Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar



Relevanta dokument
Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder

Inspektion av röntgenverksamhet vid

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000.

Utredning av missöde med röntgenutrustning på Boliden Mineral AB:s anläggning i Aitik 29/11-1/

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

SSI Rapport 2007:06. Personalstråldoser inom vård, forskning och icke kärnteknisk industri i Sverige under Catarina Danestig Sjögren

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin;

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

För radiografering i öppet utrymme ska även följande bifogas:

Strålsäkerhet för strålande läkare

Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet

Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, NORM

CBCT - lagar, förordningar och författningar

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Strålskyddsorganisation för Region Kronoberg

Organisationsplan för strålskyddsverksamhet i Västra Götalandsregionen

Strålsäkerhetsmyndighetens beslut

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande efter inspektion

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning;

INFORMATION OM EGENKONTROLL

KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB

Plan för Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation

Inspektion - Lokala strålskyddsinstruktioner, Ringhals AB

Föreläggande avseende utbildning av nyanställda läkare och sjukhusfysiker

Ansökan enligt miljöbalken

1 Allmänt Strålskydd av befolkningen Strålskydd av arbetstagare Laboratorium typ C 4

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)

Bilaga K:1 Förslag till villkor

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

2 Ve r k s a m h e t s u t öva r e n s k a fö r s ä k r a s i g o m p e r s o n a l e n s. den ansvariga föreståndaren 8

Inbjudan för Bilkårister att delta som funktionärer i övning REFOX, september 2012

Rapport om strålskyddsinformation till patienter och anhöriga i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi

Miljöenhetens information om solarium

Institution/Avdelning. Prefekt/motsv. Underskrift, Prefekt /motsv för Inst/Avd/Enhet/Grupp. Namnförtydligande. Kontaktperson:

Föreläggande efter inspektion

Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd

STRÅLSKYDDSUTBILDNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Strålskyddslag (1988:220)

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

12 kap. Strålsäkerhet

Lunds universitets strålskyddsföreskrifter

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

De nya dosgränserna för ögats lins

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar

Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete

YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

SSM:s krav på ett renrum

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle

Föreläggande om program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador vid Clab

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen

Rätt handske. Rekommendationer för val av handskar för personalen inom landstingen i Dalarna, Sörmland, Västmanland samt Uppsala och Örebro län.

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Forskningsbidrag till lektortjänst inom interndosimetri

Dispens med tillhörande villkor

Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfall

Region Kronobergs organisationsplan för strålskydd

Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Strålskyddslag i sin lydelse (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda)

Föreläggande om åtgärder för Landstinget

EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Säkerhetsdatablad MINCON ENVIROSAFE RDO Utfärdat: Versionsnummer: 1 Omarbetad: -

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning

Joniserande strålning

ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OCH FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS

Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor.

REGLEMENTE FÖR PATIENTNÄMNDEN (Antaget av regionfullmäktige den 10 juni 2015, 105)

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

Till dig som ska vara handledare vid Arbetsplatsförlagt lärande, APL

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger

Finns det skriftliga rutiner över hur hantering av klagomål/incidencer ska gå till

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Manual Jourläkarschema Närhälsan V7 - Version 1.0

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS

Transkript:

Sid 1(8) Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser arbetstagarna kan förväntas erhålla genom sitt arbete, medan kategoriindelning av arbetsställen baseras på var arbetstagarna kan förväntas få sina stråldoser, men också på om radioaktiv kontaminering av betydelse kan spridas till omgivande utrymmen. Arbetsmiljön skall övervakas med avseende på strålning och stråldoser till personal skall mätas i tillräcklig utsträckning. I det följande anges riktlinjer för hur detta ska genomföras. 1. Kategoriindelning av personal Indelning av personal i kategori A eller B skall göras enligt SSMFS 2008:51 om den årliga effektiva dosen till arbetstagarna riskerar att överskrida 1 msv, om den årliga ekvivalenta dosen till ögats lins uppgår till 15 msv eller mer, eller om den årliga ekvivalenta dosen till extremiteter eller hud uppgår till 50 msv eller mer. Senare rön tyder på att ögonlinsens strålkänslighet är högre än vad man tidigare antagit och ICRP (Statement, 2011) anger dosgränsen 20 msv/år under 5 år eller 50 msv under enstaka år, medan ICRP tidigare (Publication 103, 2007) angett 150 msv/år. Det är därför ett rimligt antagande att 15 msv till ögats lins i stycket ovan kan komma att sänkas till storleksordningen 2 msv. Detta lägre värde skall användas. Här följer vägledning för kategoriindelning av personal. 1.1. Arbetstagare tillhörande kategori A Enligt SSMFS 2008:51 ska arbetstagare för vilka sannolikheten, inklusive sannolikheten för misstag eller olyckor, inte är försumbar att erhålla en årlig effektiv dos som överskrider 6 msv, alternativt en årlig ekvivalent dos till ögats lins som uppgår till 45 msv eller mer, alternativt en årlig ekvivalent dos till extremiteter eller hud som uppgår till 150 msv eller mer klassas som kategori A. I enlighet med ovanstående resonemang är det ett rimligt antagande att 45 msv till ögats lins i stycket ovan kan komma att sänkas till storleksordningen 6 msv. Detta lägre värde skall användas.

