#1 2012 ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HÖGANÄS FRÅN HÖGANÄS AB KRÖNIKA Kära grannar! Vi i Sverige kan till stor del tacka vår starka exportindustri för vår höga levnadsstandard. Höganäs AB är en del av den industrin; av allt det vi producerar i Höganäs går 97 procent på export. Tack vare det drar vi in väsentliga sum mor utlandsvaluta till Sverige. Dessa pengar används sedan för att importera sådant som vi inte tillverkar i Sverige. För att Höganäs AB ska kunna fortsätta att bidra på detta sätt är forskning och utveckling inom pulverteknologin, och en utveck ling av våra tjänster, avgörande. En viktig faktor för att lyckas med detta är att vi även framgent kan locka högkvalificerade medar betare till vårt företag. Därför är det så viktigt att Höganäs förblir en attraktiv ort och att företaget Höganäs utvecklas i samklang med kommunen Höganäs. Det måste vi göra på ett hållbart sätt. Inom världens stålindustri tillhör vi de bästa i klassen vad gäller miljö och säkerhet, och det är vi stolta över. Men det som var bra nog igår kommer inte att vara bra nog imorgon. Därför förbereder vi just nu det kommande samrådet kring Höganäs miljötillstånd. I det här numret av Insikt kan du läsa mer om processen och för bereda dig inför samrådet, om du planerar att delta. Dina åsikter är viktiga för att vi ska vara bra nog, eller ännu bättre, även i framtiden. Välkommen till samrådet onsdagen den 25:e januari. Höganäs i förändring Från täckta transporter till nedgrävda kraftledningar Höganäs jobbar ständigt med miljöförbättringar. Läs om elva av de som gjorts och om de som komma skall. SIDAN 2 Alrik Danielson VD, Höganäskoncernen Dags för samråd Insikt förbereder dig Bytt är bytt Höganäs och kommunen i grönt samarbete SIDAN 4 SIDAN 6
5 4 3 6 1 2 Här är ett urval av de förbättringar för miljön som Höganäs AB gjort de senaste åren. 1 Höganäs omges på vissa ställen av trädplanteringar för att erbjuda grönska och trivsel. Planteringarna bidrar också till att bullernivån sjunker. Men på sina håll har träden vuxit sig höga och stjäl grannarnas kvällssol. Nu har en gallring av träden påbörjats. 2 2 Fläktarna i Svampverket har fått varvtalsreglering. Det gör att fläktarnas varvtal ökar eller minskar efter behov. Detta sparar energi och en bonuseffekt blir mindre buller. HÖGANÄS INSIKT #1/2012 3 Pulververkets två gamla skorstenar har ersatts av en ny med ljuddämpning. En annan skorsten har försetts med ljuddämpning. Detta har minskat bullret radikalt. 4 Den stora kraftledningen in till Höganäs industriområde var tills för något år sedan en luftledning som försörjde företaget med el. Nu har sammanlagt 1,7 km ledning grävts ned längs med väg 112. 5 Fjärrvärmen har byggts ut. Rökgaskylare har installerats i skorstenarna till Svamp-, Pulver- och Distaloyverken och värmeväxling har installerats på kylvattenkretsen i Svampverket. Nu leve rerar Höganäs energi motsvarade värmebehovet hos cirka 3 000 villor per år. Samtidigt har mängden koldioxid som släpps ut i kommunen minskat med 12 000 ton per år. 6 Ny teknik för vätgasåterföring, som processugnarna utrustats med, har gjort att energiutnyttjandet ökat och utsläppen av stoft minskat. Tekniken kommer att installeras på fler ställen inom Höganäs-koncernen.
