Konsekvensutredning 2012-06-04 Landsbygdsdepartementet Konsekvensutredning till förslaget om ändring av 25 djurskyddsförordningen (1988:539) Sammanfattning I denna konsekvensutredning analyseras ett förslag om ändring i djurskyddsförordningen som innebär att kirurgisk kastrering av smågrisar endast får ske efter bedövning. I analysen ingår konsekvenser för grisuppfödare, veterinärer och berörda myndigheter. Förordningen föreslås träda i kraft tre år efter det att beslutet tas. Ändringen innebär initiala engångskostnader för utbildning av grisuppfödare och personal men även årliga löpande kostnader kopplade till bedövningen inkl. administration, behovet av utökad veterinärbesiktning samt utbildning av ny personal. Kostnaderna för veterinärerna bedöms som små eftersom förslaget innebär att arbetet med bedövning, smärtlindring resp. vaccinering läggs på grisuppfödarna. Myndigheterna bedöms inte påverkas i någon större omfattning. 1. Problembeskrivning Enligt 10 djurskyddslagen (1988:534) får operativa ingrepp på djur enbart ske om det är veterinärmedicinskt motiverat. Vid operativa ingrepp ska vidare, enligt 11, veterinär anlitas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från denna huvudregel. I 25 djurskyddsförordningen föreskrivs att kastrering av husdjur får äga rum utan att det är veterinärmedicinskt motiverat. Vidare föreskrivs att kastrering av hangrisar som inte har uppnått sju dagars ålder får göras utan att veterinär anlitas. För kastrering av grisar som uppnått sju dagars ålder ska veterinär anlitas och kastreringen ska vidare göras under bedövning. Hangrisar producerar ämnen som kan få köttet från dem att lukta motbjudande när det tillagas. Lukten kallas galtlukt och kan undvikas om hangrisarna kastreras. I dag kastreras i princip alla svenska hangrisar, som är avsedda för slakt, genom ett kirurgiskt ingrepp som djurhållaren utför när grisarna är yngre än en vecka. Ingreppet är smärtsamt och sker utan bedövning. Riksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns
2 alternativa metoder för att säkerställa kvaliteten på griskött och god djurhållning. En rad länder inom EU har på nationell nivå infört lagar och slutit branschöverenskommelser för att förbättra djurskyddet vid kastreringen av smågrisar. Den 16 december 2010 informerade Europeiska kommissionen om att en europeisk förklaring om alternativ till kirurgisk kastrering av grisar har antagits ( Bryssel-deklarationen ). Förklaringen har utarbetats och undertecknats av flertalet aktörer i den europeiska grissektorn, europeiska detaljhandlare och djurskyddsorganisationer. Förklaringen är en öppen uppmaning till alla aktörer i branschen att ansluta sig till detta frivilliga initiativ. I ett första steg ska en eventuell kirurgisk kastrering av grisar från den 1 januari 2012 utföras med långtidsverkande smärtlindring och/eller bedövning. I ett andra steg och på lång sikt bör kirurgisk kastrering av grisar upphöra senast den 1 januari 2018. Dessa åtgärder är alltså inte reglerade i EU-lagstiftningen, utan är ett frivilligt åtagande. Bakgrunden är främst djurens välbefinnande. Inom EU pågår utredningsarbete för att skatta kostnaderna för och nyttan med att upphöra med kirurgisk kastrering av grisar. Man undersöker även metoder som ska göra att det lättare går att upptäcka grisar med galtlukt redan i slakteriet så att dessa kan sorteras bort. Den svenska näringen har den 16 april 2011 tillkännagett att grisbranschen åtar sig att från den 1 januari 2012 ge grisarna smärtlindrande medel i samband med kastreringen. Kontroll av att detta verkligen utförs görs av en av näringen själv initierad tredjepartscertifiering. Det är skillnad mellan bedövning och smärtlindring. Vid bedövning hindras den smärta som uppstår vid själva operationen d.v.s. när testiklarna skärs bort. Vid smärtlindring lindras den smärta som uppstår när såret läker efter kastreringen. Smärtlindring lindrar inte vid själva kastreringstillfället. Vid smärtlindring används preparat av s.k. NSAIDpreparat motsvarande t.ex. Magnecyl och Ipren. Enbart smärtlindring är inte tillräckligt från djurvälfärdssynpunkt eftersom grisarna fortfarande kommer att känna smärta vid själva kastreringstillfället. För att minska lidandet vid kastreringen föreslås därför en ändring i 25 djurskyddsförordningen. Ändringen innebär att kastrering av hangrisar genom operativt ingrepp alltid ska ske under bedövning. 2. Alternativa lösningar eller att inte reglera Under överskådlig framtid bedöms att kastrering av hangrisar i någon form kommer att behöva utföras. Att fortsätta som i dag med kirurgisk kastrering utan vare sig bedövning eller smärtlindrande medel är inte djurskyddsmässigt acceptabelt.
