Centralt kollektivavtal

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 1 (55) Centralt kollektivavtal mellan Medarbetareförbundet och Huvudmannaförbundet för antroposofiskt orienterade verksamheter Allmänna Sektionen Gällande från och med 2013-10-01

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 2 (55) INNEHÅLL Förkortningar i avtalstexten... 4 Definitioner... 5 Kap. 1 Inledande bestämmelser... 6 1 Inledning... 6 2 Tillämpningsområde... 6 Kap. 2 Anställningen... 7 3 Tillsvidareanställning & övriga anställningsformer... 7 4 Anställningsförfarande... 7 5 Deltidsanställning... 8 Kap. 3 Under anställningen... 9 6 Allmänna åligganden... 9 7 Utbildning mm... 9 8 Bisysslor... 9 9 Hälsoundersökningar... 10 10 Avstängning mm... 10 11 Skriftlig erinran... 11 12 Omreglering på grund av sjukersättning... 11 Kap. 4 Arbetstid... 13 13 Arbetstid... 13 14 Flexibel arbetstid... 15 Kap. 5 Lönefördelning och särskilda ersättningar... 17 15 Lön... 17 16 Löneform... 17 17 Beräkning av lön i vissa fall... 17 18a Anställning med uppehållslön... 24 18b Anställning med ferielön för lärare med förtroendetid... 24 19 Samordningsbestämmelser... 26 20 Övertid... 27 21 Obekväm arbetstid... 28 22 Jour och beredskap... 29 23 Förskjuten arbetstid... 31 24 Färdtid... 31

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 3 (55) Kap. 6 Ledighetsförmåner... 33 25 Allmänna ledighetsbestämmelser... 33 26 Ledighet för studier... 33 27 Semester... 34 28 Sjukdom m m... 39 29 Föräldraledighet... 41 30 Civil- och värnplikt... 42 31 Offentliga uppdrag... 43 32 Enskilda angelägenheter... 43 Kap. 7 Avslut av anställningen... 44 33 Uppsägningstid mm... 44 34 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid... 45 35 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt... 45 Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser... 46 36 Tjänste- och medarbetarebostad... 47 37 Ersättning från tredje man m.m.... 48 38 Flyttningsersättning... 49 39 Avtalsförsäkringar och tjänstepensioner... 49 40 Obligatorisk fortbildning - utveckling... 49 41 Facklig förtroendeman... 50 42 Företagshälsovård - friskvård... 50 43 Skyddskläder... 51 44 Avvikelser och Lokalavtal... 51 45 Övergång till annat avtal byte av sektion inom HF... 51 46 Fredsplikt... 51 47 Giltighetstid... 52 Bilaga 1 Genomsnittlig årsarbetstid... 53 Bilaga 2 Rekommendation - arbetstider för eurytmilärare... 53 Bilaga 3 Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet och tillfälligt utflyttad verksamhet med övernattning. 55

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 4 (55) Förkortningar i avtalstexten AFL AGB AGS ATL AML LAF LAS LFF MBL SjLL SemL TFA TGL Lag om allmän försäkring Avgångsbidrag Avtalsgruppsjukförsäkring Arbetstidslag Arbetsmiljölag Lag om arbetsskadeförsäkring Lag om anställningsskydd Lag om facklig förtroendeman (även kallad Förtroendemannalagen FML) Lag om medbestämmande i arbetslivet Lag om sjuklön Semesterlag Trygghetsförsäkring vid arbetsskada Tjänstegrupplivförsäkring

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 5 (55) Definitioner Medarbetare Medarbetarskap/ Anställningsavtal Arbetsbeskrivning Medarbetarorganisation Lokalavdelning Huvudman Huvudmannaorganisation Central part Lokal part Central förhandling Lokal förhandling Centralavtalet Lokalt kollektivavtal Lokalombud Avtalsområde Anställd (arbetstagare), oaktat arbetsuppgifter inom antroposofiskt orienterad verksamhet. Överenskommelse om anställning mellan huvudman och medarbetare Överenskommelse om arbetsuppgifter mellan huvudman och medarbetare Medarbetareförbundet - MeF (arbetstagarorganisation). Lokal organisation som är en del av MeF. Stiftelse/förening/bolag/annan huvudman (arbetsgivare). Huvudmannaförbundet för antroposofiskt orienterade verksamheter - HF (arbetsgivarorganisation). Huvudmannaförbudet (HF) och Medarbetareförbundet (MeF). Huvudman och MeF Förhandling mellan HF och MeF. Förhandling mellan huvudman och MeF. Centralt kollektivavtal mellan HF och MeF. Lokalt kollektivavtal mellan huvudman och MeF. Medarbetare som utsetts till företrädare för lokalavdelning av MeF. Hela verksamheten oaktat medarbetarnas arbetsuppgifter.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 6 (55) Kap. 1 Inledande bestämmelser 1 Inledning Avtalet ska stödja och skydda en process, där medarbetarens individuella insats och initiativ låter sig integreras med verksamhetens behov och ändamål. Denna integrationsprocess är ett uttryck för den antroposofiska sociala impulsen. Den innebär att man eftersträvar individuell frihet under ansvar, att jämlikhet skall råda och att behoven tillfredsställs enligt solidaritetsprincipen. Det är parternas mål att med centralavtalet ange tydliga riktlinjer, utöver gällande arbetsrättslig lagstiftning. Följande avtalsvillkor ska tjäna som en ram för utveckling av lokala överenskommelser. Avsikten är att medarbetare och huvudman vid varje verksamhet ska ha största möjliga utrymme för lokalt självbestämmande. Avvikelser från detta avtal kan, där så anges, göras genom lokala kollektivavtal eller överenskommelse mellan huvudman och medarbetare. Avvikelse genom lokalt kollektivavtal med Medarbetareförbundet får endast ske där så särskilt anges, och med enskild medarbetare där så särskilt anges, i detta avtal. 2 Tillämpningsområde Detta avtal omfattar samtliga medarbetare vid de antroposofiskt orienterade verksamheter som är medlemmar i Huvudmannaförbundets Allmänna Sektion, samt medarbetare hos HF och MeF. Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska detta avtal som fortsättningsvis kallas centralavtalet och de till centralavtalet hörande bilagorna, tillämpas för dessa medarbetare. Om de till centralavtalet hörande bilagorna avviker från centralavtalet ska dessa tillämpas. Från avtalet undantas medlemmar i Svenska Kommunalarbetareförbundet inom Kommunals avtalsområde.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 7 (55) Kap. 2 Anställningen 3 Tillsvidareanställning & övriga anställningsformer Tillsvidareanställning är huvudregel för medarbetarskap, enligt grunderna i LAS. Dock kan enligt LAS också avtalas om medarbetarskap på prov eller på viss tid. Parterna har avtalat om följande tillägg eller undantag. 