Nummer 2 Mars 2001 Årg. 4 Håll ut! Snart är det sommar...
Vid rodret Den vinter som pågår känns lika konstig som den sommar som var det är ingen riktig ordning på vädret och det känns som det var bättre förr. Tyvärr bevisar väl endast ett sådant resonemang att man börjar bli gammal och förändringsovillig det är besvärligt så fort något känns ovant och det är enklast om allt blir vid det gamla. Detta gäller dock inte båten. Där vill man ha det senaste och instrumenten staplas på varandra samtidigt som seglen skärs i konstiga material på både höjden, bredden och mittemellan. När jag började segla för trettio år sedan var en båt välutrustad om den hade magnetkompass, sumlogg och segel i dacron. Idag är båten full med elektronik, seglen har blivit bruna och svarta och halva den tid som läggs ned på båtvård går åt till el- och instrumentjobb. Man kan då fråga sig om tiden på vattnet fått högre kvalité genom alla nymodigheter? Vem vet möjligen har vi minskat felmarginalen i navigerandet och på det viset höjt säkerheten. Samtidigt tar vi större risker seglar i dimma, mörker och i hårdare vind i större utsträckning än tidigare. Om nu det värsta skulle hända att någon ramlar överbord eller att båten sjunker hjälper inte ny elektronik eller svarta kolfibersegel särskilt långt utan det är sunt förnuft och praktisk övning som ger resultat och höjer säkerheten. Genom att deltaga i kretsens aktiviteter kan vi alla få del av både det nya och det bästa av det gamla vi har i vinter haft kurser i bl.a. astronomi, el ombord och sjömansarbeten samt pubträffar där vi bl.a. pratat om kraven för långfärdssegling och olika moderna kommunikationssätt. I vår anordnar kretsen en säkerhetsdag på Alnöbadet där alla får möjligheten att pröva säkerhetsutrustning, allt ifrån flytvästar till livflottar. Tag tillvara möjligheten att testa olika typer av säkerhetsutrustning under ordnade former och sakkunnig ledning. Av vårens övriga aktiviteter vill jag puffa för prylbyteriet det var några år sedan sist och det finns mycket i ladorna som någon annan behöver och det finns alltid någon grej man själv absolut behöver när man ser den till salu. Och glöm inte bort arbetshelgerna i våra uthamnar hamnarna blir inte bättre än vad vi själva gör dem. Trevlig vår! Anders Lind Sätt kurs mot... Segervalds Vi säljer Uttern, Askeladden, Silver, Örnvik och Högarodd båtar. Mercury och Honda motorer. Byggplast tillbehör Segervalds Motor AB Bergsgatan 122 853 50 SUNDSVALL Tel: 060-15 59 70 Fax: 060-12 07 67 2
Inbjudan till kretsaktiviteter 24-25/3 Arbetshelg Kattskär Samling 10.00 på Holmö brygga. Vi fixar till Bastun,vedförrådet och lägger ut landgångar till bryggorna. Medtag eget fika, hammare och spik... Mer info Conny Ström 060-55 46 30. 8/4 Säkerhetsdag Varför badar du alltid med kläderna på..? Jo, prova hur flytplagg, västar fungerar, försök komma upp i en livflotte och vara på den säkra sidan. Kom till Alnöbadet söndagen 8 april kl 16.00-19.00 på Säkerhetsdagen. Livräddning ingår också. Förfriskningar bjuder vi på... Välkommen önskar SXK Bottenhavskretsen! 25/4 Qvinna ombord Nätbindning/lagning av nät. Se inbjudan på annan sida. Maj Arbetshelg på Lill-Lubban Mer info Gunvor o Åke Kjellström 060-56 25 46 6/5 Prylbytardag Rensa förråden för nya båtgrejor sälj och köp... Dag: Söndagen 6 maj Plats: Ortvikens Småbåtshamn Öppet: kl 11.00-15.00 Inlämning kl 9.00-10.00 Mer info senare - Se även hemsidan: http://www.sxk.se/kretsar/bot/bot.htm Se också affischer som sätts upp i båthamnar. 2-3/6 Arbetshelg med vårfest på kattskär Se fortsättningen av årsprogrammet på sista sidan! Kretsens "kombijolle" är till salu! Det är en Fabola Pokus i hyfsat skick. Den behöver en normal rustning och ett mindre plastjobb vid akterkant köl. Segel och åror medföljer. Båten finns i Ortvikshamnen i Sundsvall. Vinterpris som den ligger nu: 8.000 kr. Se bild på hemsidan: http://www.sxk.se/kretsar/bot/bot.htm Visning: Anders Lind, 060-61 21 46. 3