Ett alternativ till lagstiftning är att branschöverenskommelser sluts och att näringen därigenom själva tar initiativ till att använda alternativ till den obedövade kirurgiska kastreringen. Näringens vilja att enbart ge grisarna smärtlindrande medel i samband med kastreringen är dock inte tillräcklig från djurvälfärdssynpunkt. Att underlåta att bedöva djuren bedöms vara ett dåligt alternativ eftersom djurvälfärden då inte kommer att ha förbättrats i tillräcklig mån. Riksdagen har vidare genom sitt tillkännagivande tydligt uttryckt att griskastrering utan föregående bedövning är ett problem som regeringen måste åtgärda. Ett alternativ till kirurgisk kastrering är att grisarna istället vaccineras mot galtlukt. Ett preparat för vaccinering mot galtlukt är sedan maj 2009 godkänt för användning inom EU och tillåtet att använda i Sverige. Då grisarna vaccineras stannar deras könsutveckling av. Detta innebär att risken för kött med galtlukt är lika låg som hos de kirurgiskt kastrerade grisarna. Behandlingen får utföras av veterinär eller av djurskötare. Behandlingen med vaccinering är betydligt dyrare än kirurgisk kastrering, med eller utan bedövning och smärtlindrande medel. Vissa djurhållare är dessutom tveksamma till vaccineringsalternativet från arbetarskyddssynpunkt och det är därför inte lämpligt att enbart tillåta det som kastreringsmetod. Hanteringen av vaccinerade grisar på slakteriet kommer att leda till behov av nya kontrollrutiner på slakterierna. Kontrollerna tar tid och resurser i anspråk på slaktlinjen, och blir därmed fördyrande. Sådana kostnader debiteras som regel leverantören, i detta fall grisuppfödarna. Praktiskt tillämpbara metoder för on-line-detektion av galtlukt håller på att utvecklas och kommer att göra analyserna snabbare och billigare. I nedanstående analys av kostnaderna ingår därför endast uppgifter om grisuppfödarna och veterinärerna eftersom slakterierna själva ser till att kompensera sina extra kostnader genom att reglera priset till grisleverantörerna. En beskrivning av vilka kostnader de olika alternativen bedöms medföra finns nedan under kapitel 4 Kostnader och andra konsekvenser. Ett krav på bedövning är det alternativ som utifrån den kunskap som finns i dag är mest kostnadseffektivt och som samtidigt ger en godtagbar nivå på djurskyddet. Att uttryckligen föreskriva om smärtlindring efter kastreringen bedöms onödigt eftersom branschen på eget initiativ har åtagit sig att använda sig av smärtlindring. 3 3. Berörda av regleringen Förslaget påverkar främst grisuppfödare och i viss mån veterinärer. Myndigheterna bedöms inte påverkas i någon större omfattning.
