PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen KS 148 2019-06-18 1/2 Dnr KS/2019:257-037 Angående medborgarförslag och e-förslag Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att 1. lägga bilagd utredning angående medborgförslag och e-förslag till handlingarna. Beslutsgång Ordförande finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2019-02-25, 9 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda om det är juridiskt möjligt att helt digitalisera medborgarförslagen till kommunfullmäktige på så sätt att kommunen endast använder sig av den nuvarande digitala möjligheten E-förslag och inte på sådant sätt som regleras i kommunallagen. Utredningen ska redovisas till kommunfullmäktige senast i augusti 2019. En utredning angående möjligheten att enbart användas sig av den digitala möjligheten e-förslag istället för att använda sig av medborgarförslag och e- förslag har slutförts. Slutsatsen av utredningen är att det är juridiskt möjligt att ta bort ordningen för medborgarförslag och bara behålla regleringen kring e-förslag. Slutsatsen har också stöd i underrättspraxis. Ordningen för medborgarförslag i kommunallagen är frivillig och på att det inte finns bestämmelser som förbjuder kommunen att införa en ordning för e-förslag, som ger medborgare möjlighet att initiera förslag i fullmäktige eller nämnder, så länge övriga bestämmelser i kommunallagen följs. Om kommunen i en framtid enbart skulle ha ordningen e-förslag skulle förslagsformen dock få en större självständig betydelse. Det skulle därför behöva säkerställas att ordningen överensstämmer med övriga bestämmelser i kommunallagen. Den kommunalrättsliga princip som det i första hand skulle bli aktuellt att pröva om ordningen med e-förslag lever upp till är likabehandlingsprincipen. Den ordning Strängnäs kommun har för e-förslag har inte bedömts strida mot principen. Det skulle dock i sammanhanget vara lämpligt att se över regleringen av e-förslag i kommunfullmäktiges arbetsordning, så att möjligheten att använda sig av förslagsformen inte kräver datavana och så att formerna kring hanteringen är tydlig för den som vill ge in ett förslag. Det bedöms också lämpligt att i så fall se över formerna och anpassa behandlingen till övrig förvaltningsrättslig lagstiftning som tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen samt dataskyddslagstiftningen mm. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2019-06-18 2/2 Det konstaterades samtidigt i utredningen att kommunens ordning för medborgarförslag, inte uppfyller dagens krav i kommunallagen, vilket den behöver göra så länge det finns en ordning för medborgarförslag. Rätten att framställa förslagen omfattar en något för snäv krets, enligt kommunfullmäktiges arbetsordning. En översyn av detta har dock bedömts kunna vänta. I förhållande till inkomna förslag behöver ordningen i kommunallagen dock tillämpas. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför att förslag från medborgare till kommunen blir tillgängliga för andra medborgare på ett sätt som avser att fördjupa den lokala demokratin. Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 9, 2019-02-25 Skrivelse, Utredning angående medborgarförslag och e-förslag, 2019-04-13 Tjänsteutlåtande, Angående medborgarförslag och e-förslag, 2019-04-18 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande
/Kansliavdelningen/ Handläggare Maria Knutsson Tel. /0152-291 39/ /Kommunfullmäktige/ Dnr KS/2019:257-037 2019-04-13 1/8 Utredning angående medborgarförslag och e-förslag Kommunfullmäktige beslutade 2019-02-25 9 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda om det är juridiskt möjligt att helt digitalisera medborgarförslagen till kommunfullmäktige på så sätt att kommunen endast använder sig av den nuvarande digitala möjligheten E-förslag och inte på sådant sätt som regleras i kommunallagen. Utredningen ska redovisas till kommunfullmäktige senast i augusti 2019. Utifrån uppdraget från kommunfullmäktige 2019-02-25 9, redovisas denna utredning som behandlar möjligheten ersätta regleringen i kommunfullmäktiges arbetsordning angående medborgarförslag, med e-förslag. Inledningsvis kommer ett fall från praxis att tas upp. Sedan behandlas den reglering som finns i lagtext och fullmäktiges nuvarande arbetsordning samt dess förhållande till likställighetsprincipen i kommunallagen. Ett kortare avsnitt om hur förslaget förhåller sig till övrig lagstiftning som förvaltningslagen och EU:s dataskyddsförordning följer sedan. Avslutningsvis följer ett avsnitt med avslutande synpunkter. 