Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22



Relevanta dokument
Folkhälsoenkät Ung En enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Folkhälsoenkät Ung En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö

Folkhälsoenkät Ung En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö

Folkhälsoenkät Ung En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Enkätbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

Ungdomars drogvanor En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004

Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Drogvaneundersökning 2019

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Folkhälsoenkät Ung Ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor i Jönköpings län

Drogvaneundersökning 2015

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Drogvaneundersökning 2018

Drogvaneundersökning Ånge kommun

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

årskurs Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Skolelevers drogvanor 2007

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Ungdomars drogvanor i år 9, 2009

Drogvaneundersökning 2017

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning 2018

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Ungdomars drogvanor 2011

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet Västernorrlands län

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

DROGVANOR BLAND UNGDOMAR - CAN- UNDERSÖKNINGEN 2019

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Ungdomars drogvanor 2016

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning Ånge kommun

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Svenska elevers drogvanor

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

Drogvaneundersökning 2016

Drogvaneundersökning 2016

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Drogvaneundersökning år

Livsstilsstudien rapport

Om alla vuxna i din kommun blir överens om att ingen ska dricka alkohol innan man är 18 år är problemet med ungdomsfylleri i princip redan löst!

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Drogvaneundersökning 2007

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

KOMMUNJÄMFÖRELSER. DROGVANEUNDERSÖKNING 2018 Gymnasiet åk 1

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Drogvaneundersökning 2017

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvaneundersökning 2014

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Transkript:

Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1

Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29 Föräldrar inställning... Skola... 31 Sexuell hälsa... 33 Matvanor... 36 Fysisk aktivitet och sömn... 38 Syn på nuet och framtiden... 41 2

