Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Relevanta dokument
Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Miljögifter klassgränser att diskutera

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

Svårt att klassa miljöstatus

MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016

Miljögifter. Särskilt intressanta ämnen

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, avtal (dnr Mm)

Kvicksilver och cesium i matfisk

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Skanska i Sveriges kemikaliekrav

Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH, PBDE-HBCD, PFAS och stabila isotoper i ägg från havsörn 2015 Överenskommelse Nr

Pågående hälsorelaterad miljöövervakning. Och en del om vad som görs inom andra programområden

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

PFAS ett nytt hot mot landets uttrar?

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, Anna Nylander Utredare

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

ALcontrol AB. Vänerdagen Prioriterade ämnen, Särskilt förorenande ämnen, pesticider och parasiter i utsjön och råvattenintag

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD

Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress:

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Skanska i Sveriges kemikaliekrav

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Undersökning av metaller och andra miljögifter i fisk inom Tidans avrinningsområde

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014

Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Underlag för dimensionering av nationell miljögiftsövervakning i kust och hav. Sakrapport

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

Fortsatt anpassning av övervakning

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Analys av miljögi/er i gäddor från Viaredssjön och Lygnern 2016

- Mölndalsåns stora källsjö

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Metaller i vallgravsfisk Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr:

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,

PFOS och andra PFC-ämnen, - spridningsvägar, -förekomst i dricksvatten, -humanexponering samt -hälsoriskbedömning.

Metaller och stabila organiska ämnen i Oxundaåsystemet

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i abborre och gädda

Sakrapport. Överenskommelse Nr Ylva Lind. Rapport nr 5:2017

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Föroreningssituationen i fisk från Vallentunasjön

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Miljögifter i abborre i Norrviken

Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet

Dagvatten en komplex blandning

Uppföljande undersökningar av PFASs

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län

ERRATALISTA TILL BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS KONTROLLPROGRAM RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011, DATERAD

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG

2.4 Miljögifter: Bruatorpsån-Grisbäcken

Transkript:

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se

Stationer Limnisk övervakning 32 sjöar totalt: 3 röding 2 gädda 27 abborre Marin övervakning 27 lokaler längs kusten Strömming dominerar Abborre Tånglake Torsk Blåmussla Sillgrissleägg

Ämnen som analyseras Metaller (11-12 st analyseras) (Pb; har använts i bensin, Cd; konstgödsel, batterier, Hg; gruvdrift, betning av säd, termometrar) Halogenerade kolväten ; ex. PCBs industrikemikalie, ex. mjukgörare, fogmassor DDT insektsbekämpningsmedel HCHs - insektsbekämpningsmedel HCB svampbekämpningsmedel Dioxiner biprodukt från ex. förbränning Bromerade flamskyddsmedel impregnering av textilier och plaster Perfluoroalkylerade substanser (PFAS) ytbehandling, brandskum, kosmetika Biologiska variabler: Längd, vikt, kön, ålder, reproduktionsfas, levervikt, stabila isotoper δ 15 N och δ 13 C, fetthalt

Metaller, trender

Bly, marin miljö Nedåtgående trender över tid, utfasning av Pb i bensin (förbud 1994) Konsumtionsgränsvärde 300 ng/g ww (omräknat)

Bly, sötvatten Minskande halter över tid. Puckel början av 1990-talet för tidsserierna i norr. Inget som syns i marina miljön.

Bly Högre halter i södra delen av Östersjön. Liknande mönster i limnisk miljö med högre halter i södra delen av SE.

Kvicksilver, trender

Kvicksilver, marin miljö Varierande utveckling över tid. Ängskärsklubb, som historiskt haft höga halter, har minskat.

Kvicksilver, sötvatten Varierande utveckling över tid, en del sjöar där Hg minskar under de tio sista åren.

Kvicksilver Relativt jämn fördelning längs kusten. Högre halter i sjöarna i södra delen av Sverige. Högre halter i sjöarna jämfört med marin miljö. Generellt sett mellan 3-10 ggr högre.

Klorerade pesticider

HCB, marin miljö Har minskat över tid men under senaste tiden verkar koncentrationerna öka. Något som har uppmärksammats även i sediment.

HCB Låga koncentrationer i limnisk miljö. Koncentrationer i abborre <7 ng/g Lägre halter på västkusten

PCB:er Koncentrationern a har minskat över tid i både marin och limnisk miljö.

PCB-153 Olika skalor men generellt sett rätt jämförbara koncentrationer, något högre halter i sjöarna. Särskilt de sjöar med högre koncentrationer (Fräcksjön och Limmingsjön).

Dioxiner och furaner Koncentrationerna har minskat över tid i både marin och limnisk miljö.

Högre halter i Östersjön jämfört med västkusten. Ängskärsklubb högst halter. Högre koncentrationer i södra Sverige i limnisk miljö. Liknande halter i marin och limnisk miljö men uttryckt på våtvikt är halterna högre i strömming för att de är fetare.

Bromerade flamskyddsmedel Koncentrationerna har minskat över tid i både marin och limnisk miljö.

Olika skalor marint och limniskt högre halter i abborre jmf med strömming. Högre halter i strömming i Östersjön jmf västkusten. Inget tydligt mönster i abborre, högst halter i två sjöar i sydvästra Sverige (Fräcksjön och Stora Skärsjön).

Olika skalor marint och limniskt högre halter i strömming jmf med abborre, många värden under LOQ. Högre halter i strömming i Östersjön jmf med västkusten. Inga geografiska mönster i abborre mellan sjöarna, Fräcksjön högst halter.

Perfluorerade ämnen (PFAS)

PFOS, marin miljö PFOS går ner, men ej sign på många av marina lokalerna (4 sign)

PFOS, sötvatten PFOS minskar även i limnisk miljö.

PFOS Jämförbara halter i marin och limnisk miljö (olika skalor på kartorna). I marin miljö, högre i Eg Östersjön jämfört med västkusten och Bottenhavet. Limnisk miljö, högst halt i Fysingen.

PFUnDA, marint och sötvatten De långkedjiga karboxylsyrorna går ner för de flesta strömmingslokalerna samt i gädda. Lägre halter i strömming jmf med gädda och abborre.

Registrering senast 15 april http://www.nrm.se/esb2019

Tack!