biträdande regionpolischeferna och chefen för nationellt forensiskt centrum ingå. Ledamöterna i de nationella ledningsgrupperna får inte sätta ersättare i sitt ställe. Ordföranden får besluta att adjungera ledamot. 26 Det ska finnas ledningsgrupper vid avdelningarna och inom polisregionerna. Dessa regleras i respektive handläggningsordning. 8

Kapitel 3 3 kap. De organisatoriska enheternas ansvarsområden Olika typer av ansvar 1 Ansvar innebär ett övergripande ansvar för visst verksamhetsområde eller viss verksamhet. Funktionsansvar innebär ett nationellt eller regionalt ansvar för en viss verksamhet. Detta innebär ansvar för att styra, utveckla och följa upp verksamheten samt säkerställa enhetlighet. Detta omfattar personalansvar oavsett var i landet personen är placerad. Processansvar innebär ett nationellt eller regionalt ansvar för en viss verksamhet. Detta innebär att en organisatorisk enhet ansvarar för att styra, utveckla och följa upp processen samt säkerställa enhetlighet. I ansvaret ligger inget personalansvar utanför den egna organisatoriska enheten. Polisregionerna 2 En polisregion ansvarar för genomförandet av den polisverksamhet som är hänförlig till regionen i den mån arbetsuppgifterna inte ska utföras av annan organisatorisk enhet inom Polismyndigheten. Polisregion Nord har ett nationellt ansvar för Polismyndighetens räddningstjänst och den automatiska trafiksäkerhetskontrollen. Polisregion Väst har ett nationellt ansvar för polishundtjänsten. Polisregion Stockholm har ett nationellt ansvar för sjöpolis och polisrytteri. 3 Under regionpolischefen ska den biträdande regionpolischefen ha ansvar för utredningsverksamheten. Nivå lokalpolisområde 4 Lokalpolisområdets utredningsverksamhet ska ansvara för den typ av utredningar som kan färdigställas genom ett förenklat förfarande samt alla förundersökningar ledda av Polismyndigheten som inte polisregion eller polisområde ansvarar för. Utredningen kan även ligga kvar på lokalpolisområdet då åklagare övertar förundersökningen, exempelvis på grund av frihetsberövande. Utredningsverksamheten ska även ansvara för trafikärenden som inte hanteras på regional nivå. Vidare ska lokalpolisområdet ansvara för utredningar enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare som inte handläggs på polisområde samt bedriva lokal spaningsverksamhet. 5 Lokalpolisområdets brottsförebyggande och ingripande verksamhet ska bedriva ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i nära samverkan med kommuner och andra lokala aktörer. Ingripandeverksamhet ska upprätthållas dygnet runt. När det behövs kan flera lokalpolisområden inom ett polisområde samverka för att kunna upprätthålla en ingripandeverksamhet inom det gemensamma området. Om frågan inte kan lösas på lokalpolisområdesnivå fattas beslut på polisområdesnivå. 9

Kapitel 3 Resurser för den yttre befälsfunktionen ska finnas inom lokalpolisområdenas organisatoriska enheter för brottsförebyggande och ingripande verksamhet. Den yttre befälsfunktionen beskrivs i 6 kap. 19. Trafiksäkerhetsarbete som omfattar till exempel hastighetskontroller, nykterhetskontroller och kontroller av farligt beteende ska ligga inom den organisatoriska enhetens verksamhetsområde. 6 Det ska för varje kommun finnas en polisiär funktion som på uppdrag av chefen för lokalpolisområdet driver samverkan med kommunen och lokalsamhället i övrigt. Denna funktion ska säkra att Polismyndigheten lokalt kan svara upp mot de åtaganden som gjorts i samverkansöverenskommelser och i medborgarlöften. 