Diagramförteckning Diagram 1: Andel elever i årskurs 9, som mår allmänt bra eller mycket bra... 5 Diagram 2: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av huvudvärk ungefär en gång i veckan eller oftare... 6 Diagram 3: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av ont i magen ungefär en gång i veckan eller oftare... 6 Diagram 4: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare... 7 Diagram 5: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare... 7 Diagram 6: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av irritation eller dåligt humör ungefär en gång i veckan eller oftare... 8 Diagram 7: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av nervositet ungefär en gång i veckan eller oftare... 8 Diagram 8: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av stress ungefär en gång i veckan eller oftare... 9 Diagram 9: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär att somna ungefär en gång i veckan eller oftare... 9 Diagram : Andel elever i årskurs 9, som använder receptfria läkemedel några gånger per vecka eller oftare... Diagram 11: Andel elever i årskurs 9, som använt läkemedel mot insomningsproblem den senaste månaden... Diagram 12: Andel elever i årskurs 9, som använt läkemedel mot nervositet den senaste månaden... 11 Diagram 13: Andel elever i årskurs 9, som röker (länet och riket över tid)... 12 Diagram 14: Andel elever i årskurs 9, som röker... 13 Diagram 15: Andel elever i årskurs 9, som regelbundet röker (länet och riket över tid)... 13 Diagram 16: Andel elever i årskurs 9, som snusar (länet och riket över tid)... 14 Diagram 17: Andel elever i årskurs 9, som snusar... 14 Diagram 18: Andel elever i årskurs 9, som regelbundet snusar (länet och riket över tid)... 15 Diagram 19: Andel elever i årskurs 9, som använder tobak... 16 Diagram : Andel elever i årskurs 9, som rökt vattenpipa... 17 Diagram 21a: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, pojkar i årskurs 9 (n=46)... 17 Diagram 21b: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, flickor i årskurs 9 (n=467)... 17 Diagram 22a: Åldersfördelning debutålder för snus, pojkar i årskurs 9 (n=456)... 18 Diagram 22b: Åldersfördelning debutålder för snus, flickor i årskurs 9 (n=19)... 18 Diagram 23a: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, pojkar i årskurs 9 (n=6)... 18 Diagram 23b: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, flickor i årskurs 9 (n=252)... 18 Diagram 24: Andel elever i årskurs 9, som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna (länet och riket över tid)... 19 Diagram 25: Andel elever i årskurs 9, som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna... 19 Diagram 26: Andel elever i årskurs 9, som konsumerar alkohol regelbundet (länet över tid)... Diagram 27: Andel elever i årskurs 9, som intensivkonsumerar alkohol (länet och riket över tid)... Diagram 28: Andel elever i årskurs 9, som konsumerar alkohol regelbundet (av alkoholkonsumenter)... 21 Diagram 29: Andel elever i årskurs 9, som intensivkonsumerar alkohol (av alkoholkonsumenter)... 21 Diagram : Andel elever i årskurs 9, som någon gång druckit sig berusad (länet och riket över tid)... 22 Diagram 31: Andel elever i årskurs 9, som någon gång druckit sig berusad (av alkoholkonsumenter)... 22 Diagram 32: Antal elever i årskurs 9, hur de vanligtvis får tag på alkohol (flervalsfråga)... 24 Diagram 33a: Andel pojkar i årskurs 9, hur de upplever tillgängligheten av alkohol... 25 Diagram 33b: Andel flickor i årskurs 9, hur de upplever tillgängligheten av alkohol... 25 Diagram 34a: Åldersfördelning debutålder för alkoholkonsumtion, pojkar i årskurs 9 (n=765)... 26 Diagram 34b: Åldersfördelning debutålder för alkoholkonsumtion, flickor i årskurs 9 (n=781)... 26 Diagram 35a: Åldersfördelning debutålder för berusningsdrickande, pojkar i årskurs 9 (n=338)... 26 Diagram 35b: Åldersfördelning debutålder för berusningsdrickande, flickor i årskurs 9 (n=412)... 26 Diagram 36: Andel elever i årskurs 9, som blivit erbjuden att få eller köpa narkotika... 27 Diagram 37a: Antal gånger elever i årskurs 9 har använt hasch/marijuana av narkotikaanvändare (n=78)... 28 Diagram 37b: Antal gånger elever i årskurs 9 har använt narkotika annan än hasch/marijuana av narkotikaanvändare (n=6)... 28 Diagram 38: Antal elever i årskurs 9, hur de vanligtvis får tag på narkotika (flervalsfråga)... 29 Diagram 39a: Andel pojkar i årskurs 9, föräldrarnas inställning till alkohol, narkotika och tobak... Diagram 39b: Andel flickor i årskurs 9, föräldrarnas inställning till alkohol, narkotika och tobak... Diagram : Andel elever i årskurs 9, som trivs bra eller mycket bra i skolan... 31 Diagram 41: Andel elever i årskurs 9, som oftast eller alltid känner sig trygg i skolan... 31 Diagram 42: Andel elever i årskurs 9, som i någon omfattning skolkar... 32 Diagram 43: Antal elever i årskurs 9, som tycker sig behöva mer kunskap (flervalsfråga)... 33 Diagram 44a: Andel pojkar i årskurs 9, vilken utsträckning påverkar nedanstående pojkars syn på sin sexualitet... 34 Diagram 44b: Andel flickor i årskurs 9, vilken utsträckning påverkar nedanstående flickors syn på sin sexualitet... 34 Diagram 45: Andel elever i årskurs 9, som någon gång besökt ungdomsmottagning/barnmorska... 35 Diagram 46: Andel elever i årskurs 9, som äter frukost varje vardag... 36 Diagram 47: Andel elever i årskurs 9, som äter frukost båda helgdagarna... 36 Diagram 48: Andel elever i årskurs 9, som vanligtvis skolmaten varje dag... 37 Diagram 49: Andel elever i årskurs 9, som vanligtvis middag/kvällsmat varje dag... 37 Diagram : Andel elever i årskurs 9, som går eller cyklar en timme eller mer per dag, minst 4-6 ggr per vecka... 38 Diagram 51: Andel elever i årskurs 9, som tränar minst minuter 2-3 ggr per vecka eller mer... 38 3

Diagram 52: Andel elever i årskurs 9, som har mer än 2 s tid vid skärm per vardag... 39 Diagram 53: Andel elever i årskurs 9, som har mer än 2 s tid vid skärm per helgdag... 39 Diagram 54a: Andel pojkar i årskurs 9, fördelning s sömn per vardag... Diagram 54b: Andel flickor i årskurs 9, fördelning s sömn per vardag... Diagram 55a: Andel pojkar i årskurs 9, fördelning s sömn per helgdag... Diagram 55b: Andel flickor i årskurs 9, fördelning s sömn per helgdag... Diagram 56: Andel elever i årskurs 9, som trivs bra eller mycket bra med livet just nu... 41 Diagram 57: Andel elever i årskurs 9, som ser bra eller mycket bra på framtiden... 41 4

