SPÅRÄMNESGÖDSLING

Relevanta dokument
TourTurf Liquid Feed Special (FS)

Ecolan Agra ORGANIC

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Hitta rätt kvävegiva!

Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Plantuppdragning i KRAV-jordar Röbäcksdalen 2003

Sammanfattning. Inledning

Växternas inkomster och utgifter

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat

Gödslingsguiden. Grunden för medveten gödsling. Växande insikter

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

SLU EkoForsk. Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Ljus & Hydroponik. Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp

Bladgödsling till Grönsaker, Frukt och Bär Hvordan avdekke mangel? Lier Peter van Schie

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Snabbare etablering med argrow än med Wallco

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Återpackning med traktorhjul 2001

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling

Växtnäringssortiment. Säsongen 2016

Gödslingsguide

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Gödslingsförsök i matpotatisodling

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor

Söderåsens Bioenergi AB

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Effekt mineralfoder, konventionell produktion

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Novarbos ekologiska gödselmedel

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT

Gödsling med svavel och kalium till lusern

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Att sätta värde på kvalitet

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Mycket. grovfoder. Bete. Lite. grovfoder. Mycket grovfoder. Klövproblem. Stallkramp - högt Kalium i grovfoder. Lågt koppar (jord, vatten, foder)

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Laboratorier AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

vitafor HÄSTMINERALER

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar tillväxt i vårraps och stråsäd

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Betning mot kornets bladfläcksjuka

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

Fortsatt varierande kväveupptag

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Slamspridning på Åkermark

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Växtnäringssortiment. Säsongen 2019

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Transkript:

SPÅRÄMNESGÖDSLING Matias Rönnqvist Berner Ab Norrvalla

SPÅRÄMNEN TILL STRÅSÄD OCH ÅKERVÄXTER Stråsäd behöver makronäringsämnen (kg/ha) N, P, K, Ca, Mg, S C, H, O och mikronäringsämnen (g/ha) B, Mn, Cu, Zn, Fe, Mo, Na, Cl, Ni Vissa näringsämnen kan ges åt växterna för att användas av nyttomikrober och husdjur Co, Se Finlands jordarter är generellt sett fattiga på bor och växttillgängligt mangan Regionalt sett kan det finnas för lite zink i jorden Uppodlade gamla mossmarker kan ofta ha för lite koppar

BIOLOGI, MARKFYSIK, -KEMI OCH VÄXTFYSIOLOGI PÅVERKAR UPPTAGNINGEN AV SPÅRÄMNEN Växtens naturliga upptag sker via rötterna, men kan kompletteras med bladgödsling. Maalaji HHt Multavuus erm ph-arvo 5,4 Ca 1500 P 11 K 53 Mg 280 S 25 B 0,7 Cu 5,9 Mn 20 Zn 9,6 Markkarteringsresultaten ger en viss bild av jordens kapacitet att leverera spårämnen. Mangan kan inte flytta sig uppåt från ett äldre blad till ett yngre! Man kan inte förrådsgödsla mangan via bladen!

MANGAN SOM NÄRINGSÄMNE I växten är mangan oersättligt i t.ex. vissa enzym, i elektronöverföring i fotosyntesen och i fotolys. I Finlands åkrar finns lite mangan tillgängligt för växterna Bristsymptom förekommer ofta på stråsäd (havre är speciellt känsligt) och sockerbeta I grova jordarter med högt ph-värde förekommer oftare manganbrist Spårämnesbetning med EDTA-kelat är effektivt oberoende av markens beskaffenhet. En höjning av ph-värdet med en enhet minskar på manganets löslighet till en hundradel! Torka och porös jord förvärrar bristen > i svämkärrans körspår finns sällan manganbrist Mangan rör sig dåligt i växten > bristsymptom i unga växtdelar Upprepade gödslingar med mangan är effektivast eftersom mangan inte kan flyttas från äldre blad till unga. Därför kan man inte kan långtidsgödsla via bladen!!! För bladgödsling gäller följande: Mangankelat mest effektivt > mangannitrat/mangansulfat > mangankarbonat är minst effektivt vilket betyder att man måste mångdubbla ha-dosen av mangan för att uppnå samma gödslingseffekt