1. Praxis på området Frågan om det är möjligt att ersätta medborgarförslag med E-förslag har behandlats i underrättspraxis. Av förvaltningsrätten i Malmös dom 2017-12-14, i mål 2017-17 framgår att kommunfullmäktige i Lunds kommun, i december 2016, beslutade att införa e-förslag, benämnt Lundaförslaget. Lundaförslaget innebar att medborgare kunde lämna ett skriftligt förslag på utveckling eller förändring till Lunds kommun genom att inkomma med brev till kommunen eller genom att inkomma med förslag på webben. Kommunen ombesörjde sedan att förslaget lades ut på kommunens webbplats. När förslaget fanns upplagt på webbplatsen kunde andra medborgare gå in och stötta och kommentera förslaget. Om fler än 100 personer stödde förslaget lämnades det vidare för handläggning och beredning innan beslut kunde tas i respektive nämnd eller i kommunfullmäktige. Beslutet att införa Lundaförslaget på prov överklagades med stöd av bestämmelserna om laglighetsprövning enligt kommunallagen. Klagandena anförde sammanfattningsvis att det visserligen inte obligatoriskt för en kommun att ge kommunmedlemmar möjlighet att lämna medborgarförslag, men när medbor- Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
2/8 garförslag har införts kan kommunen enligt 2 kap. 3 KL inte fatta ett tillbakaverkande beslut att avskaffa den möjligheten. Vidare anfördes det att det stred mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 KL att inte alla förslag får samma chans att komma till beredning hos tjänstemän p.g.a. kravet att minst 100 personer ska skriva under förslaget. Förvaltningsrätten konstaterade att det är frivilligt för kommunen att införa möjlighet för dem som är folkbokförda i kommunen väcka ärenden i kommunfullmäktige. Mot den bakgrunden ansåg förvaltningsrätten att det också låg inom fullmäktiges kompetens att fatta beslut om att avskaffa möjligheten att lämna sådana förslag (beslutet var inte fattat med retroaktiv verkan). Beträffande likställighetsprincipen och utformningen av reglerna om e-förslag uttalade sedan förvaltningsrätten följande: Av utredningen framgår att den möjlighet att lämna e-förslag som det överklagade beslutet avser ger alla medlemmar i Lunds kommun rätt att lämna förslag, på webben eller genom att skriva brev till kommunen, som sedan ombesörjer att förslaget läggs ut på webben. De förutsättningar som kommunfullmäktige ställt upp för beredning och beslut gäller oavsett på vilket sätt medlemmen lägger fram förslaget. Det har inte heller kommit fram att det överklagade beslutet på något annat innebär att någon kommunmedlem eller grupp av kommunmedlemmar missgynnas i förhållande till andra. Att vissa medlemmar, exempelvis genom ett stort kontaktnät, har bättre möjligheter att få stöd för sina förslag föranleder inte en annan bedömning. Förvaltningsrätten anser således inte att det överklagade beslutet strider mot likställighetsprincipen. Sammanfattningsvis avslogs överklagandet i sin helhet. Det kan tilläggas att det framgår av parternas sakframställningar i målet att en ordning liknande den i Lund sedan tidigare införts i Malmö. 2. Bestämmelserna i kommunallagen och nuvarande ordning i Strängnäs kommun 2.1 Särskilt om medborgarförslag Av 8 kap. 1 kommunallagen framgår att den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget, om fullmäktige har beslutat det, får väcka ärenden i fullmäktige (medborgarförslag). Detsamma gäller unionsmedborgare som avses i 1 kap. 5 andra stycket samma lag. Av förarbeten till bestämmelsen framgår att paragrafen innebär att fullmäktige kan besluta att folkbokförda medlemmar och sådana unionsmedborgare som avses i 1 kap. 5 andra stycket kommunallagen kan få väcka ärenden i fullmäktige genom ett s.k. medborgarförslag. Om ett sådant medgivande lämnas av fullmäktige gäller det generellt. Någon individuell prövning av om ett ärende får väckas eller inte får inte förekomma. Enligt 5 kap. 23 samma lag får fullmäktige överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att handlägga medborgarförslag som