Procent Resultat Resultatredovisningen omfattar undersökningens kärnfrågor, som är frågor kring drogvanor, samt några av de övriga frågorna som rapporten utökats med. I rapporten presenteras enbart resultaten från årskurs nio. De resultat som inte presenteras i denna rapport kommer att göras tillgängliga via en separat rapport innehållandes tabeller. I den löpande texten sätts länsresultaten i fokus, dock belyses även kommuner vars resultat utmärker sig i jämförelse med länet. Om inget annat anges, har samtliga elever givits möjlighet att svara på frågan och andelar är av totala antalet pojkar eller flickor efter att det partiella bortfallet exkluderats. Hälsa och läkemedel I detta avsnitt presenteras hur eleverna i årskurs nio upplever sin allmänna hälsa samt frågor som behandlar olika självskattade hälsobesvär. Avsnittet innefattar även frågor kring elevernas läkemedelsanvändning. Allmän hälsa I diagram 1 redovisas andelen som angivit bra eller mycket bra på frågan Hur mår du rent allmänt?. Genomgående i länet gäller att eleverna oavsett kön upplever att de mår allmänt bra. För länet totalt har 91,3 och 86,4 procent av pojkar respektive flickor angivit att de mår allmänt bra. I Nässjö och Sävsjö är det en större andel flickor jämfört med pojkar, i Eksjö och Vaggeryd är det ungefär lika stor andel pojkar som flickor. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p=,2). Diagram 1: Andel elever i årskurs 9, som mår allmänt bra eller mycket bra 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Vidare besvarade eleverna i årskurs nio, vilken utsträckning de upplever olika hälsobesvär, såsom värk, stress och sömnsvårigheter. Här redovisas andelen som svarat att de har besvär ungefär en gång i veckan eller oftare. 5

Procent Procent Besvär av huvudvärk Andelen pojkar och flickor i länet som upplever besvär av huvudvärk är 22,7 respektive 39,1 procent. Av diagram 2 framgår att det bara är i Aneby där andelen pojkar är större än andelen flickor, vilka upplever besvär av huvudvärk. I Mullsjö är andelarna lika stora och i Gislaved är skillnaden i procentenheter störst mellan könen (34,1). I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 2: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av huvudvärk ungefär en gång i veckan eller oftare 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Besvär av ont i magen I länet är det 12,8 och 19, procent av pojkarna respektive flickorna som har ont i magen (ej mensvärk) ungefär en gång i veckan eller oftare. Diagram 3 visar att i Värnamo är andelen pojkar och flickor omkring den samma och i Gnosjö, Habo och Mullsjö är det en större andel pojkar som angivit att de upplever besvär av magont. De största skillnaderna i procentenheter mellan könen finns i Mullsjö (26,7) och Vaggeryd (,). I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 3: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av ont i magen ungefär en gång i veckan eller oftare 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 6

Procent Procent Besvär av ont i ryggen I diagram 4 framgår att i länet är det 19,4 och 22,2 procent av pojkar respektive flickor som upplever besvär av att ha ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare. I kommunerna Aneby, Gislaved, Vaggeryd och Vetlanda är det en större andel pojkar med besvär av ont i ryggen. I Aneby och Gnosjö skiljer det ungefär 14 procentenheter mellan könen och i Nässjö och Sävsjö är skillnaden omkring procentenheter. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,76). Diagram 4: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Besvär av att känt sig nere I länet är andelen pojkar och flickor som känt sig nere ungefär en gång i veckan eller oftare 17,9 respektive 36,9 procent. Enligt diagram 5 har kommunerna ett liknande resultat som länet totalt, endast i Mullsjö är andelen pojkar större än för flickor. Den största skillnaden mellan könen finns i Gnosjö, med 38, procentenheter. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 5: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 7

