Samediggi 53.medigge Saemiedigkie Sametinget COAHKKINBEA VDEGIRJI 2016:13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 149-156 Stivra/Styrelsen V Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum Telefonsammanträde 2016-09-13
SAMETINGET Styrelsen Båiki ja aigi /Plats och Mearrideaddjit /Beslutande/ Ieza oassevaldit/ Övriga deltagande I SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 Telefonsammanträde 2016-09-13, kl 20.00-21.00 Håkan Jonsson, ordförande Lars-Jonas Johansson Josefina Skerk Lundgren Christina Åhren, Anja Taube, kanslichef, Marie-Louise Allas, avdchef för kultur-, information och språk Malin Mäkelä, avdchef för administration och ekonomi Lars-Ove Sjajn, näringslivschef Siri Persson, sekreterare Paragrafer/Paragrafåt 149-156 Darkkisteaddji /Utses justera Underskrifter calli sekreterare Siri Persson sagadoalli ordförande Håkan Jonsson darkkisteaddji justerare Josefina Skerk Justerarnas sign 2(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 Darkkastus lea dieåihuvvon almmuhantavvalis. Justeringen har tillkännagivits enligt anslag. Organa /Organ Samedikki stivra/ Sametingets styrelse Coahkkinbeaivemearri/ Sammanträdesdatum 2016-09-13 Ilmmuhanbeaivi /Datum för anslags uppsättande Vuollclicala /Underskrift Beavdegirjji vurkensadji/ Förvaringsplats för protokollet Samedikki Mlddahus, Giron/ Sametingets kansli, Kiruna Justerarnas sign 3(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 149 Föredragningslista och justerare Styrelsen beslutar fastställa föredragningslistan enligt bilaga, utse Josefina Skerk till justerare. 150 Rapporter och information 150.1 Styrelse- och vice styrelseordföranderapport Dokument - Styrelseprotokoll 2016-08-29--31, 125.1 - Styrelseordförandens rapport - Vice styrelseordförandens rapport Föredragande: Håkan Jonsson Styrelsen beslutar besluta per capsulam. Justerarnas sign 4(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 150 Rapporter och information - forts. 150.2 Styrelsen och nämndernas redovisning till plenum Dokument Styrelseprotokoll 2016-08-29--31, 125.5 Föredragande: Håkan Jonsson Styrelsen beslutar besluta per capsulam vad gäller styrelsens redovisning, överlämna nämndernas redovisningar till plenum, konstatera styrelsen inte erhållit kulturnämndens redovisning. Styrelsenföres lår Sametinget besluta lägga informationen till handlingarna. 151 Ekonomi 151.1 Preliminära ramar för Budget 2017 Dokument - Styrelseprotokoll 2016-08-29--31, 126.2 Föredragande: Håkan Jonsson, Anja Taube Styrelsen beslutar besluta per capsulam. fusterarnas sign 5(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 152 Motioner 152.1 M 464- Sameallmänhetens frågestund Dokument - Motion nr 464 av Helena Dådring, Marie Person, Erik-Oscar Oscarsson, Erik Östergren 2015-02-17, dnr 1.1.8-2015-302 - Styrelseprotokoll 2015-04-16--17, 95.10 - Styrelseprotokoll 2015-08-31--09-02, 177.2 - Plenumsprotokoll 2015-09-29--10-01, 26.2 - Styrelseprotokoll 2015-12-07--08, 243.1 - Styrelseprotokoll 2016-01-26--27, 13.2 - Plenumsprotokoll 2016-05-31--06-01, 26.2 - Styrelseprotokoll 2016-08-29--31, 131.1 Föredragande: Håkan Jonsson Sametinget beslutade den 31 maj -1juni2016, 26.1, återremittera ärendet. Sametinget beslutade den 23-25 februari 2016, 13.2, bordlägga ärendet. Sametinget beslutade den 29 september -1oktober2015, 26.2, återremittera ärendet. Styrelsen beslutade den 7-8 december 2015, 243.1, bordlägga ärendet. Helena Dådring, Marie Persson, Erik-Oscar Oscarsson och Erik Östergren har den 17 februari 2015, inlämnat en motion där de yrkar tjänstgörande ersättare under plenum äger ej rätt ställa frågor vid Sameallmänetens frågestund, ej tjänstgörande ersättare har möjlighet agera som Sameallmänheten och ges möjlighet ställa frågor. Styrelsen beslutade den 16-17 april 2015, överlämna till presidiet för yttrande. Presidiet har yttrat sig enligt nedan: I Sametingsordningen regleras villkoren för ledamöters och ersättares tjänstgöring. På senare tid har enighet bland ledamöterna församlade i plenum gjort man valt inte ordagrant tolka & följa Sametingsordningens regler för tjänstgöring. Således kan en f usterarnas sign 6(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 152 Motioner - forts. 152.1 M 464- Sameallmänhetens frågestund-forts. ersättare byta av en annan ledamot eller tjänstgörande ersättare vid avbrott under plenumsförhandlingarna eller då ett ärende har avslutats. Detta ger möjlighet för fler ersättare kunna delta aktivt i plenumsförhandlingarna. Ersättarnas möjligheter vid tjänstgöring gör bland annat man kan yttra sig från talarstolen, föreslå åtgärder bland annat i enlighet med Sametingsordningens 56-59, och ytterst vara en legitim del av den enda demokrati som den samiska väljarkåren gemensamt kan påverka. Väljarkåren består av 8322 individer som var för sig valt skriftligen begära registrera på röstlängden för val till Sametinget. 31 ledamöter blev valda och även 79 ersättare vid senaste valet i maj 2013. Av ersättarna förekommer flera av dessa namn på olika listor så antalet är i själva verket lägre. I samband med man valde kandidera för val till Sametinget fick dessa kandidater skriva på en sk avsiktsförklaring. Det finns således cirka 8200 samer som har möjlighet kunna ställa frågor vid Sameallmänhetens frågestund. Men bara ett hundratal samer som kan tjänstgöra under plenumsförhandlingarna. Sametingsordningens 43 anger en uppropslista ska finnas tillgänglig under hela plenumet som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör. Upprop förrättas i början av varje ny plenumsdag, vid forts plenum och när ordförande anser det behövs ( 45). Brukande av sk Frågestund vid plenumsförhandlingarna regleras av Sametingsordningens 88. Frågestunden skall finnas med på föredragningslistan när tinget behandlar årsredovisningen, när tinget behandlar budgeten och vid andra frågor enligt särskilt beslut av Sametinget. Sametingsordningen 93 reglerar det vid Sametingets sammanträden ska föras protokoll och det förs på ordförandens ansvar. Sametingsordningen 95 anger protokollet ska för varje ärende bland annat redovisa vilka ledamöter som deltagit i besluten, vilka förslag och yttranden som lagts fram och inte tagits tillbaka, och vilka reservationer som anmälts mot besluten och vilka särskilda yttranden som godkänts som bilagor. Det är således väl reglerat hur ledamöter och även tjänstgörande ersättare ska kunna fullgöra sitt värv som parlamentariker i Sametingets plenum. Villkoren för ersättare som inte tjänstgör anges som närvarorätt utan yttrande och beslutsrätt (Sametingsordningen 35). Målet med den parlamentariska och konstitutionella processen vid Sametingets plenum är fokuserad på tjänstgöring och beslutsfande. Presidiet menar nuvarande ordning ska bibehållas, inte minst eftersom plenum helt nyligen beslutat fastställa en ny arbetsordning. Noteras kan av de fyra motionärer som egenhändigt undertecknat motionen så är tre stycken ersättare och en är ordinarie ledamot. Partiets samtliga ersättare har således själva valt nyttja sin rätt underteckna en motion och inlämna den vid pågående plenum. I samband med Sametingets middag brukar man bland annat inbjuda företrädare för samiska organisationer, samebyar & enskilda samer. Även samer i regionen kan ta del av Justerarnas sign 7(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 152 Motioner - forts. 