BESTÄMNING AV MANGANBRIST

NUTRINOSTICA MANGANMÄTARE PÅLITLIG MN-MÄTNING ÄVEN VID ANDRA BRISTER Control - Mn -Fe - Mg PEU=97 PEU=72 PEU=90 PEU=97 Sidsel B. Schmidt

1. Val av plantor HUR MÄTER MAN? 2. Mörker behandling >25 min 3. Mätning (2 sekunder)

KLASSIFICERING AV MANGAN BRIST Åtgärder PEU 95-100 Ingen brist Nej PEU 90 94 Liten brist Nej PEU 75 89 Anmärkningsvärd brist Ja PEU 60 74 Stark brist Ja PEU 40 59 Svår brist Ja PEU < 40 Mycket svår brist Omöjlig

Skörd (hkg ha -1 ) PEU VÄRDETS KORRELATION TILL SKÖRDEN 70 60 50 40 30 20 10 50 60 70 80 90 100 PEU Petersen et al. 2009

GÖDSELMEDEL GODKÄNDA I EKOLOGISK ODLING https://www.evira.fi/globalassets/yhteiset/luomu/lannoite-jatorjunta-aine/luomulannoiteluettelo-2018-3.pdf

GRANULERAT GÖDSELMEDEL OCH BIOTIT Greencare Pro Ca/Mg-näring Greencare Pro Kalciumnäring Greencare Pro Svavelnäring N P K Ca Mg S B Cu Fe Mn Mo Zn Yara Biotit 12 7,5 18 0,05 0,1 0,3 0,01 0,2 32 14 N P K Ca Mg S B Cu Fe Mn Mo Zn 5 7 10 80

BLADGÖDSELMEDEL GODKÄNDA I EKOLOGISK ODLING Produkt (g/l) Multiple Pro Lebosol Kupfer Lebosol Robustus Mangan 235 Jett N(NO3/ NH4/Urea) P K S Ca Mg B Cu Fe Mn Mo Zn 84 100 300 60 160 103 120 235 Aminosol 94 11 350

BEHANDLING AV UTSÄDE AV STRÅSÄD

TERIOS MN+ NÄRINGSINNEHÅLL (G/L) OCH NÄRINGSTILLFÖRSEL (G/HA) VID UTSÄDESMÄNGDEN 250 KG/HA I form av EDTA-kelat som är ph-stabilt Terios Mn+ g/l 150ml/100kg =0,375 l/ha N P K Ca Mg S B Cu Fe Mn Mo Zn 67 - - - - 10,0 2,68 20,1-40,1 1,34 13,4 25,1 - - - - 3,75 1 7,5-15 0,5 5 Dos: 150-200 ml/ 100 kg Maissin kasvinsuojelu PR39V43 Wuxal Terios Mn+ innehåller inte enbart mangan!!!

BLANDBARHET OCH BETNINGSJOBBET I betningsaggregatet kan man använda en eller två pumpar Skilda pumpar eller tankblandning av Terios Mn+ och betningsmedlet Kan inte blandas med Cedomon på grund av att det är oljebaserat -> gör eventuellt först en Terios behandling, låt utsädet mogna och behandla sedan med Cedomon (ej testat i praktiken!!!) Terios Mn+ påverkar inte bakterien negativt (testat av Lantmännen BioAgri Ab vintern 2018) Båda vätskorna skall vara minst rumstemperatur före användning Full dosering av båda preparaten Gör blandning för en dag Blanda om blandningen med jämna mellanrum Med skruvbetningsaggregat (Jussi) kan betningsresultatet bli ojämnare och utsädespartiet kan vara för fuktigt för att användas genast med en icke pneumatisk såmaskin> låt utsädespartiet mogna, gäller speciellt för havre Under vintern 2018 testas vid Aglukon mogningstiden på olika utsädespartier av korn och havre Tillsats av Terios Mn+ har inte ökat friktionen av ett fungicidbetat utsädesparti

FÖRSÖKSRESULTAT (GEP) VID VÄSTANKVARN 2016-2017 I KONVENTIONELL ODLING Ingå, Nyland, Finland, GPS: Lat 60.07632 Lon 23.88683