Procent Procent Besvär av irritation eller dåligt humör I länet är det 45,7 och 58,9 procent av pojkar respektive flickor som varit irriterad eller på dåligt humör ungefär en gång i veckan eller oftare, presenteras i diagram 6. Som för frågan om respondenten känt sig nere, återspeglar kommunerna länets resultat och där endast andelen pojkar är större i Mullsjö. Det är dock vanligare att eleverna känner sig irriterad eller är på dåligt humör än att de känner sig nere. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 6: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av irritation eller dåligt humör ungefär en gång i veckan eller oftare 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Besvär av nervositet Andelen pojkar och flickor i länet som upplever att de känner sig nervös ungefär en gång i veckan eller oftare är 28,7 respektive 42,7 procent. I diagram 7 framgår att flickor står för den största andelen i samtliga kommuner. Tranås, Nässjö och Aneby finns den största skillnaden mellan könen sett till procentenheter, Tranås (28,1), Nässjö (26,) och Aneby (25,4). I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 7: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av nervositet ungefär en gång i veckan eller oftare 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 8

Procent Procent Besvär av stress Det är vanligare att eleverna känner sig stressade än att de upplever sig nervös. I Länet är andelen pojkar och flickor som känner sig stressad ungefär en gång i veckan eller oftare,,4 respektive 64,4 procent. I Mullsjö är det ungefär lika stor andel pojkar som flickor som känner stress. Diagram 8 visar att för övriga kommuner liknar de länet totalt i andelen pojkar och flickor som upplever stress. I Aneby och Nässjö återfinns de största skillnaderna mellan könen, 38,3 respektive 33,9 procentenheter. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 8: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär av stress ungefär en gång i veckan eller oftare 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Besvär att somna I diagram 9 framgår att i länet är andelen pojkar och flickor som haft svårt att somna ungefär en gång i veckan eller oftare, 33,3 respektive 41,9 procent. I Aneby, Habo och Nässjö är andelen pojkar större än för flickor. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 9: Andel elever i årskurs 9, som upplever besvär att somna ungefär en gång i veckan eller oftare 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 9

Procent Procent Läkemedelsanvändning Andelen pojkar och flickor som använder receptfria läkemedel några gånger per vecka eller oftare är 7, respektive 14,4 procent. I länet är pojkarnas andel följaktligen hälften så stor mot flickornas. I diagram går det att utläsa att i Mullsjö och Nässjö är andelen pojkar som använder läkemedel större än andelen flickor. Den största skillnaden mellan könen finns i Vaggeryd, där 3,2 procent av pojkarna och 26, procent av flickorna använder läkemedel regelbundet. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram : Andel elever i årskurs 9, som använder receptfria läkemedel några gånger per vecka eller oftare 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Läkemedel mot problem med att somna I länet är det 8,2 procent av pojkar och 9,5 procent av flickor som den senaste månaden använt läkemedel för att de haft svårt att somna. För denna typ av läkemedel finns inge märkbar skillnad mellan könen, vilket framgår av diagram 11. I fem av kommunerna är andelen pojkar större än andelen flickor. Den största skillnaden finns i Vaggeryd med 9, procentenheter större andel pojkar och Aneby är andel flickor 7,4 procentenheter större. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,265). Diagram 11: Andel elever i årskurs 9, som använt läkemedel mot insomningsproblem den senaste månaden 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet

Procent Läkemedel mot nervositet Som för användning av läkemedel mot sömnsvårigheter finns det heller ingen tydlig skillnad mellan könen när det gäller användning av läkemedel mot nervositet. I länet är andelen pojkar och flickor som använt läkemedel mot nervositet den senaste månaden 8,4 respektive,2 procent. I Vetlanda är andelen pojkar och flickor omkring den samma. Vidare framgår av diagram 12 att Aneby, Gislaved, Gnosjö, Jönköping och Tranås har en större andel flickor. Den största skillnaden mellan könen finns i Aneby, där andelen pojkar är 4,5 procent och andelen flickor som använt läkemedel mot nervositet är 21,2 procent. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,116). Diagram 12: Andel elever i årskurs 9, som använt läkemedel mot nervositet den senaste månaden 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Läkemedel i berusningssyfte I länet är det 2,7 och 3,8 procent av pojkar respektive flickor som någon gång använt läkemedel i berusningssyfte. I Habo har ingen svarat att de använt läkemedel i berusningssyfte. Samma gäller flickor i Aneby, Mullsjö och Sävsjö. Samt pojkar i Gnosjö. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,113). Sammanfattande Hälsa och läkemedel För länet gäller att det är en signifikant större andel pojkar som svarat att de mår allmänt bra eller mycket bra. På följande frågor om eleverna har upplevt olika hälsobesvär, ungefär en gång i veckan eller oftare, så är det signifikant större andel flickor för alla besvär (dock inte ont i ryggen) 11