152.1 M 464- Sameallmänhetens frågestund-forts. plenumsförhandlingarna och har möjlighet kunna delta under middagarna. Det är mer progressivt få dessa ta en aktiv del i den samiska allmänhetens frågestund vilket presidiet också förordar. Och det kan man göra genom mer ofta och i god tid klarlägga villkoren för frågestunden och det är ett uppskat inslag vid plenum. Presidiet har fastställt detta yttrande via e-post under vecka 33-2015. Beslutet var enhälligt. Styrelsen bedömer motionen har relevanta synpunkter. Vid plenum kallas ordinarie ledamöter. En viss praxis har också varit en ersättare till varje parti också kallas. Båda dessa kategorier erhåller arvode och är vid plenums förhandlingar tjänstgörande politiker. Ibland har det hänt när ersättarna inte sitter som ledamöter utan endast är åhörare har dessa gått upp och ställt frågor vid allmänhetens frågestund. Detta är enligt styrelsen inte lämpligt. Att däremot ersättare som inte kallats eller är tjänstgörande vid plenum bör ha möjlighet ställa frågor vid allmänhetens frågestund. Det är som motionären anför många ersättare som aldrig under en mandatperiod blir kallade tjänstgöra under plenumsförhandlingarna. Styrelsen föreslår Sametinget besluta anta motionen. Christina Åhren reserverar sig mot beslutet Paragrafen omedelbart justerad ]usterarnas sign 8(16)
SAMETINGET Styrelsen SÄMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 152 Motioner - forts. 152.2 M 478 - Att utforma önskvärda visioner ur ett renskötselperspektiv Dokument - Motion nr 478 av Marita Stinnerbom 2015-09-30, dnr 1.1.8-2015-1246 - Styrelseprotokoll 2015-12-07--08, 243.10 - Styrelseprotokoll 2016-01-26--27, 13.10 - Styrelseprotokoll 2016-08-29--31, 131.5 - Rennäringsnämnden 2016-09-08 Föredragande: Håkan Jonsson Styrelsen beslutade den 26--27 januari 2016, 13.10, överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Styrelsen beslutade den 7-8 december 2015, 243.10, bordlägga ärendet. Marita Stinnerbom har den 30 september 2015, inlämnat en motion där hon yrkar: Sametinget tar fram visionsdokument för rennäringens framtida förutsättningar tillsammans med relevanta rennäringsorganisationer som kan användas i Sametingets myndighetsutövning. Sametingets rennäringspolitiska program beslutades av plenum 2015-09-29--10-01. Programmet hade före dess tagits upp på flera styrelsemöten och rennäringsnämndsmöten, sedan 28 januari 2013. Programmet har även varit uppe för beslut vid plenum 2013-10-22--24, 2014-09-30--10-02 samt 2015-05-26--28. Programmet sändes ut på remiss den 10 april 2013, till Svenska Samernas Riksförbund, Renägarförbundet, Riksorganisationen Samerna samt samebyarna. Programmet har även varit ute på remiss till samtliga samepolitiska partier. Syftet med det rennäringspolitiska programmet är tydliggöra Sametingets ansvar och ambitioner i arbetet med utveckla rennäringen. Programmet ska bidra till stärka och utveckla rennäringen och den samiska kulturen och skapa förutsättningar för ett raktivt samiskt näringslivsklimat, samt effektivisera och förenkla beslutsfandet i frågor som rör rennäringen och dess utveckling. Det rennäringspolitiska programmet anger Sametingets prioriterade politiska utvecklingsområden inom rennäringen. Justerarnas sign 9(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 152 Motioner - forts. 152.2 M 478 - Att utforma önskvärda visioner ur ett renskötselperspektiv - forts. I programmet anges visioner och övergripande mål: SÅPMI - EN REGION SOM BERIKAR SVERIGE I Sapmi är rennäringen en ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologisk hållbar familjebaserad näring som bygger på traditionella kunskaper i vilken barn, kvinnor och män har en naturlig plats. Det gränsöverskridande renbetet är säkerställt. Rennäringen har hög raktionskraft som präglas av utvecklingskraft och som får människor växa. Rennäringens rätt till land och naturresurser inom renskötselområdet och i Sapmi är säkerställd och respekteras fullt ut. En rovdjurspolitik som accepteras av rennäringen. ÖVERGRIPANDE MÅL Sametingets övergripande mål för rennäringen: Rennäringens och samebyarnas behov av barmarks- och vinterbete är säkerställd och respekterad. Kunskapen och förståelsen för den familjebaserade drifts-/företagsformen inom rennäringen som en hållbar framtida företagsform har ökat hos det omgivande samhället. Samebyn som en självständig organisationsform för rennäringen utvecklas och stärks. Toleransnivåer på 5 % för den skada som rovdjur orsakar rennäringen har införts på samebynivå. Rennäringens mervärde till det regionala och lokala näringslivet tydliggörs och uppfas av omgivningen. Utifrån rennäringen skapas en ny och modem samisk näringsbas. Andelen kvinnor och ungdomar inom rennäringen ökar. Grundläggande och högre utbildning utifrån rennäringens behov har inrättats. Rennäringsforskningen har utvecklats. Sametinget får ökat förvaltningsansvar för mark, ven, naturresurser och vilt. Rennäringen har reellt inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen och naturresursförvaltningen. Ansvaret för förvaltningen av den samiska kulturmiljön har överförts till Sametinget. Programmet anges vara levande, vilket innebär den justeras allteftersom behov och omvärldsfaktorer förändras. Sametinget har ambitionen skapa ett rennäringspolitiskt program som är relevant och nära kopplat till de behov och frågeställningar som renskötselföretagen och samebyarna berörs av. Justerarnas sign 10(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 152 Motioner.. forts. 