7 I 6 kap. 7 anges vilket allmänt ansvar för kommunikationsfrågor som alla chefer har. En chef för ett lokalpolisområde har därutöver ett särskilt ansvar för att medborgarlöften tas fram och kommuniceras i enlighet med gällande styrdokument. Den regionala kommunikationsenheten ska ge stöd. 8 Den organisatoriska enheten för stöd och service ska stödja chefen för lokalpolisområdet med planering och uppföljning. Enheten ska även ansvara för verksamheten i receptioner, hittegods, pass och nationella id-kort. I denna enhet ska även ingå uppgifter som vaktmästeri, posthantering, diarium och hantering av närarkiv. Nivå polisområde 9 Följande ärendegrupper ska handläggas vid polisområdets utredningsenhet: sådana grova våldsbrott, inklusive dödligt våld, där en särskild organisation enligt Polisens metodstöd för utredning av grova brott inte sätts in, brott i nära relationer, sexualbrott, övergrepp mot barn (sexualbrott, hot och våld) ärenden där målsägande är under 18 år och frist enligt 2 a förundersökningskungörelsen (1947:948) föreligger, grova narkotikabrott, bedrägeribrott med lokal anknytning, hatbrott, mer omfattande eller komplexa ungdomsärenden enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdelser som inte av särskilda skäl bör utredas på lokalpolisområde - sådana särskilda skäl kan vara att den unge tidigare varit föremål för utredning och då ska om möjligt utredas av samma utredare och åklagare som tidigare -, förskingring, trolöshet mot huvudman och annan ekonomisk brottslighet som inte Ekobrottsmyndigheten ansvar för, mängd- och seriebrott av större omfattning när det är motiverat av resursskäl, och övriga åklagarledda förundersökningar som inte handläggs på annat håll. 10 Vid polisområdets utredningsenhet ska finnas en funktion för brottssamordning och ärendesamordning. I brottssamordningen ska finnas seriebrottssamordnare, analytiker med forensisk kunskap och förundersökningsledare efter områdets behov. Chefen för 10

Kapitel 3 utredningsenheten eller den denne utser får besluta i vilket lokalpolisområde brottssamordning och ärendesamordning ska ske. Ärenden som föranletts av forensiska analyser och operativa brottsanalyser ska samordnas vid utredningsenheten. Vid enheten ska också polisområdets jourverksamhet finnas. Polisområdets spaningsverksamhet ska organiseras vid utredningsenheten. Vid utredningsenheten ska finnas en brottsoffer- och personsäkerhetsgrupp. 11 Polisområdets underrättelseenhet ska bedriva underrättelseverksamhet med operativt och taktiskt fokus. Underrättelseenheten ska ansvara för att samordna och kunna leda polisområdesgemensamma underrättelseledda insatser rörande organiserad brottslighet. Enheten ansvarar också för områdets hanterarverksamhet. 12 Polisområdets kansli ska utgöra ett stöd till polisområdeschefen genom att planera och följa upp verksamheten. Kansliet ska samordna planering av personaluttag till ingripandeverksamheten och andra områdesgemensamma åtaganden gentemot regionen samt utföra servicefunktioner som vaktmästeri, posthantering, diarium och arkiv. Polisområdets kansli ska också samordna polisområdets externa service, såsom pass och hantering av hittegods. Kansliet ska även stödja lokalpolisområdena. Nivå polisregion 13 Den operativa enheten i polisregionen ansvarar för den regionala krisberedskapen, insatsförmågan, ledningscentralen och Polismyndighetens kontaktcenter. Vidare ska enheten ha ansvar för sådant trafiksäkerhetsarbete som kräver särskild kompetens, till exempel kontroll av farligt gods samt kontroll av kör- och vilotider. Rytteri och sjöpolis ska finnas under den operativa enheten i de polisregioner som har sådan verksamhet. Enheten ska ha processansvar för polishundverksamheten i polisregionen. Enheten ska organisera den regionala insatsförmågan utifrån det nationella insatskonceptet och i enlighet med de instruktioner som utfärdas av den nationella operativa avdelningen. Gränspolisen ska organiseras som en del av den operativa enheten. Polisregion Stockholm ska dock ha en separat organisatorisk enhet på regional nivå för gränspolisen. 