Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i:



Relevanta dokument
Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, Ingår i: samla.raa.

Anneröd 2:3 Raä 1009

E6 Bohuslän E E6 Bohuslän 2004

Runstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2007

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, Ingår i: samla.raa.

Ett gåtfullt kopparkärl från Boteå

En gammal färdväg Biörnstad, Margareta Fornvännen Ingår i: samla.raa.

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR

Fyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard ( ), okänd valör

Ett bidrag till frågan om gånggriftstidens havsnivå vid Östergötland Nerman, Birger Fornvännen 22,


Rapport Arkeologisk förundersökning. Kumla Odensala sn. Anders Wikström. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum

Brista i Norrsunda socken

En gotländsk grupp av hängsmycken från vendeltid och vikingatid : dess uppkomst och utveckling Nerman, Birger Fornvännen 49-53

113. BJELKEGARDEN, Bjelkegatan 6 ÖLM. Ny. Fyndtyp: två eller flera H, E? Äldsta mynt: Sverige, Kristina, 1/4 öre 1644.

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av

Guldtenen från Råsta

Några anmårkningar om en egendomlig utbildning av kalkspat

En hällristning i Västergötland Schnittger, Bror Fornvännen 6, Ingår i: samla.raa.

Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, Ingår i: samla.raa.

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen Ingår i:

Normlösa. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg. Bild 1: norra stigluckan

En artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm.

Hansta gård, gravfält och runstenar

Trädgårdsgatan i Skänninge

KNÄRED 153. BLANKERED. Blankered 1:2. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt

JÄMJÖ 32. BINGA Binga by Ej inlöst Tid: Nyare tid Fyndår: Före 1828 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 3 mynt Slutmynt: Tyskland, Braunschweig, Wilhelm

Henriksdalsberget RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Stensträngar och murar på

Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke

Gustav Adolfs torg. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Gamla gjutformar hos Nils-Erik Schreuder, Stockholm Upton-upon-Severn, Oktober 2000 Jan Gadd

Beskrivning SVERIGE: Kristina, Säter, V* öre 1640 (1 ex), Avesta, 1644 (1 ex), ( ) (1 ex).

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Peter Hahne. Hav och land. 23 augusti - 12 oktober 2014

MONTERING ANVISNINGAR

D E N F Ö R S T A B A N A N

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Stena vid Li-gravfältet

Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn

Arkeologisk utredning. Gråmunkehöga. Utredning inför planerad byggnation. Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun. Per Frölund 2003:04

Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen Ingår i:

Rapport om granskning och uppmålning av runinskrifter i Stockholms län 2010

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

STATENS HISTORISKA MUSEER STATENS HISTORISKA MUSEUM KUNGLIGA MYNTKABINETTET

Skurkvarnar i Dovreviken vid Borgholm

Fornlämningar och metalldetektor: miniguide för metallsökare

Prästerliga kläder (2 Mos 28:4-43)

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, Ingår i: samla.raa.

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Arkeologisk utredning Eriks 1:13, Bro socken, Gotland

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08

Titta in i medeltiden

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Kristianopels camping

UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB

BRUNNS SILVERGRUVA. Lena Berg Nilsson & Ola Nilsson. Besiktning och diskussion , RAÄ 79 i Hedesunda socken, Gävle kommun, Gävleborgs län

UTGRÄVNING 1. Använd faktabladen för att svara på frågorna! B U N K E F L O S T R A N D

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011

Hörlursuttag För att ansluta hörlurar (ej inkl) till Metall Detektorn.

Kontrollås. 81. Medelst kontrollås. göras beroende av varandra,

Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus

Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Bilaga 20. Konserveringsrapporter

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ , By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1

Övergiven gård i Uggledal, Askim

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001

Ett gravröse i Vallentuna

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed

Förgyllning. En övning i förgyllningstekniker, restaurering och konservering av förgyllda träytor. Helén Johansson TMTS04

Gotländska silverfynd från vikingatiden : en inventering Arne, Ture J. Fornvännen 26,

Sverige första lokomotiv fyller 10 år

SVENSK NORSK DANSK. a ToeOFF Family product. Avsedd för en persons användning

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd

Utvärdering av fria entréer vid statliga museer

Start för Mattestigen. Promenera till Vindskyddet

LINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr

Tjurbilden från källa sn, Öland Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge

Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar

Arkeologisk provundersökning

En viktig del av arkeologens arbete är att förmedla

WÄSA STONE & MINING AB

De gotländska Vendeltidsbrakteaternas ursprung Nerman, Birger Fornvännen Ingår i:

Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen

HOTET MOT. KOMMUNERNAs SJÄLVSTYRELSE

Gör en arkeologisk undersökning på skolan

Linnés plugghäst. Ronnie Carlsson. Figur 1. Linnés plugghäst på plats i lilla stenhuset på Hammarby gård. Foto Olle Norling, Upplandsmuseet.

Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2. Tre rosor. Ur "Genealogiska anteckningar"

Tid: Nyare tid Fyndår: 1815 Fyndtyp: Depåfynd Antal: Fler än 30 mynt Slutmynt: Danmark, Kristian V ( ), skilling, okänt årtal

Transkript:

Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i: samla.raa.se

FYND 0( H FÖREMÅL I SVENSKA MUSEER URNEGRAVAR VID AUGUSTENBORG I BORRBY SN, SKÄNE Ar 1931 påträffades vid grusläkt vid Augustenborg två gravar från slutet av bronsåldern. Urnorna, som innehöllo brända, rengjorda ben, voro nedsatta i jorden utan något skydd av stenar. De stodo med överkanten c:a 40 cm. under markytan. Med stor sannolikhet föreligga här fynd från två gravar under flat mark. 1 Grav 1. Stor urna (fig. 1) med brun, glättad yta, två bandformiga öron. Partiet nedanför buken är ornerat med inristade linjer, grankvistformigt, delvis något oregelbundet ställda. Själva mynningsranden är bortslagen. 1 Fyndet anmäldes till riksantikvarien av intendent G. J:son Karlin och en efterundersökning utfördes av amanuensen R. Blomqvist, vilken emellertid ej förde något nytt i dagen. Fynden ha i St. H. M. inv.-nr 19757 men äro tills vidare deponerade i Kulturhistoriska Museet i Lund. Kärlen ha restaurerats av konservator Gräns, Lund. Fig. 1.

FYSD OCH FÖREMAL l SVESSK A MUSEER 57 H: 37 cm. Största diam: 34 cm. över urnan har skålen (fig. 2) varit placerad uppooh nedvänd såsom lock. Skålens yta är svart, glättad, det bandformiga örat är upptill avslutat med två flikar, som göra ett ansa-lunata-liknande intryck (fig. 3). Diam. 30 cm. H: 14,5 cm. I urnan lågo, troligen ovanpå de brända benen 2, en bronspincett (fig. Fig. 2. 4 a), ornerad med enkla linjer längs kanterna, 1: 4,8 cm; en enkel rakkniv av brons (fig. 4 d), vars skaft bildats genom att kanterna hamrats in, 1: 6,8 cm; ett fragment av en bronssåg (fig. 4 c), 1: 5,4 cm, och en bronspryl (fig. 4 b), 1: 4,8 cm. Grav 2. Stor urna (fig. 5) med svag ansats till ett utbildat bukparti. Ytan är gråbrun, täckt med ett rått, grovt ytlager. H: 30,5 cm. Diam.: 25,8 cm. Den har som lock haft skålen, fig. 6, med svart glättad yta. 3 Diam. 23 cm. Urnan innehöll blott brända ben. 2 Urnan rasade ned och krossades vid grustäkten, varför närmare detaljer angående fyndens läge ej äro kända. 3 Det bandformiga örat med en markerad, längsgäende mittås omgiven Fig. 3.