11 8 10 8 9 7 Boende längs vägen mellan industrihamnen och råmateriallagret har vid tillfällen klagat på dammning. Därför ska alla lastbilar, så långt det är möjligt, köra med täckta flak. Dessutom har lastbilarna fått större last kapacitet, vilket gör att det blir färre körningar. 9 Gräsbevuxna vallar har gjorts i ordning runt deponiområdet. Efterhand som deponin fylls byggs nya vallar. Omkring 2025 kommer Invallningen att vara sluttäckt och i ordningställd. Redan nu finns utsiktsplatser på vallarna och promenadstråken utökas efter hand. 10 Perstorps stora cisterner kommer att försvinna under 2013. Verksamheten ska avvecklas och cisterner och ledningsrör rivs och forslas bort. En ny transportväg från hamnen kan anläggas och området göras grönare. Planeringen av detta görs i samarbete med Höganäs kommun. 11 Vid lossningen av båtar med järnmalm har det hänt att spill hamnat på kajen. Det har sett illa ut, men genom att förbättra kranen har Höganäs kunnat minimera spillet. Tanken är också att den gamla hamnkranen ersätts med en ny och modern till våren 2013. Så har Höganäs 7 Det har hänt att stoft från deponin på Invallningen blåst iväg in över land. För att dammet ska bindas effektivare har bevattningssystemet utökats. blivit grönare Att påverka miljön så lite som möjligt är självklart för Höganäs. Ständiga krav på miljöförbättringar kommer från myndigheter, allmän het och affärspartner. Men viljan att bli bättre kommer även inifrån företaget. Det visas inte minst genom att flera av de innovativa, miljö förbättrande lösningar som används i produktionen och på industri området är egenutvecklade. TEXT JONAS FRANZÉN ILLUSTRATION PETTER LÖNEGÅRD HÖGANÄS INSIKT #1/2012 3
HÖGANÄS AB:S MILJÖCHEF ANDERS BERGMAN SVARAR Hur går en samrådsprocess till? TEXT JONAS FRANZÉN Vad är ett samråd? När ett företag ansöker om ett nytt miljötillstånd samråder man med både myndigheter och allmänhet, för att de ska kunna lämna synpunkter och ställa frågor. Då har både myndigheter och enskilda personer chanser att uttala sin syn på hur företaget påverkar omgivningen. På Naturvårdsverkets hemsida kan man läsa mer om samrådsprocessen. Vilka mer än vi som bor i Höganäs kan delta i samrådsprocessen? Vi inleder samrådsprocessen med två möten i januari. Till det första mötet bjuds ett antal berörda myndigheter in, till exempel kommunala nämnder, Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Jordbruksverket. Dagen efter hålls ett öppet samrådsmöte. Förutom allmänhet, närboende och länsstyrelsen deltar sannolikt även representanter för kommunen och intresseföreningar, till exempel Naturskyddsföreningen. Varför ska jag vara med på samrådsmötet? Du får en koncentrerad, sammanfattad information om vad som är på gång, och du får en chans att träffa företaget och ställa dina frågor och ge dina synpunkter direkt till oss. Spelar mina åsikter verkligen någon roll? Ja. Alla relevanta frågor som ställts i samband med samrådet, både muntliga och skriftliga, ingår i handlingarna och kommer att finnas sammanfattade i miljötillståndsansökan. Allt som framkommer i samrådsprocessen vägs in när domstolen beslutar om tillstånd. Hur gör man för att lämna synpunkter? Man kan ställa både skriftliga och muntliga synpunkter. Fördelen med skriftliga synpunkter är att du tydligt kan uttrycka dig, och att frågan blir formulerad precis som du tänkt dig. Om jag är upptagen när samrådsmötet hålls, kan jag framföra mina åsikter ändå? Ja, både via vår hemsida på www.hoganas.com/insikt och via brev, ställt till Höganäs AB:s miljöavdelning. Märk brev med Samråd. Det är alltid viktigt att du berättar vem du är. Hur kan jag förbereda mig inför mötet? Läs igenom samrådshandling Samrådsprocessen steg för steg Verksamheter som kräver tillstånd enligt miljöbalken måste genomföra samråd innan ansökan och miljökonsvekensbeskrivningen lämnas in. Så här genomförs den steg för steg. 1 2 Höganäs bjuder in allmänhet och berörda myndigheter till samrådsmöten där framtidsplaner presenteras och där miljökonsekvenser diskuteras. Allmänhet och berörda myndigheter uppmanas lämna in sina synpunkter. 3 4 Höganäs sätter samman ett samrådsunderlag som lämnas till länsstyrelsen, kommunen, berörda myndigheter och till närboende. Höganäs sammanställer synpunkterna från berörda och myndigheter i en så kallad samrådsredogörelse, det vill säga ett skriftligt underlag som lämnas in tillsammans med ansökan. Bearbetningen av miljökonsekvensbeskrivningen fortsätter på Höganäs. Synpunkterna som kommit in under samrådsprocessen används i det arbetet. 4 HÖGANÄS INSIKT #1/2012