Procent Tobak I detta avsnitt redovisas tobaksanvändningen bland eleverna i årskurs nio, vilket innefattar cigaretter, snus och vattenpipa. Här ges även en bild av det totala tobaksanvändandet, där cigaretter och snus är sammanslaget. Rökare I länet är det 11,7 procent rökare 1 bland pojkar och 14,8 procent av flickor. I diagram 13 framgår att från 5 har andelen rökare ökat för pojkar fram till 9, men till 11 har det gått ner och nästan till den andel som var uppmättes 5. Observera att procentaxeln i diagram 13 sträcker sig till procent. År 7 var det ungefär lika stor andel pojkar som flickor som rökte i länet, men efter och före 7 har det varit en större andel flickor som rökt. Dock har inte andelen varit så låg för flickor som i denna undersökning. I jämförelse med riket 2 så ligger länet i genomsnitt 6,8 procentenheter under för pojkar och 12,5 procentenheter under för flickor. Vilket gäller för de fyra åren 5, 7, 9 och 11. Diagram 13: Andel elever i årskurs 9, som röker (länet och riket över tid) 5 7 9 11 År Riket Riket Länet Länet I diagram 14 framgår det att flera kommuner har en större andel pojkar som röker. Detta i motsats till både hur det ser ut i länet totalt och för riket. I dessa kommuner är flickors procentsatser omkring hälften så stora mot pojkars. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p=,2). 1 Rökare är den som svarat något av Ja -alternativen i enkäten, vilka är: Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest och Ja, men bara ibland 2 Henriksson C, Leifman H (11). Skolelevers drogvanor 11. Rapportserie nr 129. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm 12

Procent Procent Diagram 14: Andel elever i årskurs 9, som röker 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket Regelbundna rökare Med regelbundna rökare menas de som svarar att de röker dagligen eller nästan varje dag. Regelbundna rökare håller sig på en jämn nivå dock går det att utläsa i diagram 15 att i årets undersökning uppmäts den lägsta andelen regelbundna rökare i länet för båda könen av de fyra mättillfällena. Länet följer i stort sett rikets 3 utveckling, men där länets pojkar avviker från 9 till 11. Mellan dessa undersökningar sjunker andelen regelbundna rökare bland pojkar med 4 procentenheter (7,8 procent 9, 3,8 procent 11). Det är också den största förändringen mellan två angränsande undersökningar, detta sett till båda könen. Observera att procentaxeln i diagram 15 sträcker sig till procent. Diagram 15: Andel elever i årskurs 9, som regelbundet röker (länet och riket över tid) 5 7 9 11 År Riket Riket Länet Länet I länet har 155 pojkar och 1 flickor svarat att de röker. Av de som röker är det 32,9 och 38,8 procent av pojkar respektive flickor som regelbundet röker. Genom att det i flera kommuner är ett lågt antal elever som röker, så blir det missvisande att redovisa t.ex. andelen regelbundna rökare av två rökare. Resultaten finns medtagna i tabellbilagan. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,268). 3 Henriksson C, Leifman H (11). Skolelevers drogvanor 11. Rapportserie nr 129. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm 13

Procent Procent Snusare I denna undersökning som för tidigare undersökningar är det fler pojkar än flickor som snusar 4. s andel ligger i genomsnitt 12 procentenheter högre än hos flickor. Vilket gäller för såväl länet som för riket 5. Det som framgår av diagram 16 är att andelen snusare har sjunkit över tid och resultatet för länet ligger nära det för riket. För 11 i länet är det 11 procent snusade pojkar och 1,8 procent av flickorna. Observera att procentaxeln i diagram 16 sträcker sig till procent. Diagram 16: Andel elever i årskurs 9, som snusar (länet och riket över tid) 5 7 9 11 År Riket Riket Länet Länet I diagram 17 presenteras andelen pojkar och flickor som snusar. Diagrammet bekräftar att snusning är valigast bland pojkar och i sju kommuner har ingen flicka angivit att de snusar. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p<,1). Diagram 17: Andel elever i årskurs 9, som snusar 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket 4 Snusare är den som svarat något av Ja -alternativen i enkäten, vilka är: Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest och Ja, men bara ibland 5 Henriksson C, Leifman H (11). Skolelevers drogvanor 11. Rapportserie nr 129. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm 14

