Systembeskrivning Bravida Integra - Ett modernt integrerat passer- och larmhanteringssystem Bravida Säkerhet AB
The Home of Bravida Integra Systembeskrivning Bravida Integra V5 1 Generellt om Bravida Integra... 2 2 Systemets komponenter... 2 3 Passerkort... 6 4 Kommunikation mellan PC/server och C-Nod... 7 5 Programvara, plattformar och funktioner... 9 6 Säkerhet i systemet... 12 7 Larminsamling, presentation och hantering... 13 8 Specialfunktioner... 15 9 Gränssnitt mot andra system... 17 Bravida Säkerhet AB Systemhuset Systembeskrivning Bravida Integra F123 inlaga v2_se.doc2 2008-09-01
1 Generellt om Bravida Integra Passerkontroll och larmsystem är grundläggande för uppbygganden av säkerheten inom näringslivet och i den offentliga miljön. Att få det bästa möjliga till bästa pris är lika viktigt som ett fullt fungerande system med bästa möjliga funktionalitet. Bravida Integra är ett integrerat säkerhetssystem för passerkontroll, kortproduktion, inbrottslarm, brandlarm samt CCTV-övervakning som kombinerar hög säkerhet till bästa pris. Bravida Integra är enkelt att administrera samtidigt som systemet gör det fullt möjligt att expandera med funktioner efter kundens behov. Bravida Integra utvecklas för att tillfredställa marknadens stränga krav på funktionalitet och enkelt hantering. Denna systembeskrivning ska ge en översikt över systemets komponenter samt visa möjligheter och lösningar som Bravida Integra har att erbjuda. För mer detaljerad information hänvisas till användarmanualen, konsulthandledningen och de separat produktbladen. Se även vår hemsida, www.bravidasakerhet.se. 2 Systemets komponenter 2.1 Programvara Bravida Integra, ett skalbart system Programvaran för Bravida Integra är skalbar och modifierbar och kan hantera såväl stora som små anläggningar. De största installationerna omfattar tusentals dörrmiljöer och larmpunkter och de minsta anläggningarna, endast några få. Art. 44283005 Art. 44283010 Art. 44283020 2.1.1 Bravida Integra Base För de mindre anläggningarna med behov av hög säkerhet och användarvänlighet men med ett mindre antal dörrmiljöer och larmpunkter. 2.1.2 Bravida Integra Premium För den medelstora till stora anläggningen eller när man vill integrera andra produkter via något av alla de gränssnitt som Bravida Integra stödjer. Överskådlig och lättanvänd larmgrafik kan användas för att visualisera och styra larmpunkter. Möjlighet finns att ansluta en eller flera manöverpaneler för larmpresentation och styrning av larmområden. 2.1.3 Bravida Integra Enterprise För den stora anläggningen med krav på hög prestanda och funktionalitet. Överskådlig och lättanvänd larmgrafik kan användas för att visualisera och styra larmpunkter. Möjlighet finns att ansluta en eller flera manöverpaneler för larmpresentation och styrning av larmområden. Enterprise kan hantera ett stort antal dörrmiljöer och operatörer. Till ovanstående systemstorlekar kan ett antal tilläggsmoduler anslutas såsom CCTV, Dataservice, Väktarrapport, Larmdistribution, Larmmottagning m.fl. Mer information om dessa moduler finner ni i separat produktblad Tilläggsfunktioner Sidan 2(20)
Bravida Integra består av tre program: 2.1.4 Bravida Integra Server Bravida Integra Server hanterar kommunikationen mellan PC och undercentraler. Programmet startas automatiskt med Windows (XP, Vista inom kort) som operativsystem. Extra klient: Art. 44283020 2.1.5 Bravida Integra Klient Bravida Integra Klient kan köras på samma dator som serverprogramvaran gör. Licensen på klientprogrammet kan användas av flera datorer men bara en användare kan använda programmet per licens. Både Premium- och Base -versionen kan utökas med flera licenser. 