ENERGIÖVERSYN. En undersökning om energianvändning i åtta verksamheter i Södra Roslagen. Karina Wedenski

ENERGIÖVERSYN En undersökning om energianvändning i åtta verksamheter i Södra Roslagen Karina Wedenski

Examensarbete av Karina Wedenski Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Stockholms universitet INSTITUTIONENS FÖRORD Denna uppsats är utförd som ett examensarbete vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examensarbetet ingår som en kurs inom masterutbildningen Miljö- och hälsoskydd, 120 högskolepoäng. Examensarbetets omfattning är 30 högskolepoäng (ca 20 veckors heltidsstudier). Handledare för examensarbetet har varit Göran Alm, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet och Lars Lindqvist vid Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. Författaren är ensam ansvarig för examensarbetets innehåll. Stockholm i juni 2012 Anders Nordström universitetslektor, kursansvarig

ABSTRACT The society of today consumes a lot of energy and the use of energy affect the environment adversely. Energy use provides both global and local problems. In addition to reduce emissions, the developed countries signed the Kyoto Protocol. The goal was to reduce emissions of greenhouse gases. Sweden has established 16 national environmental quality objectives and their targets are to achieve environmentally sustainable development. The purpose of this study has been to make energy review in the eight different activities in Southern Roslagen in northern Stockholm. The aim of this study has been to provide a general overview about how different companies work with energy efficiency also to raise awareness of the operator over the possibilities for energy efficiency and propose measures to reduce the energy consumption that can protect the environment and same time to save money for those companies. The literature study is focused of law and regulatory requirements. The thesis consists of two parts, first part is a literature review and the other is a survey of eight different activities in Southern Roslagen. The results show that there are an enormous number of areas to improve energy efficiency. It is possible to make energy savings in various spheres of activity. Actions may be more or less advanced. Each company should look through its own needs and try to fulfill those needs if it is possible. My conslusion is that it is possible to save the environment and make money in the same time through the reducing of energy use, if all these measures are implemented.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 1. 1 Bakgrund... 1 1. 2 Syfte och frågeställningar... 2 1. 3 Metodik... 2 1.3.1 Litteraturstudier... 2 1.3.2 Intervjuer... 2 1. 4 Avgränsningar och källkritik... 3 2. OM ENERGI OCH ENERGIEFFEKTIVISERING... 4 2. 1 Vad är energi... 4 2.1.1 Vad är en energikälla... 5 2. 2 Den totala energianvändningen i Sverige och potential för effektiviseringar... 5 2. 3 Energieffektivisering i Sverige... 7 2.3.1 Programmet för energieffektivisering(pfe)... 7 2.3.2 Eleffektivisering miljöpåverkan och marginaler... 8 3. LAG STÖD OCH KRAV FRÅN MYNDIGHETER... 9 3. 1 Sveriges miljölagstiftning... 9 3.1.1 Miljömål och lag krav för energihantering... 9 3.1.2 Andra lagar inom energiområdet... 10 3.1.3 Övriga myndighetsbeslut, domstolarnas och Naturvårdsverkets uppfattning... 11 3. 2 Styrmedel och stöd i arbetet med energieffektivisering... 12 3. 3 Vad ska tillsynsmyndigheten ställa för krav... 13 3.3.1 Tillsynskrav... 14 3.3.2 Krav på åtgärder och några exempel på förslag... 14 3.3.3 Tillsynsbesök... 15 4. TEORI OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SOM MILJÖENHETEN KAN GE VID BESÖK... 17 4. 1 Tomgångsförbrukning... 18 4. 2 Belysning... 19 4. 3 Ventilation, uppvärmning och kyla... 20 4. 4 Tryckluft... 21 4. 5 Pumpar, motorer och fläktar... 22 4. 6 Industriportar... 23 4. 7 Last- och effektstyrning... 23 5. Resultat: intervjuundersökning i åtta verksamheter i Södra Roslagens... 25

5. 1 Val av verksamheter... 25 5. 2 Vid besök... 25 5. 3 Verksamhetsbeskrivning (Skolor)... 26 5.3.1 Norrbergsskolan... 26 5.3.2 Rindö skola... 27 5. 4 Verksamhetsbeskrivning (Brandstationer)... 28 5.4.1 Täby Brandstation... 28 5.4.2 Vaxholms Brandstation... 30 5. 5 Verksamhetsbeskrivning (Panncentraler)... 32 5.5.1 Farmen Panncentral... 32 5.5.2 Panncentralen City... 33 5. 6 Verksamhetsbeskrivning (Livsmedelsbutiker)... 35 5.6.1 Willys Arninge... 35 5.6.2 ICA Stop... 36 6. DISKUSSION... 38 6. 1 Förslag på åtgärder för nämnda skolor... 38 6. 2 Förslag på åtgärder för nämnda brandstationer... 39 6. 3 Förslag på åtgärder för nämnda panncentraler... 40 6. 4 Förslag på åtgärder för nämnda livsmedelsbutiker... 40 6. 5 Andra kommuner... 42 6.5.1 Sigtuna... 42 6.5.2 Umeå... 42 6.5.3 Herrljunga... 42 6.5.4 Borås... 42 6.5.5 Göteborg... 43 6.5.6 Stockholm... 43 7. SLUTSATSER... 44 8. TACK... 45 9. REFERENSER... 46 9. 1 Litteraturlista... 46 9. 2 Internet... 47 9. 3 Intervjuer... 48 FIGURFÖTECKNING Figur 1. Fördelning av energiförbrukning. Källa: www.energymyndigheten.se... 6

TABELLFÖRTECKNING Tabell 1. Effekt och energieffekter.... 4 Tabell 2. Energieffektivisering i Sverige.... 7 Tabell 3. Kostnader för trycklutfssystem. Källa: Energimyndigheten (2006e), Krav på tryckluftssystem... 21 BILAGOR Bilaga I Bilaga II