SÅ HÄR SER PROCESSEN UT 2010 Dialog med länsstyrelsen. 2011 Förberedelse av ansökan. JUST NU Samråd med länsstyrelsen, kommun och andra intressenter. 2012 Komplettering av ansökan. 2012/2013 Ansökan skickas till miljödomstolen vid årsskiftet. Remissrunda. 2013 Huvudförhandling i miljödomstolen. 2014/ 2015 Beslut meddelas. arna som finns att ladda ned från www.hoganas.com/insikt cirka en vecka innan samrådsmötet genomförs. Om du inte har tillgång till internet kan du ringa till mig på telefon 042-33 80 00. Vad händer efter samråden? Samrådsprocessen fortsätter. Vi sammanställer resultatet och fortsätter arbetet med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Det som tas upp under samrådet blir ett viktigt underlag till ansökan och följer med ända till det beslutas om tillstånd. När ansökan väl är inlämnad kan du som privatperson begära ut den och ge dina synpunkter då också. Anders Bergman, miljöchef på Höganäs AB, tar gärna emot dina synpunkter. Ordlista Om det behövs utlyser Höganäs ytterligare samrådsrundor för att ta in ytterligare synpunkter från allmänhet och myndigheter. 5 7 Miljödomstolen bedömer om ansökan är komplett. Om den inte uppfyller kraven kräver domstolen komplettering. Samråd kan utgöras av möte, brevutskick eller annonser och har som syfte att samla in synpunkter från allmänhet och myndigheter muntligt eller skriftligt. Höganäs, som är en verksamhet som kräver miljötillstånd, är skyldig att hålla samråd enligt miljö balken. Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning är en beskrivning av Höganäs direkta och indirekta påverkan på människors hälsa och miljö. 6 Miljökonsekvensbeskrivningen, som upprättas av oberoende experter, skickas tillsammans med ansökan till Mark- och miljödomstolen i Växjö. Där gås den igenom och skickas på remiss till berörda myndigheter. Samrådsredogörelsen, det vill säga synpunkter från närboende, allmänhet och myndigheter, är med som bilaga. Samrådsunderlag är ett dokument som sammanfattar den miljö påverkan som Höganäs befintliga och ut ökade verksamhet antas ge upphov till. Underlaget är offentligt och finns bland annat att ladda ned på hoganas.se/insikt. Samrådsredogörelsen sammanfattar de synpunkter som kommit in till Höganäs från allmänhet, myndigheter och andra berörda. Den lämnas som bilaga till tillståndsansökan. HÖGANÄS INSIKT #1/2012 5
Alla vinnare när reningsverket byter gas mot värme SPILLVÄRME SKA BLI TILL BIOGAS I NYTT SAMARBETE Genom att koppla ledningar mellan kommunens avloppsreningsverk och Höganäs AB:s vätgasproduktion kan man snart byta spillvärme från vätgasanläggningen mot biogas från reningsverket. Ett samarbete som innebär vinst för alla inblandade: kommunen, Höganäs AB och miljön. TEXT JONAS FRANZÉN FOTO ANNA WAHLGREN KOMMUNENS AVLOPPRENINGSVERK värmer sedan några år tillbaka sina anläggningar med den biogas som bildas som en biprodukt i reningsprocessen. Men gasen har inte riktigt räckt till och därför har man också fått använda producerad el för att klara behoven. Ibland, när gasturbinen inte fungerat som den ska, har man fått bränna biogasen och låta den försvinna ut i luften. Det har inte känts bra. Varje gång jag har sett facklan har jag tänkt att nu kör vi elpanna. De senaste årens kalla vintrar har det strulat värre än någonsin och i takt med att elpriserna stiger blir det dyrt, säger Fredrik Arthursson, VAchef på Höganäs kommun. Men det är inte bara