Sid 1(8) Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser arbetstagarna kan förväntas erhålla genom sitt arbete, medan kategoriindelning av arbetsställen baseras på var arbetstagarna kan förväntas få sina stråldoser, men också på om radioaktiv kontaminering av betydelse kan spridas till omgivande utrymmen. Arbetsmiljön skall övervakas med avseende på strålning och stråldoser till personal skall mätas i tillräcklig utsträckning. I det följande anges riktlinjer för hur detta ska genomföras. 1. Kategoriindelning av personal Indelning av personal i kategori A eller B skall göras enligt SSMFS 2008:51 om den årliga effektiva dosen till arbetstagarna riskerar att överskrida 1 msv, om den årliga ekvivalenta dosen till ögats lins uppgår till 15 msv eller mer, eller om den årliga ekvivalenta dosen till extremiteter eller hud uppgår till 50 msv eller mer. Senare rön tyder på att ögonlinsens strålkänslighet är högre än vad man tidigare antagit och ICRP (Statement, 2011) anger dosgränsen 20 msv/år under 5 år eller 50 msv under enstaka år, medan ICRP tidigare (Publication 103, 2007) angett 150 msv/år. Det är därför ett rimligt antagande att 15 msv till ögats lins i stycket ovan kan komma att sänkas till storleksordningen 2 msv. Detta lägre värde skall användas. Här följer vägledning för kategoriindelning av personal. 1.1. Arbetstagare tillhörande kategori A Enligt SSMFS 2008:51 ska arbetstagare för vilka sannolikheten, inklusive sannolikheten för misstag eller olyckor, inte är försumbar att erhålla en årlig effektiv dos som överskrider 6 msv, alternativt en årlig ekvivalent dos till ögats lins som uppgår till 45 msv eller mer, alternativt en årlig ekvivalent dos till extremiteter eller hud som uppgår till 150 msv eller mer klassas som kategori A. I enlighet med ovanstående resonemang är det ett rimligt antagande att 45 msv till ögats lins i stycket ovan kan komma att sänkas till storleksordningen 6 msv. Detta lägre värde skall användas.
Sid 2(8) Med stöd av exempel i SSMFS 2008:51, Bilaga 1 samt tillgängliga resultat från persondosimetri, riktade mätningar och studier, skall i första hand följande arbetstagare övervägas kategori A tillhörighet: a) Arbetstagare som utför arbete nära patienter med röntgenutrustning så att något av dosvärdena ovan kan överskridas (det kan t.ex. vara endovasculär behandling eller koronarangiografi) b) Arbetstagare som arbetar med öppna strålkällor och där något av dosvärdena ovan kan överskridas (det kan t.ex. vara en del av den personal som arbetar med produktion av radiofarmaka, ofta administrerar positronemitterande radiofarmaka till patienter för PETundersökningar eller i betydande utsträckning uppehåller sig nära sådana patienter) Personal klassad som kategori A skall enligt SSMFS 2008:51 bära individuell persondosimeter i sitt arbete (se Persondosmätningar nedan) och genomgå särskild läkarundersökning innan arbetet påbörjas och därefter vart tredje år samt lämna hälsodeklaration mellanliggande år. De dokumenterade resultaten skall arkiveras enligt föreskriften. Personal klassade som kategori A får inte arbeta med cytostatika (AFS 2009:6). Kategoriindelning av personal och arbetsställen görs av respektive klinikchef i samråd med sjukhusfysiker. Detta dokument ska ge vägledning och säkerställa en enhetlig bedömning. Kategoriindelningen skall dokumenteras. Respektive klinikchef ansvarar för genomförandet av läkarundersökningar och inlämning av hälsodeklarationer och för att Strålningsfysik får tillgång till dokumenten för arkivering och för användning som underlag till persondosimetriverksamheten. Respektive klinikchef ser till att kategori A personal inte arbetar med cytostatika. 1.2. Arbetstagare tillhörande kategori B Övrig kategoriindelad personal som arbetar med joniserande strålning tillhör kategori B och skall dosövervakas i sådan utsträckning att det går att visa att placeringen i kategori B är korrekt. Med stöd av tillgängliga resultat från persondosimetri, riktade mätningar och studier, skall i första hand följande arbetstagare övervägas kategori B tillhörighet: a) Arbetstagare, utom administrativ personal, som arbetar med extern strålterapi inklusive Buckyterapi, intrakavitär eller interstitiell strålbehandling (t.ex. Brachyterapi) eller utför service på sådan utrustning b) Arbetstagare, utom administrativ personal, som arbetar med röntgendiagnostik eller nukleärmedicin (om de inte klassats som kategori A)
Sid 3(8) 2. Kategoriindelning av arbetsställen Kategoriindelning av arbetsställen skall enligt SSMFS 2008:51 göras där arbetstagare kan erhålla årliga stråldoser som föranleder indelning av personal i kategori A eller B. Arbetsställen skall inordnas i kontrollerat eller skyddat område beroende på den årliga stråldos som arbetstagaren kan erhålla eller om radioaktiv kontaminering av betydelse kan spridas till omgivande utrymmen. Här följer vägledning för kategoriindelning av arbetsställen. 2.1. Kontrollerat område Med stöd av ovanstående och det faktum att risken för oavsiktlig bestrålning från utrustning för strålterapi ökar om obehöriga personer får tillträde, skall i första hand följande arbetsställen övervägas att vara kontrollerat område: a) rum med röntgenutrustning där arbete bedrivs så att arbetstagare klassats som kategori A (t.ex. vissa rum för endovasculär behandling och koronarangiografi) b) rum där strålterapi ges (undantag Buckyterapi) c) rum där slutna strålkällor med hög aktivitet (SSMFS 2008:9) hanteras d) rum där arbete bedrivs med öppna strålkällor så att arbetstagare klassats som kategori A (t.ex. vissa rum för produktion av radiofarmaka, rum för administrering av positronemitterande radiofarmaka till patienter för PET-undersökningar eller rum där sådana patienter uppehåller sig) e) rum där arbete bedrivs med öppna strålkällor så att radioaktiv kontaminering av betydelse kan spridas till omgivande utrymmen (t.ex. rum för administrering av radiofarmaka eller rum där patienter isoleras efter behandling med radiofarmaka) f) förvaringsrum för strålkällor (t.ex. avfallsförråd) 2.2. Skyddat område I första hand skall följande arbetsställen övervägas att vara skyddat område: a) rum (om de inte klassats som kontrollerat område) som har fast installerad röntgenutrustning b) rum där genomlysning med mobil röntgenutrustning pågår c) rum där Buckyterapi ges d) rum där bentäthetsmätning utförs e) rum (om de inte klassats som kontrollerat område) där man hanterar öppna strålkällor Om särskilda skäl föreligger, kan klassningen som kontrollerat eller skyddat område vara begränsad till vissa tider (t.ex. då patient behöver isoleras efter behandling med radioaktivt läkemedel eller då genomlysning med mobil röntgenutrustning pågår).