Inledning I detta inledande kapitel presenteras bakgrunden till examensarbetet och problemställningen diskuteras. Därtill redovisas examensarbetets syfte och de avgränsningar som krävs för att svara på de aktuella frågestallningarna. 1. 1 Bakgrund I dagens samhälle förbrukas mycket energi och all användning av energi (t ex. värme, el) påverkar miljön. Människans utsläpp av växthusgaser påverkar jordens klimat negativt och förstärker naturlig växthuseffekt. Den miljöpåverkan som energianvändningen orsakar ger både lokala och globala problem. En effektivare energianvändning är en förutsättning för att vi ska komma till rätta med klimatproblematiken och för att vi på sikt ska kunna trygga vår energiförsörjning. Flera analytiker tänker att det nuvarande svenska elpriset kommer att stiga mycket inom en snar framtid. Ökade energipriser och stora klimatförändringar gör att frågan om energieffektivisering är både ekonomiskt och miljömässigt intressant. Genom att utnyttja varje kwh maximalt släpps mindre koldioxid ut som kan göra så att växthuseffekten bromsas upp. Grunden för energieffektivisering, som ligger högt på dagordningen för flertalet av världens styrande organ bygger på länkade orsaker: Bränsletillgångarna i världen är ojämnt fördelade och för att trygga energiförsörjningen behöver vi minska vårt beroende av importerat bränsle. Klimatförändringen beror på världens omfattande utsläpp av växthusgaser. Människors förbränning av fossilt bränsle för energiomvandling världen över är en av de störst bidragande källorna. EU:s omfattande konsumtion av fossila bränslena och beroende av naturgas och olja behöver förändras till långsiktigt hållbara alternativ. (Miljö 2010: Vår framtid vårt val - Sjätte miljöhandlingsprogrammet 2001) (Gibrand 2010-2011) EU och Sverige har som mål att energieffektivisera med 20 % till 2020 i förhållande till 1990 och styrmedel har arbetats fram för att arbeta mot detta mål. ( Enligt riksdagsbeslut 2008/09:133 i 2009/06-16). De 16 nationella miljökvalitetsmålen och deras delmål syftar till att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt och energifrågor tas framför allt upp i miljömålen God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan samt riksdagen beslutar om Effektivare energianvändning och transporter som utgör en av tre åtgärdsstrategier. För att kunna klara av energiförsörjning och nå målen måste landets energikonsumtion sänkas. Ett alternativ som gör en stor skillnad är att bygga mer klimatsmart och använda förnyelsebara energikällor. En annan aspekt är att titta på vad som kan göras med redan befintliga byggnader för att minska energianvändningen. Enligt Miljöbalkens hushållningsprincip, skall alla som bedriver en verksamhet hushålla med råvaror och energi. I första hand skall förnyelsebara energikällor användas. Tillsynsmyndigheten hos landets kommunala miljöförvaltningar får en allt större uppgift att informera och driva företagare att energieffektivisera. En energikontroll har därför lagts till som ytterligare en del av tillsynsrutinen med möjlighet om föreläggande om åtgärder (Energifrågor vid tillsyn 2007) Styrmedel såsom lagstiftning, skatter, avgifter och tillståndskrav har tagits fram för att stimulera företag och privatpersoner till att energieffektivisering. 1

1. 2 Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att göra energiöversyn på åtta olika verksamheter i Södra Roslagen: att undersöka hur man på sikt kan minska energianvändning i verksamheter. Arbetet syftar till att höja kunskapsnivån hos verksamhetsutövaren om möjligheterna till energieffektivisering samt ge förslag på rimliga åtgärder som värnar miljön och sparar pengar åt verksamheten. Målsättningen med studien är att ge en generell överblick över hur olika verksamheter arbetar med energieffektivisering där jag vill ge en helhetsbild. Arbetet har bedrivits utifrån följande frågeställning: Finns tillsynsvägledande domar inom detta område och vilket lagstöd finns för tillsynen? Vilka krav kan ställas? Har någon miljö- och hälsoskyddsnämnd förelagt om energibesparande åtgärder? Vilken kompetens behövs för energitillsyn och vilka kommuner arbetar med denna tillsyn? 1. 3 Metodik 1.3.1 Litteraturstudier Inför arbetet med studien har jag gått igenom relevant litteratur och aktuell forskning om energianvändning och dess miljö- samt klimatpåverkan. Den litteratur som använts är lagstiftning inom området, rapporter, vetenskapliga studier, Tillsynsguiden som är Miljösamverkan i Stockholms Läns handledning för energifrågor i tillsynen, Miljösamverkan Sverige Energifrågor vid tillsyn och Energimyndighetens hemsida. I huvudsak har litteraturen varit svensk men även utländska rapporter har legat till grund för mitt arbete. Litteraturstudien omfattar en studie av lag- och myndighetskrav så att undersökningen ska medverka till att uppfylla lagkraven. Examensarbetet består av två delar där första delen är en litteraturstudie och den andra är en intervjuundersökning av åtta olika verksamheter i Södra Roslagen. 1.3.2 Intervjuer Tiden för examensarbetet har varit 20 veckor under våren 2012, med start sista veckan i januari. Studien har genomförts i Täby och Vaxholms kommuner i norra Stockholm. Personliga kontakter har skett både genom e-post, telefon samt besök. Jag har besökt nio olika verksamheter i nämnda kommuner för att göra energiöversyn och undersöka om hur verksamheterna gör egenkontroll samt vilka åtgärderna kan uppnås. (åtta verksamheterna ingår som undersökning i examensarbetet och en väljs som studiebesök). Verksamheterna besöktes i huvudsak under mars - april månader. För att kunna besvara frågorna om hur en verksamhet jobbar med energieffektivisering, kontaktade jag tillsammans med Lars Lindqvist, som har varit min handledare på SRMH, varje verksamhet för intervjuer med verksamhetsutövaren. Intervjuerna har skett både genom möten på plats och via telefon i diskussionsform där varje verksamhet kunnat delge mig sina erfarenheter av tekniska lösningar för energieffektivisering. Efter intervjun inspekterade vi verksamheterna tillsammans med verksamhetsutövaren. Inför varje intervju förbereddes en checklista för energifrågor som skickades ut till verksamheterna tillsammans med en mall för energikartläggning samt Energimyndighetens faktablad Minska företagets energianvändning så att varje verksamhet kunde förbereda sig inför sin intervju. 2