4 Anställningsform Moment 1 Anställningsförfarande Vid anställningsförfarandet ska huvudmannen informera den blivande medarbetaren om gällande centralavtal mellan HF och MeF samt lokalt avtal. Särskilt förväntas huvudmannen informera om innebörden av verksamhetens ändamål, värdegrund, samverkansformer och självförvaltning (se även 40 mom 2, obligatorisk fortbildning). Alla medarbetare, oavsett anställningsform, benämns medarbetare i anställningsavtalet. I samband med anställning ska skriftligt anställningsbevis utfärdas enligt LAS 6c jämte överenskommen beskrivning av arbetsuppgifterna. Därtill bör medarbetaren skriftligen bekräfta att denne har informerats om såväl gällande centralt som lokalt kollektivavtal jämte för verksamheten eventuella gällande regler för tystnadsplikt och sekretess. Moment 2 Provanställning 6 LAS, provanställning ersätts av följande bestämmelser. I samband med provanställnings ingående ska avstämnings- och utvärderingsdatum för provanställningen fastställas. Provanställning ska vanligen inte vara längre än högst 6 månader. Om det finns särskilda skäl, såsom t ex pedagogisk verksamhet som bedrivs läsårsvis, kan provanställning komma i fråga under sammanlagt högst 12 månader. Vid provanställningens slut övergår den i en tillsvidareanställning. Provanställningen kan avbrytas utan särskilda skäl med en månads ömsesidig uppsägningstid. Vill inte huvudmannen eller medarbetaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, ska besked om detta lämnas senast en månad före prövotidens utgång. Moment 3 Oavsett vad som anges i 5 LAS, tidsbegränsad anställning, gäller följande. a) Vikarie. Med vikarie avses medarbetare som anställs för att arbeta i stället för annan medarbetare som är ledig från anställningen (s.k. egentligt vikariat). Som vikarie anses också den, som anställs efter det att en medarbetare slutat för att helt eller delvis utföra denna medarbetares arbetsuppgifter intill att dess efterträdare börjat sitt arbete. Det förutsätts att ett sådant vikariat inte bestäms till längre tid än som med hänsyn till omständigheterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren börjat arbeta. b) Pensionär. Efter överenskommelse mellan huvudman och medarbetare kan medarbetare som uppbär hel ålderspension i någon form anställas för begränsad tid. c) Obehörig vikarie. Med obehörig vikarie avses medarbetare som saknar för arbetsuppgifterna behörig utbildning (t ex Waldorfpedagogutbildning, Läkepedagogutbildning), och som anställs som obehörig vikarie för tid tills verksamheten har rekryterat för arbetsuppgifterna behörig medarbetare, eller tills den obehörige kompletterat sin utbildning. Obehörigvikariat kan komma i fråga under sammanlagt högst 24 kalendermånader. d) Projektanställning. Med projektanställning avses anställning av medarbetare för visst arbete med särskild beskaffenhet, såsom t ex elevassistent där särskilt bidrag utgår knutet till viss elev, eller annat arbete som ligger utanför den ordinarie verksamheten.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 8 (55) e) Visstidsförordnande avseende föreståndare och skolledare Oavsett vad som anges i 5 LAS, tidsbegränsad anställning, gäller följande. Särskilt visstidsförordnande kan meddelas för högst 3 år i sänder, dock längst till den månad, då medarbetaren uppnår den för medarbetaren gällande pensionsåldern. Förordnandet gäller för ett begränsat uppdrag i en tillsvidareanställning eller för anställning på viss tid. Visstidsförordnanden ska alltid MBL-förhandlas innan de träder i kraft. Vad i detta moment anges ska inte innebära någon inskränkning i den rätt att tidsbegränsa medarbetarskap som följer av 5 LAS. Vad gäller medarbetare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning, se LAS 1. Moment 4 Bestämmelsen i 5 LAS om tidsbegränsad anställning tillförs följande. Om en medarbetare har haft såväl allmän visstidsanställning som vikariat i sammanlagt mer än 3 år under en 5-årsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning. 1. Bestämmelsens tillämpning förutsätter att det inte föreligger hinder enligt speciallagstiftning (krav på behörighet, legitimation eller dylikt). 2. Oavsett om en medarbetare har kvalificerat sig för tillsvidareanställning med stöd av 5 LAS eller detta moment kan medarbetaren avstå från sin rätt till tillsvidareanställning med giltig verkan för perioder om högst 6 månader. Moment 5 Möjlighet till lokal avvikelse från 4 Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om hanteringen av mom 2 samt avvikelse från 5 LAS i andra fall än som anges i moment 3. Huvudman och MeF kan även träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från övriga bestämmelser i denna bestämmelse. Moment 6 Möjlighet till lokal avvikelse från 28 LAS Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från 28 LAS om skyldighet att underrätta MeF om tidsbegränsad anställning. 5 Deltidsanställning Moment 1 För medarbetare som är deltidsanställd gäller följande. a) När arbetstiden bestäms ska det eftersträvas att den uppgår till i genomsnitt minst 20 timmar per vecka. b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, prövas om medarbetare som är anställd i verksamheten och som anmält intresse ska erbjudas höjd sysselsättningsgrad. 1. Denna gäller inte om deltidsanställning är en följd av delpension, sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller om medarbetare fyllt 67 år. Moment 2 Möjlighet till lokal avvikelse Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från 5.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 9 (55) Kap. 3 Under anställningen 6 Allmänna åligganden Moment 1 Medarbetare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för medarbetaren gällande anställningsavtal. Åligganden i övrigt som är förenade med anställningen kan framgå av lokalt avtal. 