14 Utredningsenheten i polisregionen ska ansvara för miljö- och arbetsmiljöbrott, it-brott, större bedrägeriärenden utan direkt lokal anknytning, penningtvättbrott som kräver specialistkompetens, internationell grov organiserad brottslighet som kräver specialkunskap, särskilda spaningsmetoder och teknik, barnpornografibrott, och sällan förekommande specialstraffrättsliga brott. 15 Vid utredningsenheten i polisregionen ska finnas en funktion för regional brottssamordning och ärendesamordning. Funktionen ska huvudsakligen utgöras av polisområdenas brottssamordnare, underrättelseverksamheten, Polismyndighetens kontaktcenter och förundersökningsledare. Det ska finnas en funktion som kan besluta om genomförande av brottssamordning och ärendesamordning i regionen, inklusive att det inom polisregionen ska samordnas utredning av brott och ärenden från andra polisregioner. 11

Kapitel 3 Dessutom ska enheten vara ingång och beredningsfunktion för bedrägeriutredningar. Vidare ska spaningsverksamheten på regionnivå och teknikspaning organiseras under utredningsenheten. Polisregionens aktionsgrupp inom ramen för den myndighetsgemensamma särskilda satsningen mot grov organiserad brottslighet ska vara placerad vid enheten. Även polisregionens forensiska verksamhet, inklusive it-forensik, ska finnas vid utredningsenheten. Kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare som är placerade vid polisområden och lokalpolisområden ingår i polisregionens gemensamma resurs. Utredningsenheten ansvarar också för brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet i polisregionen. 16 Underrättelseenheten i polisregionen ska bedriva underrättelseverksamhet med strategiskt och operativt fokus. Förutom bearbetning, registrering och fördelning av inkommen information (desk-verksamhet) ska enheten också tillhandahålla operativa och strategiska analyser. Underrättelseenheten ansvarar också för att samordna och ska kunna leda underrättelseledda insatser för mer än en polisregion rörande organiserad brottslighet. Enheten ska samordna verksamheten inom det regionala underrättelsecentrum som ska stödja den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten. Underrättelseenheten ska dessutom ansvara för att organisera funktionen regionkontrollant samt eventuella övriga kontrollanter för samtliga hanterare i polisregionen. 17 Regionkansliet ska ge stöd till regionpolischefen, samt planera och följa upp verksamheten på övergripande nivå. Kansliet ska genomföra och följa upp risk- och säkerhetsanalyser på regional nivå. Kansliet ska även ansvara för verksamhets- och säkerhetsskydd inom polisregionen utifrån styrning från rikspolischefens kansli (processansvar). Ansvaret omfattar även skyddet för avdelningarnas verksamhet inom polisregionens geografiska område. Regionkansliet ska även vara kanslifunktion för regionpolisrådet. Regionkansliet ska också ha ansvaret för den interna servicen i polisregionen. Kansliet ska även stödja lokalpolisområdena. Allmänna frågor för avdelningarna 18 Varje avdelning ska inom sitt ansvarsområde styra, stödja, samordna, utföra och följa upp verksamheten samt bedriva verksamhetsutveckling och omvärldsbevakning. Vidare ska avdelningen vara informationsägare och kravställare av it-system inom avdelningens verksamhetsområde. Detta inkluderar att identifiera utvecklingsbehov av e-tjänster. Detta innebär att nationella operativa avdelningen är informationsägare och kravställare av it-system inom hela myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Nationella operativa avdelningen 19 Den nationella operativa avdelningen ska ha ett processansvar för myndighetens brottsbekämpande verksamhet. I detta ligger ett ansvar bl.a. för 12