3/8 inte omfattas av 5 kap. 1. Medborgarförslag ska enligt 5 kap. 35 om möjligt beredas på sådant sätt att beslut kan fattas inom ett år. 1 Av 26 Kommunfullmäktiges arbetsordning beslutad 2019-02-25 9 framgår följande. Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ett ärende i fullmäktige (medborgarförslag). Förslaget ska vara undertecknat med angivande av adress och telefonnummer eller e-postadress. Medborgarförslaget väcks genom att ges in till förvaltningen. Förslagsställaren äger rätt att kortfattat själv presentera sitt förslag för kommunfullmäktige. Fullmäktige får, utan föregående beredning, överlåta till kommunstyrelsen eller en annan nämnd att besluta om ett medborgarförslag, utom i ärenden av principiell betydelse eller annars av större vikt för kommunen som följer av 5 kap. 1 kommunallagen. Fullmäktige eller styrelsen eller annan nämnd till vilken fullmäktige överlåtit att besluta om ett medborgarförslag, ska fatta beslut inom ett år från det att förslaget väckts. Den som väckt ett medborgarförslag för vilket det ankommer på kommunfullmäktige att besluta om, äger rätt att själv yttra sig då beslut ska fattas i kommunfullmäktige. Styrelsen eller annan nämnd får besluta att den som väckt ett medborgarförslag, som fullmäktige överlåtit åt styrelsen eller nämnden för beslut, får beredas tillfälle att närvara vid styrelsen eller nämndens sammanträde och presentera sitt förslag samt delta i överläggningarna men inte i beslutet när förslaget behandlas. Styrelsen eller annan nämnd som handlägger medborgarförslag ska minst två gånger om året informera fullmäktige om vilka beslut som fattats med anledning av förslagen. Som framgår av lagtext och förarbeten får kommunfullmäktige välja om det ska vara möjligt att lämna medborgarförslag eller inte. Det betyder att det går att upphäva reglering om medborgarförslag i fullmäktiges arbetsordning, vilket också förvaltningsrätten i Malmö fann, i den dom som tagits upp ovan. 1 Prop 2016/17:171 sida 390
4/8 Även om det faller utanför ämnet för utredningen kan det också tilläggas att den ordning för medborgarförslag som Strängnäs kommun har idag inte uppfyller kommunallagens krav. Av 8 kap 1 kommunallagen framgår att den som är folkbokförd i en kommun eller unionsmedborgare enligt 1 kap 5 2 st får väcka medborgarförslag. Av 1 kap 5 andra stycket samma lag framgår att medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som är bosatt i kommunen men som, enligt 5 andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras där är medlem i kommunen. Av fullmäktiges arbetsordning framgår som anges på föregående sida att (enbart) den som är folkbokförd i kommunen får väcka medborgarförslag. Det nämns ingenting om medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater som är bosatt i kommunen men som, enligt 5 andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras här i landet. Det betyder att exempelvis personer som innehar chefsbefattningar vid vissa internationella organ i Sverige - och deras familjemedlemmar kan omfattas av rätten att framställa medborgarförslag, trots att de inte är folkbokförda i kommunen. Som framgår av lagtext och förarbeten måste den kommun som väljer att ha en ordning för medborgarförslag också låta rätten att lämna förslagen omfatta hela den krets som framgår av bestämmelsen i kommunallagen. Det sagda betyder att förvaltningen, utöver att utgå från av som står i kommunfullmäktiges arbetsordning, också behöver göra en kontroll mot vad som står i lagtexten innan ett medborgarförslag avvisas på grund av att förslagsställaren inte är folkbokförd i kommunen, om man vill garantera att vi följer kommunallagen, så länge arbetsordningen har sin nuvarande lydelse. 2.2 Särskilt om e-förslag Som framgått ovan saknar kommunallagen bestämmelser om e-förslag. Av 25 Kommunfullmäktiges arbetsordning beslutad 2019-02-25 9 framgår följande: Alla fysiska personer får väcka ett elektroniskt förslag (e-förslag). Med ett e- förslag menas ett förslag till en åtgärd eller förändring som kan verkställas inom ramen för den kommunala organisationen. Förslaget ska vara skrivet på svenska och uppgifter om namn och e-postadress ska anges. E-förslag kan endast väckas via kommunens webbplats. Andra fysiska personer kan lämna sitt stöd för ett väckt e-förslag. Den som vill stödja ett e-förslag ska lämna uppgifter om namn och e-postadress.
