KOMPLETTERANDE PM ANGÅENDE RISKBILDEN FÖR ARBETSSTOLEN 3 VÄSTBERGA Bakgrund Med anledning av Länsstyrelsens granskningsyttrande 4022-41645-2016 angående detaljplan för Arbetsstolen 3 Västberga, påföljande samråd med Länsstyrelsen, samt mailkorrespondens mellan Joakim Almén (WSP Brand & Risk) och Lina Holgersson (Länsstyrelsen Stockholms län) upprättas denna PM för att komplettera tidigare riskbedömningar. I tidigare utförd riskbedömning från WSP har följande farliga verksamheter bedömts kunna påverka Arbetsstolen 3 1. Sandvik Mining and Construction Tools AB Transport av farligt gods på motorväg E4/E20 Transport av farligt gods på Västbergavägen (leveranser till och från Sandvik) Transport av farligt gods på Kontrollvägen (leveranser till och från OKQ8) Transport av farligt gods på Elektravägen (leveranser till och från ST1) Drivmedelsstationerna OKQ8 och ST1. Syfte Denna PM syftar till att visa varför Arbetsstolen 3 kan vara lämplig för handelsverksamhet. Målet är att förtydliga hur riskerna från ovanstående riskkällor påverkar Arbetsstolen 3. Internkontroll Då WSP är certifierade enligt ISO 9001 har denna handling granskats av en fristående granskare av rapporten. Fredrik Larsson (Brandingenjör/Civ.ing. Riskhantering) har genomfört den granskningen. Revidering Denna handling är en revidering av en PM med samma namn daterad 20170328. De huvudsakliga revideringarna är markerade med kantlinje till vänster om texten. Justeringar av text har gjorts i andra delar men inga innehållsförändringar har gjorts där. 1 Axelsson, J. & Svedberg, E. Arbetsstolen 3, Västberga, Stockholm, Revidering 1. WSP Brand & Risk, 2016-05-04. 1 (7) WSP Environmental Sverige 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se
Områdesbeskrivning Planområdet Arbetsstolen 3 är beläget i Västberga industriområde, sydväst om Stockholm. Området utgörs av handelsbyggnad, kundparkering och parkering för varuleveranser (Figur 1). På området finns en äldre industribyggnad från 1950-talet som anpassats och byggts till för den nuvarande verksamheten 2. Byggnadens fasader består av betong med inslag av kisel 2, vilket medför att de är obrännbara. Stora delar av byggnaden är kulturminnesmärkta 3, vilket innebär att förändringar av denna blir mer utmanande. Eftersom byggnaden härstammar från 1950-talet är stommen sannolikt platsgjuten, vilket gör bärande konstruktioner i de ursprungliga delarna extra robusta och tåliga mot tryckvågen från en explosion. Det finns ett avstånd från södra fastighetsgränsen till byggnaden på grund av befintlig kundparkering och parkering för varuleveranser. Figur 1. Planområdet med intilliggande riskkällor. Drivmedelsstation ST1 Drivmedelsstationen ST1 är belägen cirka 220 meter nordöst om Arbetsstolen 3. Till följd av det långa avståndet mellan Arbetsstolen 3 och ST1 anses risken från denna riskkälla vara acceptabel. 2 Henriksson, C. Fastighetssamordnare Atrium Ljungberg AB. Muntligen 2017-03-14. 3 Pantzar, C. & Sundvall, J. San Remo-Bageriet, Antikvarisk förundersökning och förslag till nya skyddsbestämmelser, Tyréns, 2015-10-13. 2 (7)