Kapitel 3 underrättelseverksamheten, gränskontrollverksamheten, internationellt polissamarbete och internationell samverkan, det nationella insatskonceptet, brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet, komplex it-brottslighet inklusive barnpornografibrott, Polismyndighetens kontaktcenter, krishantering, brotts- och ärendesamordning, teknikspaning, samordnad teknisk inhämtning, och de regionala ledningscentralerna. 20 Den nationella operativa avdelningen ska ha funktionsansvar för verksamheterna avseende den nationella insatsstyrkan, polisflyget, det nationella bombskyddet, den nationella ledningscentralen, telefonväxeln, utredning av kulturarvsbrott, utredning av krigsbrott, utredning av CITES-brott, utredning av immaterialrättsliga brott, utredning av penningtvätt, och utredning av korruptionsbrott. Den nationella operativa avdelningen ska även ansvara för samordning av den av regeringen beslutade myndighetsgemensamma särskilda satsningen mot grov organiserad brottslighet. Det nationella underrättelsecentrumet för denna samverkan ska finnas vid avdelningen. Den nationella operativa avdelningen ska vara nationell kontaktpunkt mot Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Avdelningen ansvarar för att hantera känslig information rörande till exempel terrorism och signalspaning. Den nationella operativa avdelningen upprätthåller de funktioner som anges i bilaga till förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten, med undantag för funktionen under 4 e). Nationellt forensiskt centrum 21 Nationellt forensiskt centrum ska ha ansvar för myndighetens forensiska verksamhet. I detta ingår att följa upp den forensiska verksamheten genom att utföra forensiska undersökningar, att följa upp och utvärdera befintliga metoder, forensisk spårsäkring och analys vid händelser som innefattar kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära och explosiva element, att koordinera beställningar till Rättsmedicinalverket, att vara kontaktpunkt för nationella myndigheter och internationella kontakter inom det forensiska området, samt 13

Kapitel 3 att under ledning av en vetenskapligt meriterad forskningsledare bedriva forskning och utveckling inom det forensiska området. Forskning och utveckling ska bedrivas i nära samverkan med utvecklingsavdelningen, den nationella operativa avdelningen och polisregionerna. Nationellt forensiskt centrum ska ha processansvar för forensisk verksamhet inom Polismyndigheten som utförs utanför avdelningen. I 10 kap. 1 finns en övergångsordning avseende upphandling av vissa varor och tjänster. Ekonomiavdelningen 22 Ekonomiavdelningen ska ansvara för Polismyndighetens finansiella styrning nationellt samt för polisregionerna och de nationella avdelningarna, arbetet med Polismyndighetens budgetunderlag, Polismyndighetens miljöledning, Polismyndighetens inköpsverksamhet, dvs upphandlingar, avrop från ramavtal (förnyade konkurrensutsättningar och enligt fastställd rangordning), inköp av varor, inköp av tjänster och byggentreprenader för alla områden exklusive it-området, att driva rättsliga tvister och processer avseende inköpsverksamhet exklusive itområdet, Polismyndighetens lokalförsörjning, Polismyndighetens service bestående av lokalvård och fordonsservice, och den ekonomiadministrativa delen inom Polismyndighetens administrativa center. Ekonomiavdelningen ska även ansvara för Polismyndighetens upphandlings- och inköpsprocess av varor, tjänster och byggentreprenader för alla områden exklusive itområdet. HR-avdelningen 23 HR-avdelningen ska ansvara för arbetsgivarpolitik, arbetsrätt, att företräda Polismyndigheten vid kollektivavtalsförhandlingar, att föra arbetsrättsliga tvister i domstol, kompetensförsörjning inklusive Polismyndighetens utbildningsverksamhet, chefs- och medarbetarskap, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt kultur, att Polismyndigheten ska vara en attraktiv arbetsgivare, utvecklande samarbete med arbetstagarorganisationerna, kansli- och beredningsstöd till personalansvarsnämnden och nämnden för beredning av anställningsärenden, den löneadministrativa delen inom Polismyndighetens administrativa center, samt personaldata och statistik till interna och externa parter inom ansvarsområdet. HR-avdelningen upprätthåller funktionen som anges i 4 e) i bilaga till förordningen med instruktion för Polismyndigheten. It-avdelningen 14