Till intervjun tog vi med checklistan med frågor samt Egenkontroll av energianvändningen på ditt företag, Energimyndighetens faktablad Minska företagets energianvändning (se bilaga 1), samt Energiråd för företag från Täby och Vaxholms kommunala energirådgivning. Energiöversynen har gjorts i en positiv anda där alla verksamhetsutövare varit engagerade och intresserade av vårt arbete. Vi har försökt att hitta förslag på åtgärder som minskar energianvändningen. Jag vill ge exempel på åtgärder som kan åtgärdas direkt och åtgärder som är mer långsiktiga. Jag har också velat visa på alternativa tekniska lösningar och investeringar eller ändrade rutiner och arbetssätt. Verksamheterna har varit av olika typ och storlek. Fyra branscher och två verksamhet i varje bransch har valts ut för analys och jämförelse. Verksamheterna är fördelade på två kommuner; Täby och Vaxholm. Verksamheterna är: två brandstationer (Täby- och Vaxholms Brandstationer), två skolor i Vaxholm (Norrbergsskolan och Rindö skola); två panncentraler i Täby (Panncentral City PC och Panncentral Farmen) samt två livsmedelsbutiker i Täby (ICA Stop och Willys Arninge). Ett studiebesök gjordes på Arninge Djurklinik med Karin Lindström som är energirådgivare från Energi Stockholm AB. Det var spännande och intressant att se hur man arbetar med energieffektivisering och med tillsyn. 1. 4 Avgränsningar och källkritik Examensarbetet har avgränsats till att fokusera på energibesparingar inom varje verksamhet. När det gäller energiförbrukning avgränsas arbetet till belysning, ventilation, uppvärmning och kyla. Det har ibland varit svårt att få utförliga svar på frågorna i checklistan mycket beroende på att verksamhetsutövarna ofta inte har arbetat direkt med de möjligheter och tillvägagångssätt som finns när det gäller energieffektivisering. 3

2. OM ENERGI OCH ENERGIEFFEKTIVISERING Rekommenderad läsning för samtliga intressenter. I detta avsnitt beskrivs allmän information om energi (vad är energi, energikällor och energibärare). Dessutom beskrivs energianvändandet i Sverige och olika aspekter av energieffektivisering samt ges en kort presentation av Programmet för energieffektivisering 2. 1 Vad är energi Energi ger oss ljus, värme och näring. Allting i hela universum består av energi. Den kan inte skapas eller förstöras utan bara omvandlas från en form till en annan: till exempel mellan mekanisk, elektrisk, kemisk energi och värmeenergi. Ordet energi kommer från det grekiska ordet energeia som betyder verksamhet eller handlingskraft. Det var först under 1800-talet som man upptäckte sambandet mellan arbete, värme och rörelse. Tidigare hade man skiljt på termisk (värme) och mekanisk (kraft) energi. Det man upptäckte då var den så kallade energiprincipen. Energi och effekt är två olika fysikaliska begrepp. Effekten är energiomvandlingens hastighet och beskriver hur snabbt en energiomvandling sker. Energi är produkten av effekt och tid: Energi = Effekt x Tid Energi mäts i grundenheten joule (J) och effekten mäts i watt (W). När man talar om värmebehov och värmeanvändning i hus används ofta enheten kilowattimme (kwh) för energi. Så här härleds enheten kwh: effekt (Watt) är energi per tidsenhet. Det är alltså den kraft som krävs för att utföra något under en timme. Tabell 1. Effekt och energieffekter. W (watt) anger effekt Namn Energi per tidsenhet kw Kilowatt 1 000 W MW Megawatt 1 000 000 W GW Gig watt 1 000 000 000 W TW Terawatt 1 000 000 000 000 W 1 kwh Kilowattimme 1 kilowatt under 1 timme 1 MWh Megawattimme 1 000 kwh 1 GWh Gigawattimme 1 000 000 kwh 1 TWh Terawattimme 1 000 000 000 kwh I energisammanhang skiljer man mellan primära energikällor och energibärare. En energibärare lagrar eller transporterar energi. Några exempel är elektricitet och varmt vatten men även bensin och diesel är exempel på energibärare. Bränslen är energibärare med kemiskt bunden energi. Elektricitet är en energibärare som kräver att spänning och strömstyrka upprätthålls vid definierade nivåer. Hetvatten i fjärrvärme är en energibärare som överför värmeenergi till fastigheter. Kylt vatten i fjärrkyla är en energibärare som upptar värmeenergi från fastigheter (Stattin 2009). Vätgas är en energibärare som måste produceras från andra energikällor men både el och vätgas är energibärare som kan produceras av många olika primära energikällor: solstrålning, vind, fossila bränslen och biomassa. Om elen är 4

miljövänlig eller ej och till exempel påverkar växthuseffekten beror på vad den producerats av. 2.1.1 Vad är en energikälla Energi kommer från många olika källor och de kan vara lagrade eller flödande (förnybara). De lagrade energikällorna är de fossila bränslena naturgas, råolja, stenkol och, till viss del även torv (återfinns i en egen kategori eftersom torv nybildas på kortare tid än övriga fossila bränslen). Uran räknas också till de lagrade energikällorna eftersom det inte nybildas (de lagrade energikällorna finns i begränsade mängder och nybildas inte). När man förbränner fossila bränslen bildas koldioxidutsläpp som bidrar till växthuseffekten. Förbränning av kol släpper ut mest koldioxid och naturgas minst. Uran, bränslet för kärnkraft, är också en lagerresurs från jordens inre, men är inte en fossil energi och här är problemet istället radioaktiv strålning: vid brytningen i urangruvorna, från kärnkraftverken vid en kärnkraftsolycka eller från det utbrända avfallet. (Stattin 2009) Till de flödande energikällorna räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft, vågenergi, biomassa, geotermisk energi och tidvattenenergi (dessa nybildas hela tiden). Förnybara energikällor kan delas upp i flödesresurser och fondresurser. Flödesresurser kommer till jorden oavsett vad vi gör, som vind, sol och vatten, och det är bara att ta tillvara. Fondresurser däremot är bioenergi från skog, som drivs av solen och kan vara outtömliga om de inte överutnyttjas. När man eldar biobränslen släpps koldioxid ut, men det är koldioxid som legat lagrad en kortare tid i växterna och som tas upp av andra växter. Bland de förnybara energikällorna använder Sverige idag mest vattenkraft och biomassa. Vindkraft, solenergi, vågkraft, tidvattenenergi och jordvärme är också förnybara energikällor, som i Sverige skulle kunna utnyttjas mer. Idag är målet att energieffektivisera och använda så lite energi som möjligt och den energi som förbrukas ska dessutom helst vara producerad på ett rent och miljövänligt sätt. Användningen av förnybara energikällor påverkar inte miljön på samma sätt som användningen av olja, kol och andra fossila energikällor. Sol-, vind- och vattenkraft till exempel, ger inga utsläpp av farliga eller miljöpåverkande gaser. (Tekniska museet u.d.) EU:s energisystem baseras till 80 procent på fossila bränslen. Det innebär att olja, kol och naturgas dominerar energianvändningen i EU. Sverige använder betydligt mindre fossila bränslen än genomsnittet i EU och använder istället mer kärnkraft och vattenkraft.(energimyndighet, 2010) 2. 2 Den totala energianvändningen i Sverige och potential för effektiviseringar Enligt Energimyndigheten uppgick den totala energianvändningen i Sverige år 2011 till 616,4 TWh. 39 procent av Sveriges totala energianvändning tillhör fastighets- och servicesektorn, 38 % tillhör industrin och 23 % används i transportbranschen. 5