Drivmedelsstation OKQ8 Drivmedelsstationen OKQ8 är belägen cirka 30 meter väster om Arbetsstolen 3 och hanterar dagligen leveranser av bensin och/eller diesel. Relevanta olycksscenarier utgörs av antändning av dessa brännbara vätskor vid läckage under tankning eller lossning. Drivmedelsstationen är dock disponerad så att strålningen från en pölbrand inte påverkar människor inom Arbetsstolen 3 4. Risken från denna riskkälla bedöms därför vara acceptabel. Motorväg E4/E20 Motorvägen E4/E20 utgör primär transportled för farligt gods och är belägen cirka 90 meter väster om byggnaden på Arbetsstolen 3. Från transportleden finns ett antal olycksscenarier som kan påverka området, dock utgörs dessa scenarier av explosion, BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) och spridning av giftig gas, vilka är mycket osannolika. Enligt beräknade risknivåer ligger dessutom området på sådant avstånd från riskkällan att individrisken (risken för en enskild individ) bedöms vara acceptabel. Dock är frekvenserna för ovan nämnda olycksscenarier så pass höga att det finns ett bidrag till samhällsrisken (risken för en grupp människor) från motorvägen. Nämnda olycksscenarier från motorvägen E4/E20 som påverkar samhällsrisken för Arbetsstolen 3 bedöms till stor del hanteras genom befintlig utformning av byggnaden. Friskluftsintag är placerade på taket på byggnaden och dessutom bakom en större uppbyggnad, vilket gör luftintagen skyddade mot utsläpp av giftig gas på motorvägen. Den del av byggnaden som vetter mot E4/E20 antas dessutom vara tålig mot tryckvågen från en explosion eftersom denna del tillhör en av de äldre delarna av byggnaden där bärande konstruktioner är extra tåliga då stommen sannolikt är platsgjuten. Fasaderna är också obrännbara, vilket skyddar mot strålningen från en BLEVE. Sammantaget gör byggnadens befintliga utformning att konsekvensen i form av antalet omkomna människor från olycksscenarierna bedöms vara lägre jämfört med skattningar gjorda i tidigare riskbedömning. Den riskreducerande effekten av att befinna sig inomhus vid explosioner på E4/E20 bedöms vara större än vad som antagits i tidigare riskbedömning baserat på att de äldre delarna av byggnaden, som vetter mot E4/E20, anses vara mer robusta än bostäder och kontorsbyggnader, vilka utgör bakgrund till tidigare antaganden 5. Dessutom bedöms den riskreducerande effekten av att befinna sig inomhus vid olyckor med brandfarlig gas på E4/E20 vara större än vad som antagits i tidigare riskbedömning eftersom det främst är personer som befinner sig vid fönster eller öppna dörrar som löper risk att skadas från olycksscenarier med brandfarlig gas 6. Då denna byggnadsdel har kontorsverksamhet/varumottagning kan det inte förväntas att många människor befinner sig vid fasaden. I tidigare bedömning har inte skillnad mellan olika 4 Axelsson, J. & Svedberg, E. Arbetsstolen 3, Västberga, Stockholm, Revidering 1. WSP Brand & Risk, 2016-05-04. 5 WS Atkins Science & Technology. Derivation of fatality probability functions for occupants of buildings subject to blast loads. Norwich: The UK Health and Safety Executive, 1997. 6 Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods. Dnr: 758/92. Stadsbyggnadskontoret Göteborg, 1997. 3 (7)
persontätheter i olika delar av planområdet/byggnaden beaktats vilket överskattar risken från detta scenario. En möjlig åtgärd består av att utforma fönster i fasad som vetter mot E4/E20 i brandklass EI30 med funktionskravet att klara tryckvågen från en gasmolnsexplosion (0,35 bar 7 ). EI30 ger effekt avseende strålning och trycktålighet ger effekt avseende gasmolnsexplosion och i viss mån splitter. Åtgärden blir dock relativt omfattande i förhållande till dess riskreduktion. Dessutom blir åtgärden extra omfattande på grund av att berörd byggnadsdel är kulturminnesmärkt. Ett alternativ till detta är att inte tillåta personintensiv verksamhet inom ett avstånd av 5 meter från fasad mot E4/E20. Detta avstånd utgör byggnadens väggraszon 8, vilken bör avgränsas med en innervägg (exempelvis befintliga kontorsväggar) för att skydda mot splitter från fönsterrutor i fasad mot E4/E20. En