Kapitel 3 24 It-avdelningen ska ansvara för att tillhandahålla it-tjänster till Polismyndighetens olika enheter, att samverka med andra rättsvårdande myndigheter inom landet, att bidra till det rättsvårdande arbetet inom EU, Polismyndighetens inköpsverksamhet inom it-området, vilket innebär upphandlingar, avrop från ramavtal (förnyade konkurrensutsättningar och enligt fastställd rangordning) samt inköp av varor och tjänster inom it-området. It-området omfattar bl.a. itkonsulter, it-system och it-applikationer, it-tjänster, it-säkerhet, it-infrastruktur, it-relaterad användarutrustning, polisspecifik it-utrustning, programvaror och programvarulicenser, data-, radio- och telekommunikation, utrustning för skanning, utskrift och kopiering samt audio och video, leverantörsstyrning och avtalsförvaltning inom it-området, att driva rättsliga tvister och processer avseende inköpsverksamhet för it-området, att utveckla, förvalta och sköta drift av samtliga Polisens it-system och itinfrastruktur, att bistå avdelningarna så att dessa kan fullgöra sitt ansvar som kravställare av itsystem, att införskaffa it-system och it-applikationer och införa dem i Polisens verksamhet, att ansvara för den del av verksamhets- och säkerhetsskyddet som omfattar it- och informationssäkerhet, utom för fysiska dokument med text eller bild, samt signalskydd. Kommunikationsavdelningen 25 Kommunikationsavdelningen ska ansvara för att proaktivt styra och samordna Polismyndighetens kommunikationsarbete, samt vara ett strategiskt och operativt kommunikationsstöd till hela myndigheten. Avdelningen upprätthåller ett relevant, kontinuerligt och uppdaterat informationsflöde i interna och externa kommunikationskanaler. Avdelningen arbetar för att utveckla dialogen i hela myndigheten. Kommunikationsavdelningens huvudsakliga uppgifter ska vara att ansvara för kommunikationsplaner, ansvara för myndighetens mediekontakter, utveckla chefer i kommunikation, utse presskommunikatörer, kommunicera myndighetens resultat och måluppfyllelse, samt samordna och styra myndighetens närvaro i sociala medier. Rättsavdelningen 26 Rättsavdelningen ska ansvara för rättslig styrning och stöd i hela Polismyndigheten, såväl i det nationella arbetet som i det internationella, Polismyndighetens författningssamling, arbets- och delegationsordning samt övriga myndighetsgemensamma styrdokument, Polismyndighetens hantering och diarieföring av dokument och allmänna handlingar samt för myndighetens arkiv, att företräda Polismyndigheten vid processer i domstol om inte annat framgår av denna arbetsordning, hantering av skadestånds- och ersättningsärenden, 15

Kapitel 3 samråd och kontakter med tillsynsmyndigheter, yttranden till Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och andra tillsynsmyndigheter, personuppgiftsbehandling inklusive registerutdrag ur misstanke- och belastningsregistren, kontakter med Riksarkivet, och samordning av ärenden om utlämnande av allmän handling i stor omfattning eller spridning mellan flera regioner eller avdelningar. Utvecklingsavdelningen 27 Utvecklingsavdelningen ska leda och styra det strategiska utvecklingsarbetet av polisiära metoder och utrustning via en nationell utvecklingsstrategi, ansvara för att uppföljning, nyttoberäkning samt kostnads- och nyttoanalyser sker på ett enhetligt sätt och ha förmåga att kravställa utbildning och upphandling. Avdelningen ska genom sina utvecklingscentrum ansvara för utveckling, förvaltning och uppföljning av dessas verksamhetsområden, stödja vardagsutveckling och medarbetardrivet utvecklingsarbete samt sprida goda exempel, vara kontaktpunkt för den polisiära verksamheten i frågor om tillämpning och tolkning avseende metoder mm, samt ansvara för införanden av