CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity

Relevanta dokument
Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Tillväxt genom mer arbete

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Vart är konjunkturen på väg?

SVCA:s årsrapport 2013

Energi- och klimatpolitiken i EU

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Börstrender, räntor och konjunktur

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

Motivet finns att beställa i följande storlekar

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Drivkrafterna bakom trenderna i ekonomin kan analyseras med en produktionsfunktion

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Metod för beräkning av potentiella variabler

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Är billig tjänsteimport mer orättvis än billig varuimport? Lars Calmfors Siepsseminarium 13 november 2009

Entreprenörskap i välfärdsstaten

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

ANFÖRANDE. Produktivitet och penningpolitik. Inledning

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter.

INFLATIONSRAPPORT 2002:2

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

HIGH CAPACITY TRANSPORT GROSS WEIGHT DEVELOPMENT. Status, January 24, 2019

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLE- OBEROENDE FORDONS- FLOTTA I SVERIGE

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Att lära av Pisa-undersökningen

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Inledning om penningpolitiken

Börs- och konjunkturanalys

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Helena Svaleryd, 18 maj

Konjunkturinstitutets DSGE-modellprojekt. Erika Färnstrand Damsgaard. 28 november Forskningschef Konjunkturinstitutet

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Utsläpp av nya bilar i EU 2006

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Försättsblad Tentamen

Bioenergi Sveriges största energislag!

Regeringens vårproposition. Magdalena Andersson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Biogas som värdeskapare

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Näringslivets syn på FoU och innovationer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Total konsumtion av barrträvaror ca 300 miljoner m3/år

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.

TILLVÄXT PÅ SIKT. För det första är inte BNP ett perfekt mått på värdet av konsumtion.

RAPPORT Dnr TSL PROGNOS TRAFIKPROGNOS LUFTFART 1 (15)

Mötesplats Open Access april 2007

Dnr 2014:806

Transkript:

CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity Fredrik NG Andersson & Peter Karpestam (LUSEM)

Disposition A. Bakgrund B. Modell C. Resultat D. Implikationer för i. 2020 ii. 2050

Bakgrund Två inriktningar på CO 2 /tillväxtlitteraturen i. Environmental Kuznets curve ii. dekomponeringslitteraturen

Environmental Kuznets curve 1200 1000 800 CO2 600 400 200 0 0 500 1000 1500 2000 2500 BNP

Environmental Kuznets curve Teoretiska argument i. växande miljöfokus med högre BNP ii. strukturell omvandling av ekonomin Empiriskt stöd: i. varierar beroende på land ii. varierar över tiden

Dekomponeringslitteraturen Försöker analysera faktorerna bakom förhållandet mellan CO 2 och ekonomisk aktivitet. Empiriska resultat visar på relativt stora förändringar över tiden i alla tre komponenter.

Vårt papper Analyserar drivkrafterna bakom, energy intensity och carbon intensity. Skiljer på kort- och långsikt. Ersätter BNP (scale) med kapital och arbetskraft.

Vårt papper Kort- och långsikt Ekonomin har olika funktionssätt beroende på tidshorisont. * Andersson och Elger (2012): transportarbetet i Sverige * Andersson och Karpestam (2011): kortsiktiga CO 2 - fluktuationer * mfl

Vårt papper Scale representerar extensive tillväxt. Men BNP förändras pga både extensiva och intensiva faktorer 1. Kapital (extensiv): scale 2. Arbetskraft (extensive): scale 3. Total faktorproduktivitet (intensiv): energy intensity

Modell Baserat på ekonomisk teori modellerar vi: scale som en funktion av kapital och arbetskraft energy intensity som en funktion av TFP, andel godsproduktion, oljepriset och (gods-) transporter carbon intensity som en funktion av andel godsproduktion och oljepriset och (gods-) transporter

Data Paneldatamodell med 8 länder (inkl. Sverige) för perioden 1973-2007. Slutet på andra industriella revolutionen och första strukturcykeln under tredje industriella revolutionen. CO 2 -utsläpp data kommer från Carbon Dioxide Analysis Centre.