sådan åtgärd bör föras in i planbestämmelser. Kontrollvägen Kontrollvägen är belägen väster om byggnaden på Arbetsstolen 3. Mängderna farligt gods som transporteras på vägen är begränsade då leveranserna till OKQ8 främst sker via avfart från motorvägen E4/E20 belägen cirka 80 meter väster om byggnaden. På grund av de ringa mängderna farligt gods som transporteras på Kontrollvägen visar beräknade risknivåer att individrisken och samhällsrisken kan anses vara acceptabel 4. Relevant olycksscenario från avfarten består av pölbrand, vilken dock inte påverkar byggnaden på aktuellt avstånd från riskkällan. Detta gör att även risken från avfarten bedöms vara acceptabel. Elektravägen Elektravägen är belägen öster om byggnaden på Arbetsstolen 3. Mängden farligt gods som transporteras på den norra delen av vägen är dock begränsad till främst drivmedel till tankstationen ST1. På grund av den begränsade mängden som transporteras visar beräknade risknivåer att individrisken och samhällsrisken från den norra delen av Elektravägen kan anses vara acceptabel 9. På den södra delen av vägen är farligt godstrafiken begränsad till främst gods till Sandvik. De begränsade mängderna av farligt gods som transporteras ger att beräknade risknivåer för individrisken och samhällsrisken från södra Elektravägen kan anses vara acceptabel 9. Västbergavägen Västbergavägen är belägen nordost om byggnaden på Arbetsstolen 3. På den östra delen av vägen är godstrafiken begränsad till främst gods till Sandvik. Tack vare de begränsade mängderna av farligt gods som transporteras visar beräknade risknivåer att individrisken och samhällsrisken från östra Västbergavägen kan anses vara acceptabel 9. På den västra delen av vägen transporteras farligt gods som sedan grenar sig till norra och södra Elektravägen samt östra delen av Västbergavägen. Även då bedöms risknivån både för individ- och samhällsrisk vara acceptabel. 7 Sweco Brand- och Riskteknik. Portal riskutredning Solberga. Stockholm 2012-04-12. 8 Fischer et al. Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. FOA - Försvarets forskningsanstalt, 1998. 9 Axelsson, J. & Svedberg, E. Arbetsstolen 3, Västberga, Stockholm, Revidering 1. WSP Brand & Risk, 2016-05-04. 4 (7)
Sandvik Mining and Construction Tools AB Sandviks fastighet är belägen cirka 80 meter sydost om byggnaden på Arbetsstolen 3. Olycksscenarier från Sandviks verksamhet som enligt tidigare bedömning kan påverka området är gasmolnsexplosion och BLEVE 10. Dessa scenarier kan påverka säkerheten för människor inom Arbetsstolen 3 och ger upphov till att beräknade individ- och samhällsrisknivåer hamnar inom det så kallade ALARP-området, vilket innebär att risken kan tolereras om alla rimliga åtgärder vidtas 11. Enligt gällande praxis har tidigare riskbedömningar baserat olycksscenarierna från Sandviks verksamhet på gasol i syfte att vara konservativa. Dock är det vätgas som hanteras av Sandvik 10. Vätgasen förvaras utomhus i flaskor på flak inom ett inhägnat område i tomtens södra del 10. Detta gör det viktigt att redogöra för skillnaden mellan gasol och vätgas, samt för vad denna skillnad innebär för riskbilden för handelsverksamheten inom Arbetsstolen 3. Gasol är en tryckkondenserad gas med högre densitet än luft, vilket gör gasen tung 12. Ett utsläpp av gasol sprids därför längs marken under gravitationens inverkan och kan på grund av detta ge upphov till brännbara koncentrationer på stora avstånd från utsläppet. Vid ett utsläpp i vätskefas omvandlas gasolen till gas, vilket ger en hög källstyrka 13, det vill säga en snabb tömning av behållaren. Vätgas är en komprimerad