Figur 1. Fördelning av energiförbrukning. Källa: www.energymyndigheten.se till fastighets- och servicesektorn industri transport branschen För bostadssektorn har energianvändningen varit nästan oförändrad sedan 1970-talet. Inom kategorin bostäder och service ingår all uppvärmning av lokaler och bostäder men även övrig service som t.ex. byggsektorn, gatu - och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt t. ex vatten och elverk. Inom transportsektorn har användningen ökat kraftigt, medan industrins ökning varit måttlig. Bidragen från olika energikällor har däremot förändrats väldigt mycket under de senaste 30 åren. Olja och kärnkraft stod för de största andelarna, följt av biobränsle och vattenkraft. Sedan år 1970 har sammansättningen, mixen, i energitillförseln förändrats rejält. Användningen av råolja och oljeprodukter har exempelvis minskat med drygt 40 procent. Genom utbyggnaden av kärnkraft och vattenkraft har användningen av el ökat. Även elproduktion från biobränslen har mer än fördubblats. (Stattin 2009) Många företag i Sverige har en hög energianvändning jämfört med motsvarande verksamheter i andra länder beroende på att Sverige haft förhållandevis låga energipriser men flera analytiker anser att det nuvarande svenska elpriset kommer att stiga mycket inom en snar framtid. Till exempel Norrbottens energikontor AB tror att elpriset i framtiden kommer att ligga kring 2-3 kr kwh. Anledningen till detta anser de vara öppningen av hushållskundernas elmarknad inom EU. De hävdar att det svenska elpriset kommer att öka. Skulle detta bli ett faktum är en energieffektivisering inom ett företag en enormt viktig åtgärd för att behålla sin konkurrenskraft gentemot andra företag (Gustavsson u.d.) Det finns goda möjligheter till ekonomiska besparingar genom att aktivt arbeta med energifrågorna. Man kan göra energibesparingar på 30-50 %, beroende på investering. Många åtgärder går att genomföra utan stora kostnader, ofta genom enkla åtgärder i stödsystemen. (Energianvändning u.d.) Elen står ofta för en stor del av energibehovet inom ett industriföretag. I Sveriges verkstadsindustrier t ex svarar elen för ca 69 % av den totala energianvändningen. El är att betrakta som en högvärdig energiform som inte sällan ger en stor miljöpåverkan i produktionsledet. För att producera el i Sverige använder man till stor del vattenkraft och kärnkraft. En mindre mängd produceras med kol och oljekraftverk som har höga produktionskostnader. (Energifrågor i tillsyn, prövning och fysisk planering 2006) Miljö- och klimatpåverkan varierar beroende på hur el produceras. El från kolkondenskraftverk importeras från Finland och Danmark under delar av året och den elen är dyr att producera. Detta innebär att den el som är dyrast att producera för Sverige förbrukas sist i systemet. Den marginalproducerade elen är alltså den el som tillverkas av kondenskraftverk med mycket höga koldioxidutsläpp och är alltså också den el som Sverige sparar när man sparar energi. Konvertering av fossilt till förnyelsebart bränsle är en mycket viktig fråga. I mitten av 1990- talet påbörjades utbyggnaden av vindkraft, men den bidrar än så länge inte med så stor andel 6

av den totala energitillförseln i Sverige. Till de förnybara energikällorna räknas biobränslen, avfall, vattenkraft, vindkraft och värmepumpar. Under 1980-talet byggde många kommunala energibolag stora värmepumpar för att producera fjärrvärme. Det finns fortfarande många verksamheter som använder olja eller direktel för uppvärmning av t ex bostäder vilket är vanligt i Sverige till skillnad från de flesta andra länder. Alternativ finns genom att ansluta till fjärrvärme istället eller pelletseldning. (Energifrågor i tillsyn, prövning och fysisk planering 2006), (Stattin 2009) 2. 3 Energieffektivisering i Sverige Energianvändning och hur man kan effektivisera energianvändningen är idag högaktuella ämnen inom svensk politik. Det finns styrdokument för arbete med energieffektivisering i Sverige som till exempel Nationella programmet för energieffektivisering och energismart byggande. Programmet fastställer att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till 2050 i förhållande till 1995 års energianvändning. ( Prop. Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande 2006) Enligt tabellen ska Sverige år 2020 genom energieffektivisering ha minskat sin energianvändning med 20 procent jämfört med år 2008. Andelen förnybar energi i Sverige ska vara minst 50 procent år 2020. Tabell 2. Energieffektivisering i Sverige. 2016 Sverige EU Energieffektivisering 9 % 9 % 2020 Andel förnybar energi 50 % 20 % Andel förnybar energi inom transporter 10 % 10 % Energieffektivisering 20 % 20 % Minskade utsläpp av växthusgaser 40 % 20 % Energieffektivisering är viktig ur ett samhällsperspektiv då det antas bidra till förbättrad ekonomisk produktivitet och en ökad internationell konkurrenskraft. Effektivisering av energianvändningen anses även leda till minskade kostnader för konsumenterna, bättre leveranssäkerhet och ett minskat importbehov av energi. (Bergmast och Strid 2004) Energieffektivisering kan anges i olika mått men principen är energiåtgång. Det betyder inte nödvändigtvis att energianvändningen minskar och energieffektivisering skiljer sig därmed från energisparande som innebär en faktisk minskning av energianvändningen utan att begreppet ställs i relation till ökad effektivitet. Genom energieffektivisering kan samma produktion eller konsumtion uppnås till en lägre kostnad. (Utvärdering av styrmedel inom klimatpolitiken 2004, s.126) 2.3.1 Programmet för energieffektivisering(pfe) Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri, PFE, är ett ekonomiskt styrmedel som vänder sig till Sveriges energiintensiva industriföretag. Det är ett frivilligt femårigt program för energiintensiva industriföretag inom tillverkningsindustrin. Lagen om PFE trädde i kraft den 1 januari 2005. Bakgrunden till PFE är att skatten på processrelaterad el höjdes från 0 till 0,5 öre/kwh den 1 juli 2004. Skattehöjningen var en anpassning till EG:s energiskattedirektiv. För att kompensera denna skatt finns PFE. De företag som anmäler sig 7