5/8 Det är endast möjligt att stödja ett väckt e-förslag via kommunens webbplats. För att ett väckt e-förslag ska tas upp till politisk behandling krävs det att förslaget stöds av minst 30 personer. Fullmäktige får, utan föregående beredning, överlåta till kommunstyrelsen eller en annan nämnd att besluta om ett e-förslag, utom i ärenden av principiell betydelse eller annars av större vikt för kommunen som följer av 5 kap. 1 kommunallagen. Fullmäktige eller styrelsen eller annan nämnd till vilken fullmäktige överlåtit att besluta om ett e-förslag, ska fatta beslut inom ett år från det att förslaget väckts. Styrelsen eller annan nämnd som handlägger e-förslag ska minst två gånger om året informera fullmäktige om vilka beslut som fattats med anledning av förslagen. Enligt nuvarande praxis får förslagsställaren välja om förlaget ska ligga ute på webbplatsen under tre eller sex månader. Ordningen med e-förslag i Strängnäs kommun motsvarar inte samma krets personer som den om medborgarförslag. Möjligheten att väcka e-förslag kan visserligen användas av kommuninvånare som vill väcka förslag, men eftersom rätten omfattar alla fysiska personer riktar den sig till vidare krets. Den omfattar därmed också bland annat den krets som borde omfattas av nuvarande ordning kring medborgarförslag, men inte gör det. Det faktum att reglering saknas betyder att kommunen har frihet att utforma en ordning. Det krävs i så fall att den ordningen uppfyller andra krav i kommunallagen som, exempelvis likställighetsprincipen (2 kap 3 kommunallagen). Denna tolkning har stöd i underrättspraxis och undertecknad har inte funnit något som talar emot den tolkning som förvaltningsrätten i Malmö gjort, i praxis eller förarbeten. 3. Den kommunala likställighetsprincipen Av 2 kap 3 kommunallagen framgår att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Av förarbeten till bestämmelsen framgår att likställighetsprincipen innebär att medlemmar eller grupper av medlemmar i samma situation ska behandlas lika. Särbehandling får endast ske på saklig och objektiv grund. Det krävs således att kommuner och landsting iakttar objektivitet och rättvisa i sin behandling av medlemmarna. Likställighetsprincipen gäller alltså bara gentemot kommunens eller landstingets egna medlemmar. Dessutom krävs det för att principen ska tillämpas att kom-
6/8 munen eller landstinget är i kontakt med sina medlemmar just i deras egenskap av medlemmar. 2 Principens kärna är att kommunmedlemmar som är i samma situation ska behandlas lika. Det krävs rationella skäl eller sakliga överväganden för att kommunmedlemmar ska få behandlas olika. Kommunen och landstinget får inte bete sig godtyckligt mot kommunmedlemmarna. I praktiken innebär detta att den kommunala verksamheten, särskilt när den direkt berör enskilda kommunmedlemmar, bör vara systematisk och dessutom att systematiken ska kunna betecknas som rättvis. 3 I det mål som behandlades av förvaltningsrätten i Malmö och som redogjorts för ovan invände klaganden att den ordning som då infördes i Lund stred mot likställighetsprincipen, eftersom det krävdes att 100 personer stödde förslaget för att det skulle lämnas vidare för handläggning. Det konstateras att Strängnäs ställt ett lägre krav (30 personer) samt att förvaltningsrätten i tidigare avgörande fann att kravet inte stred mot likabehandlingsprincipen. Inte heller undertecknad ser på vilket sätt det kravet skulle strida mot likabehandlingsprincipen. Kravet är tänkt att tillämpas lika i förhållande till alla kommuninvånare och bärs upp av rationella skäl. En ordning som däremot presumtivt kan ifrågasättas utifrån likställighetsprincipen är skrivningen i arbetsordningen om att förslaget måste väckas på kommunens webbplats. I Lund kunde den som ville väcka förslag fick inkomma med fysiskt brev eller meddelande via webben, till kommunen, som sedan ombesörjde att förslaget lades ut på kommunens webbplats. Frågan om ett krav på datavana prövades alltså inte i det fallet. 