152.2 M 478 - Att utforma önskvärda visioner ur ett renskötselperspektiv - forts. Meningen är handlingsprogrammet revideras varje år i anslutning till!ve-beslut (inriktning, verksamhet ekonomi). Programmet ska utvärderas årligen i samband med budgetprocessen och den revidering som görs i anslutning till!ve-beslut. Rennäringsnämnden föreslår styrelsen besluta motionen därmed är besvarad Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Paragrafen omedelbart justerad f usterarnas sign 11(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 153 Revidering av delegationsordningarna Dokument - Plenumsbeslut, 2011-09-01, 39 Styrelseprotokoll 2012-09-25-27, 204.2 Verksamhetsplan, språk, 2012-09-06, 22 Plenumsbeslut, arbetsordning för sametingets styrelse och nämnder, 2012-10-23--26 Delegationsordning- rennäringsnämnden, 2012-11-25 Delegationsordning - näringsnämnden, 2012-11-25 Styrelseprotokoll 2012-12-10-12, 259.2 Delegationsordning - kulturnämnd, 2013-01-08 Styrelseprotokoll 2013-01-28-30, 8 Styrelseprotokoll 2015-04-14--16, 82 Styrelseprotokoll 2015-12-07--08, 245 Styrelseprotokoll 2016-04-26--28, 61 Styrelseprotokoll 2016-06-01, 87 Styrelseprotokoll 2016-06-13-114, 97 Styrelseprotokoll 2016-06-20, 116 Styrelseprotokoll 2016-08-29--31, 134 Föredragande: Håkan Jonsson, Peter Engström Sametingets plenum beslutade 2011-09-01 inrätta Sametingets, närings-, rennäringssamt språknämnd. Styrelsen ska enligt sametingets arbetsordning för styrelse och nämnder, besluta en delegationsordning för nämnderna och kanslichefen. Styrelsen får bereda en annan nämnd tillfälle yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör denna nämnds verksamhetsområde. Styrelsen skall inför varje verksamhetsår fastställa delegationsordningar för Sametingets skilda verksamhetsområden. Delegationen härleds från Sametingets politiska program samt från externa beslut det vill säga lagar, förordningar, föreskrifter samt särskilda regerings beslut. Styrelsen beslutade den 14-16 april 2015, 82, återremittera ärendet. Styrelsen beslutade den 7-8 december 2015, 245, bordlägga ärendet. Justerarnas sign 12(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 153 Revidering av delegationsordningarna - forts. Styrelsen beslutade den 26-28 april 2016, 61 bereda ärendet vidare, inga beslut får tas i renmärkes - eller samebymedlemskaps ärenden förrän den reviderade delegationsordningen är antagen. Styrelsen beslutade den 1 juni 2016, 87 upphäva styrelsebeslut 26-28 april 2016, 61, behandla ärendet vid styrelsesammanträdet den 13-14 juni 2016. Paragrafen justeras omedelbart Styrelsen beslutade den 13-14 juni 2016. 97 uppdra till kansliet bereda ärendet, behandla ärendet vid telefonsammanträdet den 20 juni kl 09.00. Styrelsen beslutade den 20 juni 2016, 116 översända förslagen på remiss till nämnderna, remisstiden är till och med den 25 augusti 2016. Styrelsen beslutar behandla ärendet vid styrelsesammanträdet den 5 oktober 2016. ]usterarnas sign 13(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 154 Nationalparker Dokument - Styrelseprotokoll 2015-06-15--17, 165 Styrelseprotokoll 2015-12-07--08, 255 Styrelseprotokoll 2016-01-26--27, 25 Styrelseprotokoll 2016-06-13--14, 93.2 Styrelseprotokoll 2016-08-29--31, 142./. Underlag Föredragande: Lars-Ove Sjajn Styrelsen beslutar Sametinget stödjer den fortsa processen at bilda en nationalpark i området Vålådalen - Sylarna - Helags. Sametinget har ett aktivt uppdrag enligt Sametingslagen och anser en förutsättning för Sametingets stöd och delaktighet i processen är Sametinget ingår i resursägargruppen med ansvar enligt projektdirektiven av Naturvårdsverket, Sametinget hänvisar till tidigare skrivelse till projektledare och resursägargrupp den 19 februari 2016 och hemställer ånyo resurser frigörs för en projektledare med en för samiska utgångspunkter samordnande uppgifter. Uppdragsbeskrivningen föreslås vara följande: Bidra till ta fram ett förslag till beslut av en nationalpark i området Samla upp och samordna kunskaper och synpunkter från samebyarna och samer/samiska aktörer i området Ta initiativ till möten (ex. samebyvisa) och förankra olika frågeställningar Formulera underlag till arbetsgruppen Ta fram konsekvensanalyser ur samiskt perspektiv av olika förslag Ta initiativ till nya frågeställningar och lösningsförslag Arbeta gentemot projektledare från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen samt ingå arbetsgrupp Sametinget uppvaktar ånyo miljödepartementet och näringsdepartementet om ovan angivna lagstiftnings åtgärder och förordnings ändringar. Justerarnas sign 14(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 155 Renmärkesärenden 155.1 Begäran om återregistrering av renmärke Dokument - Från Torkel Stångberg 2016-05-12, dnr 6.5.1-2016-762 - Styrelseprotokoll 2016-08-29--31, 143.1 Föredragande: Håkan Jonsson, Lars-Ove Torkel Stångberg begär om omedelbar återregistrering av felaktigt avregistrerat renmärke. Styrelsen beslutar behandla ärendet vid styrelsesammanträdet den 5 oktober 2016. ]usterarnas sign 15(16)
SAMETINGET Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016:13 2016-09-13 156 Sametingets föreskrifter om katastrofskadeskydd Dokument - Rennäringsnämndens protokoll 2016-09-08./. - Sametingets föreskrifter (STFS 2016:1) om katastrofskadeskydd Föredragande: Lars-Ove Sjajn Rennäringsnämnden beslutade godkänna förslag till nya föreskrifter och överlämna dem för beslut till styrelsen Paragrafen justeras omedelbart. Styrelsen beslutar. /. fastställa föreskrifter om katastrofskadeskydd enligt bilaga. Styrelsenföres lår Sametinget besluta lägga informationen till handlingarna. Paragrafen justeras omedelbart Justerarnas sign 16(16)
SÅMEDIGGI I SAMETINGET Styrelsen 2016-09-13 FÖREDRAGNINGSLISTA - styrelsemöte den 13 september 2016 149 F öredragningslista och justerare Administration 150 Rapporter och information 1. Styrelse och vice styrelseordföranderapport 2. Styrelsen och nämndernas rapporter till plenum 151 Ekonomi 1. Preliminära ramar för budget 2017 152 Motioner 1. M 464 - Sameallmänhetens frågestund 2. M 478 - Att utforma önskvärda visioner ur ett renskötselperspektiv bilaga 153 Revidering av delegationsordningarna 154 Nationalparker bilaga 155 Renmärkesärenden 1. Begäran om återregistrering av renmärke 156 Sametingets föreskrifter om katastrofskadeskydd bilaga