1. Åligganden i övrigt kan vara: skyldighet att vikariera, byta schema, förskjuta arbetstiden, arbeta övertid samt att fullgöra jour och beredskap. Moment 2 Utvecklingssamtal Huvudmannen ska årligen genomföra utvecklingssamtal med varje medarbetare, varvid särskilt arbetsuppgifterna, den psykosociala arbetsmiljön och medarbetarens fortbildning ska behandlas. Moment 3 Beskrivning av arbetsuppgifterna Det är huvudmannens ansvar att upprätta skriftlig beskrivning av medarbetarens huvudsakliga arbetsuppgifter, en arbetsbeskrivning. Medarbetarens arbetsuppgifter kan ändras efter överenskommelse mellan huvudman och medarbetare, efter det att utvecklingssamtal enligt mom 2 har genomförts. Ömsesidigt intresse mellan medarbetare och huvudman ska eftersträvas vid fördelningen av arbetsuppgifterna inom ramen för verksamhetsplanen. Om det uppstår oenighet om arbetsuppgifterna ska huvudmannen förhandla dessa med MeF eller medarbetarens fack. Om det efter en allsidig prövning visar sig att sakliga skäl föreligger kan huvudmannen ensidigt besluta om ändring av arbetsuppgifterna. Moment 4 Huvudman och medarbetare är skyldiga att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande bilagor. 7 Utbildning mm Moment 1 Lön vid utbildning Medarbetare som i sin anställning deltar i utbildning, kurser, konferenser och liknande ska behålla lönen. Om utbildningen pågår högst 7 kalenderdagar får medarbetaren dessutom behålla vad som skulle ha utgetts i eventuella tillägg för obekväm arbetstid om medarbetaren utfört sina ordinarie arbetsuppgifter. Kompensation för övertidsarbete enligt 20 utges inte i fall som avses i detta moment. Dock får medarbetare för varje genomförd utbildningstimme på tid som inte är ordinarie arbetstid, kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges i stället ersättning per timme som motsvarar fyllnadslön enligt 20 mom 4. Moment 2 Möjlighet till lokal avvikelse Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från 7.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 10 (55) 8 Bisysslor Moment 1 Medarbetare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter som huvudmannen anser behövs för bedömning av bisysslan. Huvudmannen kan förbjuda bisysslan om huvudmannen finner att den kan 1. inverka hindrande på arbetsuppgifterna 2. påverka medarbetarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos huvudmannen 3. innebär verksamhet som konkurrerar med huvudmannens 4. står i strid med de värderingar som ligger till grund för huvudmannens verksamhet. Moment 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt detta avtal. 9 Hälsoundersökningar Moment 1 Periodiska hälsoundersökningar Om en medarbetare har arbetsuppgifter där brister i medarbetarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är medarbetaren efter särskild uppmaning av huvudmannen skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om medarbetaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd. Huvudmannen ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan. Huvudmannen ska även informera MeF när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning. Moment 2 Övriga hälsoundersökningar Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med medarbetaren. Se i övrigt 42. 10 Avstängning mm Moment 1 Är medarbetaren på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till brott som kan medföra fängelse har huvudmannen, om det i övrigt finns vägande skäl, rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga medarbetaren från arbete. Har utredning upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft. Moment 2 Vid avstängning enligt mom. 1 ska medarbetaren behålla avlöningsförmånerna som denne enligt gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. Moment 3 Medicinska skäl Medarbetare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt 9 mom 1. Under ett sådant förbud får medarbetaren sjuklön enligt 28 mom 9 Medarbetares kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av huvudmannen.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 11 (55) Moment 4 Förhindra smitta Huvudman kan efter att ha hört läkare meddela medarbetaren förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller medarbetaren avlöningsförmånerna. Moment 5 Medarbetare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i sänder om medarbetaren a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt 9 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård. Under en sådan avstängning ska medarbetaren avstå samtliga avlöningsförmåner. Moment 6 Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2-5 ska huvudmannen genomföra överläggning med berörd lokal medarbetarorganisation. Huvudmannen kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det. Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. 11 Skriftlig erinran Moment 1 Medarbetare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan delges skriftlig erinran. Skriftlig erinran får dock inte meddelas medarbetaren för att denne har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd. Moment 2 Innan fråga om skriftlig erinran avgörs ska berörd medarbetare ges tillfälle att yttra sig och MeF underrättas och ges tillfälle att begära överläggning om den tilltänkta åtgärden. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits. Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Moment 3 Den skriftliga erinran ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden. Om medarbetaren efter en erinran inte ändrar sig/tar korrektur kan grund för uppsägning föreligga. 12 Omreglering på grund av sjukersättning Moment 1 Huvudman, som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till lägre sysselsättningsgrad med oförändrade eller andra arbetsuppgifter på grund av att medarbetaren har rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt lagen om allmän försäkring (AFL), ska skriftligen ge medarbetaren besked om detta minst en månad i förväg. Samtidigt ska Medarbetareförbundet underrättas om beskedet av huvudmannen. ar 1. Omregleringen ska göras utifrån verksamhetens krav och medarbetarens arbetsförmåga. Medarbetareförbundet har rätt till överläggning med huvudmannen om beskedet.