till detta femåriga program har möjlighet till skattereduktion. För att få detta krävs det att företaget arbetar strukturerat med energifrågor samt genomför energieffektiviserande åtgärder. Detta kan ge företaget ekonomiska fördelar genom skattereduktion samt lägre kostnader för energianvändning. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet för programmet och skatteverket hanterar skattereduktionen. (Energifrågor vid tillsyn 2007) Den första programperioden avslutades hösten 2009 för de företag som deltog från starten 2004. Slutresultatet från den första femåriga programperioden visar att 100 svenska energiintensiva industriföretag har åstadkommit en eleffektivisering på 1,45 TWh per år. Det motsvarar den årliga elanvändningen för cirka 80 000 eluppvärmda villor eller hela Uppsala kommuns elanvändning. Resultatet är mer än dubbelt så bra som det förväntade på 0,6 TWh som Sverige hade då programmet startades. De medverkande företagen har uppnått eleffektiviseringen genom dels en rad eleffektiviseringsåtgärder och dels förbättrade rutiner för energieffektiva inköp och projekteringar. Tillsammans har de 100 företagen gjort 1247 åtgärder och investerat sammanlagt 708 miljoner. Nu pågår en andra programperiod. I dagsläget deltar ett 90-tal företag i PFE.( 2011-04-15). Tillsammans använder de drygt 30 TWh el per år (inköpt eller egenproducerad) vilket motsvarar mer än en femtedel av den totala användningen i Sverige och över hälften av industrins användning. (Energieffektivisering i företag u.d.) 2.3.2 Eleffektivisering miljöpåverkan och marginaler Miljöpåverkan hos olika åtgärder kan jämföras på olika vis. Vid bedömningen av energieffektiviserande åtgärders klimatpåverkan spelar marginalelbegreppet en nyckelroll. Enligt Energimyndigheten kan man räkna på följande vis: Elkonsumtionen och koldioxidutsläpp har varit de största fokuseringsområdena. För att koppla ihop dessa båda faktorer har ett marginalelsresonemang använts. Detta resonemang avser den el som produceras vid maximal belastning, alltså när el behöver köpas in från andra europeiska länder. Om man antar att marginalelen produceras i kolkondenskraftverk i Danmark eller Finland innebär en minskad elanvändning samtidigt en minskning av CO2 utsläpp i grannländerna. Denna el bidrar till större koldioxidutsläpp än den svenska eftersom den oftast kommer från kolkondensanläggningar. Elen från kolkondensanläggningar släpper ut ungefär 1 kg koldioxid per kwh och 1 MWh el från kolkondens motsvarar 1 ton CO2-utsläpp. (Marginalel och miljövärdering av el u.d.) PFE verksamheter har redovisat att elanvändningen ska effektiviseras med 1 TWh per år, vilket innebär minskade koldioxidutsläpp på 1 miljon ton CO2 per år. (Energifrågor vid tillsyn 2007) Detta visar att en eleffektivisering också innebär en minskad miljö- och klimatpåverkan. 8

3. LAG STÖD OCH KRAV FRÅN MYNDIGHETER I detta avsnitt beskrivs vilka lagar och förordningar som finns för att jobba med energieffektivisering och energitillsyn, samt vilka krav som kan ställas. EU:s klimatmål är att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 % senast år 2020. Kommissionen har utformat en handlingsplan som innehåller ett ramverk av åtgärder och politiska riktmärken, för att realisera unionens uppskattade sparpotential av energi. Målet är att sänka konsumtionen av primärenergi med 20 procent till år 2020, utöver den effektivisering som skulle ha förändringar i ekonomin, ny teknologi och redan implementerade åtgärder. Tillsynsmyndigheten i Sverige försöker styra företag att arbeta energieffektivt och resurssnålt. Syftet är till stor del att minimera verksamheters miljöpåverkan och arbeta för en hållbar utveckling. Potentialen att minska energianvändningen är stor i de flesta verksamheter och därför ger väl fungerande rutiner i verksamheten goda förutsättningar för att se hur energianvändningen kan minskas och pengar sparas. 3. 1 Sveriges miljölagstiftning Grunden för den svenska miljölagstiftningen är de 16 miljömålen och Miljöbalken (SFS 1998:8 008). Lagstiftningen syftar till att hushålla med naturresurser och energi, minska skadeverkan på miljön samt att styra energianvändningen bort från fossila bränslen. Detta kan göras med hjälp av avgifter, förbud och krav på tillståndsprövningar. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ställer krav på alla som bedriver en verksamhet att de ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Detta är frågor som tillsynsmyndigheten närmare kan reglera inom ramen för sin tillsyn. I miljöbalkens andra kapitel finns en stor del av den lagstiftning som reglerar arbetet med energieffektivisering. Här finns Försiktighetsprincipen (2:3) och Hushållnings- och renhållningsprincipen (2:5). Utifrån dessa paragrafer kan miljömyndigheten ställa krav på att verksamheter optimeras och inför säkerhetsåtgärder samt att hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Enligt Bevisbörderegeln (MB 2:1) och Kunskapskravet (MB 2:2) åligger det respektive företag att införskaffa tillräcklig kunskap för att förebygga skada eller ohälsa på omgivningen och därigenom bevisa att de allmänna hänsynsreglerna efterföljs. Verksamhetsutövaren ska ha sådan kunskap om sin verksamhets energianvändning att den kan begränsas till vad som är skälig miljöbelastning. Det som i viss mån begränsar ett företags ansvarstagande är paragrafen om Rimlighetsavvägning (2:7). Nyttan med åtgärden, eller risken om den inte införs, ska i stort motsvara kostnaden för att implementera åtgärden. Det finns däremot många sätt att räkna på kostnader, risker och nytta och det är verksamhetsutövarens uppgift att göra åtgärderna ekonomiskt rimliga samt miljömässigt motiverade. (Energifrågor vid tillsyn 2007) 3.1.1 Miljömål och lag krav för energihantering En viktig utgångspunkt för miljöarbetet är de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Frisk luft Ökad kollektivtrafik, 2010 har antalet resenärer som reser kollektivt ökat med minst 20 procent jämfört med år 2000 till 35 miljoner resenärer (Miljö & Klimat, Miljömål u.d. 9