2.1.6 Bravida Integra Kortproduktion Bravida Integra kortproduktionsklient är en tilläggsmodul för att få möjlighet till kortproduktion. Kortproduktionen är helintegrerat och bildtagning, utskrift samt utformning av kortets utseende kan göras i programmet. Kortskrivaren kan koda såväl magnetremsa som beröringsfria kort i samband med utskrift av passerkort. 2.2 Undercentraler 2.2.1 Undercentral C-Nod C-noden hanterar upp till 30 noder för dörrmiljöer och larm. Noden har ett internt minne och en databas som hanterar lokala kort, åtkomsträttigheter, tidkanaler, säkerhetsnivåer och andra självklara funktioner i systemet. Informationen tas alltid från den interna databasen. Detta innebär att all huvudsaklig information och funktionalitet även fungerar vid offline-mode. C-noden kan kommunicera med överordnat system på RS-232, LON, TCP/IP eller uppringt modem. 2.2.2 Undercentral C-Nod 40 C-nod 40 är en mindre undercentral i Bravida Integra konceptet. Den har kapacitet till åtta dörrmiljöer samt vid entrémiljöer där noden ej behöver vara lokal. Det gör det tacksamt vid små installationer samt vid installationer där det är få läsare på flera platser och vid utbyten av äldre passersystem. C-nod 40 har samma minnes- och databaskapacitet som C-nod. C-nod 40 med en specialprogramvara kan användas vid hissmiljöer. System gör det möjligt att styra upp till 16 våningar med åtkomst till varje enskild våning. Se egen beskrivning av hissmiljöer under Speciallösningar. Sidan 3(20)
2.3 Strömförsörjning med batteri (UPS) C-noder och underliggande enheter strömförsörjs från egen likström med anslutet batteripack bestående av 2 stk 40 AH batterier eller större vid behov. Det ger tillräckligt med ström för några timmars användande vid spänningsbortfall. Art. 44287000 2.4 Dörrnoder och larmnoder Till undercentral ansluts olika noder för dörrkontroll och larm. 2.4.1 S-Nod S-nod är ett dörrlarmsystem anpassat till högsäkerhetsdörrar. Den kan dessutom användas som en ren I/O-enhet som samlar in larm och utför åtgärder. När S-noden används som en dörrnod är fyra ingångar och åtta utgångar tillgängliga. När S-noden används som en larmnod är åtta ingångar och två utgångar tillgängliga. S-noden kommunicerar med överordnad C-nod på LON-bus FTT-10 S-noden har sabotageskydd. S-noden strömförsörjs med 24 VDC och har en utgång med 12 VDC försörjning av larmdetektorer. Utgången kan belastas upp till 1A. Alla ingångar på S-noden kan definieras som digitala eller dubbelbalanserade. 2.4.2 Mini S-Nod Mini S-noden är en ren dörrkontrollnod. Den har digitala ingångar för dörravkänning och öppningsknapp samt två utgångar för lås alternativt nattlås. Mini S-noden kommunicerar med överordnat C-nod på en LON-bus FTT-10. Noden har vandaliseringsskydd. Noden strömförsörjs med 24 VDC. Sidan 4(20)
2.5 Kortläsare I Bravida Integra ingår ett antal olika kortläsarmodeller som stödjer magnetkort och beröringsfria passerkort av typen EM-marine och Mifare. Alla andra kortmodeller som stödjer Wiegard eller data-clock gränssnitt kan användas, därbland olika typer av biometriska system. - BCR-MD, Art. 44280020 - BCR-MT, Art. 44280010 - BCR-P, Art. 44280050 - BCR-PD, Art. 44280040 - BCR-PT, Art. 44280030 2.5.1 Magnetkortläsare Magnetkortläsare finns i två modeller. För högre säkerhet har kortläsaren inbyggd knappsats för möjlighet till personlig kod. Kortläsare som ska användas till manövrering av larm bör vara av typen med knappsats och display. Magnetkortläsaren läser normalt spår 2 på magnetremsan men det finns möjlighet till läsning av andra spår. 2.5.2 Beröringsfria läsare för Prox EM-marine EM Microelectronic-Marin SA är en firma i Swatch-gruppen som levererar chip-teknologi anpassat till tillträdeskontroll. Teknologin har blivit en industristandard och används av många leverantörer