Mögel ombord Ett gissel som går att stoppa Av Erik Kylén De grågröna luddiga fläckarna väcker inte bara obehagliga associationer till snusk. Mögel betyder för det mesta att allt inte står rätt till ombord. Visst finns det bot, men i en del båtar krävs radikala tag. Det här handlar egentligen om mikrobiologi. Mögelsporer som finns absolut överallt och därför alltid slår sig ned och växer till när betingelserna är "goda". Där bildar de svampar, saprofyter, som lever på döda organiska ämnen. Bl.a. nästan allt det vi äter och dricker, med den skillnaden att möglet nöjer sig med oerhört små kvantiteter. Feta tumavtryck, utspilld läsk och öl, för att inte tala om beläggningar av matos som det finns gott om i alla familjebåtar. HÖSTEN VÄRST Av detta kunde man tro att det också skulle finnas mögel överallt inombords. Men här kommer de "goda" betingelserna in igen. För att växa till behöver mögelsvamparna även fuktmättad luft som helst står så still som möjligt. Av det följer att en välventilerad båt löper betydligt mindre risk att bli angripen. Liksom att en båt under gång alltid blir mer genomluftad än hamnliggaren. När det gäller fukten har den (givetvis frånsett rent läckage) tre vägar ner i skrovet från det minst besvarande till det värsta: Maximal besättning där människornas utdunstningar betyder en del, en omfattande matlagning än mer. Regnvåta persedlar som direkt hängs upp i dåligt ventilerade garderober. Detsamma är förstås fallet med segel som säckas direkt och sedan får bli liggande helt ovädrade. Kondens beroende av fuktig och relativt varm temperatur inombords och kall yttertemperatur när fribords- och däcksisoleringen är dålig. Särskilt besvärande blir detta mot höstsidan när sjövattnet fortfarande häller värmen och luftens temperatur ofta faller 10-15 grader. I gränszonen på det oisolerade fribordet, alla ventiler och nedkylda genomföringar faller rent vatten ut. Luften är mättad. Givetvis förändras bilden radikalt om man har värmen påslagen ombord. Torr värme kombinerad med avvägd ventilation är som det ska. Men att hålla brännaren i gång en hel höstmånad, när båtlivet inte är så attraktivt, är knappast försvarbart. KÄNSLIGA PUNKTER Nu är det emellertid så att mögel förekommer i de bästa båtfamiljer. Även om de är noga med hygien och torkning har de den båt de har. Främst med de ofullkomligheter i ventilation och isolering som är så vanliga på båtar som i övrigt är fläckfria. Speciella områden och detaljer är mer mögelbenägna än andra: Mat och bestickslådor där kvarblivna matrester utgör rena drivbänken. Kylskåpet är inget undantag, sporerna finns där också. Området kring pentryt under skarndäck, på skott och fronter. Det spelar ingen roll om de är av plast eller teak, det är på ytan det begärliga kladdet sitter. Särskilt för den matelasserade typen av isoleringsmattor gäller samma sak. 4