4. Förvaltningslagen, OSL och GDPR Ordningen för medborgarförslag och med e-förslag bedöms inte behöva hanteras på olika sätt i förhållande till övrig offentligrättslig lagstiftning som förvaltningslagen (2017:900), offentlighets- och sekretesslagstiftningen (2009:400) eller EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Oavsett vilken ordning man väljer behöver de dock behandlas på ett sätt så att förvaltningen har möjlighet att fullgöra sin skyldighet att diarieföra inkomna handlingar, granska dem före publicering och i övrigt behandla dem i enlighet med nyssnämnda lagstiftningar. Beträffande dataskyddalagstiftningen kan det konstateras att e-förslag visserligen läggs ut på kommunens webbplats, men inte heller en framställare av medborgarförslag har kunnat vara anonym och även i de fallen läggs uppgifter ut på den kommunala anslagstavlan som ligger på kommunens webbplats. Det 2 Prop. 2016/17:171 sida 300. 3 Zeteos kommentar till kommunallagen, 2019-04-12
7/8 bedöms dock nödvändigt att se över hur personuppgifter läggs ut på webbplatsen och vilken information som lämnas till den registrerade samt vilken rättslig grund som används vid kommunens behandling av personuppgifterna. Detta bör ske som ett led i översynen av övriga rutiner angående kommunens hantering av personuppgiftsbehandling. Behovet finns oavsett om man behåller båda ordningarna eller ersätter den ena ordningen med den andra. Det kan konstateras att ordningen med e-förslag blir enklare att hantera utifrån de nyssnämnda lagstiftningarna om man ändrar skrivningen i kommunfullmäktiges arbetsordning 25 så att e-förslag och uppgift om att man önskar stödja ett e-förslag - ges in till förvaltningen. Detta eftersom det då blir tydligt när det inkommit en inkommen handling, som sedan ska behandlas utifrån befintlig lagstiftning. 5. Avslutande slutsatser Undertecknad har fått i uppdrag att utreda kommunens möjlighet ersätta regleringen i kommunfullmäktiges arbetsordning angående medborgarförslag, med E- förslag. Det har bedömts att det inte finns några rättsliga hinder mot att besluta att Strängnäs kommun inte längre ska tillämpa bestämmelsen om medborgarförslag i 8 kap 1 kommunallagen. Det är frivilligt för en kommun att tillämpa den bestämmelsen, vilket följer av lagtextens ordalydelse, förarbeten och underrättspraxis. Det finns inte heller några rättsliga hinder mot att man inför en ordning med e- förslag, eftersom det saknas regler i kommunallagen som hindrar införandet. Utifrån Strängnäs kommuns upplägg går de båda ordningarna inte heller att likställa exakt. Möjligheten att väcka och stödja e-förslag i Strängnäs omfattar både kommunmedborgare och icke-kommunmedborgare. Ordningen med e-förslag är därmed inte en ny ordning för medborgarförslag, utan en egen form för utveckling av lokaldemokrati, som kommunallagens bestämmelser inte bedöms hindra. Om Strängnäs kommun tar bort möjligheten att använda sig av medborgarförslag och ersätter den med e-förslag får möjligheten att framställa e-förslag samtidigt en större självständig betydelse för kommuninvånarna. Det är därför befogat med en kontroll av att övriga krav i kommunallagen, då främst likställighetsprincipen, tillgodoses genom möjligheten att framställa e-förslag. Det kan behöva beaktas säkerställas att även kommuninvånare som saknar datavana kan använda sig av ordningen. Om kommunfullmäktige ändå skulle anse att ordningen med medborgarförslag ska finnas kvar behöver den paragraf i fullmäktiges arbetsordning som reglerar frågan ändras, eftersom Strängnäs kommuns nuvarande ordning för medborgar-