Sid 2(8) Med stöd av exempel i SSMFS 2008:51, Bilaga 1 samt tillgängliga resultat från persondosimetri, riktade mätningar och studier, skall i första hand följande arbetstagare övervägas kategori A tillhörighet: a) Arbetstagare som utför arbete nära patienter med röntgenutrustning så att något av dosvärdena ovan kan överskridas (det kan t.ex. vara endovasculär behandling eller koronarangiografi) b) Arbetstagare som arbetar med öppna strålkällor och där något av dosvärdena ovan kan överskridas (det kan t.ex. vara en del av den personal som arbetar med produktion av radiofarmaka, ofta administrerar positronemitterande radiofarmaka till patienter för PETundersökningar eller i betydande utsträckning uppehåller sig nära sådana patienter) Personal klassad som kategori A skall enligt SSMFS 2008:51 bära individuell persondosimeter i sitt arbete (se Persondosmätningar nedan) och genomgå särskild läkarundersökning innan arbetet påbörjas och därefter vart tredje år samt lämna hälsodeklaration mellanliggande år. De dokumenterade resultaten skall arkiveras enligt föreskriften. Personal klassade som kategori A får inte arbeta med cytostatika (AFS 2009:6). Kategoriindelning av personal och arbetsställen görs av respektive klinikchef i samråd med sjukhusfysiker. Detta dokument ska ge vägledning och säkerställa en enhetlig bedömning. Kategoriindelningen skall dokumenteras. Respektive klinikchef ansvarar för genomförandet av läkarundersökningar och inlämning av hälsodeklarationer och för att Strålningsfysik får tillgång till dokumenten för arkivering och för användning som underlag till persondosimetriverksamheten. Respektive klinikchef ser till att kategori A personal inte arbetar med cytostatika. 1.2. Arbetstagare tillhörande kategori B Övrig kategoriindelad personal som arbetar med joniserande strålning tillhör kategori B och skall dosövervakas i sådan utsträckning att det går att visa att placeringen i kategori B är korrekt. Med stöd av tillgängliga resultat från persondosimetri, riktade mätningar och studier, skall i första hand följande arbetstagare övervägas kategori B tillhörighet: a) Arbetstagare, utom administrativ personal, som arbetar med extern strålterapi inklusive Buckyterapi, intrakavitär eller interstitiell strålbehandling (t.ex. Brachyterapi) eller utför service på sådan utrustning b) Arbetstagare, utom administrativ personal, som arbetar med röntgendiagnostik eller nukleärmedicin (om de inte klassats som kategori A)

Sid 3(8) 2. Kategoriindelning av arbetsställen Kategoriindelning av arbetsställen skall enligt SSMFS 2008:51 göras där arbetstagare kan erhålla årliga stråldoser som föranleder indelning av personal i kategori A eller B. Arbetsställen skall inordnas i kontrollerat eller skyddat område beroende på den årliga stråldos som arbetstagaren kan erhålla eller om radioaktiv kontaminering av betydelse kan spridas till omgivande utrymmen. Här följer vägledning för kategoriindelning av arbetsställen. 2.1. Kontrollerat område Med stöd av ovanstående och det faktum att risken för oavsiktlig bestrålning från utrustning för strålterapi ökar om obehöriga personer får tillträde, skall i första hand följande arbetsställen övervägas att vara kontrollerat område: a) rum med röntgenutrustning där arbete bedrivs så att arbetstagare klassats som kategori A (t.ex. vissa rum för endovasculär behandling och koronarangiografi) b) rum där strålterapi ges (undantag Buckyterapi) c) rum där slutna strålkällor med hög aktivitet (SSMFS 2008:9) hanteras d) rum där arbete bedrivs med öppna strålkällor så att arbetstagare klassats som kategori A (t.ex. vissa rum för produktion av radiofarmaka, rum för administrering av positronemitterande radiofarmaka till patienter för PET-undersökningar eller rum där sådana patienter uppehåller sig) e) rum där arbete bedrivs med öppna strålkällor så att radioaktiv kontaminering av betydelse kan spridas till omgivande utrymmen (t.ex. rum för administrering av radiofarmaka eller rum där patienter isoleras efter behandling med radiofarmaka) f) förvaringsrum för strålkällor (t.ex. avfallsförråd) 2.2. Skyddat område I första hand skall följande arbetsställen övervägas att vara skyddat område: a) rum (om de inte klassats som kontrollerat område) som har fast installerad röntgenutrustning b) rum där genomlysning med mobil röntgenutrustning pågår c) rum där Buckyterapi ges d) rum där bentäthetsmätning utförs e) rum (om de inte klassats som kontrollerat område) där man hanterar öppna strålkällor Om särskilda skäl föreligger, kan klassningen som kontrollerat eller skyddat område vara begränsad till vissa tider (t.ex. då patient behöver isoleras efter behandling med radioaktivt läkemedel eller då genomlysning med mobil röntgenutrustning pågår).