Av de lösa inventarierna ligger madrasserna bokstavligen sämst till. Det hänger samman med dålig utformning av kojbottnarna. Många moderna båtar har levererats med hela plywoodsjok där man förr hade spjälverk eller kanvasklädda kedjebottnar. Kondens under madrassen är därmed absolut säker, och att lägga dit fiberpäls som suger upp fuktigheten är som att bota ett symtom, inte själva sjukan. Luftcirkulationen kan bättras på om man sågar upp spår eller borrar ett stort antal häl i plywooden. När tjockleken tål det, ofta får man tillverka nya i grövre dimension. Mögelanlupna kuddar är en sorglig historia. Vem vill lägga trynet i den sura doft som aldrig går ur? Bara att slänga. De heltäckande kapellen till motorbåtar är ett kapitel för sig. De bildar del av inombordsutrymmet. Trots detta sitter inte sällan frånlufts intaget under kapellet och förtjänar således inte namnet. Det blir drivhus av det hela med mycket stora risker för ett kapell som mer eller mindre spolieras av mögelangrepp. HUR BLI AV MED DET? Att ta bort mögel från hårda ytor är i regel inget större problem med vilket tvättmedel som helst. Är däremot grunden det minsta sugande, t ex mattlackad plywood, är det säkrast att använda medel som Klorin. Det bleker de mögelfläckar som ev annars blir kvarstående. Observera att klorrengöring inte ska användas på gelcoatytor där man fäster något avseende vid glansen. Mycket effektivt på allt matt. Mögelangrepp på textilier jordslag är avsevärt svårare att komma till tals med. Och värre ju mer naturfibrer som ingår i väven. Fortsättning på sid 10... 5
6
24-timmars 24-timmars Såhär kan en 24-timmars segling upplevas i korta loggboks noteringar. Passa på att kontakta Tom Risberg för mer information (se inbjudan på annan plats i tidningen). Ett informationsmöte kan komma att hållas om intresse finns, anmäl intresse till Tom eller bottenhavskretsen@sxk.se Loggbok! De flesta båtarna var direkt på väg norrut. Vi ville gå till Vinga västra angöring först, för att få fler handlings-möjligheter. Det förlorade vi på. Väl ute vid Vinga västra förstod vi att det enda raka var att stå på norrut tills ett omslag mot nord kom. Vi hann att vända vid punkt 67 gott och väl. Först på lördag middag kantrade vinden. Det blev en härlig, men något guppig segling. Natten var ganska varm och vi fick enbart lätt duggregn på oss vid några tillfällen. Återigen fick vi gå mellan Stora och Lilla Pölsan mitt i natten. Denna gång hade vi fin vind och behövde inte kryssa mellan öarna. Om vi hade tvingats till detta, anser jag att det varit oförsvarligt. Att svepa nära Stora Pölsan är spännande det måste jag erkänna. Fyren lyser upp det underliggande berget. Vågorna kommer forsande över bränningarna och lyses upp av fyrljuset. De otaliga fåglarna störs av var kraftiga lampa som sveper över vattnet och Stora Pölsan och vi känner en frän doft av allt fågelträck. Vi lämnar Stora Pölsan och lugnet lägrar sig ombord. Jag går och knyter mig igen och vi lunkar på upp mot Hatteberget. Vid 03.30-tiden märker vi att ljuset börjar komma. Vi anar nu en ljusskillnad mellan himmel och hav. Ljusen från land och fyrarna därinne kan vi identifiera och de ger oss en trygghet. Vi kontrollerar navigatorn och styr den utlagda kursen, givetvis efter att ha kastat ett getöga på kompassen. Så kommer ljuset alltmer. Vi kan nu säkrare bedöma avståndet till de faror som vi har på styrbords sida in mot land. Då vi vänder vid punkt 67 är det ljust. Härligt jämn vind hela tiden från Vinga. Vi gör sällan under sex knop. Först vid Björkö sätter vi spinnaker och kör med den in i mål. Vi lägger till och äter middag tillsammans och vi är överens om att detta har varit en idealisk 24-timmarssegling. För Asko, som aldrig varit med tidigare, var det en spännande och lärorik upplevelse. Gunnar Hejde 7