MOTION SUNDSVALL 2015-02-17 : 2015.. 02-1 7 / tt ~ 20t5 jol MOTION ANG. SAMEALLMÄNHETENS FRÅGESTUND Med anledning av Sametingets presidie beslutat ej tjänstgörande ersättare ska ges möjlighet nyttja frågestunden ledde till denna motion. Sameallmänhetens frågestund är en unik möjlighet skapa delaktighet för samer som annars Inte har möjlighet vara delaktiga i den samiska politiken. Att Sametingets presidie beslutar begränsa denna möjlighet kan inte uppfas på annat sätt än exkluderande. Många av partiernas ersättare har ej möjlighet tjänstgöra vid plenum. Ska dessa samer tillika ersättare inte heller ha möjlighet vara "sameallmänhet" när de är åhörare vid plenum förhandlingar måste ses som dubbelbestraffning. De kan inte tjänstgöra och de får inte heller ställa frågor vid ovan nämnda frågestund. Till sak hör också sameallmänheten tyvärr är en liten skara som deltar vid plenumsförhandlingarna. Att minska en redan liten skara är allt utom acceptabelt. Motionärerna yrkar på Sametinget beslutar...... tjänstgörande ersättare under plenum äger ej rätt ställa frågor vid Sameallmänhetens frågestund.... ej tjänstgörande ersättare har möjlighet agera som Sameallmänheten och ges möjlighet ställa frågor. Dag som ovan
GUOVSSONÅSTI Sametingspartiet 2015-09-30 Motion SÅMEDfGGI ~E:TINGET 1;:!/i 2015-09- 3 0 IJJS- lo 16-\ 2l-J~ Att utforma önskvärda visioner ur ett renskötselperspektiv. Bakgrund På senare tid har renskötseln och de utmaningar renskötseln står inför rönt stor uppmärksamhet. Både forskning, utredningar och inlägg fr~ näringsutövai'na själva pekar på trycket på samebyarna och Såpmi är oroande högt. Vissa har till och med talat om en möjlig kollaps; av näringen, av byar eller enskilda företagare (Eriksson 2014; Ahman 2013; Jonsson, Alanentalo, Lindberget och Danell 2012). Vad kan förklara denna alarmerande och ohållbara utvecklingstendens? Detvi Vetär det idag är en hel mängd. komplexa qch samverkande samhällsutmaningar och påverkansfaktorer som möter renskötarna; det rör sig till exempel om globala klimatförändringar, rovdjurstryck och industrialisering av Såpmi i form av ett ökande intresse för och utvim1ing av både förnyelsebara och icke-förnyelsebara naturresurser. Trots klimatförändring ofta framhålls som en av dagens största utmaningar i den offentliga deben, inte minst för en väderberoende och naturresursbaserad näring som rennäringen (se till exempel SOU 2007:60), så visar aktuell forskning det sällari är ekologiska eller meteorologiska proce,sser som renskötarna upplever som de största hoten eller som de mest svåröverkomliga utmaningarna (Löf 2014; Löf, Sand.ström, Baer, Stinnerbom och Sandström 2012; Furberg 2012). Samebyar, vintergrupper och enskilda renskötare uttrycker istället flera möjliga lösningar och exempel på anpassningsåtgärder till förändrade väderfqrutsättningar. Problemet tycks snarare vara förutsättningarna kunna tillämpa önskvärda och traditionellt utprovade anpassningar är begränsade av framförallt två faktorer; den konkurrerande markanvändningen och samiska och rennäringsaktörers bristande inflytande, över både politikens utformning och i praktiska styrningsprocesser och interaktioner med andra aktöreroch intressen (Löf2014). Renskötselns verkligt stora utmaningar behöver med andra ord begripliggöras och belysas framförallt utifrån sociopolitiska och institutionella förutsättningar och begränsningar, inte utifrån ett ekosystemfokuserat perspektiv. Detta angreppssätt och inramning av frågan har sina fördelar. Eftersom institutioner och regelverk skapas i mänskliga interaktioner betyder det också dessa förutsättningar, hinder och begränsningar kan påverkas och omformas genom förhandling, strategiskt agerande, policyutveckling och kommunikationsinsatser som bidrar till en ökad förståelse av renskötselns förutsättningar, rättigheter och möjligheter. Det betyder vare sig framtidens utmaningar eller möjliga lösningar är på förhand givna. Adres.v: GUOVSSONASTJ Seidegava J 9 930 90 ARJEPLOG OrrlflJrmule: Per Mikael Utsi Mobil: 070-325 27 48 E-post. guovssonasti@biegga.com Hemsida: www.guovssonasti.se Bankgironr: 5301-8925 Orga11isatio11s11r: 802422-0769
Regeringen redovisar i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1), Utgiftsområde 23. Areella näringar, landsbygd och livsmedel det finns ett övergripande mål för samepolitiken: verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskthållbar rennäring och ~dra samiska näringar. Målet är beslutat av riksdagen (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108). En livskraftig rennäring ska ge försörjning på ett långsiktigt hållbart sätt med de samiska kulturvärdena och traditionell kunskap om brukandet av de biologiska resurserna som grund. Med an.ledning av P!Opositionen Ett ö.kat samiskt inflytande (prop. 2005/06:86) beslutade riksdagen Sametinget ska vara central förvaltningsmyndighet för rennäringen. Myndighetsuppgifterna preciseras närmare i rennäringsförordningen (SFS 1993:384), andra förordningar och i årliga regleringsbrev från regeringen. Framtagande av visionen kan med fön:jel genomföras i enlighet med arbetssättet som användes vid. Future Forest framtidsdokument med framtidsvisioner för skogen där olika intresseorganisation själva utfon:nade sin framtidsvisioner för skogen, de olika visionerna sammanfördes därefter till en vision. Rennäringsaktörer har därför både möjlighet och en mycket viktig roll spela i forma förutsättningarna för hur framtiden kan komma se ut Detta kräver dock gemensamma insatser och ett omfande visions- och förändringsarbete baserat på hur läget ser ut idag. Arbetet ska ske med bred förankring och involvera representanter för samebyar, rennäringsorganisationer och Såminuorra. En tydlig vision och strategi där rennäringens utövare har varit med i processen ger ett starkt dokument kommunicera med regering och riksdagspolitiker Yrkande Att Sametinget tar fram visionsdokument för rennäringens framtida förutsättningar tillsammans med relevanta rennäringsorganisationer som kan användas i Sametingets myndighetsutövning. r:'~,r; ;t.., J'J5 ',,,, <'? "-" r 6CJY)-; Marita Stinnerbom Guovssmiåsti