polisiära metoder och utrustning Rikspolischefens kansli 28 Rikspolischefens kansli ska ansvara för stöd och strategisk rådgivning till rikspolischefen, koordinering av avdelningarna i syfte att stärka Polismyndighetens samlade förmåga till strategisk styrning, en sammanhållen inriktning för medborgarmöten och kanalstrategi, att utgöra Polismyndighetens kontaktpunkt med Regeringskansliet (Justitiedepartementet), informationslämnande enligt 8 10 förordningen med instruktion till Polismyndigheten, utom i frågor om pågående operativ verksamhet, att leda och samordna arbetet med Polismyndighetens årsredovisning, andra regeringsuppdrag med krav på redovisning, den nationella strategiska ledningsgruppens sammanträden och föredragningar inför rikspolischefen och att de ärenden som ska tas upp är så beredda att de kan ligga till grund för beslut, samordning av remisser och delningar samt beslut om fördelning av remisser, insynsrådets sammanträden och samordning av regionpolisråden, en sekretariatsfunktion för Polismyndighetens etiska råd, Polismyndighetens verksamhetsstyrningsmodell, processansvar för verksamhetsplanering, uppföljning och resultatanalys, att säkerställa en väl fungerande process för intern styrning och kontroll, analys av verksamhetsresultatet, 16

Kapitel 3 övrig analys till stöd för rikspolischefen och den nationella strategiska ledningsgruppen, att ha ett normerings- och processansvar för hela myndighetens verksamhetsskydd, inklusive säkerhetsskydd genom, utom för de delar som it-avdelningen ansvarar för, stöd i verksamhetsskyddet till avdelningarna inom kvarteret Kronoberg, utom för de delar som it-avdelningen ansvarar för, att genomföra och följa upp risk- och säkerhetsanalyser på nationell nivå, att samordna och utveckla arbetet med den del av myndighetens kontinuitetsarbete som syftar till att upprätthålla den interna myndighetsstyrningen, och skydd av Polismyndighetens ledning. Säkerhetsskyddschefen och dennes ersättare ska vara placerad vid kansliet. Avdelningen för särskilda utredningar 29 Avdelningen för särskilda utredningar ska handlägga ärenden enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare. Ärendena avser anmälningar mot anställda inom Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, studenter vid polisprogrammet, åklagare, domare, vissa andra offentliga befattningshavare samt personal som står direkt under polisiär arbetsledning såsom inhyrda arrestvakter. Avdelningen ska vara fristående från övrig verksamhet inom Polismyndigheten. Polisregionerna och övriga avdelningar ska ha en kontaktpunkt mot avdelningen för särskilda utredningar och ge avdelningen det biträde som behövs. På tid som inte är kontorstid utgörs kontaktpunkten av tjänstgörande regionala vakthavande befälet. I 10 kap. 2 finns bestämmelser om en övergångsordning. 30 Utredningsenheterna inom avdelningen för särskilda utredningar har i normalfallet följande ansvarsområden. Syd; Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Skåne och Ekobrottsmyndigheten i Malmö Väst; Halland, Västra Götaland och Ekobrottsmyndigheten i Göteborg Öst; Jönköping, Södermanland, Östergötland, Ekobrottsmyndigheten i Linköping och Nationellt forensiskt centrum Stockholm; Gotland, Stockholm, Ekobrottsmyndigheten i Stockholm och elever under polisutbildning Mitt/Bergslagen; Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro Nord; Jämtland, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Ekobrottsmyndigheten i Umeå. 17