gas med en densitet som är lägre än en tiondel av luftens, vilket gör att gasen är mycket lätt 14. Ett utsläpp av vätgas sprids därför uppåt i luften och blandas ut snabbt med luften under vindens påverkan, vilket gör att koncentrationerna av gasen blir mindre på större avstånd från utsläppskällan. Utsläppet sker även i gasform, vilket ger en lägre källstyrka 15. Vätgas kan även förvaras i flytande form vid en temperatur under dess kokpunkt på -252,8 grader Celsius 16. Dock bedöms denna extremt låga temperatur vara svår att hålla utomhus, vilket gör att vätgasen förutsätts lagras i komprimerad form. Detta antagande görs även i tidigare riskbedömning från Sweco 17. Eftersom vätgasen förutsätts lagras i komprimerad form kan en BLEVE per definition inte inträffa då denna innefattar uppvärmning och förångning av en vätska. Därmed blir risken från detta olycksscenario försumbar. I samtliga tidigare utförda riskbedömningar medför detta olycksscenario störst riskavstånd och när risken från detta olycksscenario försvinner minskar både avståndet för individrisken och bidraget till samhällsrisken från Sandviks verksamhet. 10 Sweco Brand- och Riskteknik. Portal riskutredning Solberga. Stockholm 2012-04-12. 11 Davidsson, G. Lindgren, M & Mett, L. Värdering av risk. Statens Räddningsverk, 1997. 12 Bakkum et al. Methods for the calculation of Physical Effects, Yellow book. The Committee for the Prevention of Disasters by hazardous materials, 2005. 13 Fischer et al. Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. FOA - Försvarets forskningsanstalt, 1998. 14 Bakkum et al. Methods for the calculation of Physical Effects, Yellow book. The Committee for the Prevention of Disasters by hazardous materials, 2005. 15 Fischer et al. Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. FOA - Försvarets forskningsanstalt, 1998. 16 Drysdale, D. An Introduction to Fire Dynamics. Wiley, 2011. 17 Sweco Brand- och Riskteknik. Portal riskutredning Solberga. Stockholm 2012-04-12. 5 (7)
En gasmolnsexplosion medför dock fortfarande ett relevant olycksscenario från vätgashanteringen tillsammans med jetflamma, vilken kan orsaka kärlsprängning av flaskorna. Vätgasen har cirka tre gånger större energiinnehåll än gasol 14, men samtidigt en mycket lägre antändningsenergi än gasolen 18. Detta innebär att vätgasen kommer att antända mycket fortare än gasolen vid ett utsläpp, vilket gör att en fördröjd gasmolnsexplosion är betydligt mindre trolig, eftersom denna kräver en fördröjd antändning av gasmolnet 15. Dessutom blir koncentrationerna förmodligen för låga för att vätgasen ska kunna antända på grund av att vätgasen är lätt och snabbt blandas ut med luften. Denna bedömning delas av tidigare riskbedömning från Sweco som hävdar att ett utsläpp av vätgas inte skapar brännbara koncentrationer på stora avstånd från utsläppskällan 17. För att vätgasen ska kunna antända krävs dessutom potentiella antändningskällor, vilka till stor del bedöms saknas i luften ovan området där flaskorna förvaras. Då sannolikheten för en gasmolnsexplosion är betydligt lägre med vätgas än med gasol blir frekvensen för att omkomma från detta olycksscenario avsevärt mindre och därmed minskar både bidraget till individrisken och bidraget till samhällsrisken från Sandviks verksamhet relativt tidigare bedömning. Ett möjligt olycksscenario anses utgöras av jetflamma vid antändning av vätgasen. Detta scenario skulle kunna påverka flera vätgasflaskor och därmed potentiellt skapa en dominoeffekt som orsakar kärlsprängning av flera flaskor på Sandviks fastighet. Sannolikheten för att en kärlsprängning kan påverka