Samcdiggi Sdmedigge Sacmicdigkic Sametinget Nationalpark Vålådalen - Sylarna - Helags Underlag för Sametingets ställningstagande till bildande och deltagande i processen Bakgrund I Naturvårdsverkets nationalparksplan från 2008 ingår tretton nya områden och utvidgning av sju områden. Ett av förslagen i N ationalparksplanen är ett bildande av nationalpark i området Vålådalen-Sylarna-Helags. En förstudie har genomförts för kartlägga pågående markanvändning och hur opinionen för nationalpark ser ut. Utifrån förstudiens resultat har Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Jämtlands län beslutat inleda en process som kan resultera i en nationalpark i området. Processen drivs för närvarande genom ett projekt med syfte ta fram underlag, förankra, planera ett förslag till nationalparksbildande. Projektet ska genomföras i fyra steg och projektets organsiation består bl.a. av resursägargrupp - som har beslutanderätten - där Naturvårdsverket som projektägare och länsstyrelsen ingår, arbetsgrupp och beredningsgrupp där Sametinget och berörda samebyar finns representerade. Uppdraget löper ut i slutet av år 2017 då alla synpunkter ska sammanställas. Utifrån det ska ett beslut tas om det ska gå vidare med ett bildande. Se vidare bilaga, projektdirektiv. I det område som är aktuellt för bildande av nationalpark Vålådalen- Sylarna -Helags bedriver Tåssåsen, Mittådalen och Handölsdalen samebyar renskötsel. De berörda samebyarna har inkommit med skrivelse till Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län som ansvarar för processen där deras farhågor rörande processen och ett bildande lyfts fram. I skrivelsen har samebyarna framfört de motsätter sig ett nationalparksbildande om inte vissa hållbara garantier lämnas för renskötselns fortsa bedrivande i området. De ansvariga myndigheterna har i juli 2016 besvarat samebyarnas skrivelse enligt följande: Renskötseln utgör grunden för och faktorer som bidragit till de kulturella och biologiska värdena i området. Om området ges status som nationalpark kan detta skapa en plform för kunskapsspridning om samisk kultur och historia samt för samarbete om traditionell kunskap. Myndigheterna tänker inte medverka till ett allvarligt försvårande av renskötselns bedrivande i samband med ett nationalparksbildande. Samebyarna kommer fortsättningsvis kunna disponera markområdena utanför och innanför en eventuell nationalpark med samma förutsättningar för utveckling. Det ska även i framtiden finnas samma förutsättningar för upprätthållande av den samiska kulturen, sedvänjor och kunskapsöverföring om renskötselfrågor och rättigheter kopplade till renskötselrätten i och utanför national parksområden. 1
Skyddsjakt enligt 28 b jaktförordningen (1987:905), kommer liksom i nuläget kunna beviljas av länsstyrelsen vid behov. Genom god planering av leder och anläggningar samt med tydlig information kan besökare inom området ledas på ett bättre sätt så störningar på renskötseln kan minska. Urfolk och naturskydd - betydelsen av samiskt inflytande Urfolks marker sammanfaller till stor del med de områden i världen som har höga naturvärden och därför identifierats som viktiga för bevarande av den biologiska mångfalden. Därför utgörs också många av dagens skyddade områden av urbefolkningars traditionella landområden. Urbefolkningar har en central roll i förhållande till det globala naturskyddet. Urbefolkningars kunskap, upptäckter och brukningsformer har mycket tillföra skötsel och förvaltning av skyddade områden. 1 De är ofta för sin försörjning beroende av kunna fortsätta nyttja de skyddsvärda ekosystemen och drabbas många gånger hårdast av de restriktioner, tex. begränsningar av tillträde eller nyttjande, som tillkommer i samband med naturskydd. Samtidigt är urbefolkningar ofta förvaltare av traditionell kunskap och brukningssystem som kan vara av stort värde för ett långsiktigt hållbart nyttjande av de skyddade områdena. Dessutom "förvaltar" de idag en stor del av världens skyddsvärda "oskyddade" ekosystem på sina traditionella territorier. o Urbefolkningar har en nyckelroll när det gäller en framgångsrik förvaltning av världens mest skyddsvärda ekosystem. De flesta av dagens nationalparker har påverkat sina tidigare invånare på ett negativt sätt. Iden naturskydd handlar om bevara "vildmark" har varit så stark naturvårdsintressena överskuggat de rättigheter som urbefolkningar, liksom övrig lokalbefolkning, har även i skyddade områden. I sin strävan få till stånd ett rättsligt skydd för naturvärdena, skapar initiativtagarna nationalparkslagstiftning eller andra juridiskt bindande restrildioner som tvingar lokalbefolkningen upphöra med eller ändra sitt sätt nyttja markerna. Sedan nationalparksiden föddes har många skyddade områden tillkommit utan människor som bott i, eller nära, områdena tillfrågats eller involverats. Ofta har lokalbefolkningen flyttats iväg. Alternativt har de förlorat tillgång till mark, ven eller andra resurser som de traditionellt förfogat över. o Tillgång till resurser, land och ven samt rätten till självbestämmande är rättigheter som ett nationalparksbildande, om det inte sker på rätt sätt, äventyrar. Att det samiska folkets inflytande i en nationalparksprocess garanteras är därför av grundläggande betydelse. I svensk lagstiftning har förhållandet mellan naturskydd (nationalparker) och urfolk, dvs. samerna ännu inte reglerats. Detta trots insikten naturskydd inte kan betraktas isolerat 1 Se WWF:s och IUCN:s grundläggande principer och riktlinjer för urbefolkningar, "traditionella folk" och skyddade områden. 2
från frågan om urfolks rättigheter fått fäste internationellt genom en rad organisationer och instrument (se nedan). Översikt rättslig reglering Det finns flera olika regelverk som är relevanta för frågor om nationalparksbildande och förvaltning, samiskt inflytande i nationalparksbildande m.m. Dessa kan delas upp i fyra huvudkategorier, rättighetslagstiftning, miljölagstiftning, förvaltningslagstiftning och samisk lagstiftning. Det går inte dra tydliga gränser mellan dessa kategorier eftersom de flesta regelverk innehåller flera aspekter. Tex är konventionen om biologisk mångfald i första hand en miljöskyddslagstiftning men innehåller även bestämmelser till skydd för urfolk. Likaså är Sametingslagen en förvaltningsrättslig lag samtidigt som den för frågor som specifikt rör samiska intressen. N ationalparksförordningen innehåller regler för Naturvårdsverkets uppgifter i nationalparksbildande men har uppkommit i syfte skydda naturlandskap genom nationalparker. Samiskt inflytande kan vidare förstås utifrån det samiska folkets rätt till inflytande och Sametingets (som myndighet) rätt till inflytande. o o o o Rättighetslagstiftning återfinns framför allt i folkrätten och olika internationella instrument. Dessa instrument tillerkänner urfolk rätt till land, ven, naturresurser, språk, kulturutövning, samhällsliv och traditionella näringar. Exempel på (för detta underlag) relevanta instrument som tillerkänner det samiska folket dessa rättigheter är FN:s urfolksdeklaration, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Även i svensk lagstiftning finns regelverk som ger samerna vissa rättigheter, t.ex. regeringsformen och rennäringslagen (RNL). Miljö(skydds)lagstiftning återfinns i både internationella och nationella regelverk och har i första hand tillkommit