Procent Regelbundna snusare Regelbunden snusare är den elev som svarat att han eller hon snusar dagligen eller nästan varje dag. För regelbundna snusare finns en liknande trend som för snusare. År 11 är det 6,2 procent pojkar som regelbundet snusade och motsvarande för flickor är,5 procent. I länet betyder det att både pojkar och flickor som är regelbundna snusare halverats från 5, sett i procentenheter. År 5 låg procentsatserna på 13,1 och 1,1 för pojkar respektive flickor. Observera att procentaxeln i diagram 18 sträcker sig till procent. Diagram 18: Andel elever i årskurs 9, som regelbundet snusar (länet och riket över tid) 5 7 9 11 År Riket Riket Länet Länet Andelen som regelbundet snusar av de som svarat att de snusar. I länet är det något fler än hälften av snusande pojkar (56 procent) som regelbundet snusar, för flickor är det 29 procent. I kommunerna Aneby, Eksjö, Mullsjö och Sävsjö är det ingen som svarat att de är snusar regelbundet. Det återfinns endast regelbundet snusande flickor i kommunerna Gnosjö, Jönköping och Vetlanda. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p=,26). 15

Procent Tobaksanvändare När tobak redovisas uppdelat på rökning och snusning visar resultaten ofta att rökning är vanligare bland flickor och snusning är vanligare hos pojkar. Därför är det intressant att studera det totala tobaksanvändandet. Tobaksanvändande omfattar är en respondent som använder cigaretter och/eller snus. För länet är det 16,8 och 15,1 procent av pojkarna respektive flickorna som använder tobak. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,245). Diagram 19: Andel elever i årskurs 9, som använder tobak 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket Aneby och Sävsjö har inga regelbundna tobaksanvändare. I Eksjö finns inga regelbundna tobaksanvändare bland pojkar. I länet är det 53,2 och 39,2 procent av pojkar respektive flickor som regelbundet använder tobak bland tobaksanvändare. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p=,5). 16

Procent Vattenpipa I länet är det 23,7 procent av pojkarna som någon gång rökt vattenpipa, bland dem är det 63,3 procent som rökt vattenpipa minst en gång de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffror bland flickor är 19,2 procent som någon gång rökt vattenpipa och av dem har 66,8 procent rökt de senaste 12 månaderna. Länet visar på lägre andelar som röker vattenpipa i jämförelse med rikets resultat. För pojkar och flickor i länet så ligger de 16,3 respektive 18,8 procentenheter under rikets resultat. I länet finns det skillnad mellan andelarna (p=,4). Diagram : Andel elever i årskurs 9, som någon gång rökt vattenpipa 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket Debutålder cigaretter I diagram 21a-b framgår att i årskurs nio är det vanligast att pojkar och flickor använder cigaretter första gången när de är 14 år. Endast de som rökt cigaretter redovisas i diagrammen. Diagram 21a: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, pojkar i årskurs 9 (n=46) Diagram 21b: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, flickor i årskurs 9 (n=467) 15 år eller äldre 13% 11 år eller yngre 17% 15 år 17% 11 år eller yngre 14% 14 år 28% 13 år 22% 12 år % 14 år 34% 13 år 23% 12 år 12% 17

Debutålder snus Av diagram 22a-b framgår att även för snus gäller det att den vanligaste debutåldern är 14 år, för både pojkar och flickor i länet.endast de som använt snus redovisas i diagrammen. Diagram 22a: Åldersfördelning debutålder för snus, pojkar i årskurs 9 (n=456) Diagram 22b: Åldersfördelning debutålder för snus, flickor i årskurs 9 (n=19) 15 år eller äldre 19% 11 år eller yngre 14% 12 år 12% 15 år 21% 11 år eller yngre 12% 12 år 8% 14 år 33% 13 år 22% 14 år 39% 13 år % Debutålder vattenpipa Som för snus och cigaretter är också den vanligaste debutåldern för vattenpiperökning 14 år. Vilket framgår av diagram 23a-b gäller det för både pojkar och flickor i årskurs nio. Endast de som använt snus redovisas i diagrammen. Diagram 23a: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, pojkar i årskurs 9 (n=6) Diagram 23b: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, flickor i årskurs 9 (n=252) 15 år eller äldre 21% 11 år eller yngre 8% 12 år 14% 15 år eller äldre 22% 11 år eller yngre 9% 12 år 9% 14 år 36% 13 år 21% 14 år 42% 13 år 18% 18