pengarna han tänker på. Rent miljömässigt är det tråkigt att tvingas fackla gasen, och för personalen har det varit negativt att behöva handskas med den här maskinen som krånglat, säger han och tittar ut genom fönstret mot den vita byggnaden där gasturbinen står. 500 METER BORT ligger Höganäs vätgasanläggning. När vätgasen produceras uppstår en energirik restgas som man återanvänder för att driva processen. Men inte heller den räcker fullt ut och därför använder man naturgas som komplement. Samtidigt genererar man stora mängder spillvärme till ingen nytta. Jag hörde om biogasen här på reningsverket som man ofta tvingas fackla bort, samtidigt som jag tänkte att varför i herrans namn ska vi kyla bort en och en halv megawatt energi till havet hela tiden, säger Magnus Pettersson som är energisamordnare på Höganäs AB. IDÉN SOM Magnus Pettersson fick var att leda den överblivna spillvärmen från vätgasanläggningen till reningsverket och i utbyte få reningsverkets biogas. Reningsverket får en smidig uppvärmning och vätgasproduktionen kan drivas med en mindre andel naturgas. Går allt som det ska är samarbetet i gång redan nästa år. Det kommer att kräva en del investeringar, men vi räknar med att det ska ha betalat sig för båda parter inom fem år, säger Fredrik Arthursson. KORT & GOTT VM-dags för Ramona Med hjälp av Höganäs satsar rallyföraren Ramona Karlsson nu mot VM med sitt Power of Powder Rally Team. Samarbetet mellan Höganäs och Ramona går ut på att hon testar Höganäs höghållfasta kugghjul till växellådor. Rallybilens växellåda är utrustade med sintrade kugghjul och utsätts där för största möjliga belastning. Än så länge visar testerna lysande resultat. Första VM-tävlingen går i mars och tar sig Ramona och kartläsaren Miriam Walfridsson dit blir de Rally-VM:s första kvinnliga ekipage. RUUTH TOG HERRGÅRDS- OSTEN TILL SVERIGE Höganäsbolagets grundare Eric Ruuth (1746-1820) hade många strängar på sin lyra. Utöver intresset för politik och näringsliv hade han också ett brinnande intresse för ost. På 1780-talet bjöd Ruuth schweizaren Pierre N Du Bat till Skåne i syfte att ta fram en svensk ost. Resultatet av initiativet blev Herrgårds osten, som än i dag är en storsäljare. HÖGANÄSMAN VANN OS-GULD I RAMLÖSA Redan år 1834 hölls det olympiska spel i Ramlösa, arrangerade av en gymnastiklärare från Lund. Det tävlades i brottning, vighetsrörelser, balanser, språng i höjden (med eller utan stång och över häst), klättring i mast och linor och kapplöppning. Dessutom avgjordes en hästkapplöpning, som vanns av R Tornérhjelm. Han skulle senare komma att bli invald i Höganäs styrelse. 6 HÖGANÄS INSIKT #1/2012
Magnus Pettersson och Fredrik Arthursson startar samarbetet kring kommunens biogas och Höganäs spillvärme redan under året. På fem år ska investeringen ha betalat sig. Nu börjar arbetet med Invallningen Visste du att Höganäs Indien fyllde 25 år i november förra året? Höganäs startade sin verksamhet för tillverkning av järnpulver och blandningar i landet år 1986. I dag arbetar ett 80 tal personer på Höganäs Indien fördelade på produktion i Ahmednagar och ett säljkontor i Pune. Rast med tedrickning bland kollegorna i Höganäs fabrik i staden Pune i västra Indien. Järnpulver håller japansk mat fräsch Järnpulver från Höganäs används i så kallade Oxygen absorbers, det vill säga syreupptagare, som har till uppgift att hålla förpackad mat färsk längre. Syret i luften kan göra att mat ändrar färg och smak, möglar eller härsknar. När järn rostar förbrukar det syre och binder det som järnoxid. Det betyder att syreabsorbenter med järn förlänger matens hållbarhet. Ett gram järnpulver kan i teorin absorbera så mycket som 300 ml syre. Syreabsorbenter av järn fick sitt genombrott i Japan på 1970-talet och marknaden växer nu även i Europa och USA. I veckan tar byggandet vid den norra delen av Invallningen fart. TEXT JONAS FRANZÉN FOTO ANNA WAHLGREN I förra numret av Insikt berättade vi om det kommande arbetet med att skapa mer utrymme på deponin, där