för på olika sätt skydda miljön. Genom dessa regelverk skyddas specifika naturområden, naturreservat, nationalparker, biologisk mångfald, vissa rovdjursarter m.m. Exempel på relevanta regelverk är Miljöbalken (MB), Nationalparksförordningen (NPF), EU:s art- och habitatdirektiv som i svensk lagstiftning implementerats genom Jaktförordningen samt Konventionen om biologisk mångfald (CBD), som innehåller bestämmelser till skydd för urfolk. Förvaltningsrättslig lagstiftning omfar regelverk om myndigheters handläggning av ärenden och myndighetsutövning. Förvaltningslagen och regeringsformen är två exempel på sådana regelverk. Samisk lagstiftning behandlar huvudsakligen frågor som rör vissa specifika samiska intressen och Sametinget. Dessa regelverk innehåller också bestämmelser om rättigheter som tillkommer det samiska folket, t.ex. renskötselrätten utgör framför allt ramverk för Sametingets organisation och funktion. Exempel på relevanta regelverk är Sametingslagen, Förordning med instruktion för Sametinget, Rennäringslagen och rennäringsförordningen. 3
V ad berättigar samiskt inflytande? Eftersom Sverige inte antagit någon konsultationsordning, finns det inget tydligt styrdokument som reglerar när, hur/på vilket sätt och i vilken omfning samiskt inflytande och delaktighet i processer som nationalparksbildande ska aktualiseras. I stället får ledning i dessa frågor hämtas ur olika regelverk (enligt ovan). Sametingets inflytande och delaktighet Som nämns nedan är det regeringen, som efter medgivande från riksdagen beslutar om inrättande av nationalpark. Enligt regeringsformen 2 har regeringen en skyldighet vid beredningen av regeringsärenden inhämta behövliga upplysningar och yttranden från berörda myndigheter. Därmed är regeringen skyldig höra Sametinget i ärenden som berör samer och samiska frågor. Vidare uppställs ifdrvaltningslagen 3 en skyldighet för myndigheter, i aktuellt fall Naturvårdsverket, när det är lämpligt ta initiativ till samverkan med andra myndigheter. En myndighet ska inhämta de upplysningar och yttranden som behövs för den ska kunna avgöra sina ärenden. 4 Sametingets inflytande i processen stadgas i sametingslagen och förordning med instruktion för Sametinget. Enligt formuleringen i samtingslagen ska Sametinget verka för en levande samisk kultur och medverka 5 i samhällsplaneringen 6 och bevaka samiska behov, inklusive rennäringens intressen beaktas vid utnyttjande av mark och ven.7 En av Sametingets uppgifter är vidare vara förvaltnings-och expertmyndighet för samisk kultur och frågor inom rennäringens område. 8 Samiska behov är ett vitt begrepp och måste förstås ur begreppet samisk kultur. I förarbetena anges med kultur avses en vid bemärkelse där det som är samiskt särpräglat i samhällslivet ingår. I begreppet samisk kultur ryms samiskt samhällsliv, språk, seder, förhållningssätt och näringar likväl som de områden som traditionellt sett omfas av kulturbegreppet; musik, konst, hantverk. I den mån en näring ger en speciell grund för samisk kultur omfas den också av begreppet kultur, här är renskötsel ett tydligt exempel. Vidare läggs stor vikt vid det handlar om en levande kultur där utveckling snarare än ett museialt bevarande avses. 9 2 Se 7 kap. 2 regeringsformen. s Se 7 förvaltningslagen (1986:223). 4 Se Ds. 2009:40 s. 93 f. s Medverka förstås som ett (aktivt) deltagande. Huruvida det är tjänstemän eller politiker som ska fullgöra denna funktion regleras av Sametingets interna styrdokument 6 Bildandet av nationalpark utgör en form av samhällplanering 7 2 kap. 1 Sametingslag (1992:1433). s 1 förordning (2009:1395) med instruktion för Sametinget. 9 Prop. 1992/93:32 s. 38 4
o o Formuleringen av Sametingets uppdrag 10 i ovan nämnda regelverk innebär ett aktivt arbete med vid omfning och är inte konstruerat som en rättighet Sametinget har rätt utöva utan snarare som en skyldighet. För Sametinget ska kunna uppfylla det uppdrag som lämnats måste Sametinget vara delaktig och ha inflytande i processen för ett nationalparksbildande. Det samiska folkets inflytande och delaktighet Samerna är ett folk och ett urfolk. Genom sin speciella relation till mark och ven är samerna, liksom övriga urfolk, behov av mer långtgående rättigheter än andra minoriteter för utveckla sin identitet, sina näringar och kultur. På denna grund, som kommer till uttryck i detalj i diverse internationella (och nationella) instrument och stadganden befästs det samiska folkets rätt till inflytande i processer som den nu aktuella. De näringar och sedvänjor m.m. som är kulturbärare för samisk kultur, såsom renskötseln åtnjuter ett mycket långtgående rättsligt skydd. I processer som påverkar den samiska kulturen är det därför viktigt utgå från det skydd och främjande av de samiska näringarna och kulturen som Sverige åtagit sig upprätthålla. Den nationella lagstiftning såsom miljöbalken, förvaltningslagen, nationalparksförordningen m.m. ska tolkas utifrån de folkrättsliga instrument såsom ICCPR som Sverige ratificerat s.k. konventionskonform tolkning. ICCPR Det viktigaste instrumentet där den samiska kulturen, där renskötseln och andra traditionella samiska näringar ingår, skyddas är FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), som Sverige är bunden av. Enligt artikel 27 ska, i de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, de som tillhör sådana minoriteter inte förvägras rätten i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, bekänna sig till och utöva sin egen religion och använda sitt eget språk. Enligt den praxis som utvecklats av den till konventionen tillhöriga människorättskommitten omfar ICCPR även ett skydd för urfolken (och inte endast nationella minoriteter som den enligt ordalydelsen refererar till) och dess kultur. Med begreppet kultur avses, såsom i sametingslagen en vid tolkning där den traditionella renskötseln omfas. Detta eftersom det är samernas rätt utöva sin kultur som skyddas och traditionell renskötsel liksom andra samiska näringar är ett kulturutövande. Traditionell renskötsel omfar enligt artikelns tillämpning, bl.a. friströvning, manuell markflytt samt renarna hålls på naturbete. 11 U rfo lksdeldarationen Urfolksdeklarationen är ett annat viktigt instrument som främjar delaktighet i alla frågor som berör samerna och deras rätt bevara sin identitet och säkra sina egna visioner om sociala, kulturella och ekonomiska utveckling. Deklarationen innehåller artiklar som 10 Huruvida det är tjänstemän eller politiker som ska fullgöra denna funktion regleras av Sametingets interna styrdokument. 11 Se bl.a Länsman et al. v. Finland, Communication No. 511/1992 5