58 FYSD OCH FÖREMAL I SVESSKA MUSEER Fig. 4.

FYSD OCH FÖREMAL I SV ES SK A M V S E E It 59 Fig. 6. Gravarna äro troligen anlagda under en tidig del av Montelius femte period, därom vittnar formen på urnan i grav 1 och pincetten mod ovanligt smal bygel. Augustonborg ligger nära Östersjön söder om Simrishamn, och det är helt i överensstämmelse med vad man kan vänta sig, att vi i dessa trakter skola påträffa fynd, som antyda förbindelser med Nordtyskland, troligen via Bornholm. Sådana detaljer som ristningarna på urnans nedre jiarti och de små tapjiarna vid skålens handtag återfinna vi just i trakterna söder om Östersjön.* Men de förekomma även på det ödanska området, där en del skålar äro funna, som stå den fig. 2 avbildade skålen från Augustonborg mycket nära. 5 Skåne och östra Danmark bilda under denna tid ett kulturområde, som står i livlig kontakt med Nordtyskland, direkt eller via Bornholm. Bland bevisen därför skall endast nämnas det gravskick, där brandrestorna från likbålet spela en viktig roll och bisättas tillsamman med urnan, som innehåller de brända benen. 6 I något varierande former möter oss detta gravskick under bronsålderns slut just inom de näranda områdena, 7 innan det blir utbrett över större delar av Skandinavien. Holger Arbman. av tvä hälkälar är tydligen då skålen rekonstruerades (i Lund) utformat ex analogia, emedan hela örat saknas. * Jfr ex. Voss und Stimmin g: Vorgeschichtliche Altertiimer aus der Mark Brandenburg Abth. III, Taf. 6: 3, Taf. 4: 3, Taf. 7: 5. 8 Sehested: Archseologisko Undersogelser 1878 1881, Pl. XXIII: 10, Kärl mod tappar vid öronen äro även funna i Holstein (Museet i Kiol). 6 B. M. Vif ot: Tidiga urnebrandgropar i Skåne, Medd. fr. Lunds univ. hist. museum 1933, sid. 68 ff. 7 Även i de angränsande trakterna av Sverige förekommer detta gravskick i några fall under bronsåldern. Jag återkommer till detta i ett annat, större sammanhang.

60 FYND OCH FÖREMAL I SVENSKA MUS E B II Fig. 7. Halsring med medalj över Carl IX. Dat. 1(103. EN GUSTAV ADOLFS-MEDALJ MED KEDJA I saraband mod Gustav II Adolfs-jubileet 1932 riktades K. Myntkabinettet med en ny dyrbar gåva av sin välgörare dr Otto Smith, vilken ju genom donationen av sin stora och utsökta kollektion av grekiska mynt redan dessförinnan intar platsen som samlingens störste enskilde gynnare. Till minnesutställningen i Nordiska Museet hade från friherre Fritz Koenig-Warthausen på Sommershausen i WUrttemberg, i vars släkt den länge befunnit sig, inlånats en medalj med konungens bild på ena och drottning Maria Eleonoras på den andra sidan (B. E. Hildebrand: Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar I, 1874, s. 236, nr 300), hängande i en förgylld silverkedja, besatt med slipade granater (utställningskatalogen nr 134 a). Kedjan, som i varje fall härstammar från 1600-talet, torde sannolikt ursprungligen tillhöra medaljen, vilken även i och för sig är ganska sällsynt. Men framför allt är det ytterst ovanligt att i original påträffa dylika medaljkedjor, som man stundom finner avbildade på samtida porträtt av framstående personligheter från 1500- och 1600-talen 1. I K. Myntkabinettet finnes förut ingen sådan kedja men väl en halsring av silver, daterad 1603, med en medalj över Carl IX (Hildebrand: a. a., sid. 82, nr 3). För att det vackra och märkliga smycket icke ånyo skulle behöva lämna landet, erbjöd sig dr Smith att söka förvärva detsamma och skänka det till K. Myntkabinettet (inv. 20311), där det nu utgör en prydnad i den förnämliga samling av jiraktmedaljer över Gustav II Adolf och hans gemål som äro utställda i museet. B. Th. 1 Jfr N. L. Rasmusson i Num. Medd. XXVII, 1933, sid, 134 f., 141.

v.. -. ", '. - : ' '. ' ) ' - >. ' - \'' IT TA r A. f%\v, > '' --<r v ti '"',>. k.. vt. - c - C t- t < >' '. lv,f c 4f 5 JL. n 0 i> v -c t -C c fe $*%, ( I JI 1 < > -K $ < $ > eo w-' 1 -'i i t A<.'i ifex ^å > le, '- ^ij f té?j^ L j - «* * «* yo si k 1 3 <i 1 'V (g jp 8 v- k v- V? \ r \ it) K - «* - Fig. 8. Medalj med Gustav II Adolfs och (på frånsidan) Maria Eleonoras bilder jämte halskedja.