Sid 4(8) Området skall vara märkt med skyltar (se bilaga för exempel på skyltar), av vilka det framgår att det är ett kontrollerat eller skyddat område och vilken typ av strålkällor som finns i området. Lokala arbetsinstruktioner skall upprättas och skall följa SSMFS 2008:51. 3. Övervakning av arbetsställen Arbetsmiljön skall enligt SSMFS 2008:51 övervakas med avseende på strålning genom mätning av externa dosrater där det inte är säkerställt att strålfältet är geometriskt begränsat, markerat eller på annat sätt väl känt. Aktivitetskoncentrationen i luft och ytors kontamination skall också kontrolleras om det på arbetsstället finns radioaktiva ämnen som kan kontaminera omgivningen. Sådana mätningar och kontroller skall utföras i minst följande utsträckning: a) Externa dosrater mäts innan klinisk drift med strålbehandling påbörjas i samtliga närliggande utrymmen där människor kan uppehålla sig b) Externa dosrater mäts vid förändringar, då inte resultatet på arbetsmiljön enkelt kan förutses, i samtliga utrymmen omkring starka strålkällor där människor kan uppehålla sig c) Aktivitetskoncentration i luft mäts i samband med start av ny verksamhet och vid betydelsefulla förändringar i verksamhet som kan kontaminera omgivningen med radioaktiva ämnen och nya mätningar övervägs minst årligen d) Strykprover tas i lämplig omfattning på ytor som kan bli kontaminerade med radioaktiva ämnen och denna omfattning övervägs minst årligen Metoder som är lämpliga med hänsyn till förekommande strålslag, energier och radioaktiva ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper skall användas. Resultaten skall dokumenteras. 4. Persondosmätningar Stråldoser till personal i verksamhet med joniserande strålning skall mätas, rapporteras till nationellt dosregister och arkiveras enligt SSMFS 2008:51 och kompletterande anvisningar från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Dosimetriverksamheten skall vara godkänd av SSM. Persondosimetriverksamheten vid Strålningsfysik, SUS, kontrolleras regelbundet av SSM, tillhandahåller persondosmätare samt ansvarar för rapportering och arkivering av persondoser enligt ovan. Enligt SSMFS 2008:51 skall personal i kategori A bära personlig dosimeter. Arbetstagare i kategori B skall bära persondosimetrar i en sådan utsträckning att det går att visa att placeringen i kategori B är korrekt. Med persondosimeter menas den dosimeter som placeras i brösthöjd, i förekommande fall under blyförkläde, och bärs vid arbete med joniserande strålning enligt ovan. Andra typer av personal-

Sid 5(8) dosmätningar bör beaktas som ett komplement eller alternativ, t ex riktade mätningar av helkroppsdos, fingerdos, dos till ögats lins, etc. Dessa mätningar utförs under begränsade tidsperioder eller i samband med särskilda arbetsmoment och beslutas av sjukhusfysiker efter samråd med respektive klinikchef eller den som innehar den radiologiska ledningsfunktionen. Referenser 1. SSMFS 2008:09: Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet 2. SSMFS 2008:51: Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning 3. ICRP ref 4825-3093-1464: Statement on Tissue Reactions, April 21, 2011 4. Annals of the ICRP, Publication 103, The 2007 Recommendations of the International Commission on Radiological Protection 5. AFS 2009:6: Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:5) om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Sid 6(8) Revisionshistorik Version Datum Ändring/tillägg Utfört av 1 2012-04-13 Nytt dokument 1.1 2012-06-01 1.2 2012-12-13 1:a stycket struket, 3:dje stycket något omformulerat. Avsnitt 1.1, sista stycket något omformulerat Avsnitt 4, 2:a stycket något omformulerat, nytt stycke tillagt. Referenslistan, ref 3 och 4 något justerade. Sista meningen i 1:a stycket struken. 2:a stycket omformulerat och flyttat till avsnitt 1.1, sista stycket, som uppdelats och omformulerats. Tillägg om arbete med cytostatika. Avsnitt 2.1, punkt c) omformulerad. Referenslistan, ny ref 5. Sara Brockstedt, Bengt Hemdal Strålskyddsgruppen SUS (genom Sara B, Bengt H) Strålskyddsgruppen SUS (genom Sara B, Bengt H)

Sid 7(8) Bilaga Typexempel på skyltar som bör användas

Sid 8(8)