Arbetsstolen 3 bedöms dock låg då Arbetsstolen 3 utgör en liten del av möjligt träffområde. Därtill utgör byggnaden ett skydd mot kaststycken. Dessutom bör vätgasflaskornas säkerhetsventiler omöjliggöra eller åtminstone reducera den tryckuppbyggnad som krävs för att kärlsprängning ska uppstå. Om en jetflamma uppstår förbränns vätgasen direkt vid utsläppet och ett gasmoln sprids inte vidare. Även om flera flaskor springer läck borde även dessa utsläpp antändas av jetflamman, vilket gör en fördröjd gasmolnsexplosion mycket osannolik. Ytterligare en aspekt som bör minska risken relativt tidigare riskbedömning är att Sandvik som verksamhet förutsätts uppfylla gällande lagstiftning från både Sevesodirektiv och Arbetsmiljöverket genom ett antal riskreducerande åtgärder inom verksamheten. Förbränningseffektiviteten för vätgas är även mycket högre än för gasol i gasform, vilket medför att vätgasflamman avger mindre värmestrålning än en gasolflamma 19. Dessutom skulle ett läckage med vätgas förmodligen ha en mindre källstyrka än ett läckage med gasol eftersom gasol omvandlas till gas vid ett utsläpp i vätskefas. Detta gör att konsekvenserna av en jetflamma bedöms bli mindre med vätgas än med gasol och därmed minskar både bidraget till individrisken och bidraget till samhällsrisken från Sandviks verksamhet. 18 Harris, G. The investigation and control of gas explosions in building and heating plant. E & FN Spon in association with the British Gas Corporation, 1983. 19 Drysdale, D. An Introduction to Fire Dynamics. Wiley, 2011. 6 (7)
Sammantaget blir både bidraget till individrisken och bidraget till samhällsrisken från Sandviks verksamhet mindre med vätgas än med gasol. Detta beror främst på att konsekvensavståndet från riskkällan minskar då olycksscenario bestående av BLEVE försvinner och för att frekvensen för stor gasmolnsexplosion blir lägre samt att konsekvensen av en jetflamma blir mindre. Det bedöms osannolikt att kärlsprängning av vätgasflaskor kan påverka Arbetsstolen 3. Slutsats Utifrån denna PM bedöms följande riskkällor inte påverka Arbetsstolen 3: Drivmedelsstationen ST1 Drivmedelsstationen OKQ8 Kontrollvägen Elektravägen Västbergavägen Avfart från motorväg E4/E20 Utifrån denna PM bedöms fortfarande följande riskkällor påverka Arbetsstolen 3: Motorväg E4/E20 Sandvik Mining and Construction Tools AB Påverkan från motorvägen E4/E20 bedöms acceptabel eftersom befintlig utformning av byggnaden skyddar mot potentiella olycksscenarier från vägen. Dock rekommenderar WSP att planbestämmelser kompletteras med en formulering som påtalar att personintensiv verksamhet inte är tillåten inom 5 meter från fasad mot E4/E20 för att säkerställa att inte framtida verksamhetsförändringar påverkar riskbilden. 5 meter utgör byggnadens väggraszon och bör avgränsas med en innervägg (exempelvis befintliga kontorsväggar) för att skydda mot splitter från fönsterrutor i fasad mot E4/E20. Påverkan från Sandviks verksamhet bedöms bli acceptabel på grund av att vätgas medför ett mindre bidrag både till individrisken och till samhällsrisken än gasol. WSP bedömer därför att riskbilden för handelsverksamheten inom Arbetsstolen 3 i tidigare riskbedömningar är överskattad, då den baserats på gasol. Sammanfattningsvis bedömer WSP att befintlig utformning av byggnaden och disposition av planområdet medför att riskbilden för handelsverksamheten inom Arbetsstolen 3 är acceptabel. WSP bedömer därför att området är lämpligt för handelsverksamhet. Stockholm-Globen 2017-04-12 WSP Sverige AB Joakim Almén Brandingenjör/Civ.ing. Riskhantering Brandingenjör/Civ.ing. Riskhantering 7 (7)