4. Kostnader och andra konsekvenser I nedanstående beräkningar görs följande antaganden: Antalet slaktade slaktgrisar uppgår till ca 2,8 miljoner per år varav häften (1,4 milj.) är handjur som behöver kastreras alt. vaccineras. Arbetskostnaden för en djurhållare är enligt näringen 230 kronor per timme. Alla företag med smågrisproduktion, ca 900 företag, ingår i systemet. Antalet veterinärer skattas till 200. Arbetskostnaden för en veterinär skattas till 473 kronor per timme. Veterinärerna fakturerar i genomsnitt 600 kronor per timme för planerade djurhälsobesök. 4 Tabell 1 Sammanfattning av de totala kostnaderna för grisuppfödarna fördelade på de olika alternativen Alternativ Tid: sek Rörlig kostnad: Kostnad veterinär: Kostnad administratio Kostnad utbildning: Summa kostnad: kronor per gris kronor per gris kronor n: kronor kronor Ingen bedövning (nollalternativet) 27 1,73 0 0 0 2,4 milj. per år Enbart Försumbar 3,6 milj.(initialt) 3,6 milj. (initialt) 38 2,94 273 000 per år smärtlindring kostnad per år 35 700 per år 4,4 milj. per år Enbart 19 milj. (initialt) 19 milj. (initialt) bedövning 55 5,32 312 000 per år 273 000 per år 192 000 per år 8,2 milj. per år (huvudförslag) Bedövning och 19 milj. (initialt) 19 milj. (initialt) 66 6,54 312 000 per år 273 000 per år smärtlindring 192 000 per år 10 milj. per år Vaccination 90 31,73 0 0 0 44 milj. per år Gemensamma kostnader för vissa av analyserade alternativen Det finns några kostnadsposter som bedöms vara ungefär lika stora för olika analyserade alternativ. Det är kostnaden för kanyler och sprutor samt kostnaden för utbildning för villkorad användning av förskrivna läkemedel. Kostnaderna för dessa analyseras gemensamt nedan. Kostnad för kanyler och sprutor Kostnad för kanyler och sprutor utgår från priserna från Swevet Piab AB (inkl. moms). En engångskanyl (0,5 x 16 mm) kostar 0,48 kronor. Engångsspruta två-komponent kostar 0,49 kr/st. Den totala kostnaden beräknas till 0,11 kr/gris. Kostnad för utbildning för villkorad användning av förskrivna läkemedel För att djurhållaren ska få ge vissa förskrivna läkemedel till sina djur krävs att djurhållaren är godkänd för villkorad användning av förskrivna läkemedel. För att bli godkänd krävs en särskild utbildning. Många grisuppfödare är redan i dag godkända för villkorad användning av
5 förskrivna läkemedel för olika sjukdomar hos gris. En uppskattning är att 75 procent av företagen redan är godkända på detta sätt. För att ge vaccin krävs inte att företagen är godkända för villkorad användning av förskrivna läkemedel. Kostnaden för utbildningen kan delas upp i två delar, en initial engångskostnad för utbildning av redan anställd personal samt en årlig löpande kostnad för utbildning av ny personal. Den totala initiala kostnaden uppskattas bli ca 3,6 miljoner kronor och den årliga löpande kostnaden ca 36 000 kr/år, som motsvarar 40 kronor per företag och år, vilket kan ses som försumbart. Administration kring användning av ytterligare läkemedel Det finns en viss administration kring villkorad läkemedelsanvändning t.ex. journalföring. Eftersom ytterligare läkemedel tillkommer ökar den administrativa bördan för företagen. Varje nytt läkemedel bedöms ge en kostnad för administration på ca 300 kronor per företag. Detta motsvarar en total kostnad för samtliga aktuella företag på ca 270 000 kr/år. Veterinärkostnad vid villkorad läkemedelsanvändning Vid villkorad läkemedelsanvändning är det den förskrivande veterinären som har att bedöma om den enskilda djurhållaren har förutsättningar att klara en viss behandling på egen hand. I besättningar med villkorad läkemedelsanvändning ska veterinären göra återkommande besök var femte eller, i vissa fall var åttonde vecka. Eftersom uppskattningsvis 75 procent av företagen med grisuppfödning redan har villkorad läkemedelsanvändning kommer förslaget inte att innebära några större merarbeten för veterinärerna vid dessa besök och extrakostnaden bedöms därmed som försumbar. Dock innebär läkemedel för lokal bedövning ett viss ökat arbete för kontroll, se nedan under alternativet Enbart bedövning. Nollalternativ Den genomsnittliga tidsåtgången vid traditionell, obedövad kastrering uppgår till 27 sekunder per gris (enligt Jordbruksverket). Vilket ger en total kostnad på ca 2,4 milj. kr/år, som motsvarar 2 700 kronor per företag och år. Enbart smärtlindring Den genomsnittliga tidsåtgången (exkl. ställtid, d.v.s. tid för bl.a. förflyttning, sortering och hämtning av grisar, hantering av läkemedel) vid kastrering med smärtlindring efter kastrering uppgår till 38 sekunder per gris (enligt Jordbruksverket).