Sammanfattning av resultat Kortsikt: i. All tillväxt extensiv. ii. Små förändringar i energy intensity och carbon intensity iii. En normal konjunkturcykeln skapar fluktuationer i CO 2 på mellan +/- 4-5% per år. iv. En extrem konjunkturcykel skapar fluktuationer i CO 2 på mellan +/- 10% per år.

Sammanfattning av resultat Långsikt: i. scale: kapital (+) ii. energy intensity: TFP (-), andelen godsproduktion (+), oljepriset (-) iii. carbon intensity: andelen godsproduktion (-), oljepriset (-) MEN: oljepriset påverkar icke linjärt och med en 5 år lång lag. iv. inga tecken på strukturell förändring i de ekonomiska sambanden.

Average Yearly Contribution to Growth of CO 2 Emissions (endast signifikanta variabler) Scale Energy Intensity Carbon Intensity Total Capital Growth Share Goods Production Total Factor Productivity Growth Oil Price Unexplained Energy Intensity Share Goods Prod. Oil Price Unexplained Carbon Intensity CO 2 emissions Growth 1 2 3 4 5 6 7 8 1+2+3+4+5+ +6+7+8 Denmark 3.06% -0.22% -0.63% -0.51% -1.54% -0.54% 0.04% -0.14% -0.49% France 3.09% -0.22% -0.85% -0.51% -0.07% -0.52% 0.04% -1.63% -0.67% Italy 3.24% -0.13% -0.65% -0.51% -0.65% -0.30% 0.04% -0.09% 0.97% Netherlands 3.00% -0.17% -0.71% -0.51% -0.50% -0.41% 0.04% -0.31% 0.42% Spain 4.83% -0.10% -0.42% -0.51% -0.55% -0.24% 0.04% -0.39% 2.65% Sweden 2.21% 0.05% -1.21% -0.51% 0.33% 0.14% 0.04% -2.67% -1.61% United Kingdom 2.56% -0.38% -0.92% -0.51% -0.69% -0.90% 0.04% 0.32% -0.48% United States 3.87% -0.13% -1.30% -0.51% -1.00% -0.30% 0.04% -0.03% 0.64% Average 3.23% -0.16% -0.84% -0.51% -0.58% -0.38% 0.04% -0.62% 0.18% Standard dev. 0.81 0.12 0.30 0.00 0.56 0.30 0.00 1.01 1.30 Genomsnitt: Scale: +3.23% E. Int: -2.09% C. Int: -0.96%

Sverige Minskade utsläpp över perioden: i. kapitalet strejkade under 1970/1980-talen. ii. förändrade energikällor (kärnkraft) Om vi hade haft samma investeringstakt som Danmark hade våra utsläpp varit ca 30%- 35% högre.

Utblick 2020 (Sverige) Fallande TFP (strukturkris) ökade utsläpp Relativt högre investeringstakt ökade utsläpp Lågkonjunkturen kompenserar 5.00 4.00 Procent 3.00 2.00 1.00 0.00 1851 1866 1881 1896 1911 1926 1941 1956 1971 1986 2001 Sysselsättning Kapital TFP

Utblick 2050 (Sverige) Utmaningen är att bryta förhållandet mellan kapital och CO 2 i. Preliminära resultat visar stabilt förhållande från 1870- talet till 2010. ii. Insatser för att bryta sambandet kan få märkbar effekt tidigast 2030-2040. Oljepriset relativt liten effekt på energi intensiteten kraftigt ökat CO 2 -pris / skatt nödvändigt för att motverka effekten av kapital. Orealistiskt?

Utblick 2050 (Sverige) Fokus på energi källor lättaste/snabbaste vägen till 2050?