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 12 (55) 2. Medarbetare, vars anställningsvillkor omreglerats enligt momentet och vars sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt, ska ges tillfälle att på nytt få sina anställningsvillkor omreglerade om huvudmannen/efter prövning finner att så är möjligt. Moment 2 Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt mom 1 bör eftersträvas att sysselsättningsgraden fastställs genom formeln: a x (1 b) = c a = den tidigare sysselsättningsgraden, b = omfattningen av den partiella sjukersättningen (exempelvis 0,50 vid halv sjukersättning) och c = den nya sysselsättningsgraden. Moment 3 Medarbetare med fast kontant lön som fått sina anställningsvillkor omreglerade enligt mom. 1 och 2 får lön enligt 16 mom 1. Moment 4 Om huvudman och medarbetare, som fått besked enligt mom 1, inte träffar en överenskommelse om omreglering av anställningsvillkoren före den tidpunkt för omreglering som beskedet anger, ska för både huvudman och medarbetare gälla en uppsägningstid av en månad oavsett vad lagen om anställningsskydd (LAS) eller 42 mom. 1, 2 och 3 ((33) mom. 1 och 2) föreskriver om uppsägningstider. Bestämmelser om att lämna arbetet vid hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt AFL finns i 33 andra stycket i LAS.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 13 (55) Kap. 4 Arbetstid 13 Arbetstid Moment 1 Inledande bestämmelse Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande tillägg, samt i bilagor angivna tillägg. Moment 2 Genomsnittlig arbetstid Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag. Om medarbetare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret. Medarbetarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar per vecka under tillämplig beräkningsperiod. Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret. Utöver detta tillkommer i förekommande fall schemalagd passiv arbetstid (jourtid natt), dock att den totala arbetstiden inte får överstiga 48 timmar per vecka över en 12-månadersperiod. Genomsnittlig årsarbetstid bör fastställas i lokalt avtal. Annars gäller en genomsnittlig årsarbetstid om 1 780 timmar, vid fem veckors semester. För varje tillkommande semesterdag reduceras årsarbetstiden med 8 timmar. Se Bilaga 1. Vad gäller arbetstid för lärare, se 18 b. Moment 3 Helgdagar Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton. Moment 4 Undantag Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls. Moment 5 Förläggning av arbetstid Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med MeF. Vid arbetstidsförläggning bör det, utifrån verksamhetens behov, eftersträvas att arbetstiden är sammanhållen. Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal förhandling. Begäran om sådan förhandling ska ha inkommit till huvudmannen inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer huvudmannen förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse. Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 14 (55) Moment 6 Avvikelser från ATL Oavsett vad som sägs i ATL: a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll, b) anses studieledighet inte som arbetad tid, c) anses förlängd arbetstid pga vikariat inte som mertid, d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid, e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad Moment 7 Möjligheter till lokala avvikelser Huvudman och MeF kan träffa kollektivavtal om avvikelse från: a) 5 andra stycket ATL om längre beräkningsperiod än fyra veckor, b) 6 första stycket ATL om annan omfattning eller beräkning av jourtid, c) 7 andra stycket ATL om att likställa kompensationsledighet med arbetad tid, d) 8 ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för övertid, e) 10 a andra stycket ATL om annat uttag av mertid, f) 10 b ATL om annan beräkningsperiod, dock längst 12 månader, g) 13 första stycket ATL om kortare dygnsvila dock att medarbetare ges ytterligare skydd i form av psykosocial arbetsplatsutredning minst 1 g/år, och/eller lägre ordinarie arbetstid och/eller längre semester, eller likvärdigt i enlighet med lokalt kollektivavtal, h) 14 första stycket ATL om veckovila, dock att medarbetare ges ytterligare skydd i form av psykosocial arbetsplatsutredning minst 1 g/år, och/eller lägre ordinarie arbetstid och/eller längre semester, eller likvärdigt i enlighet med lokalt kollektivavtal, i) 15 tredje stycket ATL om förläggning av raster, dock att medarbetare ges ytterligare skydd i form av psykosocial arbetsplatsutredning minst 1 g/år, och/eller lägre ordinarie arbetstid och/eller längre semester, eller likvärdigt i enlighet med lokalt kollektivavtal, j) 16 ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än ovan (i mom 6a), dock att medarbetare ges ytterligare skydd i form av psykosocial arbetsplatsutredning minst 1 g/år, och/eller lägre ordinarie arbetstid och/eller längre semester, eller likvärdigt i enlighet med lokalt kollektivavtal. Se även mom. 2. Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 andra stycket ATL. Moment 8 Lärare Momentet är flyttat till 18 b moment 2 Definitioner. en är flyttad till 18 b inledningen. Moment 9 Möjlighet till lokal avvikelse Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från mom. 2 och 3 i 13.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 15 (55) 14 Flexibel arbetstid Moment 1 Lokalt kollektivavtal om flextid Vid tillämpning av flexibel arbetstid ska lokalt kollektivavtal träffas. I det ska bestämmas avstämningsperiodens längd, förläggningen och omfattningen av flextid samt maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod. Förläggning av ordinarie arbetstid enligt 13 mom. 5 ska tillämpas även vid flextid. Moment 2 Definitioner I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner: Normaltid är ordinarie avtalsenlig arbetstids längd och förläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas. Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då medarbetaren har att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid. Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då medarbetare utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid. Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut efter fast tid. Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd. Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (minussaldo) av ordinarie arbetstid, som medarbetaren har vid avstämningsperiodens slut i förhållande till den ordinarie arbetstiden. Moment 3 Förutsättningar Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas, b) om arbete beordras under flextid kan medarbetare inte utnyttja flexmöjligheten vid det tillfället, c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa avstämningsperiod och d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får överföras till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt följande: Minussaldo ger löneavdrag med per timme med: fast kontant lön vid heltid 4,313 x genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid vid heltid (i förekommande fall uppräknad till lön som om medarbetaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och medför ingen ersättningsrätt. Undantag Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt följande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska minussaldo föranleda löneavdrag enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensation. Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska verkställas vid avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång sådant saldo konstaterats. Moment 4 Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska medarbetaren under dag då medarbetaren varit frånvarande med giltigt förfall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normaltid.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 16 (55) Moment 5 Övertid vid flextid För medarbetare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsättning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda. a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför totalramen (dagberäkning). Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normaltiden enkel övertid. b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid, utges ersättning med enkel övertidskompensation om medarbetare under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normaltid. Moment 6 O-tid vid flextid För medarbetare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm arbetstid, enligt 21 mom. 1, endast för arbetstid som faller inom normaltiden. Moment 7 Möjlighet till lokal avvikelse Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från 14.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 17 (55) Kap. 5 Lönefördelning och särskilda ersättningar 15 Lön Moment 1 Avlöningsförmåner är de ersättningar som huvudman har att utge enligt kollektivavtal och enskilda anställningsavtal. Moment 2 Avlöningsförmåner utges från och med medarbetarens första anställningsdag till och med medarbetarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag. Moment 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad. Moment 4 Utbetalning Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts. ar 1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i december månad. 2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller följande. a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen. b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsdagen. 3. MeF får påkalla lokal förhandling om angivna utbetalningsdagar. Moment 5 Grundläggande principer för lönefördelningen Lönefördelningen ska bidra till en god social arbetsmiljö, så att medarbetarna kan fokusera på att göra ett bra arbete och utveckla verksamhetens kvalitet och produktivitet. Därför ska lönefördelningen vara transparent, solidarisk och vara ett uttryck för medarbetarnas värderingar. MeF och HF företräder en social impuls där en av de bärande idéerna är att arbete inte är en vara, och bör därför inte köpas och säljas, eftersom arbetsinsatsen i verkligheten är en oskiljaktig del av medarbetarens liv. Med utgångspunkt från alla medarbetares lika värde och rättigheter i enlighet med FN-stadgan vill parterna vidareutveckla transparenta och solidariska lönefördelningsprinciper som är allmänt accepterade av medarbetarna och därigenom kan bidra till en god arbetsmiljö. Parterna verkar därför för medarbetarinflytande vid lönebildning i stället för marknadsstyrning och centrala löneöverenskommelser. Moment 6 Transparent ekonomi och lönefördelning För att de lokala parterna ska kunna komma överens om en fördelning av tillgängliga resurser måste de ekonomiska förutsättningarna vara kända av de berörda. Huvudmannen förväntas samråda med lokalombud för MeF om förslag till verksamhetsplan, budget och löneram. Efter att alla medarbetare fått ta del av förslagen ska dessa förhandlas med MeF, varefter huvudmannen beslutar. Inom löneramen fördelas sedan lönerna enligt de lokala kriterierna för lönefördelningen.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 18 (55) Moment 7 Lokala lönekriterier Lokalavdelningen ska i samverkan med huvudmannen utarbeta förslag till grundläggande, långsiktiga riktlinjer för lönefördelningen de lokala lönekriterierna. Syftet ska vara att medarbetares utbildning, erfarenhet och ansvar sätts i samband med lönefördelningen på ett sådant sätt att full transparens uppnås, och att verksamheten kan behålla och nyrekrytera motiverade medarbetare. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan medarbetare om mål, ledning, ansvarsfördelning och lönefördelning. De centrala parterna vill därför i nedanstående punkter peka på några viktiga delar av processen som ökar möjligheterna för en väl fungerande lönefördelning. Översyn av de lokala lönekriterierna ska återkomma årligen. Att det finns fungerande forum för information och dialog kring de lokala lönekriterierna. Att i arbete med de lokala lönekriterierna uppmärksamma också medarbetare som är frånvarande p.g.a. sjuk- eller föräldraledighet. Övergripande utgångspunkt ska även vara att lagstiftning om diskriminering beaktas. Efter att alla medarbetare fått ta del av förslaget till lokala lönekriterier ska dessa förhandlas med huvudmannen, varefter MeF s lokalavdelning beslutar om de lokala lönekriterierna. Lönefördelningen ska ske enligt de lokala lönekriterierna. Moment 8 Lägsta löner a. Den fasta kontanta lönen för medarbetare som fyllt 19 år ska uppgå till lägst 17 160 kronor per månad kronor och fr.o.m. 2014-04-01 uppgå till lägst 17 600 kronor per månad och fr.o.m. 2015-04-01 uppgå till lägst 18 080 kronor per månad. För medarbetare som under avtalsperioden fyller 19 år ska lönebeloppet enligt ovan gälla kalendermånaden efter det att medarbetaren fyllt 19 år. b. Lön för medarbetare i yrke där huvudmannen kräver och medarbetaren har yrkesförberedande gymnasieutbildning samt ett års sammanhängande anställning i yrket efter genomgången utbildning ska fr.o.m. 2013-04-01 uppgå till lägst 18 970 kronor, fr.o.m. 2014-04-01 uppgå till lägst 19 520 kronor och fr.o.m. 2015-04-01 uppgå till lägst 20 120 kronor. c. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras med hänsyn till medarbetarens sysselsättningsgrad samt i förekommande fall med tillämplig uppehållslönefaktor. Moment 9 Förhandlingar m.m. a. Förhandlingar om lön upptas då part så begär. b. Överenskommelse om lön som avviker från de lokala lönekriterierna får träffas med enskild medarbetare först efter överenskommelse med MeF. Möjligheterna till överenskommelse om lön mellan huvudman-medarbetare, förutsätter att de lokala parterna enats om principer härför. Moment 10 Förhandling vid nyanställning Vid nyanställning ska huvudman förhandla med MeF senast 15 dagar före den tilltänkta nyanställningen, om man avser att den nya medarbetarens löneinplacering ska avvika från gällande lönekriterier och lönefördelningsmodell. Moment 11 Möjlighet till lokal avvikelse Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från mom. 3, 4, 7, 8, 9 och 10 i 15.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 19 (55) 16 Löneform Moment 1 Månadslön Medarbetare som anställs för en sammanhängande tid av minst 3 månader med arbetstid som omfattar minst 40 % av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden får lön för kalendermånad som fast månadslön enligt överenskommelse. Som fast kontant lön avses även eventuella fasta lönetillägg som utges för kalendermånad, om inte annat överenskoms mellan huvudman och medarbetare. Medarbetare med kortare anställningstid eller lägre sysselsättningsgrad kan få månadslön enligt detta moment. Moment 2 Timlön vid kortare anställningstid Medarbetare med kortare anställningstid än tre månader erhåller lön per timme motsvarande fast kontant månadslön vid heltid 4,313 x genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid vid heltid om inte annat överenskommes mellan huvudman och medarbetare. Moment 3 Möjlighet till lokal avvikelse Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från 16. 17 Beräkning av lön i vissa fall Moment 1 Partiell ledighet under hel kalendermånad Vid partiell ledighet under hel kalendermånad beräknas månadslönen enligt följande formel a - b a x c = d a = genomsnittligt antal timmar per vecka, som för medarbetaren är ordinarie arbetstid, b = genomsnittligt antal timmar per vecka, som är partiell ledighet, c = medarbetarens månadslön och d = medarbetarens månadslön vid partiell ledighet under hel kalendermånad. Moment 2 Ledighet under del av kalendermånad Lön som avser del av kalendermånad beräknas för månadsavlönad medarbetare för kalenderdag och utges med belopp, motsvarande ordinarie månadslön gånger 12, delat med 365. Moment 3 Vid beräkning av lön för kalendermånad ska sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månad anses omfatta det antal kalenderdagar som svarar mot antalet arbetsdagar, vilka skulle ha fullgjorts under denna ledighet. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom multiplikation av antalet arbetsdagar med. a) 1,40 för medarbetare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till 5 dagar per vecka eller vid annan beräkningsperiod till genomsnittligt 5 dagar per vecka och b) för annan medarbetare den faktor, med två decimaler, som erhålls genom att antalet kalenderdagar i beräkningsperioden delas med antalet arbetsdagar i denna. Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledighet utan rätt till lön under del av kalendermånad.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 20 (55) ar 1. Skulle vid beräkning av faktor enligt b) uppkomma fler än två decimaler bortses från denna/dessa. 2. Vid ledighet enligt 28 mom 1 ska, för tid som ingår i en sjuklöneperiod under vilken huvudmannen har att svara för sjuklön enligt lagen om sjuklön eller då dagberäknad sjukpenning utges, omfattningen av sammanlagd sådan ledighet under del av månad beräknas enligt detta moment. Då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliteringsersättning utges, ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med sådan förmån. Motsvarande ska gälla vid sjukledighet under påbörjad semester. 3. Vid ledighet del av enstaka dag ska löneavdrag göras med timlön, beräknad enligt mom 6, av medarbetarens månadslön för varje frånvarotimme med undantag för ledighet på grund av sjukdom eller tillfällig föräldrapenning. Är medarbetaren deltidsanställd ska lönen först uppräknas till lön som om medarbetaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. Moment 4 Övrigt Medarbetare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte huvudmannen av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. Moment 5 Medarbetare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner. Moment 6 Möjlighet till lokal avvikelse Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om att beräkna lön med löneavdrag per timme vid ledighet under del av månad i stället för att tillämpa kalenderdagsfaktor enligt mom. 3. Överenskommelse om timavdrag behöver inte omfatta alla ledighetsorsaker. För varje timme ska löneavdrag för medarbetaren göras enligt följande formel fast kontant lön vid heltid 4,313 x genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid vid heltid 18a Anställning med uppehållslön Moment 1 Inledande bestämmelser Denna bestämmelse gäller endast för tillsvidareanställd medarbetare med fast kontant lön. För visstidsanställd medarbetare ska bestämmelserna tillämpas endast om anställningen avser minst hel termin. Verksamhetsår är den tidsperiod om 12 månader, som förflyter från verksamhetens början på hösten till motsvarande tidpunkt därpå följande höst. Arbetsår är den tidsrymd av verksamhetsåret, då medarbetaren är arbetsskyldig. Uppehåll, vinter- och sommaruppehåll, är den tidsrymd av verksamhetsåret, då medarbetaren inte är arbetsskyldig. Uppehållslön är den lön, som medarbetare får under sommaruppehåll.