tillskriver urfolken rätten äga, bruka och kontrollera land, territorier och naturresurser, bestämmelser som är centrala för frågan om ett nationalparksbildande. En utgångspunkt i deklarationen är urfolkens överlevnad endast är möjlig om de har direkt förbindelse till sina traditionella land- och venområden. Konventionen om biologisk mångfald Enligt konventionen om biologisk mångfald (CBD) i artikel 8(j) och lo(c) ska samerna ha fullt och effektivt deltagande på alla nivåer i processer som leder fram till beslut. I förvaltning och skötsel av skyddade områden är det viktigt med urfolkens fritt och informerade förhandstycke samt urfolkens deltagande i alla delar. Sverige har ställt sig bakom beslutet från år 2008 skötsel och inrättande av skyddade områden ska ha fullt och effektivt deltagande av urfolk och lokalsamhällen. Detta gäller vid planering, etablering, förvaltning och skötsel av skyddade områden, med särskilt fokus på ta bort hinder för deltagande. Likaså omfas finansieringsbehoven för bygga upp urfolks kommunikationskapacitet för underlätta spridning och utbyte av information kring frågor relaterade till traditionella kunskaper, innovationer och sedvänjor. CBD anger vidare traditionell kunskap ska värderas lika, respekteras och anses vara lika användbar och nödvändig för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald som annan form av kunskap. Hållbart sedvanebruk av biologisk mångfald och traditionell kunskap är förutsättningar för effektiv naturvård och bibehållen biologisk mångfald i viktiga områden. Konventionen för skydd av det immateriella kulturarvet UNESCOS konvention om immateriellt kulturarv syftar till bevara icke-materiella kulturella komponenter så som muntlig tradition (även språk och uttryck), performancekonst (traditionell musik, dans och teater), sociala seder (även ritualer och festseder), kunskap om naturen och universum (även seder som sammanhänger med detta) och traditionellt hantverk. Konventionen stadgar det immateriella kulturarvet - eller det levande arvet - är mänsklighetens drivkraft för den kulturella mångfalden och dess underhåll är en garanti för forts kreativitet. Ett av särdragen med immateriellt kulturarv är det förs vidare genom traditionsbärare i en gemenskap utan processen för vidareförmedlingen av denna kunskap medvetandegörs och uppmärksammas. Nationell rätt och uttalanden I regeringsformen anges det samiska folkets möjligheter behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas (1kap.1 femte stycket RF). Riksdagen har i olika sammanhang uttalat den samiska kulturens fortlevnad måste garanteras. 12 Därutöver har regeringen uppställt som samepolitiskt mål verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar. 12 prop. 1985/86:3 s. 57 6
Förhållandet mellan Sametinget och samebyarna Både Sametinget och samebyarna företräder i pågående process renskötseln. Samebyarna ska ta tillvara sin specifika samebys intressen medan Sametinget inte bara ska bevaka renskötseln för de specifika samebyarna utan även renskötseln generellt som näringsform och kulturbärare. Sametinget ska även representera andra samiska intressen occh har därmed ett vidare uppdrag än samebyarna. Sametingets roll i egenskap av myndighet skiljer sig också från samebyarnas roll som sakägare, särskilt i förhållande till ansvariga myndigheter. På så sätt är Sametinget och samebyarna självständiga aktörer i processen och kan förhålla sig olika i/till processen utan respektive aktörs "trovärdighet" minskas. Det är också möjligt Sametinget och samebyarna intar en gemensam hållning i frågan och krav på samma säkerställanden skulle skapa mer tyngd och bättre respons från ansvariga myndigheter och aktörer. Oavsett om det finns en gemensam hållning i frågan är det viktigt Sametinget såsom myndighet formulerar separata skrivelser och ställningstaganden m.m. Det finns dock inget som hindrar samebyarnas eller andra samiska aktörers inställning inhämtas och redogörs för i de yttranden som Sametinget lämnar in. 7
Reglering av nationalparker Nationalparkerna är en viktig del av Sveriges skyddade natur. Parkerna har betydelse både som naturlandskap med höga värden och som besöksmål för den naturintresserade allmänheten, samt som stöd för lokal utveckling genom turism. De är även viktiga för information och kunskapsspridning om landets natur. 13 Regelverket för Sveriges nationalparker återfinns i miljöbalkens (MB) sjunde kapitel och nationalparksförordningen (1987:938), NPF. Ett mark- eller venområde som tillhör staten får efter riksdagens medgivande av regeringen förklaras som nationalpark i syfte bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick (7 kap. 2 MB). Syftena för varje nationalparksbildande framgår av 1 NFP och är betydelsefulla eftersom de skapar ramarna för nationalparkernas vård och förvaltning. 14 Föreskrifter och skötselplan Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om inskränkningar i rätten använda markeller venområden inom en nationalpark och om rätten fördas och vistas samt om ordningen i övrigt inom nationalparkerna. Föreskrifterna styr alltså brukares förfogande till marken och allmänhetens uppträdande inom nationalparken. Förskrifterna meddelas av Naturvårdsverket efter samråd med länsstyrelsen, kommunen eller Havs- och venmyndigheten (4 NPF). De inskränkningar som Naturvårdsverket har rätt meddela omfar även inskränkningar i renskötselrätten. Om sådan inskränkning beslutas ska berörda sakägare (markägare och innehavare av särskild rätt) dvs samebyar föreläggas yttra sig över förslaget (24 förordning om områdesskydd enligt miljöbalken). Viktigt poängtera är rätten endast utgör en yttranderätt och säkerställer således inte reellt inflytande. Därtill rätten till yttrande enligt bestämmelsen endast tillkommer ägare och innehavare av särskild rätt till marken, alltså inte Sametinget. Naturvårdsverket ansvarar även, efter samråd med länsstyrelsen, kommunen och Havs- och venmyndigheten för besluta om en skötselplan (7 NPF). Skötselplanen bestämmer nationalparkens vård och förvaltning och utgår från syftet med nationalparken ska kunna uppnås. Naturvårdsverkets beslut om skötselplan får överklagas till regeringen. Länsstyrelsen är förvaltare av nationalparker i länet med vissa undantag (3 NPF) och utövar tillsyn genom kontroller av föreskrifternas implementering. Länsstyrelsen kan i enkilda fall besluta om dispens från nationalparkens föreskrifter om det finns särskilda skäl (5 NPF). Vid sådant beslut ska bestämmelsen om intresseprövning i 7 kap. 26 MB tillämpas. Intresseprövningen innebär dispens endast får ges om det är förenligt med det skyddade områdets syfte. Särskilda skäl kan anses föreligga om åtgärden har en i huvudsak positiv inverkan på områdets prioriterade bevarandevärden. Naturvårdsverket och Havs och venmyndigheten får överklaga länsstyrelsens beslut. 13 Nationalparksplan för Sverige, 2008. 14 Nationalparker ska vårdas och förvaltas i enlighet med de syften för vilka de har bildats (3 NPF). 8