Begränsad klimatpåverkan Minskad elförbrukning inom industrin, 2010 ska elförbrukningen inom industrin ha minskat och för respektive bransch ligga i nivå med eller vara lägre än förbrukningen inom övriga EUländer. (Miljö & Klimat, Miljömål u.d.) God bebyggd miljö Energianvändning i byggandet, 2010 ska den totala energianvändningen för uppvärmning och tekniska drift av byggnader och anläggningar ha minskat med 15 % jämfört med år 2001. (Miljö & Klimat, Miljömål u.d.) Bästa möjliga teknik, bästa tillgängliga teknik Begreppet bästa möjliga teknik finns i miljöbalken 2:3. Med BMT avses den använda teknologin och det sätt på vilket anläggningen konstrueras, drivs, underhålls och avvecklas. Bästa möjliga teknik ska användas för att göra verksamheten så energieffektiv som möjligt. I IPPC-direktivet(1996/61/EG, senast ändrat 2008) krävs att anläggningar som omfattas av direktivet bör ha utsläppsgränsvärden för parametrar och tekniska åtgärder som grundas på BAT (Best Available Techniques eller BMT). (Vägledning - tillsyn och energi 2009) Utifrån miljöbalken och de 16 miljömålen har mer specifika lagar och förordningar arbetats fram för att mer detaljerat styra energianvändningen hos företag och privatpersoner. Av de regionala miljömålen är det Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö som har störst betydelse för energibolagens verksamhet. Dessa påverkar bland annat utsläppen av växthusgaser, utformningen av produktionsanläggningar och bränsleutvinningen (Naturvårdsverket, 2010 ). Det finns föreskrifter och förordningar kopplade till energianvändning (till exempel): Förordningen om avfallsförbränning reglerar energiutvinning från destruering av avfall. Driften ska optimeras för att energin ska omhändertas i så stor utsträckning som möjligt (SFS 2002:1 060). Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll kräver att det på alla anmälnings och tillsynspliktiga anläggningar finns en anställd eller organisation med ett tydligt tilldelat ansvarsområde för kontroll och drift av anläggningen. Detta för att kunna påvisa att verksamheten följer de specifika krav som satts vid tillståndsgivningen av verksamheten. 26 kap. 19 i MB ställer krav på egenkontroll för alla verksamheter som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön. För verksamheter som är tillståndspliktiga gäller dessutom mer preciserade krav, enligt förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901). Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2000:42 Arbetsplatsen utformning innehåller krav på bl.a. luftkvalitet, ventilation, belysning och termiskt klimat på en arbetsplats. 3.1.2 Andra lagar inom energiområdet Lag om energideklaration av byggnader(sfs 2006:985) samt förordning om energideklaration av byggnader(sfs 2006:1 592): Lagen syftar till att främja en effektiv energianvändning och att uppnå en god inomhusmiljö i byggnader. Konsumenter ska genom lättillgänglig och saklig information ges möjlighet att fatta beslut om sin energikonsumtion och därmed kunna minska sin energiförbrukning. Lagen 10

skall tillämpas på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadens inomhusklimat. Tillsynsmyndighet över energideklarationer är stadsbyggnadsnämnden eftersom miljö- och hälsoskyddsnämnden inte kan ställa krav eller ta betalt. Nämnderna bör koordinera sin tillsyn. Den som för egen eller annans räkning eller för annans räkning uppför en byggnad skall se till att det finns en energideklaration för byggnaden. När en byggnad eller en del i byggnad säljs, skall ägaren se till att det finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten är max 10 år gammal. Om en byggnad är klassad som en specialbyggnad och är större än 1000 kvadratmeter eller om byggnaden upplåts med nyttjanderätt skall det alltid finnas en energideklaration som inte är äldre än 10 år. Med specialbyggnader avses byggnader som inhyser offentliga myndigheter och institutioner, t.ex. sjukhus, skolor och allmänna byggnader som tillhör staten eller en kommun och används i deras regi. I kategorin specialbyggnader ingår även sport- och idrottsanläggningar samt kommunikationsbyggnader som används för allmänna kommunikationsmål. (Handledning för energifrågor i tillsynen 2008) Boverkets byggregler, avsnitt 9 Energihushållning: Syftet med de ändrade byggreglerna är att åstadkomma verifierbara funktionskrav och att anpassa Boverkets byggregler efter de krav som ställdes i EU-direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda. Målet med de nya byggreglerna är att styra så att bostäder och lokaler uppförs med effektiv energianvändning och flexibla energisystem samt att ställa krav på byggnadens energieffektivitet oavsett energitillförselsystem. Föreskrifterna gäller vid nybyggnation och för tillbyggda delar, när en fastighet byggs till. (Energihushållning och energieffektivisering i byggnader 2010) (Energinätverk) 3.1.3 Övriga myndighetsbeslut, domstolarnas och Naturvårdsverkets uppfattning Det finns några vägledande domar, men de har inte varit något direkt stöd som tillsynsvägledning utan dessa handlar mer om tillståndsskrivning. Domarna finns upptagna i Handledning för energifrågor i tillsynen från Miljösamverkan Stockholm men också i Vägledning - tillsyn och energi (Vägledning - tillsyn och energi 2009). Den lagstiftning som det huvudsakligen hänvisas till i domarna är 2 kap. 5 och 7 MB, IPPC-direktivet 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar samt direktivet 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och energitjänster och direktivet 2006/32/EG visar den betydelse som EU tillmäter hushållning med energi (Vägledning - tillsyn och energi 2009). ). Enligt Naturvårdsverket har många åtgärder som införs med stöd av kap.2 MB inte någon företagsekonomisk nytta. För att bedöma en eventuell investering, som kan leda till ökad energieffektivisering, görs en avvägning mellan kostnaden för åtgärden och den nytta som åtgärden kan innebära. Kostnaden kan utgöra dels en driftkostnad och dels en investeringskostnad. (Energifrågor vid tillsyn 2007) De domar som är av intresse är: MÖD Mål nr 9927-05, Luossavaara-KiirunavaaraAB MÖD Mål nr M 1352-07, Swedish Tissue AB MÖD Mål nr M6531-06, Mondi Dynäs AB Möd Mål nr M 1114-08, Scania CV AB 11