av både läsare och kort. Kortläsare med EM-marine teknologin läser kortet upp till 12cm från läsaren. Läsavståndet är varierande beroende på omgivningen och eventuella radiostörningar. Läsaren har för övrigt samma egenskaper som magnetkortläsaren. - BCR-SD, Art. 44280060 - BCR-S, Art. 44280080 2.5.3 Beröringsfria läsare för Mifare Philips Semiconductor har utvecklat smartkort-teknologin Mifare. Mifare bygger på en RFID teknologi som i dag används inom områden som transport, betalningstjänster, säkerhet och många fler. Teknologin är tacksam i och med att det finns möjlighet att spara data i flera sektorer på kortet. Läsning kan ske på löpnummer, valfri sektor och MAD2. Kortläsare med Mifare teknologin läser kortet upp till 7cm från läsaren. Läsavståndet är varierande beroende på omgivningen och eventuella radio eller metallstörningar. Korten för Mifare och Prox läsare kan levereras som traditionella kort som nyckelringar. Beröringsfria kort i kreditkortstorlek kan kombineras med magnetremsa och skrivas ut med vanlig kortprinter. - BCR-MPD, Art. 44280070 - BCR-MMD, Art. 44280110 2.5.4 Kombinationsläsare Kombiläsare med display finns med kombinationen: EM-marine/Magnet Mifare/Magnet Kombiläsaren har samma format som en Magnetkortläsare, Sidan 5(20)
3 Passerkort 3.1 Magnetkort 3.1.1 Utformning och kvalitet Magnetkort kan kan levereras som blanka kort eller personliga kort med bild och/ eller logotyp. Det finns för och nackdelar med personliga kort. Ett blankt kort är på många sätt säkrare då kortet ej kan spåras till företaget eller användaren. Korten levereras med förstaklassig kvalitet. Med rena PVC-kort finns möjligheten att kortet relativt lätt kan gå sönder och knäckas. Kort kan levereras med PVC på ovansidan men med en kärna av Polyester, dessa kort är något dyrare men har en längre livstid. 3.1.2 Magnetremsa och kodning Magnetkort kan levereras med olika typer av magnetremsa. Det hanteras med LO-CO kort och HI-CO kort. HI-CO Kort fungerar bäst till inprogrammerad data. Våra kortläsare är optimerade för och vi rekommenderar LO-CO kort. Dessa har visats vara de mest flexibla och praktiska kort i säkerhetssammanhang. 3.2 Beröringsfria kort och brickor Teknologin bygger på radiosignaler. I kortet sitter det en integrerad krets som får ström från en spole i kortet då kortet kommer i närheten av läsaren. Kortet har därmed inget batteri och fungerar så länge inga fysiska skador på kortet eller brickan uppstår. Kortet kan levereras i kreditkortsstorlek. Dessa kan också kombineras med magnetremsa eller Smart-chip. Det kan även levereras nyckelringsbrickor med olika utseende. Brickan har dock något kortare läsavstånd. Sidan 6(20)
4 Kommunikation mellan PC/server och C-Nod I Bravida Integra konceptet finns det flera olika sätt att kommunicera mellan server och underliggande C-noder. Det ger stor flexibilitet vid administration mellan flera enheter. 4.1 Kommunikation via RS-232 Alla C-noder har inbyggda kommunikationsportar för RS-232. RS-232 port kan användas bland annat vid uppgradering eller andra tekniska åtgärder. RS-232 kommunikation kan också användas vid normal uppdatering av undercentral men dock endast upp till 1-2 undercentraler. 