restprodukterna som blir över när järnmalm omvandlas till järnpulver läggs. Planen var då att grävmaskinerna redan i mitten av november skulle börja arbetet med att gräva upp slaggen som ska användas för att bygga de nya vallarna. Men vi hade inte räknat med att det skulle ta så lång tid att få igenom marklovsansökan, säger Ola Hallenheim som är ansvarig för Invallningen. I PRAKTIKEN KOMMER dock inte det något sena startdatumet att spela någon roll. Planen för Invallningen kommer att kunna följas som tänkt, utan förseningar. Från allmänheten har två personer hört av sig. En ornitolog har erbjudit sin hjälp med att utforma Invallningen med hänsyn till fågellivet. Ett initiativ som vi välkomnar. En person har varit allmänt intresserad av hur man ska gå till väga med arbetet rent tekniskt. Det har inte kommit in fler synpunkter än så. Jag tror bland annat det på beror att vi varit noggranna med att informera om vad vi ska göra, säger Pernilla Nydahl, miljösamordnare på Höganäs. Pernilla Nydahl och Ola Hallenheim har projekterat den nya skyddsvallen vid Invallningen. Fotnot: Cykelbanan kring Invallningen, längs havet, är återställd. Stormen vid första advent spolade upp stora mängder sten och grus på vägen, men nu är den farbar igen. HÖGANÄS INSIKT #1/2012 7
AVSÄNDARE: HÖGANÄS AB BRUKSGATAN 35 263 83 HÖGANÄS HÖGANÄSBOR SVARAR Insikt skickade ut en reporter för att fånga några Höganäsbors åsikter. Vad vill du att Höganäs AB förändrar? Välkommen till samråd! Onsdag 25 januari från kl 16.00 Välkommen till samråd i Höganäs AB:s utvecklingscenter med ingång från Bruksgatan (mittemot huvudkontoret). Under mötet presenterar Höganäs sina framtidsplaner och du kan ställa frågor direkt till företagets representanter. Syrwan Zangana, 57 Två saker är viktiga. Att Höganäs fortsätter växa och anställer folk härifrån. Sen är det också viktigt att man fortsätter satsa på miljöarbetet. Om de fördärvar miljön vill ingen ha dem kvar här. Hans Nilsson, 89 Jag tycker inte det finns så mycket att förbättra. Jag bor alldeles intill och det har alltid gått bra. Jag har faktiskt inte märkt av något dåligt. Gull-Britt Lundin, 65 Det är viktigt att de fortsätter arbeta med att få ner utsläppen, annars kanske inte unga människor vill flytta hit eller bo kvar. Anita Bengtsson, 68 Ett pensionärshem nere i hamnen hade varit trevligt om de ordnat med! Sen är jag väldigt tacksam för att Invallningen utformats så att man kan få cykla längs stranden. Synpunkter eller frågor kan du lämna direkt till Höganäs representanter under samrådet, eller skicka in i efterhand. Yttrandetiden för detta första samråd är till och med fredag den 24 februari 2012. Yttranden märkta Samråd kan skickas till e-postadress insikt@hoganas.com eller i brev till: Höganäs AB, Miljöavdelningen, 263 83 Höganäs Tips! Förbered dig genom att läsa igenom det skriftliga underlaget som finns tillgängligt på Höganäs hemsida. Från och med tisdag den 17 januari kan du ladda ned dokumentet på www.hoganas.com/insikt. Har du inte tillgång till internet går det bra att kontakta miljöchef Anders Bergman, telefon 042-33 80 00, för en kopia. Beth Johansson, 66 Det är bra att cisternerna här nere i hamnen försvinner, det tackar vi för. Jag känner mig trygg här, jag vet att de byter filter och ser till att det är så rent som möjligt. Roger Jensen, 50 Fabriken är inget jag störs av. Jag har bott här i några år nu och har inte märkt av något negativt än. Det har funkat bra så jag vet inte vad som skulle kunna förbättras. insikt ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HÖGANÄS FRÅN HÖGANÄS AB NUMMER 1/2012 Ansvarig utgivare: Alrik Danielson, vd Höganäs AB. Redaktör: Ulrika Rask-Lindholm, Corporate Communications. Kontakta oss gärna via e-post insikt@hoganas.com, webbplatsen www.hoganas.com/insikt eller telefon 042-33 80 00. Redaktionell produktion: Tidningskompaniet, Göteborg, www.tidningskompaniet.se Projektledare: Sara Wågenberg Tryck: Trydells, Laholm Höganäs AB (publ) januari 2012