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 21 (55) Moment 2 Lönebestämmelser Medarbetare som har anställning med uppehåll får under arbetsår och vinteruppehåll lön eller lön under ledighet på sätt som framgår av detta avtal. Vid anställning med uppehåll i stället för anställning med semester ska lön, lön under ledighet och uppehållslön beräknas enligt reglerna i denna bestämmelse. Löneberäkning ska göras på grundval av överenskommen lön för anställning med semester, varvid lönebeloppet multipliceras med tillämplig uppehållslönefaktor enligt följande tabell. Antal kalenderdagar under arbetsåret Uppehållslönefaktor 241-247 0,77 248-254 0,79 255-261 0,81 262-268 0,83 269-275 0,85 276-282 0,88 283-289 0,90 290-296 0,92 297-303 0,94 304-310 0,96 311-317 0,98 Från och med arbetsårets början det kalenderår medarbetaren fyller 40 år förhöjs uppehållslönefaktorn med 0,03. Medarbetare som arbetar under vinter- och sommaruppehåll får ersättning per timme enligt ( 20 mom 4 fyllnadslön.) Moment 3 Beräkning av uppehållslön Under sommaruppehåll ska uppehållslön utges beräknad på sätt som anges i mom. 5, i stället för lön eller lön under ledighet. Moment 4 Vid ledighet med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringsersättning under de 45 första kalenderdagarna av sommaruppehållet får medarbetaren spara sin semester och i första hand ta ut denna semesterledighet vid annan tidpunkt under det kommande verksamhetsåret enligt överenskommelse med huvudmannen. Om detta inte är möjligt behåller medarbetaren uppehållslönen för denna period. Under övrig del av sommaruppehållet gäller att medarbetaren behåller 20 % av uppehållslönen vid ledighet med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringsersättning. Infaller sjuklöneperiod enligt lagen om sjuklön under de 45 första kalenderdagarna av sommaruppehållet utges även sjuklön beräknad på uppehållslön.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 22 (55) Moment 5 Uppehållslön utges enligt jämförelse mellan lön för helt verksamhetsår och under arbetsåret utbetald lön samt beräknas på sätt som anges nedan. I uppehållslönen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL)/avtalet. a) Till medarbetare, som varit anställd under hela arbetsåret och som varit ledig utan avlöningsförmåner under högst 30 kalenderdagar och inte varit frånvarande av annan anledning än ledighet som enligt 27 mom 14 är semesterlönegrundande, beräknas och utges uppehållslön enligt samma grunder som lön. b) För annan medarbetare beräknas uppehållslönen genom jämförelse mellan antalet kalenderdagar enligt nedan och antalet kalenderdagar under hela arbetsåret och vinteruppehållet. Tid under vilken medarbetaren arbetat inklusive mellanliggande fridagar. Tid under vilken medarbetaren varit frånvarande på grund av ledighet som enligt 27 mom. 14 är semesterlönegrundande. Tid under vilken medarbetaren varit ledig utan avlöningsförmåner, dock högst 30 kalenderdagar. Tid under vinteruppehåll under vilken medarbetaren fått lön enligt mom 7. Om medarbetaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av lönen, ska denna lön uppräknas med 12 % och inbegriper då semesterförmåner, om inte semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt. För medarbetare som enligt 27 mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med lön jämställs här s.k. studiebidrag från huvudmannen. c) Vid förändring av sysselsättningsgraden under arbetsåret ska uppehållslönen beräknas på den genomsnittliga sysselsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet. Genomsnittet framräknas på grundval av antalet kalenderdagar under arbetsåret och vinteruppehållet, då medarbetaren haft de olika sysselsättningsgraderna. Även vid partiell ledighet under del av dag under arbetsåret utan avlöningsförmåner beräknas uppehållslönen på detta sätt. ar 1. Med sysselsättningsgrad avses för anställningen fastställd omfattning av arbetstiden i förhållande till heltidsanställd medarbetares arbetstid. 2. För deltidsanställd medarbetare med under arbetsåret förändrad sysselsättningsgrad ska, vid beräkning av uppehållslönen, månadslönen per sista dagen av arbetsåret först uppräknas till lön som om medarbetaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. Moment 6 För medarbetare, som under arbetsåret eller vinteruppehållet börjar eller slutar anställning med uppehåll, ska uppehållslön beräknas enligt mom 5. Moment 7 För medarbetare, som a) slutar under vinteruppehållet och som varit anställd från arbetsårets början till vinteruppehållets början, fastställs sista anställningsdagen till den 31 december, b) börjar vid vinteruppehållets slut och är anställd till arbetsårets slut, fastställs första anställningsdagen till den 1 januari. Medarbetare som är ledig för vård av barn eller utbildning och avbryter ledigheten för att återgå i arbete senare än 7 kalenderdagar före vinteruppehållet och som avser att fortsätta ledigheten efter uppehållet har inte rätt till lön under vinteruppehållet. Om medarbetaren ska återgå i arbete efter vinteruppehållet gäller motsvarande avseende tid till och med den 31 december.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 23 (55) Moment 8 Övergår medarbetare från anställning med uppehåll till anställning med semester eller omvänt hos samma huvudman, ska uppehållslön respektive semesterförmåner beräknas och utges som om den tidigare anställningen upphört och ny anställning hos huvudmannen tillträtts. Moment 9 Utbetalning av uppehållslön Uppehållslön bör fördelas jämnt på utbetalningstillfällena under sommaruppehållet. Om medarbetaren under verksamhetsåret lämnat anställningen hos huvudmannen ska dock uppehållslönen i sin helhet utbetalas snarast möjligt. Moment 10 Semesterbestämmelser Uppehållslönen får inte understiga den semesterlön, som medarbetaren skulle ha fått enligt SemL/avtalet. Medarbetares semesterledighet enligt SemL/avtalet ska anses förlagd till tid räknat från och med första vardagen av sommaruppehållet. Som intjänandeår räknas verksamhetsår. Medarbetare, som på grund av semesterlönegrundande frånvaro inte fått semesterledighet enligt SemL/avtalet och gjort framställning utan dröjsmål om utbyte av ledigheten kan få sådan ledighet förlagd till arbetsåret, om denna inte kan förläggas till annan tid. Medarbetare som har anställning med uppehållslön har inte rätt att spara semesterdagar. Semesterlönetillägg utges enligt ( 27 mom 15). Moment 11 Övriga bestämmelser För medarbetare som har anställning med uppehåll och inte är anställd som lärare ska a) vid beräkning av antalet årsarbetsdagar och fastställande av ersättningsbar tid enligt lagen om allmän försäkring (AFL) eller lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF), inräknas ledighet motsvarande semester med 35 dagar, b) vid ledighet med dagberäknad sjukpenning eller tillfällig föräldrapenning enligt AFL eller LAF, ledighetens omfattning beräknas enligt 17 mom. 3. Antalet arbetsdagar som ingår i ledigheten multipliceras med den faktor, med två decimaler, som erhålles genom att 365 divideras med för medarbetaren beräknat antal årsarbetsdagar enligt AFL. Moment 12 När tid för företrädesrätt till återanställning enligt lagen om anställningsskydd (LAS) tillgodoräknas ska visstidsanställning för hel termin anses omfatta 6 månader. Moment 13 Möjlighet till lokal avvikelse Huvudman och MeF kan träffa lokalt kollektivavtal om avvikelse från 18a.