4.2 Kommunikation via Ethernet/IP VPN Vid kommunikation av enheter på olika geografiska platser är TCP/IPkommunikation över nätverk det mest optimala. C-noden utrustas med ett nätverkskort för kommunikation över Ethernet via TCP/IP protokoll. Undercentralen kan då anslutas till PC-nätverket så länge det är online. C-nod 40 och C-nod måste utrustas med nätverkskort om Ethernet skall användas. Det defineras en fast IP-adress i C-nod. 4.3 Kommunikation via LON (Echelon FTT-10) LON 4.4 Kommunikation med uppringt modem Lösning för äldre befintliga system BUS-kommunikation på LON kan användas vid kommunikation mellan överordnat system och C-noder. Metoden är tänkt då det är många undercentraler inom ett relativt litet område. Kabelavstånden utan användning av förstärkarutrustning är förhållandevis långa och kabeldragningen kan ske på enklare sätt. Nätverkskort är dock inte nödvändigt. C-Nod har en inbyggd kommunikationsport för LON-kommunikation. C-Nod 40 utrustas med kommunikationsport för LON om LONkommunikation skall användas. Det är även möjligt att kommunicera med C-noder över analogt eller digitalt (ISDN) uppringt modem. Ett modem ansluts till RS-232 porten i C-noden. Vid centralstyrenheten ansluts en eller flera analoga modem som ringer upp C-noden när data skall överföras. C-noden kan även den ringa upp centralen om larm eller annan data ska rapporteras. Kommunikation med uppringt modem kräver telefonuttag med passande analogt eller digitalt modem Sidan 7(20)
4.5 Kommunikation med GSM GSM Det är möjligt att kommunicera med C-noder med GSM-teknik. Metoden kräver en GSM-modul i C-noden samt ett GSM-abonnemang för datatrafik. Vid centralstyrenheten ansluts en eller flera modem som ringer upp GSMmodulen i C-noden när data skall överföras. Även C-noden kan ringa upp centralen vid rapportering av larm eller annan data. GSM-kommunikationen är användbar där andra kommunikationslösningar ej är genomförbara. 4.6 Systemskiss SQL database Externa system Bravida Integra Server LAN LAN C-Node LON1 Control Net C-Node LON1 Control Net S-Node AP/IO External Alarm System S-Node AP S-Node IO S-Node IO S-Node-APM LON1 Control bus LON2 System Net S-Node AP OEM Interface Biometric readers Wiegand readers Long distance proximity readers Bravida Integra Client Ethernet Bravida Integra Client LAN C-Node 40 C-Node40 Elevator C-Node PID Controler Link 1 PID1 PID2 PID3 PID30 Link 2 Link 3 PID1 LON1 Control Net Max 4 links x 30 PID sensors Link 4 Bravida Integra Client S-Node IO S-Node IO S-Node AP Elevator Access Control Foto System Workstation Sidan 8(20)
5 Programvara, plattformar och funktioner 5.1 Operativsystem och programmeringsspråk Systemet använder sig av en standard PC plattform och är anpassat till Windows 2000, Windows XP samt Windows Vista och Microsoft Server 2003. Programmet Bravida Integra är programmerat Microsoft Visual C++. 5.2 Databas Systemet använder SQL-Server som databas. Själva databasen är normalt en MSDE. Fullversionen av SQL-Server kan också användas. MSDE står för Microsoft SQL Desktop Engine och är en lightversion av SQL-familjen. Databasen körs som bakgrundsprogram till Integra Server PCn. 5.3 Skärmhantering Administrationen sker i en miljö uppbyggt som Windows utforskaren. Strukturen består av mappar och objekt lika som i utforskaren. Objekt är alla personer, komponenter och parametrar som finns i systemet. Mappen med undermappar byggs upp individuellt efter önskemål. Systemet använder drag-och-släpp principen för att flytta mellan mappar och för att länka ihop objekt. Exempel är åtkomstbehörighet till en person. 5.4 Tillträdeszoner Tillträdesbehörigheterna i systemet byggs upp av en kombination av kortläsare. Till varje kortläsare kan det kopplas en tidkanal för när ett kort som har fått en viss behörighet kan användas. Till tillträdesbehörighet kopplas även åtkomst till att använda bistabil öppning, sätta en dörr i permanent öppningsbart läge från kortläsaren. Sidan 9(20)