MARKKARTERINGSRESULTAT FÖRSÖKSÅKER VÄSTANKVARN 2016 Analysår 2015 Försöksår 2016 Jordart Mullhalt ph-värde Kalcium (Ca) Fosfor (P) Kalium (K) Magnesium (Mg) Mangan (Mn) Mjällera (MjL) Mullrik (6-12% organiskt material) 6,3 (god) 3365 mg/l (god) 8,2 mg/l (tillfredsställande) 186 mg/l (försvarlig) 202 mg/l (tillfredsställande) 6-9 (rätt dålig) Bördighetsklasser: Dålig, rätt dålig, försvarlig, tillfredsställande, god, hög, betänkligt hög. Extrahering med ammoniumacetat.

VÄSTANKVARN 2016 SPÅRÄMNESFÖRSÖK I HAVRE OBELIX 24.5 BBCH 00 Terios Mn+ 150 ml/100 kg 13.6 BBCH 20 Multiple 1l/ha 29.6 BBCH 37 Multiple 1l/ha Led Behandlat utsäde Vid ogräsbeh. Vid svampbehandl. Skörd kg/ha Relationstal Merskörd kg/ha Merskörd-tilläggskostn. =netto 1 - - - 5740 100 b 0 (138,- eur/tn) = 0,- 2 Terios Mn+ - - 6208 108,1 ab 468 65-6=59,- 3 Terios Mn+ Multiple - 6507 113,4 ab 767 106-14=92,- 4 Terios Mn+ Multiple Multiple 6650 115,8 a 910 126-22=104,- Gödsling vid sådd: Yara Mila Y1 330 kg/ha (N-P-K-S-B: 27-1,3-4-3,3-0,02) Multiple (g/l): Mn 330, Cu 110, Zn 84 och Mg 84

MARKKARTERINGSRESULTAT FÖRSÖKSÅKER VÄSTANKVARN 2017 Analysår 2017 Försöksår 2017 Jordart Mullhalt ph-värde Kalcium (Ca) Fosfor (P) Kalium (K) Magnesium (Mg) Mangan (Mn) Lerig finmo (lfmo) Mullhaltig (3-6% organiskt material) 5,7 (god) 1700 mg/l (god) 5,9 mg/l (tillfredsställande) 150 mg/l (försvarlig) 280 mg/l (tillfredsställande) 8,4 (rätt dålig) Bördighetsklasser: Dålig, rätt dålig, försvarlig, tillfredsställande, god, hög, betänkligt hög. Extrahering med ammoniumacetat.

VÄSTANKVARN 2017 SPÅRÄMNESFÖRSÖK I HAVRE BETTINA 23.5 BBCH 00 Terios Mn+ 150 ml/100 kg 21.6 BBCH 28 Multiple 1l/ha 3.7 BBCH 36 Multiple 1l/ha Led Behandlat utsäde Vid ogräsbeh. Vid svampbehandl. Skörd kg/ha Relationstal Merskörd kg/ha Merskörd-tilläggskostn. =netto 1 - - - 3443 100 0 (138,- eur/tn) = 0,- 2 Terios Mn+ - - 4082-118,6 639 88-6=82,- 3 Terios Mn+ Multiple - 4205-122,1 762 105-14=91,- 4 Terios Mn+ Multiple Multiple 4274-124,1 831 115-22=93,- Gödsling vid sådd: Yara Mila Y1 407 kg/ha (N-P-K-S-B: 27-1,3-4-3,3-0,02) Multiple (g/l): Mn 330, Cu 110, Zn 84 och Mg 84 *Regnmätaren kunde inte notera all nederbörd 8-9.6. Här visas korrigerad kurva.

SE(TT) OCH HÖR(T) 2016-2017 Goda försöksresultat trots stora regnmängder under försommarn 2016 och 2017 Signifikanta skillnader under 2016 Kolla utmatningen före sådd och gör vridprov Använd helst mognat utsädesparti i traditionella såmaskiner med mekanisk utmatningsvals för att undvika utmatningsproblem Inga problem i pneumatiska såmaskiner (Horsch och Köckerling)! Avlägsna eventuella galler i utsädesbehållaren på såmaskinen, eftersom dessa kan bromsa upp utmatningen av speciellt havre