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 24 (55) 18b Anställning med ferielön för lärare med förtroendetid För medarbetare anställda som pedagoger med villkor enligt 16 mom 1 (månadslön), gäller i stället för 13 (arbetstid) denna 18b. : Vad gäller arbetstid för eurytmilärare, se Bilaga 2. Moment 1 Årsarbetstid Sammantaget ska heltidsanställd medarbetare enligt dessa bestämmelser ha samma årsarbetstid som andra heltidsanställda i verksamheten. Deltidsanställd lärare fullgör den reglerade arbetstiden i proportion till anställningens omfattning. : Årsarbetstiden varierar mellan kalenderåren och för enskilda medarbetare även beroende på semesterns längd. Moment 2 Definitioner För lärare med ferieanställning gäller följande: Arbetstiden indelas i undervisningstid, övrig schemalagd tid och förtroendearbetstid. I övrig schemalagd tid ingår t ex kollegie-, klass- och elevvårdskonferenser, mandatgruppsarbete, föräldramöten, utvecklingssamtal, pedagog- och idrottsdagar, månads- och årstidsfester. Verksamhetsår är den tidsperiod om tolv månader, som förflyter från verksamhetsårets början på hösten till motsvarande tidpunkt följande höst, normalt medio augusti till medio augusti. Arbetsår är den tidsperiod under verksamhetsåret som läraren är tjänstgöringsskyldig. Ferier är den del av verksamhetsåret som läraren inte är tjänstgöringsskyldig. Jullov och den del av sommarlovet som inte är semester är ferier. Semestern anses förlagd till tid räknad fr o m från första vardagen av sommarferien. Förtroendearbetstid är sådan tid över vilken lärarna har förtroendet att själva disponera och är i första hand avsedd för för- och efterarbete såsom granskning av elevuppgifter, läsårsbrevskrivning, spontana elev- och föräldrakontakter, samt tid för egen utveckling. Höstlov, sportlov och påsklov är förtroendearbetstid, i den utsträckning skolan inte schemalagt andra aktiviteter. Moment 3 Reglerad arbetstid Den av huvudmannen reglerade arbetstiden för heltidsanställd medarbetare är 1 360 timmar per verksamhetsår inom 194 dagar. Den reglerade arbetstiden förläggs under och i anslutning till elevernas skolår. Inom den reglerade arbetstiden avsätts och samlas tid för kompetensutveckling utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. Denna tid fördelas mellan medarbetarna. Med kompetensutveckling avses insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas bästa. Moment 4 Förtroendearbetstid Resterande del av arbetstiden är förtroendearbetstid. Moment 5 semester Perioden från medio augusti år 1 till motsvarande tidpunkt år 2 utgör semesterår som tillika är intjänandeår. Semesterledigheten anses förlagd till tid räknat fr o m första vardagen av sommarferien. Lärare med ferielön äger inte rätt att spara semesterdagar. Om inget annat har avtalats lokalt gäller semesterns längd enligt 27 mom 5. Semesterlönegrundande sjukfrånvaro räknas som arbetstid i detta hänseende.

Centralt kollektivavtal MeF-HF 2013-10-01 25 (55) Moment 6 Utbetalning av ferielön Under jul- och sommarferie samt under tilläggssemester utbetalas ferielön. Ferielönen är densamma som månadslönen om läraren endast varit frånvarande av anledning som är semesterlönegrundande enligt 17 semesterlagen. Moment 7 Intjänande av ferielön Om läraren varit frånvarande av anledning som inte är semesterlönegrundande, eller har varit anställd del av år, beräknas den intjänade ferielönen vid 25 dagars semester enligt följande: för arbete hel kalendermånad med 26,3 % av en månadslön, för arbete hel arbetsdag med 1,25 % av en månadslön. Ferielöneavdrag överstigande en halv månadslön fördelas på flera ferielöneutbetalningstillfällen. Semesterlönegrundande sjukfrånvaro och föräldraledighet enligt SemL 17 räknas som arbetad tid i detta hänseende. Moment 8 Semesterdagstillägg Utöver ferielön utges 0,8 % på den fasta kontanta månadslönen i semesterdagstillägg per uttagen semesterdag, om inget annat har avtalats i lokalt kollektivavtal. Moment 9 Ledighet med sjukpenning mm under ferieperioden Vid ledighet under ferieperioden med sjukpenning, eller rehabiliteringspenning får medarbetaren spara sin ferie och i stället i första hand ta ut denna ferieledighet vid annan tidpunkt under verksamhetsåret. Om detta inte är möjligt utges ferielön för denna period. Infaller sjuklöneperiod enligt SjLL under den del av ferieperioden som även utgör semesterledighet, får medarbetaren spara sin semester och i stället i första hand ta ut denna semesterledighet enligt överenskommelse med huvudmannen vid annan tidpunkt under det kommande verksamhetsåret. Om detta inte är möjligt utges även sjuklön beräknad på ferielönen för denna period. Moment 9 Ledighet med sjukpenning mm under ferieperioden Vid ledighet under ferieperioden (dvs under semester eller ferietid) med sjuklön sjukpenning eller rehabiliteringspenning får medarbetaren spara sin semesterledighet/ferieledighet och i stället i första hand ta ut denna vid annan tidpunkt under verksamhetsåret. Om detta inte är möjligt utges även ferielöne/semesterlöne-ersättning för denna period. Moment 10 Ändrad anställning Om medarbetaren övergår från anställning med ferielön till annan anställning hos samma huvudman, eller omvänt, ska intjänad ferielön/lön och semesterförmåner beräknas som om den tidigare anställningen upphört och ny anställning tillträtts. Moment 11 Avslutad anställning Om medarbetaren lämnar anställningen hos huvudmannen under verksamhetsåret ska intjänad ferielön och eventuellt semesterdagstillägg beräknas och utbetalas. Moment 12 Övertid, obekväm arbetstid och förskjuten arbetstid Övertid enligt 20 gäller inte förtroendearbetstid. Vid lägerskolverksamhet gäller inte över- och mertidskompensation. Obekväm arbetstid enligt 21 gäller inte förtroendearbetstid. Förskjuten arbetstid enligt 23 gäller inte.