Som exempel MÖD Mål nr 9927-05, Luossavaara-KiirunavaaraAB Miljööverdomstolen pekar här på att hushållningsprincipen (2 kap. 5 MB). Det innebär att all verksamhet ska bedrivas och alla åtgärder ska vidtas på ett sådant sätt att energi används så effektivt som möjligt och att energiförbrukningen minimeras. Detta gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse och MÖD tar sikte på både energiproduktionen och på energianvändningen. MÖD pekar på att vid fastställande av bästa möjliga teknik så ska energieffektiviteten beaktas. Miljööverdomstolen håller med Naturvårdsverket om att de allmänna hänsynsreglerna ställer längre gående krav än vad som frammanas genom Programmet för energieffektivisering. Miljööverdomstolen uppgav vidare att vid en avvägning mellan enskilda åtgärders nytta och deras kostnader är det inte de rent företagsekonomiska aspekterna som är avgörande. (Vägledning - tillsyn och energi 2009) Både Miljööverdomstolen, Naturvårdsverket och Miljösamverkan Östergötland har tydliggjort att energihushållning ännu är en viktig miljöfråga genom att NV har överklagat domar från Miljödomstolen. De anser att samhällsperspektivet ska gå före de rent företagsekonomiska aspekterna. Utöver vad NV säger borde det inte finnas någon annan syn på energiåtgärder än på många andra åtgärder som införs med stöd av 2 kap. MB utan att de har någon företagsekonomisk nytta. Miljööverdomstolen visar på att EU i ett direktiv anser att det är nödvändigt att få till stånd en effektivare slutanvändning av energi, samt att styra efterfrågan på energi och främja produktionen av förnybar energi. 3. 2 Styrmedel och stöd i arbetet med energieffektivisering Styrmedel har utformats i syfte att styra företag och konsumenters energianvändning. Det finns ekonomiska och juridiska styrmedel samt även samhälls- och informationsstrategier. Ett traditionellt ekonomiskt styrmedel som används för att styra utvecklingen inom klimat- och energiområdet på nationell nivå är skatter. Miljö och energiskatter anses vara effektiva styrmedel för att nå klimat och energimålen. Energiskatterna påverkas till viss del av EU:s energiskattedirektiv (2003/96/EG) som anger minimiskattenivåer som medlemstaterna måste tillämpa. Detta direktiv lägger fast ramen för beskattning av bränslen och el inom EU. De bränslen som berörs är främst fossila bränslen men även vissa biobränslen omfattas. Genom en ökad harmonisering av energibeskattningen vill man minska snedvridningen av konkurrensen mellan medlemstaterna. (Styrmedel i klimatpolitiken 2008) De administrativa styrmedlen fungerar för att mer exakt styra handlingar i en viss riktning genom tillståndskrav. De ekonomiska styrmedlen öppnar ger mer handlingsfrihet med syfte att det ska vara fördelaktigt att mer eller mindre medvetet arbeta i rätt riktning. (Gibrand 2010-2011). Det råder enighet om att effektivare energianvändning är en nyckel för att utveckla ett hållbart energisystem och för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Alla bedömningar visar också att möjligheterna är mycket stora och ofta ekonomiskt lönsamma (Vägledning - tillsyn och energi 2009). Sverige har varit bra på att ta fram styrmedel för energianvändningen. Bränsleanvändningen har på ett effektivt sätt förts från kol och olja mot en allt mer ökad användning av biobränslen. För att underlätta och uppmuntra företag i energieffektiviseringsarbetet har stödverktyg utvecklats. Flertalet av landets kommuner har en anställd energi- och klimatrådgivare för att ge tips och vägledning. Det går även att få stöd från Naturvårdsverket, Energimyndigheten och lokala energikontor som till exempel tagit fram åtgärdsförslag för olika verksamhetsområden och mer djupgående energianalyshandböcker. (Miljösamverkan Stockholms Län, 2009) 12

Förordning (2009:1 577) om statligt stöd till energikartläggning, så kallade Energicheckar, har arbetats fram för att ekonomiskt stödja företag. Verksamheter med en elförbrukning på över 500 MWh per år, som inte deltar i något annat stödsystem eller specifikt ålagts det i tillståndsbeslutet, kan få ekonomiskt stöd. Detta kan täcka upp till 50 % av kostnaden för att genomföra en energikartläggning, dock max 30 000 kr. Energimyndigheten har ansvar för ansökningarna. Några av företagen lyder under Lag (2004:1 196) om programmet för energieffektivisering (PFE). Detta program har utvecklats för den energiintensiva industrin som, mot att undgå en skatt för elanvändning på 0,5 öre per kwh, ska arbeta aktivt med energieffektivisering. Energibolag får dock inte inkluderas. (Energieffektivisering i företag, 2010) Ett viktigt krav för de anläggningar som deltar i PFE - programmet är att en livscykelkostnadsanalys (LCC-analys) skall utföras för varje inköp av energi som överstiger 30 MWh per år. Vid inköp av energikrävande produkter är det viktigt att inte bara titta på vilken produkt som är billigast vid inköpet utan även vilken produkt som ger lägst energikostnader och är billigast att underhålla. Energikostnaderna under produktens livslängd spelar nästan alltid större roll för de totala kostnaderna än vad investeringskostnaderna gör. Man behöver alltså vara noga med att utvärdera inkomna offerter med hänsyn till både investeringskostnad, underhållskostnad och energikostnad för hela den beräknade livslängden. De viktigaste komponenterna i en LCC är energikostnaden, investeringskostnaden. För investeringsalternativ diskonteras samtliga kostnader under investeringens livstid till nutid. Energi- och underhållskostnaderna kommer att variera under årens lopp. Det är svårt att förutsäga hur stora variationerna blir. För en enkel beräkning kan kostnaderna för elenergi och underhåll antas vara lika stora varje år. Energi- och underhållskostnaderna under produktens livslängd beräknas om till dagens penningvärde med hjälp av den så kallade nuvärdesfaktorn. Då kan alla kostnader jämföras med varandra; investerings- energi- och underhållskostnad. Livscykelkostnaden är totalkostnaden för en viss utrustning under hela dess livslängd, från att installeras till att den slutligt tas ur bruk eller man gör sig av med den. I sin enklaste form kan LCC beräknas med följande ekvation: LCC = Investering + (Årlig energikostnad + årlig underhållskostnad) x nuvärdesfaktorn Hos ENIG (www.enig.se) kan man få hjälp med beräkning av LCC. (Björkman, T& Widerström, G.) 3. 3 Vad ska tillsynsmyndigheten ställa för krav Miljökraven för verksamheter sammanför myndigheterna i Sverige med hjälp av Naturvårdsverket, Miljösamverkan Sverige och Energimyndigheten. Regionerna inom miljösamverkan finns för att informera om handledningsrutiner till kommuner och landsting. Detta gäller den tillsyn av företagens energianvändning som ska utföras av respektive kommun och landstings miljöavdelning eller motsvarande. Målsättningen är att alla tillståndspliktiga verksamheter ska göra en energikartläggning. Tillsynsmyndigheterna har vid starten av energikartläggningsprocessen en stödjande och vägledande funktion även om huvudsyftet är att miljölagstiftningen uppfylls. (Handledning för energifrågor i tillsynen 2008) 13