Internationella riktlinjer och modeller Det finns även internationella kriterier 15 för nationalparker som framtagits av IUCN W orld Conservation Congress i samarbete med FN-organen UNESCO och UNEP samt Världsnaturfonden WWF; Resolution 1.53 Indigenous peoples and protected areas (1996). Resolutionen rekommenderar bl.a. regeringar hitta metoder för urbefolkningar låta sina marker ingå i skyddade områden utan behöva ge upp ägande, nyttjande eller bruksrätter. Samma resolution innehåller också starka skrivningar mot flytta ut människor ur parker, liksom skapa skyddade områden utan tillräckligt samråd med de närmast berörda. Det genomgående temat är ett ökat erkännande av urbefolkningars rättighet nyttja och äga mark samt ha kontroll över markanvändningen i sina traditionella landområden. Enligt de internationella kriterierna är beaktande av ursprungsfolkningens behov, inklusive tillgång till naturresurser är ett av målen för nationalparksbildande. Detta eftersom för det finns ett samband mellan naturskydd och urfolks rättigheter. Genom förankra skyddet av ett naturområde (nationalpark) hos lokal/urbefolkningen) och ge dem inflytande och delaktighet i skötseln och förvaltningen säkerställs skyddet ur ett långsiktigt perspektiv. Likaså gäller det omvända om ett område är skyddat skyddas även lokal/urbefolkningens brukande av området. För förena naturskydd och urfolks rättigheter har vissa modeller tagits fram och tillämpats i samband med nationalparksbildande i andra länder. I Sverige finns två exempel där den första och sista modellen använts som ett försök på alternativ förvaltning där de skyddsvärda landskapsområdena ochlokal/urbefolkningens intressen lyckats förenas. o Zonering/buffertzoner; där skyddade områden anpassas för stämma överens med lokal/urbefolkningens brukande av marken o Vinstdelning; där lokal/urbefolkningen får ta del av nationalparkens vinster o Jobbskapande; där lokal/urbefolkning anställs som guide, förvaltare o Partnerskap/organisation; där lokal/urbefolkningen är delaktig i förvaltning och skötsel Exemplet Kosterhavets nationalpark För Kosterhavets nationalpark har Länsstyrelsen i västra Götaland, i stället för själv ansvara för förvaltningen, genom beslut delegerat förvaltningen av nationalparken till Kosterhavsdelegationen. Detta för säkerställa representation och inflytande från lokala intressen. Delegationen ansvarar för förvaltningen, vilket omfar fastställande av verksamhetsplan och budget för verksamheten, vilket har en direkt koppling till skötsel- och tillsynsinsatser inom nationalparken. Delegationen kom på plats efter nationalparken bildades. Den har alltså inte varit delaktig i framtagande av skötselplan och föreskrifter. Däremot var de aktörer som sedan kom representeras i delegationen aktiva parter under dialogprocessen inför bildandet och deltog på många olika sätt i framtagandet av skötselplan och föreskrifter. Inför bildandet hölls flera möten, workshops, arbetsgrupper på Kosteröarna där bland annat utformning av föreskrifterna var föremål för diskussioner. 1s Inte bindande 9
Sedan föreskrifter och skötselplan fastställts har Kosterhavsdelegation en stor betydelse när revideringar ska göras. Återkommande sker diskussioner med uppföljning av föreskrifternas förmåga stödja parkens mål och syfte avseende natur- och friluftslivsvärden. Allt inom begreppet adaptiv förvaltning. När något ska ändras lyfter delegationen det till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har även en adjungerad representant i delegationen. Än så länge har inte det funnits någon konflikt mellan delegationen och Naturvårdsverket som har s detta förhållningssätt ur spel och det är den gemensamma uppfningen delegationens ord ska väga tungt i sammanhanget. 16 Exemplet världsarvet Laponia För världsarvet Laponia har regeringen, i stället för enligt ovan nämnda ordning, gett Länsstyrelsen i Norrbotten möjlighet överlåta förvaltarskapet och skötseln m.m. till en ideell förening (Laponiatjuottjudus). Detta genom laponiaförordningen (2011:840). Föreningen består av samebyarna Baste cearru, Gällivare, Jåhkågasska tjiellde, Luokta Mavas, Sierri, Sirges, Tuorpon, Udtja och Unna tjerusj samt Länsstyrelsen i Norrbottens län, Naturvårdsverket, Gällivare kommun och Jokkmokks kommun. Någon myndighetsutövning har inte överlåtits till föreningen utan endast förvaltningen och skötseln såsom den regleras i nationalparkernas föreskrifter och skötselplan. Föreskrifter och skötselplan har arbetats fram gemensamt. I föreskrifterna har därmed tagits in en rad undantag som säkerställer de renskötande samernas rättigheter inom Laponia. I skötselplanen finns skrivelser om språk och traditionell kunskap. Utgångspunkter för samisk kultur och samiska näringar I frågan om ett nationalparksbildande finns många delar av samiskt närings- och kulturliv som kan drabbas negativt om dessa intressen inte visas hänsyn eller får komma till tals. Nedan följer ett urval av relevanta intressen; varför de är viktiga, på vilket sätt de kan äventyras samt vilka krav som bör ställas för så inte ska ske. Samisk kultur Det samiska kulturarvet speglar det samiska folkets kultur och historia i en geografisk kontext. Kulturarvet återspeglar en svunnen tid samtidigt som det är basen för ett tankesystem och dagens levande samiska kultur. Definitionen på kulturarv inkluderar både det materiella och det immateriella kulturarvet. Det kan vara lämningar i naturen. Det kan vara berättarkonst, traditionell musik, traditionell kunskap, religiösa och filosofiska system, traditioner, ideer och värden. Traditionell kunskap Årbediehtu är bildning om naturens och människans livsvillkor i sitt sammanhang. Det är en holistiskt bildning vilket innebär människan och miljön ska betraktas och behandlas som en helhet. Arv, traditioner, sedvänjor och levnadssätt inkluderas i arbediehtu och är grundstenarna för vår samiska kultur och vår identitet. De samiska språken bär arbediehtu 16 Uppgifter från Nationalparkschef Anders Tysklind 10