Sid 4(8) Området skall vara märkt med skyltar (se bilaga för exempel på skyltar), av vilka det framgår att det är ett kontrollerat eller skyddat område och vilken typ av strålkällor som finns i området. Lokala arbetsinstruktioner skall upprättas och skall följa SSMFS 2008:51. 3. Övervakning av arbetsställen Arbetsmiljön skall enligt SSMFS 2008:51 övervakas med avseende på strålning genom mätning av externa dosrater där det inte är säkerställt att strålfältet är geometriskt begränsat, markerat eller på annat sätt väl känt. Aktivitetskoncentrationen i luft och ytors kontamination skall också kontrolleras om det på arbetsstället finns radioaktiva ämnen som kan kontaminera omgivningen. Sådana mätningar och kontroller skall utföras i minst följande utsträckning: a) Externa dosrater mäts innan klinisk drift med strålbehandling påbörjas i samtliga närliggande utrymmen där människor kan uppehålla sig b) Externa dosrater mäts vid förändringar, då inte resultatet på arbetsmiljön enkelt kan förutses, i samtliga utrymmen omkring starka strålkällor där människor kan uppehålla sig c) Aktivitetskoncentration i luft mäts i samband med start av ny verksamhet och vid betydelsefulla förändringar i verksamhet som kan kontaminera omgivningen med radioaktiva ämnen och nya mätningar övervägs minst årligen d) Strykprover tas i lämplig omfattning på ytor som kan bli kontaminerade med radioaktiva ämnen och denna omfattning övervägs minst årligen Metoder som är lämpliga med hänsyn till förekommande strålslag, energier och radioaktiva ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper skall användas. Resultaten skall dokumenteras. 4. Persondosmätningar Stråldoser till personal i verksamhet med joniserande strålning skall mätas, rapporteras till nationellt dosregister och arkiveras enligt SSMFS 2008:51 och kompletterande anvisningar från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Dosimetriverksamheten skall vara godkänd av SSM. Persondosimetriverksamheten vid Strålningsfysik, SUS, kontrolleras regelbundet av SSM, tillhandahåller persondosmätare samt ansvarar för rapportering och arkivering av persondoser enligt ovan. Enligt SSMFS 2008:51 skall personal i kategori A bära personlig dosimeter. Arbetstagare i kategori B skall bära persondosimetrar i en sådan utsträckning att det går att visa att placeringen i kategori B är korrekt. Med persondosimeter menas den dosimeter som placeras i brösthöjd, i förekommande fall under blyförkläde, och bärs vid arbete med joniserande strålning enligt ovan. Andra typer av personal-
Sid 5(8) dosmätningar bör beaktas som ett komplement eller alternativ, t ex riktade mätningar av helkroppsdos, fingerdos, dos till ögats lins, etc. Dessa mätningar utförs under begränsade tidsperioder eller i samband med särskilda arbetsmoment och beslutas av sjukhusfysiker efter samråd med respektive klinikchef eller den som innehar den radiologiska ledningsfunktionen. Referenser 1. SSMFS 2008:09: Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet 2. SSMFS 2008:51: Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning 3. ICRP ref 4825-3093-1464: Statement on Tissue Reactions, April 21, 2011 4. Annals of the ICRP, Publication 103, The 2007 Recommendations of the International Commission on Radiological Protection 5. AFS 2009:6: Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:5) om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
Sid 6(8) Revisionshistorik Version Datum Ändring/tillägg Utfört av 1 2012-04-13 Nytt dokument 1.1 2012-06-01 1.2 2012-12-13 1:a stycket struket, 3:dje stycket något omformulerat. Avsnitt 1.1, sista stycket något omformulerat Avsnitt 4, 2:a stycket något omformulerat, nytt stycke tillagt. Referenslistan, ref 3 och 4 något justerade. Sista meningen i 1:a stycket struken. 2:a stycket omformulerat och flyttat till avsnitt 1.1, sista stycket, som uppdelats och omformulerats. Tillägg om arbete med cytostatika. Avsnitt 2.1, punkt c) omformulerad. Referenslistan, ny ref 5. Sara Brockstedt, Bengt Hemdal Strålskyddsgruppen SUS (genom Sara B, Bengt H) Strålskyddsgruppen SUS (genom Sara B, Bengt H)
Sid 7(8) Bilaga Typexempel på skyltar som bör användas
Sid 8(8)