5.5 Tidkanaler Tidkanaler hittas i Dygnsschema för tidkanal och Tidkanal. I tillägg har systemet så kallad Analog tidkanal. 5.5.1 Dygnsschema för tidkanal I dygnsschemat definieras perioder på dygnet när en tidkanal ska vara av och på. Intervallen är i en minut. Perioden definieras med vänster och höger musknapp för respektive på och av och markeras med muspekaren för att utföra ändringar av perioden på dygnet. Dygnsschemat jobbar efter den fördefinierade tidsperioden. 5.5.2 Tidkanal (sammansatt av dygnsschema) Tidkanaler används för vanliga tidstyrda funktioner så som begränsning av åtkomst till dörrar. En tidkanal sätts samman av flera dygnskanaler. En dygnskanal kan i en aktivitet täcka flera dagar. Detta bestäms i fältet där dag perioden ska väljas. Perioderna som kan väljas är: Datum Specialdagar Måndag-Fredag Måndag-Torsdag Lördag-Söndag Helgdagar En tidkanal byggs normalt upp av Måndag-Fredag, Lördag-Söndag samt en helgdag. 5.5.3 Kalender Kalender används för att ange hur funktionen skall vara för en tidkanal på en ospecificerad helgdag. 5.5.4 Analog tidkanal En analog tidkanal används för att tidsbegränsa funktioner så som tidsbegränsa öppen dörr (i ex 30min) eller tidköp vid bortkoppling av inbrottslarm. Sidan 10(20)
5.6 Säkerhetsnivåer Säkerhetsnivån bestämmer huruvida de olika kortläsarna skall fungera under dygnet. 5.6.1 Säkerhetsnivå Säkerhetsnivå byggs upp på samma sätt som tidkanal men är sammansatt av dygnsschema för säkerhetsnivån. En säkerhetsnivå kan användas på en eller flera kortläsare. 5.6.2 Dygnsschema för säkerhetsnivå I dygnsschema för säkerhetsnivå defineras hurvida en kortläsare skall fungera under dygnet. Alternativen är: Olåst: Vanligtvis en huvudentré under ordinarie arbetstid Kort: Vanligtvis en avdelningsdörr under vanlig arbetstid Låst: Vanligtvis en bakdörr under kvällstid Kort+PIN Vanligtvis alla dörrar med knappsats under kväll/natt Bistabil kort Vanligtvis kontorsdörr som öppnas/stängs regelbundet Bistabil kort+pin Som ovanstående men med PIN-kod GIN Gemensam kod Sidan 11(20)
6 Säkerhet i systemet 6.1 Kommunikation LAN/WAN 6.1.1 Mellan server och undecentraler Kommunikationen mellan server kan ske över olika kommunikationsgränssnitt. Oavsett art av kommunikation kan data krypteras och därmed öka säkerheten. LON FTT-10 6.1.2 Mellan undercentral och dörrmiljö Kommunikation mellan undercentraler och dörrmiljöer/ noder sker över LON i FTT-10. Även den typen av kommunikation kan krypteras. 6.2 Databas Som databas i systemet används Microsoft SQL-server. MS-SQL har nödvändiga säkerhetssystem inbyggda. För mer detaljerad information hänvisas till dokumentet: C2 Administrator s and User s Security Guide. 6.3 Lösenordsrutiner För användare av Bravida Integra användes ett eget lösenord som bestäms av användaren. 6.3.1 Operatör Till varje användare defineras åtkomsten för användaren: Hur länge användaren ska vara inloggad Till vilken tid eller datum behörigheten gäller Regler om hur länge lösenordet är giltigt Antal tecken i lösenordet (1-15) Regler för automatisk spärrning Det finns ingen begränsning för hur många användare som kan defineras. Alla lösenord lagras krypterat i databasen. 6.3.2 Användargrupper Till varje användare knyts en avändargrupp. Användargrupperna får olika tillgång till mapparna i systemet. Tillgången till mapparna konfigueras om det gäller visning, ändring, radering etc. Det finns ingen begränsning för hur många grupper som kan konfigureras. Sidan 12(20)
7 Larminsamling, presentation och hantering 7.1 Insamling av larm 7.1.1 Larmingångar på S-nod S-Nod kan användas som en kombinerad dörr- och I/O-nod eller en ren I/O-nod. Som ren I/O-nod har den 8 st dubbelbalanserade larmingångar och 4 st reläutgångar. 