Övrig kretsinformation HAMN OCH FARLED Nu nalkas våren och vi börjar titta till våra båtar och längtar ut på havet. Vi på Hamn- och farled har påbörjat aktiviteter för att förbättra och bygga vidare på Kattskär och Lubban. Några nyheter, bryggorna kommer att förses med räddningsstegar, informationstavlorna förses med text på engelska för våra utländska gäster, Lubban kommer att få en grillplats samt en bättre landgång till bryggan. Ang.Kattskär har vi sökt EU bidrag för rensning av kanalen. Kattskär och Lill-Lubban kommer att vara öppen under tiden: 2001-06-04 till 2001-09-14. Hamnavgiften på Kattskär är höjd till 40 kr/dygn. Lill-Lubban har frivillig avgift på 30 kr/dygn. Den som har önskemål om förbättringar eller ändringar på våra uthamnar eller kanske finner någon vik som vi skulle kunna lägga ut en boj i för oss SXKmedlemmar. Hör av Er! Hamn- och farledsnämnden önskar Trevlig Vårrustning Olle Höglin LÅNEJOLLEN Kretsens "kombijolle" är till salu, se annons på sid 3 i detta nummer. Vi har båttillbehören! Besök någon av våra butiker eller beställ vår postorderkatalog på tel 060-64 17 00. Du kan även handla på vår webshop www.hjertmans.se! Hjertmans butiker Sundsvall Marinvägen 1 tel 060-64 17 00 Helsingborg Nya småbåtshamn Råå tel 042-26 11 12 www.hjertmans.se Göteborg Datavägen 2 tel 031-28 92 80 e-post: order@hjertmans.se Västerås Sigurdsgatan 31 tel 021-41 99 90 8
Qvinna ombord 25/4 kl 18.30 I Njurunda båtklubbs stuga på Klampenborg. Nätbindning/lagning av nät. Gunnar Svensson från Junibosand lär oss detta. Vi har kontakt med Fiskeriverket, fiskerikonsulenten, biblioteket och inte minst med vår handledare Gunnar Svensson från Junibosand. Vi är överens om tagen. Vill veta om historia, regler för fiske, verktyg, matrial och så det praktiska kring bindning o lagning naturligtvis. Anmälan till: Gunbritt Lundström, tel. 060-56 96 06, e-mail: ml575@mailbox.itv.se eller Anki Burström, tel. 060-619384, e-mail: akristin@swipnet.se Med Seglarhälsningar Gunbritt Vill Du tillbringa sommaren på Tynderö? CAFE HOLMÖ BRYGGA Servering av mat, skärgårdssmörgåsar, kaffebröd m.m. Vin & ölrättigheter. Trubadurkvällar. ÖPPET Söndag - torsdag 12.00-21.00 Fredag - lördag 12.00-23.00 Uthyrning av husvagnsplatser, båtplatser och egen stuga på liten ö med tillhörande båt. Boulebana. Välkommen! 060-420 26 9
Mögel ombord, forts... Mögelfläckar på segel är ju särskilt fult. Men materialet är rent syntetiskt, möglet sitter "på ytan". Är angreppet måttligt tar man hem seglet, låter det grundtorka, varefter man borstar bort flackarna. Först därefter tvättas hela seglet och sköljs omsorgsfullt. Vissa kapell är som nämnts särskilt utsatta och kan bli ordentligt mögelanlupna. De ska lämnas till kapellmakaren för tvätt och impregnering, men utseendemässigt blir de aldrig vad de varit. När det rör sig om textilier inombords gör man väl ett gott försök med t ex lösa överdrag. Men var mycket försiktig med blekmedel, de bidrar till att göra materialet skört. Helt går fläckarna ändå inte bort. Vad vi vet finns enbart ett medel på marknaden avsett att förhindra uppkomsten av mögel Sorbinsyra. Det är ett kristalliniskt ämne som löses i sprit och penslas på de ytor som efter mögelangrepp gjorts rena (giftfritt och icke-vattenlösligt). Det ska finnas i kemikaliehandeln, men vi har konstaterat att inte alltid så är fallet. Hos grossisten, KEBO i Spånga, tel 08-621 36 50, får man nödiga upplysningar. Priset för 250 g är 140 kr, men Sorbinsyra är drygt. FÖREBYGGANDE BÄST Den som får upprepade mögelangrepp i båten under sensäsongen kan ta för gott att det finns kraftiga brister i ventilationen, oftast också