Kapitel 4 4 kap. Råd, nämnder och särskilda funktioner Insynsråd och regionpolisråd 1 Av 32 förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten följer att det ska finnas ett insynsråd. Av 39 samma förordning framgår att det vid varje polisregion ska finnas ett regionpolisråd. Personalansvarsnämnden 2 Av 49 förordningen med instruktion för Polismyndigheten framgår att det ska finnas en personalansvarsnämnd vid Polismyndigheten, vilka frågor nämnden ska pröva och om vilka personer som ska ingå i nämnden. HR-avdelningen ska tillhandahålla en sekretariatsfunktion och föredraganden till nämnden. Etiska rådet 3 Av 41 förordningen med instruktion för Polismyndigheten framgår att det ska finnas ett etiskt råd vid Polismyndigheten och att Polismyndigheten får använda rådet för etiska överväganden. Rikspolischefens kansli ska tillhandahålla en sekretariatsfunktion och föredraganden till rådet. Nämnden för beredning av anställningsärenden 4 Av 42 förordningen med instruktion för Polismyndigheten framgår att det ska finnas en nämnd för beredning av anställningsärenden som ska ge rikspolischefen råd i vissa anställningsärenden. HR-avdelningen ska tillhandahålla en sekretariatsfunktion och föredraganden till nämnden. Personuppgiftsombud 5 Vid Polismyndigheten ska finnas ett eller flera personuppgiftsombud. Personuppgiftsombudets uppgifter regleras i personuppgiftslagen (1998:204). Personuppgiftsombudet ska självständigt utöva tillsyn över personuppgiftsbehandlingar i myndigheten. I tillsynen ingår att granska personuppgiftsbehandlingar, behörighetstilldelningar, relevanta styrdokument, personuppgiftsbiträdesavtal samt att påpeka eventuella brister för den personuppgiftsansvarige och anmäla till Datainspektionen om rättelse inte vidtas efter påpekande. Personuppgiftsombudet är myndighetens kontaktpunkt för Datainspektionen samt för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i ärenden enligt 1 andra stycket lagen 18

Kapitel 4 (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet som rör personuppgiftsbehandling. Personuppgiftsombudet ska organisatoriskt vara placerat vid rättsavdelningen. Personuppgiftsombudet får begära utdrag ur logg för uppföljning av behandlingen av personuppgifter. Verksamhetsskydd, inklusive säkerhetsskydd 6 Med verksamhetsskydd inkl. säkerhetsskydd avses skydd av Polismyndighetens verksamhet (medarbetare, information och egendom). Rikspolischefen är ytterst ansvarig för Polismyndighetens verksamhetsskydd, inklusive säkerhetsskydd samt tillsätter myndighetens säkerhetsskyddschef. Chefen för Verksamhetsskyddsenheten vid Rikspolischefens kansli är Polismyndighetens nationella verksamhetsskyddschef och tillika Polismyndighetens säkerhetsskyddschef som i denna funktion enligt 6 säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) är direkt ansvarig inför rikspolischefen. I verksamhetsskyddschefens uppgifter ingår att ansvara för all styrning, utveckling, samordning och kontroll av verksamhetsskyddet inklusive säkerhetsskyddet (processansvar). Det ska finnas biträdande säkerhetsskyddschef vid respektive polisregion och inom itavdelningen som regionpolischefen respektive chefen för it-avdelningen utser. De biträdande säkerhetsskyddscheferna vid polisregionerna ska vara tillika regionala verksamhetsskyddschefer. Europeiska fonden för de yttre gränserna 7 Polismyndigheten är nationellt ansvarig myndighet och attesterande myndighet för Europeiska fonden för de yttre gränserna. Nationella operativa avdelningen ska ha ansvar för den ansvariga myndighetens uppgifter och ekonomiavdelningen för den attesterande myndighetens uppgifter. Europeiska fonden för inre säkerhet 8 Polismyndigheten är nationellt ansvarig myndighet för Europeiska fonden för inre säkerhet. Ekonomiavdelningen ska ha ansvar för att förvalta fonden vilket innefattar att bevilja, förvalta och kontrollera användningen av medel ur fonden. 19

Kapitel 5 5 kap. Anställdas allmänna skyldigheter 1 En anställd inom Polismyndigheten ansvarar inför sina chefer för de ärenden och arbetsuppgifter som den anställde blivit tilldelad. Den anställde ska känna till och följa de krav och förväntningar som anges i medarbetarpolicyn och verka för att förverkliga ledningens uttalade mål, prioriteringar och intentioner för verksamheten och dess utveckling. 20