Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin

Relevanta dokument
Delak&ghet för lärande

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Bedömningsunderlag förskola

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Kvalitetsrapport Förskola

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

2.1 Normer och värden

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Statens skolverks författningssamling

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Läroplan för förskolan

Vuxendidak*k. Per Andersson Linköpings universitet ViS- konferensen 13 april 2015

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Sexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, PhL

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Om personlig assistans för barn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Normer & värden.

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för avdelning Stubben

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Lokal arbetsplan 2010/2011

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Handlingsplan mot mobbning, trakasserier och kränkningar

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Heden Läsår 18/19

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Verksamhetsplan 2017

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Barnkonventionen i korthet

Arbetsplan Verkö förskola

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Senast ändrat

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Transkript:

Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin eva.melin@sll.se Social delaktighet i teori och praktik Om social delaktighet för barn i förskolans verksamhet Eva Melin { Doktorsavhandling i pedagogik vid Stockholms universitet 2013 Innehåll Varför delak=ghet är e@ poli=skt begrepp Vad delak=ghet är för slags fenomen Hur fenomenet delak=ghet uppstår Vad begreppet delak=ghet innebär Vad som hindrar och vad som möjliggör delak=ghet i förskolan Hur kan delak=ghet se ut för barn med Downs syndrom i förskolan 1

Barnkonven=onen antogs 1989 främjar ungas rämgheter i samhället dess grundläggande föreställning är a@ barn är autonoma medborgare med samma rämgheter som vuxna gäller även för barn med funk=onsnedsä@ning. Kommitén för barns rämgheter UNICEF handbok 2008 antogs 2008 och trädde i krav i Sverige 2009 garantera a@ personer med funk=onsnedsä@ning får åtnjuta rämgheter utan diskriminering erkänner a@ funk=onsnedsä@ning och funk=onshinder är begrepp under utveckling. Funk=onshinder härrör från samspel mellan personer med funk=onsnedsä@ningar och hinder som är be=ngade av amtyder och miljön, vilka motverkar personens fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Ar#kel 12 Konven@onsstaterna skall @llförsäkra det barn som är i stånd ac bilda egna åsikter räcen ac fric ucrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall @llmätas betydelse i förhållande @ll barnets ålder och mognad. 2

Del av ar@kel 26 i Konven@onen om räigheter för människor med funk@onsnedsäcningar lyder: Konven=onsstaterna ska vidta effek=va och ändamålsenliga åtgärder för a@ göra det möjligt för personer med funk=onsnedsä@ning a@ uppnå och vidmakthålla största möjliga oberoende, full fysisk, mental, social och yrkesmässig förmåga samt fullt inkluderande och deltagande i livets alla aspekter. Del av ar@kel 23 i Barnkonven@onen lyder: Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rä@ =ll e@ fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess ak=va deltagande i samhället. Del av ar@kel 31 i Barnkonven@onen lyder: Barnet har rä@ =ll lek, vila och fri=d. Antaganden om delak#ghet Delak=ghet antas vara något som uppstår i interak=onen mellan människor som befinner sig i e@ specifik sammanhang. Det skulle innebära a@ delak=ghet finns i samspelet mellan sammanhangets strukturer och individernas handlingar. Strukturer Social struktur *Prak@k *Roller *Rollposi@oner Kulturell struktur *Normer *Värderingar = Världsbild 3

Strukturer påverkar hur vi tänker om Strukturer påverkar hur vi agerar Delak=ghet är en social process ur vilken en handling uppstår Social struktur: Prak=k Roller Rollposi=oner Kulturell struktur: Normer Värderingar = Världsbild Barngruppen får inflytande i offentliga beslut 4

BARNGRUPPENS ÅSIKTER SKA UTGÖRA EN SKILLNAD I OFFENTLIGA BESLUT. Barngrupp får inflytande i offentliga beslut BARN ÄR AKTÖRER SOM HAR ÅSIKTER SOM DE KAN FÖRMEDLA. BARNS ÅSIKTER SKA UTGÖRA EN SKILLNAD I BESLUT GÄLLANDE VIKTIGA FRÅGOR I BARNS LIV. Barn får inflytande i beslut som påverkar barnets liv AKTIVITETER ANPASSAS EFTER BARNETS FÖRMÅGA OCH INTRESSE Barn deltar och engageras i en ak=vitet 5

ALLA SKA ERKÄNNAS SOM MEDAKTÖRER Barn får @llhörighet @ll och gemenskap med kamrat- gruppen Delak#ghet Delak=ghet är en social process Den uppkommer i interak=onen mellan människors handlingar Handlingar möjliggörs och hindras av stukturer som ordnar kontexten Delak=ghetsprocesser kan möjliggöras men också hindras Empirisk studie av delak#ghet I den empiriska studien studerades individers handlingar och interak=oner och förskoleavdelningarnas strukturer. De relaterades =ll varandra för a@ få ökad förståelse för vilka strukturer som underlä@ar och vilka som försvårar delak=ghet på dessa avdelningar. 6