parade med dålig isolering i båtens övervattenskropp. just det vi talade om inledningsvis. Båtar är ju åtminstone till en del individuella och "mögelbilden" ger ett besked om var insatserna ska koncentreras. Annars är ju en huvudregel att varje separat, större utrymme förses med egen från- och tilluft. I det sammanhanget finns naturligtvis mycket mer att säga. Ventilation betyder inte största möjliga antal hål i skrov och däck. Det är balansen mellan in- och utluft som tillsammans med genomströmningen ger en mögelfri miljö. Det är givetvis fel att placera ventilatorer av vartdera slaget intill varandra på däck de byter bara luft med varandra. Till-luften ska mynna lågt i skrovet, helst med hjälp av spiralarmerad slang som man kan flytta, experimentera med. Med isoleringen, den andra viktiga faktorn, har man hunnit en god bit på väg. De material man nu använder är helst uppemot 10 mm tjockt, har slutna celler och slät yta. De gamla matelasserade mattorna med stygn som en gång blivit mögelangripna går aldrig att göra helt rena igen. Riv ut och sätt nya på plats! Jobb som de här får förstås vänta tills båten kommer på land. Och då bör motivationen att göra en radikal förändring vara desto större. Höstmånaderna är den andra period då möglet stortrivs ombord. BÅTNYTT 9/90 Slitna båtdynor? Måttillverkning av dynor, klädslar, bäddmadrasser och gardiner. Även alla tillbehör till självfixaren. 10% rabatt till Bottenhavskretsens medlemmar. Södervägen 17, 840 64 Kälarne, tel 0696-400 95 10
Styrelse och funktionärer 2000/2001 Styrelse Ordförande Anders Lind 060-61 21 46 Vice ordförande Gunnar Lundgren 060-15 20 96 Eskadernämnd Sekreterare Torbjörn Lindahl 060-53 62 82 Infonämnden Tekniska nämnden Reijo Rantanen 060-12 60 28 Kassör Anki Burström 060-61 93 84 Klubbmästare Ove Belius 060-10 06 00 Qvinna Ombord Gunbritt Lundström 060-56 96 06 Ingrid Hedman 060-10 16 33 Hamn och farlednämnd Olle Höglin 060-56 02 28 Utbildningsnämnd Bo Jonsson 0611-12 639 24-timmars Tom Risberg 0611-18 053 Webmaster Ulf Jansson 060-10 01 60 Suppleant Britta Östberg 060-61 21 87 Info nämnden Bo Hedlund 060-55 45 90 Utprickning/prickchef Andreas Engelfeldt 060-58 84 20 (Sjöqvist) Tillsyningsman Fredrik Jönsson 060-48 040 Lubbangruppen Arbetschef/Sammankall Gunvor o Åke Kjellström 060-56 25 46 Fyrvaktare Bosse Eriksson 060-30 590 Bitr. Arbetsledare Kjell Åke Åström 060-56 17 93 Valberedning Sammankallande Kurt Burström 060-61 93 84 Revisorer Mats Bergström 060-61 01 03 Bertil Sjöfors 060-15 98 78 Revisorssuppleant May Näsman 060-17 77 14 Bottenhavskretsen på internet: Bottenhavskretsens hemsida finns på http://www.sxk.se Kretsens e.mailadress är bottenhavskretsen@sxk.se Kattskärsgruppen Sammankallande/arbetschef Conny Ström 060-55 46 30 Hamnfogde Margareta o Anders Wikberg 060-41 111 11
FÖRENINGSBREV B PORTO SVERIGE BETALT Kalendarium 24-25 mars Arbetshelg Kattskär 8 april Säkerhetsdag, Alnöbadet 25 april Qvinna ombord 6 maj Prylbytardag, Ortvikens småbåtshamn Maj Arbetshelg på Lill-Lubban 2-3 juni Arbetshelg med vårfest på Kattskär 8-10 juni Grisbukten Race 2001 15-16 juni 24-timmars vårsegling 22 juni Midsommar på Kattskär (Eventuell Sommareskader) 18 aug Augustiträff Kattskär 24-25 aug 24-timmars höstsegling 14 sept Uthamnarna stängs 4 juni Uthamnarna öppnas Svenska kryssarklubben Bottenhavskretsen c/o Torbjörn Lindahl Påskvägen 17 863 34 Sundsbruk. Tel: 060-53 62 82 kvällstid Bottenhavskretsens postgiro: 115680-1 Bottenhavskretsens hemsida: http://www.sxk.se/lokala/bot/bot.htm Bottenhavskretsen, e-post: bottenhavskretsen@sxk.se