Procent Procent Alkohol Alkoholkonsumenter Andelen alkoholkonsumenter i länet är i denna undersökning är 38 procent pojkar och procent flickor. Alkoholkonsument är den som svarat att han eller hon druckit alkohol någon gång de senaste 12 månaderna. Diagram 24 visar på den lägsta andelen för båda könen för dessa fyra undersökningar. CAN redovisar de lägsta andelarna alkoholkonsumenter i åk 9 sedan 1971 när undersökningen började. I övrigt följer länet utvecklingen i riket, men länets pojkar och flickor ligger i genomsnitt 13 respektive 17 procentenheter under rikets andel alkoholkonsumenter. Diagram 24: Andel elever i årskurs 9, som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna (länet och riket över tid) 9 8 7 6 5 7 9 11 År Riket Riket Länet Länet Enligt diagram 25 är det fem av länets kommuner där andelen pojkar som konsumerar alkohol är större än andelen flickor. De största skillnaderna i procentenheter (>) återfinns i Gnosjö, med en större andel flickor. I Habo och Vaggeryd med en större andel pojkar. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,235). Diagram 25: Andel elever i årskurs 9, som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket 19

Procent Procent Regelbundna alkoholkonsumenter och intensivkonsumenter För regelbundna alkoholkonsumenter och intensivkonsumenter uppmätes också de lägsta andelarna för de fyra undersökningarna. Regelbundna alkoholkonsumenter är de som svarat att de konsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare. Om respondenten svarat att denne konsumerat en i enkäten angiven mängd 6 alkohol vid ett och samma tillfälle någon gång i månaden eller oftare, intensivkonsumerar respondenten alkohol. Något som går att utläsa av diagrammen 26-27, är att år 5 så fanns det en större andel som intensivkonsumerade alkohol än den andel som regelbundet konsumerade alkohol, gäller för båda könen. I årets undersökning är det en motsatt relation, där regelbundna alkoholkonsumenter är,5 och 3,3 procentenheter större än för intensivkonsumerande pojkar respektive flickor. Observera att procentaxeln i diagram 26 och 27 sträcker sig till procent. Diagram 26: Andel elever i årskurs 9, som konsumerar alkohol regelbundet (länet över tid) 5 7 9 11 År Länet Länet Diagram 27: Andel elever i årskurs 9, som intensivkonsumerar alkohol (länet och riket över tid) 5 7 9 11 År Riket Riket Länet Länet 6 Minst en halv flaska sprit (18 cl)

Procent Procent I diagram 28 är det Aneby och Eksjö som har den största skillnaden mellan könen, omkring 46 procentenheters skillnad. I Aneby är det en större andel pojkar och i Eksjö en större andel flickor som regelbundet konsumerar alkohol, av de som konsumerat alkohol de senaste 12 månaderna. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,9). Diagram 28: Andel elever i årskurs 9, som konsumerar alkohol regelbundet (av alkoholkonsumenter) 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet I diagram 29 redovisas andelen som intensivkonsumerat alkohol bland de som konsumerat alkohol de senaste 12 månaderna. Den största skillnaden mellan könen finns i Mullsjö (52,7 procentenheter), där pojkar står för den större andelen (75 procent). I Mullsjö har 12 pojkar svarat på frågan, varav 9 svarat att de är intensivkonsument av alkohol. Av de nio pojkarna har fem svarat att de intensivkonsumerat Några gånger per år. Den föreliggande stora skillnaden i Mullsjö kan antas vara kopplat till underlaget, där varje svarande har stor påverkan på procentsatserna. I denna fråga har dock Aneby ett mindre underlag än Mullsjö. I länet finns ingen skillnad mellan andelarna (p=,76). Diagram 29: Andel elever i årskurs 9, som intensivkonsumerar alkohol (av alkoholkonsumenter) 9 8 7 6 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 21