Sociala strukturer och kulturella strukturer i förskolan Omsorg Socio- pedagogik Eva Melin september 2014 Sociopedagogik Social struktur Prak=k: Ins=tu=ons- utbildning Roller: Lärare Elev Kulturell struktur Norm: Fostran och utveckling kan s=muleras genom målriktad undervisning Värdering: Erövra och bemästra kunskaper och uppföra sig inom bestämda gränser Eva Melin september 2014 Omsorg Social struktur Prak=k: Omvårdnad Omtanke Roller: Omsorgsgivare Omsorgstagare Kulturell struktur Norm: Barns =llit =ll och förtroende för vuxna. Värdering: Goda omsorgs- rela=oner lär barn a@ ge plats åt andra och kunna u@rycka och hävda sin vilja. Eva Melin september 2014 7

Vilka ak#viteter organiseras och hur u=örs de? Omsorgs ak=viteter Mål=der Vila Hygien Av- och påklädning Omsorgssamtal Omsorgslek Övervakning av barn Sociopedagogiska ak=viteter Undervisning Planerade ak=viteter Undervisande lek Styrning av lek Föreläggande av ak=viteter/egetval Envägsundervisning/ undervisande samtal Fostran Uppfostran Konfliktlösning Städning Lekregeln: alla får vara med och leka 8

Personalen förhållande #ll barnens gemenskap Övervakning Ak@vt inträde i lek Konfliktlösning Städning AvbroC i leken för planerad ak@vitet En bakomliggande orsak =ll hur personalgruppen organiserar prak=ken är hur gruppen ser på barnrollen och interak=onen mellan barn och vuxna: gruppens förhållande =ll barnets perspek=v Rela=on mellan roller Förskollärare och definierar maktposi=onen Barn Interak=oner är en handling och finns mellan dem som intagit rollerna Kollek=vt subjekt Individuellt subjekt Aktör 9

BARN ÄR AKTÖRER SOM HAR ÅSIKTER SOM DE KAN FÖRMEDLA. BARNS ÅSIKTER SKA UTGÖRA EN SKILLNAD I BESLUT GÄLLANDE VIKTIGA FRÅGOR I BARNS LIV. Barn får inflytande i beslut som påverkar barnets liv AKTIVITETER ANPASSAS EFTER BARNETS FÖRMÅGA OCH INTRESSE Barn deltar och engageras i en ak=vitet En bakomliggande orsak =ll hur personalgruppen organiserar prak=ken är hur gruppen ser förskolebarn och deras behov: personalgruppens barnperspek=v Personalgruppen ser barn med och utan Downs syndrom som snarlika med snarlika behov Prak=ken organiseras så alla kan vara med i samma ak=viteterna. Det medför a@ barnens handlingar villkoras av samma strukturer. Det skapar en VI- känsla. 10

Personalgruppen ser barn med och utan Downs syndrom som olika med olika behov Prak=ken organiseras genom a@ barn kategoriseras och olika ak=viteter skapas för de olika grupperna Det medför a@ barnens handlingar villkoras av olika strukturer. Det skapar en VI och Dem- känsla. Man skapar två grupper på samma avdelning. Barn i grupp Kamratgemenskap Uppstår när kamrater finns i samma sammanhang under längre =d. Samma sammanhang innebär i förskolan a@ barnen villkoras av samma strukturer och upplever en VI- känsla. Barnen skapar en gemensam uppsä@ning sociala regler och ru=ner för handlingar ever vuxenbilaga, dvs. ever de vuxnas strukturer. Vuxna inte har =llgång =ll denna gemenskap. E@ u@ryck för kamratgemenskap i förskolan är gemensam lek. 11

VISSA BARN SKA SÄRSKILJAS FRÅN BARNGRUPPEN Barnet får @llhörighet @ll och gemenskap med kamrat- gruppen VI - DEM INGET BARN SKA SÄRSKILJAS FRÅN BARNGRUPPEN Erkänner alla som lekkamrater Barnet får @llhörighet @ll och gemenskap med kamrat- gruppen Möjliggör samhandling i gemensam ak@vitet 30 25 30 25 27 social delak=ghet 20 20 21 social exkludering 15 16 17 15 bortvald delak=ghet 10 8 9 10 6 5 2 2 5 4 4 3 3 2 0 0 omsorg socioped kam.gem egenakt omsorg socioped kam.gem egenakt 12

SAMMANFATTNING Fullvärdig delak#ghet fås En kontext som är ordnad ever världsbilden Barn är aktörer, har åsikter som de kan förmedla. Åsikten ska utgöra en skillnad i beslut som påverkar barnets liv. Alla ak@viteter ska anpassas eder barnets förmåga och intresse. Alla barn är snarlika och ingen behöver särskiljas. Vuxna har anammat världsbilden och utövar den i interak=on med barnet. 13