Kostnaden för läkemedel för smärtlindring varierar något eftersom priset på läkemedel varierar mellan olika apoteksbolag. Enligt Apoteksgruppen kostar Metacam för nötkreatur och gris 100 kronor (5 mg/ml, 50 ml). Till detta kommer kostnaden för kanyler och sprutor, utbildning för att bli godkänd för villkorad användning av förskrivna läkemedel samt vissa administrativa kostnader, se kapitlet Gemensamma kostnader för vissa av analyserade alternativen. Den totala kostnaden för alternativet enbart smärtlindrande blir en initial engångskostnad på ca 3,6 miljoner kronor samt en årlig löpande kostnad på ca 4,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 4 900 kronor per företag och år. Branschen har som tidigare angivits redan åtagit sig att administrera smärtlindring vid kastrering av smågrisar från den 1 januari 2012. 6 Enbart bedövning Den genomsnittliga tidsåtgången (exkl. ställtid, d.v.s. tid för bl.a. förflyttning, sortering och hämtning av grisar, hantering av läkemedel) vid bedövad kastrering uppgår till 55 sekunder per gris (enligt Jordbruksverket). Kostnad för bedövningsmedel tillkommer vid detta alternativ. Priserna varierar något mellan olika apoteksbolag. Enligt Apoteksgruppen kostar Xylocain adrenalin 10 mg/ml+5 µg/ml, 5x20 ml 169,50 kronor. Kostnad för påbyggnadsutbildningen som ger behörighet att hantera bedövningsmedel samt att bedöva genom injektion uppskattas till ca 2 500 kr/deltagare. Till detta kommer kostnad för förlorad arbetstid. I besättningar med villkorad läkemedelsanvändning ska veterinären göra återkommande besök var femte eller, i vissa fall, var åttonde vecka. Det tillkommer alltså en kostnad för veterinärkontroll vid användning av läkemedel för lokal bedövning. En veterinär fakturerar i genomsnitt 600 kronor per timme för denna typ av planerade djurhälsobesök. Dessutom tillkommer kostnaden för kanyler och sprutor, utbildning för att bli godkänd för villkorad användning av förskrivna läkemedel samt vissa administrativa kostnader, se kapitlet Gemensamma kostnader för vissa av analyserade alternativen. Den totala kostnaden för alternativet enbart bedövning blir initialt en engångskostnad på ca 19 miljoner kronor samt en årlig löpande kostnad på ca 8,2 miljoner kronor, vilket motsvarar 9 100 kronor per företag och år. Bedövning och smärtlindring Den genomsnittliga tidsåtgången (exkl. ställtid, d.v.s. tid för bl.a. förflyttning, sortering och hämtning av grisar, hantering av läkemedel)
vid smärtlindring efter kastrering och smärtlindring efteråt uppgår till 66 sekunder per gris (enligt Jordbruksverket). Kostnaderna för påbyggnadsutbildning för bedövning samt veterinärbesök tillkommer, se ovan under Enbart bedövning. Dessutom tillkommer kostnader för läkemedel, kanyler och sprutor (två omgångar), utbildning för att bli godkänd för villkorad användning av förskrivna läkemedel samt vissa administrativa kostnader, se kapitlen Gemensamma kostnader för vissa av analyserade alternativen, Enbart bedövning och Enbart smärtlindring. Den totala kostnaden för kastrering under bedövning och med smärtlindring blir initialt en engångskostnad på ca 19 miljoner kronor samt en årlig löpande kostnad på ca 10 miljoner kronor, vilket motsvarar 11 300 kronor per företag och år. 7 Vaccinering mot galtlukt Ett alternativ är att ingen kirurgisk kastrering genomförs utan att grisarna istället vaccineras mot galtlukt. Den genomsnittliga tidsåtgången (exkl. ställtid, d.v.s. tid för bl.a. förflyttning, sortering och hämtning av grisar, hantering av läkemedel) vid vaccination uppgår till 20-25 sekunder per gris och gång (enligt Jordbruksverket). Vaccinationen måste göras två gånger per gris och det behövs två personer vilket innebär en total tidsåtgång på 90 arbetssekunder per gris. Kostnaden för läkemedel för vaccination varierar något eftersom priset på läkemedel varierar mellan olika apoteksbolag. Enligt Apoteksgruppen kostar Improvac (10x100 ml) 6 435 kronor. Dessutom tillkommer kostnaden för kanyler och sprutor (två omgångar), se kapitlet Gemensamma kostnader för vissa av analyserade alternativen. Notera att för att ge vaccin krävs inte att djurhållaren blir godkänd för villkorad användning av förskrivna läkemedel. Den totala kostnaden för grisuppfödarna för vaccination mot galtlukt blir ca 44 miljoner kronor per år, vilket motsvarar 49 400 kronor per företag och år. Slakterierna har ännu inte rutiner för att hantera vaccinerade grisar. Eftersom de betraktas som unggaltar har i vissa fall samtliga vaccinerade grisar provtagits för galtlukt. Kostnaden för sådan provtagning har debiterats uppfödaren. Det är svårt att i dag skatta kostnaderna för en fullständig provtagning eftersom behovet av denna provtagning inte har utretts i Sverige eller i något annat land.