8/8 förslag inte uppfyller kraven i lag. Möjligheten att initiera dem omfattar utifrån skrivningen i kommunfullmäktiges arbetsordning en för snäv krets, i förhållande till nuvarande lydelse av 8 kap 1 kommunallagen. Maria Knutsson Kommunjurist
TJÄNSTEUTLÅTANDE /Kansliavdelningen/ Handläggare Maria Knutsson /0152-291 39/ /Kommunstyrelsen/ Dnr KS/2019:257-037 2019-04-18 1/2 Angående medborgarförslag och e-förslag Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att 1. Lägga bilagd utredning angående medborgförslag och e-förslag till handlingarna. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2019-02-25, 9 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda om det är juridiskt möjligt att helt digitalisera medborgarförslagen till kommunfullmäktige på så sätt att kommunen endast använder sig av den nuvarande digitala möjligheten E-förslag och inte på sådant sätt som regleras i kommunallagen. Utredningen ska redovisas till kommunfullmäktige senast i augusti 2019. En utredning angående möjligheten att enbart användas sig av den digitala möjligheten e-förslag istället för att använda sig av medborgarförslag och e- förslag har slutförts. Slutsatsen av utredningen är att det är juridiskt möjligt att ta bort ordningen för medborgarförslag och bara behålla regleringen kring e-förslag. Slutsatsen har också stöd i underrättspraxis. Ordningen för medborgarförslag i kommunallagen är frivillig och på att det inte finns bestämmelser som förbjuder kommunen att införa en ordning för e-förslag, som ger medborgare möjlighet att initiera förslag i fullmäktige eller nämnder, så länge övriga bestämmelser i kommunallagen följs. Om kommunen i en framtid enbart skulle ha ordningen e-förslag skulle förslagsformen dock få en större självständig betydelse. Det skulle därför behöva säkerställas att ordningen överensstämmer med övriga bestämmelser i kommunallagen. Den kommunalrättsliga princip som det i första hand skulle bli aktuellt att pröva om ordningen med e-förslag lever upp till är likabehandlingsprincipen. Den ordning Strängnäs kommun har för e-förslag har inte bedömts strida mot principen. Det skulle dock i sammanhanget vara lämpligt att se över regleringen av e-förslag i kommunfullmäktiges arbetsordning, så att möjligheten att använda sig av förslagsformen inte kräver datavana och så att formerna kring hanteringen är tydlig för den som vill ge in ett förslag. Det bedöms också lämpligt att i så fall se över formerna och anpassa behandlingen till övrig förvaltningsrättslig Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
2/2 lagstiftning som tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen samt dataskyddslagstiftningen mm. Det konstaterades samtidigt i utredningen att kommunens ordning för medborgarförslag, inte uppfyller dagens krav i kommunallagen, vilket den behöver göra så länge det finns en ordning för medborgarförslag. Rätten att framställa förslagen omfattar en något för snäv krets, enligt kommunfullmäktiges arbetsordning. En översyn av detta har dock bedömts kunna vänta. I förhållande till inkomna förslag behöver ordningen i kommunallagen dock tillämpas. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför att förslag från medborgare till kommunen blir tillgängliga för andra medborgare på ett sätt som avser att fördjupa den lokala demokratin. Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Protokollsutdrag, kommunfullmäktige 2019-02-25, 9 Skrivelse, Utredning angående medborgarförslag och e-förslag, 2019-04-13 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Jennie Enström Kanslichef Maria Knutsson Kommunjurist