7.1.2 Larmingångar C-nod 40 C-Nod 40 har 24 stk dubbelbalanserade larmingångar. För varje nod som konfigureras i enheten ställs det in tre ingångar. Ifall en nod defineras som dörrmiljö ställs en ingång in för dörrlarm samt en för öppningsknapp. De sista larmen är fritt användbara för andra föremål På noder som inte defineras som dörrmiljöer används alla tre ingångar för larmzoner. PID 7.1.3 PID-baserade ingångar På C-Nod och C-Nod 40 kan det monteras ett kretskort för insamling av larm. Kretskortet har fyra kretsar där 30 larmenheter eller PIDar kan anslutas. Varje PID har två dubbelbalanserade ingångar samt en reläutgång. C-nod/ C-nod 40 Larmbus 1, upp till 4 slingor upp till 30 st PID PID PID PID-kontroller Till larmingångar på de ovanstående enheter kan det anslutas alla typer av detektorer för inomhuslarm och tekniska larm. 7.1.4 Trådlösa larmdetektorer Med hjälp av ett gränssnittkort som sätts samman med S-Nod kan systemet få data från trådlösa detektorer av märket Visonic. Lösningen är mycket användbar vid områden då kabelläggning är ineffektivt. Visonic har specialutvecklat lösningar för museer, cykelhus och fängelser men möjlighet finns även till andra miljöer. Sidan 13(20)
7.2 Kvittering av larm i larmlista En larmlista över outförda larm kan visas på skärmen. Olika färger används för olika status. Aktivt larm visas med rött, aktivt kvitterat larm med grönt osv. För detaljer hänvisas till användarmanualen. Larm tilldelas en presentationsgrupp. Operatören tilldelas åtkomst till en eller flera presentationsgrupper. Det kan exempelvis användas till att sända tekniska larm till underhållspersonalpersonal och inbrottslarmlarm till väktare. 7.3 Grafisk och dynamisk larmpresentation Systemet har grafisk presentation av larm integrerat i systemet. Larm kan visas direkt på en områdeskarta och dörrar kan fjärröppnas från kartan. 7.4 Hantering av larm på kortläsare I systemet defineras det larmområde som kan bestå av en eller flera larmpunkter. På kortläsare med knappsats och display kan olika åtgärder utföras. Larmområde kan slås av och på Köp av larmbortkopplingstid Status kan skickas på aktuella områden/zoner Utlösta larm kan visas i kortläsarens display Behörighet till att hantera larm kan tilldelas valfri kortanvändare. Sidan 14(20)
8 Specialfunktioner 8.1 Hisstyrning C-Nod 40 styrs med en specialprogramvara. Programmet gör så att det kan defineras en virtuell kortläsare för varje våning. En fysisk kortläsare placeras i hissen. Virtuella kortläsare läggs i tillträdesnivåer så att man kan tilldela olika åtkomst till varje våning som om det skulle vara dörrar. När man läser kortet i hissläsaren dras ett relä för varje våning man har åtkomst till. Reläerna är anslutna mot hisskontrollenheten. De knappar till de våningar man har tillgång till blir nu aktiverade. 8.2 SMS till mobiltelefon Meddelande i systemet kan skickas till mobiltelefon som SMS. Meddelanden skickas till en tredje part programvara i SMTP-protokoll. Programvaran Omnigate skickar larm via en Siemens TC35 modem/telefon med simkort. Sidan 15(20)
8.3 Kontorsdörrlösning En del verksamheter är i behov att låsa kontorsdörrar. Tillträdeskontroll på dessa har tradionellt sätt blivit dyrbara projekt och alternativen har varit mekaniska lås eller fristående kortläsare som programmerats ute på dörren. I Bravida Integra har vi utvecklat en lösning där vi med effektivt samarbete med komponenterna kan tillhandahålla en rimlig lösning för online tillträdeskontroll till kontorsdörrar. Vid användning av beröringsfria läsare är det möjligt att fälla in lås och läsare i dörren. Kortläsaren blir då osynlig från utsidan. Möjlighet finns även för utanpåliggande installation. Vid användning av kortläsare på dörrar där man inte väljer att ha larm kan noderna i Bravida Integra betjäna dubbelt så många dörrar som normalt. Samtidigt kan man reducera komplexiteten på dörrmiljön med hänsyn till strömförsörjning, lås, kablage, öppningsknapp samt nödöppning. Ifall man vill förbereda dörrarna för åtkomstkontroll kan man få till en kostnadsbesparande lösning. Sidan 16(20)