Slutsats Kostnaden för det alternativ som föreslås, att bedöva djuren, uppgår initialt till en engångskostnad på ca 19 miljoner kronor samt en årlig löpande kostnad på ca 8,2 miljoner kronor, vilket motsvarar 9 100 kronor per företag och år. Av dessa kostnader är huvudparten rörliga kostnader, motsvarande 5,32 kronor per gris. Dessutom uppkommer fasta kostnader för extra administration, utökad veterinärbesiktning samt utbildning av ny personal, motsvarande 860 kronor per företag och år. Eftersom även smärtlindrande medel kommer att ges djuren, i enlighet med branschöverenskommelsen, kommer kostnaden för grisuppfödarna att totalt innebära en initial engångskostnad på ca 19 miljoner kronor samt en årlig löpande kostnad på ca 10 miljoner kronor, vilket motsvarar 11 300 kronor per företag och år. Den rörliga merkostnaden för företagen blir 6,54 kronor per gris. Till detta kommer fasta kostnader för extra administration, utökad veterinärbesiktning samt utbildning av ny personal, motsvarande 1 200 kronor per företag och år. 8 5. Sveriges medlemskap i Europeiska unionen Djurskyddskrav vid hållande av gris finns i rådets direktiv 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid grishållning. I bilaga I till direktivet framgår att det är tillåtet att kastrera hangrisar. Kastreringen ska utföras av veterinär eller av en person som har fått viss utbildning. Om kastrering görs efter den sjunde levnadsdagen får dock ingreppen endast göras under bedövning och med långtidsverkande smärtlindring av en veterinär. Av artikel 12 framgår dock att medlemsstaterna i enlighet med de allmänna bestämmelserna i fördraget, inom sitt territorium, får bibehålla eller tillämpa striktare djurskyddsbestämmelser för grisar än den som fastställs i direktivet. Som framgår ovan är kravet på bedövning vid kastrering av grisar som inte uppnått sju dagar motiverade av ett gott djurskydd. Bestämmelsen är inte diskriminerande och den är såväl nödvändig som proportionerlig för att uppnå målet om ett gott djurskydd. Bestämmelsen är således förenlig med EU-lagstiftningen. Förordningsändringen kommer att notifieras enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster.