9 Gränssnitt med andra system Bravida Integra har möjlighet att samarbeta med andra system. Vi har valt att bygga in kortproduktion och larminsamling/hantering i Bravida Integra. Utöver detta kan Bravida Integra integreras i andra system med hjälp av olika gränssnitt. 9.1 CCTV-system Bravida Integra samarbetar med CCTV från Bosch Security. Systemet kommunicerar över nätverk med en eller flera Bosch Divar video servrar. Videoservrar, kameror och monitorer-vyer har hög prioritering i Bravida Integra då programmet gör det lätt att komma åt antingen realtidsvideo eller lagrad data. Bravida Integra har också en integrering mot CCTV systemet från Kentima Ethiris. Denna integrering sker i OPC kommunikation mellan Bravida Integra och CCTV systemet Ethiris. Ett exempel kan vara att om ett inomhuslarm på Bravida Integra sidan utlöses som i sin tur kan ge besked via OPC kommunikation till CCTV systemet Ethiris att programmet eventuellt ska byta layout eller visa data från en PTZ kamera. Här är ett exempel på en triggning av PTZ kamera och start med videolagring av en händelse som i detta fall är ett larm från en IR-detektor. Sidan 17(20)
9.2 OPC-gränssnitt OLE for Process Control Till Bravida Integra finns en utvecklad OPC-server och OPC-klient. Det möjliggör en rad lösningar för samarbeta med andra system. Ett exempel är att presentera meddelanden från komponenter och styra komponenter i åtkomstsystemet från överordnat presentationssystem. 9.3 OPC-Klient OLE for Process Control Med OPC-klient kan Integra bland annat ta emot och presentera larm från andra system i grafisk miljö. OPC-klienten används också för att realisera integrering med Kentima Ethiris IP-baserade CCTV system. Manöverpanel En annan form av användning av OPC-klient kan vara en touch screen PC som kan designas efter kundens val med hjälp av utvecklingsverktyget WiedeQuick. Här kan eventuella larm presenteras från Integrasystemet. Det är också möjligt att utföra manövrering från manöverpanelen. Sidan 18(20)
9.4 Brandlarm Det finns ett gränssnitt i Bravida Integra för Autronicas brandlarm. Integreringen går ut på att brandlarm kan presenteras och visas i Bravida Integras larmgrafik. Larmen kan också visas i Integrans presentationssystem. 9.5 Personsökarsystem Det finns gränssnitt mot Telecall Personsökarsystem. Systemet är ett komplett system för att meddela larm till handhållna enheter. 9.6 Databasgränssnitt mot personalbaser Det finn en programmodul utvecklat för att kunna utbyta data med andra databaser. Det kan exempelvis vara studentregister eller andra personaldatabaser. Denna funktion kan automatisera och för enkla kortadministrationen i stora passersystem med många användare. 9.7 Terminal server klienter Bravida Integra Klient kan köras på tunna klienter (Citrix Klient) mot en Terminal Server. Bravida Integra Server programvaran installeras på en extern Server/PC och ansluts till Citrix Terminal Server via nätverket. Kontakta oss för närmare beskrivning av lösningen! Sidan 19(20)
Anteckningar: Sidan 20(20)
Bravida Säkerhet AB sakerhet@bravida.se Bravida Säkerhet AB Huvudkontor Mikrofonv 28 126 81 Stockholm Tel: 08-602 30 00 Fax: 08-602 30 01 Bravida Säkerhet AB Avd Göteborg Olskroksg 30 416 66 Göteborg Tel: 031-727 21 00 Fax: 031-727 21 19 Bravida Säkerhet AB Avd Stockholm Mikrofonv 28 126 81 Stockholm Tel: 08-602 30 00 Fax: 08-602 30 01 Bravida Säkerhet AB Avd Göteborg Östra Storgatan 67 553 21 Jönköping Tel: 036-17 32 80 Fax: 036-17 32 89 Bravida Säkerhet AB Avd Stockholm Attorpsgatan 19A 582 73 Linköping Tel: 013-25 01 01 Fax: 013-13 87 55 Bravida Säkerhet AB Avd Malmö Hästv 4E 212 35 Malmö Tel: 040-691 77 00 Fax: 040-691 77 19 Din lokala partner: www.bravidasakerhet.se