9 6. Ikraftträdande m.m. För att djurhållare ska få administrera bedövningsmedel till smågrisar, och för att de ska kunna lägga bedövningen på rätt sätt, behöver de utbildas. Utbildningen kan hållas av veterinärer i Svenska djurhälsovårdens regi eller i Distriktsveterinärernas regi. Eftersom det finns begränsningar i utbildningskapaciteten gör Landsbygdsdepartementet bedömningen att det kommer att ta ca 3 år innan alla har fått den nödvändiga utbildningen. Förordningsändringen föreslås därför träda i kraft tre år efter beslutet. 7. Berörda företag Förslaget påverkar främst grisuppfödare, effekterna för slakterier och veterinärer bedöms som små. Det finns ca 1 700 företag med inriktning på gris (Jordbruksverket, Husdjur juni 2010). Av dessa är det drygt 900 som föder upp smågrisar. Totalt slaktades 2,8 miljoner slaktgrisar 2010 (Jordbruksverket, Animalieproduktion 2010). Antalet veterinärer som ansvarar för villkorad läkemedelsanvändning i grisbesättningar uppskattas (enligt Distriktsveterinärerna och Svenska Djurhälsovården) till ca 200 stycken. Dessa beräknas vara fördelade i ett medelstort företag (Jordbruksverket), ett litet företag (Svenska Djurhälsovården) och ca 30 mikroföretag (övrig djurhälsovård samt privatpraktiserande veterinärer). 8. Tidsåtgång och företagens administrativa kostnader Det finns en viss administration kring villkorad läkemedelsanvändning t.ex. journalföring. Eftersom ytterligare läkemedel tillkommer ökar den administrativa bördan. En skattning har gjorts att för varje nytt läkemedel som en grisuppfödare kan hantera tillkommer i genomsnitt 79 minuter per år i administration. Varje nytt läkemedel ger således en kostnad för administrationen på ca 300 kronor per företag. Detta motsvarar en total kostnad för samtliga aktuella företag på ca 273 000 kr/år. 9. Andra kostnader och förändringar till följd av regleringen Kostnaderna för veterinärerna består av att godkänna djurhållarna för villkorad läkemedelsanvändning samt de besök (8-9 per år) som behöver göras med anledning av den villkorade läkemedelsanvändningen. Samtidigt innebär den villkorade läkemedelsanvändningen att veterinärerna inte behöver göra besök vid behandling av grisarna. Eftersom det är mycket vanligt att djurhållarna redan har villkorad läkemedelsanvändning innebär förslagen små tillkommande kostnader för veterinärerna för godkännandeförfarandet. Om vi antar att det tar två
timmar att godkänna en grisuppfödare och att 25 procent av företagen i dag inte har villkorad läkemedelsanvändning, innebär det en initial engångskostnad för veterinärerna på ca 213 000 kronor vilket kan ses som försumbart. Om vi antar den årliga löpande kostnaden utgör en procent av den initiala kostnaden skulle det bli ca 2 100 kr/år vilket också är en försumbar kostnad. I analyserna för grisuppfödarnas kostnader för bedövning antas veterinärbesöken vid användning av bedövningsmedel att ta ca 4 minuter längre tid än normalt vilket skulle innebära en kostnad för veterinärerna på ca 246 000 kr/år en kostnad som täcks av avgifter som grisuppfödarna betalar om ca 312 000 kr/år. 10 10. Påverkan på konkurrensförhållanden Förslaget innebär att grisuppfödarna får ökade kostnader för kastreringen, kostnader i form av ökad tidsåtgång, ökad administration, ytterligare veterinärbesök samt ökade kostnader för läkemedel. De grisuppfödare som i dag har små ekonomiska marginaler i sin verksamhet kommer att få det än svårare. Eftersom reglerna kommer att vara strängare än dagens EU-regelverk kan svenska grisuppfödares konkurrenskraft komma att försämras något, jämfört med grisproducenter i länder som tillåter icke bedövad kirurgisk kastrering. Grisuppfödarna kommar dock genom landsbygdsprogrammet att kostnadsfri utbildning för att få ge bedövning. Lantbrukarna ska även, enligt ett förslag som för närvarande förbereds, kunna ansöka om ersättning av statliga medel för bedövning och smärtlindring vid kirurgisk kastrering alternativt vaccination, inklusive arbetskostnader. Det ska vara möjligt för lantbrukarna att erhålla detta stöd från andra halvåret 2012. Förslaget innebär en höjd djurskyddsnivå vilket kan förbättra den svenska grisnäringens förtroende bland de konsumenter som anser att god djurvälfärd är viktigt. Detta kan leda till en ökad efterfrågan av svenskt griskött. 11. Övrig påverkan på företagen Genom att grisuppfödarna i större omfattning än i dag utbildas ökar deras kompetens vilket är till gagn för hela branschen. 12. Särskilda hänsyn till små företag Små företag är mer känsliga för ökade fasta kostnader. Konsekvenserna av förslaget består främst av ökade rörliga kostnader men t.ex. utbildningskostnaden samt de administrativa kostnaderna är till viss del fasta och de kommer att påverka små företag mer än stora. Inga särskilda hänsyn har tagits till de små företagen. Noteras bör att de flesta grisuppfödare är företag med färre än 5 anställda. Se även ovan under
punkten 10 om möjligheten för grisuppfödare att få kostnadsfri utbildning och att ansöka om statligt stöd för vissa kostnader. 11