3.3.1 Tillsynskrav Miljösamverkan Sverige, inkluderat Naturvårdsverket och länsstyrelserna har skrivit en handledning som stöd till det tillsynsarbete för energieffektivisering som de planerar att genomföra. Handledningen syftar till att få myndigheter att arbeta efter samma riktlinjer och ställa likvärdiga krav på företagen i respektive region. Tillsynsmyndigheterna uppmanas nu att ställa följande krav på verksamheterna: Fackmannamässigt utförd energikartläggning (föreläggande med stöd av MB 26 kap 22 ) Krav på konkreta åtgärdsförslag (föreläggande och förbud med stöd av 2 kap 2,3 och 5 och 26 kap 9 ) Vidare utredning av möjliga åtgärder för insamling av mer kunskap (föreläggande med stöd av MB 26 kap 21 ) Krav på att genom mätningar, beräkningar, kartläggning och andra undersökningar göra en egenkontroll av verksamheten (föreläggande med stöd av MB 26 kap 19 ) Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människor hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar (26:19 ) Kraven utformas efter verksamhetstyp och startläge med en miniminivå i form av en energikartläggning men med ökade krav allt eftersom arbetet fortskrider. Arbetet kan utvecklas för att inbegripa en energianalys med flera åtgärdsförslag. (Energifrågor vid tillsyn 2007) Uppföljning och kontroll av verksamheterna varierar mellan regioner och företag beroende på om anläggningen klassas som miljöfarlig verksamhet (till risknivå A, B eller C-anläggning) och hur energiintensivt företaget är i förhållande till likvärdiga företag i samma bransch. Det beror också på hur väl utvecklat energikartläggningsarbetet i företaget är vid startläget och huruvida krav är inkluderade i tillståndsbeslutet samt hur stort fokus kommunen eller länsstyrelsen i fråga har på energieffektivisering i regionen samt vilka resurser de har att tillgå. 3.3.2 Krav på åtgärder och några exempel på förslag Med stöd från hänsynsprincipen kan tillsynsmyndigheten förelägga att verksamheter genomför en energikartläggning. Främst gäller det tillståndspliktiga verksamheter men även anmälningspliktiga verksamheter. Detta för att påvisa huruvida energifrågan tas i beaktande för att minimera energianvändning (Miljösamverkan Stockholms Län, 2009). För anmälningspliktiga verksamheter ska energianvändningen beskrivas i anmälan. Verksamheten kan i anmälan åta sig att göra en energikartläggning eller upprätta en plan för energibesparingsåtgärder. I ett beslut för anmälningspliktiga verksamheter bör kravet på egenkontroll förtydligas med att det ska finnas dokumenterade kunskaper om energianvändningen. Krav på energikartläggning och åtgärder ska anpassas efter verksamhetens typ, storlek och energianvändning. När myndigheterna beslutar om föreläggande gällande insamling av kunskap och åtgärder för att minska skadeverkan ska detta viktas mot kostnaden utifrån Rimlighetsprincipen. (Energifrågor vid tillsyn 2007) 14

Länsstyrelsernas förslag är att i ett första steg följa Energimyndigheternas linje och de rekommendationer som getts i lagen om PFE. Detta för att initiera effektiviseringsarbetet hos de företag som inte har det reglerat i sina tillstånd. I linje med utformningen av PFE så ska åtgärder med återbetalningstid på tre år eller mindre, med rak avskrivningstid och utan ränta, genomföras.(vägledning - tillsyn och energi 2009) Exempel på kostnadseffektiva åtgärder kan vara utbildning av driftpersonal, installera tidur för ventilationen efter behovet av friskluft, sänka inomhustemperaturen i garage, trapphus samt lagerlokaler, byta glödlampor till lysrörslampor, installera timer för skrivare eller kopiator, byta fönster till treglasfönster eller energisparglas etc. Motorer som används för drift av pumpar, fläktar och transportsystem ska inte vara överdimensionerade. Uppvärmningsbehovet kan minskas kraftigt genom installation av värmeåtervinning av frånluften. Sänkning av temperaturen i utrymmen som förråd, källare och garage samt många andra enkla och mer avancerade åtgärder kommer att presenteras i det fjärde kapitlet. Bara för att en åtgärd har längre återbetalningstid behöver den inte vara orimlig. Verksamhetsutövaren kan behöva göra en mer ingående utredning och ekonomisk kalkyl. Det finns ett rättsfall med överprövning av villkor inom energiområdet där tillståndspliktiga verksamheter krävs på en energikartläggning eller liknande utredningar i form av villkor i ett beslut. (Handledning för energifrågor i tillsynen 2008) 3.3.3 Tillsynsbesök Vid en föranmäld inspektion kommer en myndighetsperson ut för att granska verksamhetens energianvändning tillsammans med en kontaktperson från verksamheten som är ansvarig för energiarbetet (t. ex en fastighetschef eller en driftchef). Vid inspektionen tittar man bland annat på energikartläggningen och en åtgärdsplan för verksamheten. Inför besöket skickas en arbetsbeskrivning och mall för energikartläggning framtagen av myndigheten samt Energimyndighetens faktablad Minska företagets energianvändning. Generellt accepteras dock att en egen mall används. Vid mötet sker en genomgång av dokumentation, rutiner och statistik men även en okulär besiktning görs på anläggningen. Anses dokumentation eller driften av anläggningen otillbörlig kan kompletteringar alternativt åtgärder begäras. Om detta inte genomförs, eller fortfarande inte är tillfredsställande, är det upp till tillsynsmyndigheten att besluta om föreläggande (Handledning för energifrågor i tillsynen 2008). I energikartläggningen bör exempelvis omfatta följande information: Fördelning genom energislag (fossila bränslen, biobränslen och elektricitet) Köpt energi och såld energi i kwh. Rådighet över energianvändningen Andel egen produktion för respektive energislag Energianvändning för respektive enhet (produktion, stödprocesser) Energianvändning för respektive verksamhetsområden (uppvärmning, pumpar, belysning) Identifiera största energianvändarna i produktion respektive stödprocess Drifttider för maskiner, installationer, verktyg m.m. Andel återvunnen energi och typ av utrustning Potential och faktisk användning av spillvärme 15

Värmealstrande utrustning med uppskattade värmeförluster Personer som påverkar energianvändningen Ventilations- och kylningsförhållanden. Nyckeltal för verksamheten (Handledning för energifrågor i tillsynen 2008). Energiflöden kvantifieras i kwh/år och för fossila bränslen ska koldioxidinnehållet definieras som kg CO2/år. Nyckeltal är önskvärda då det underlättar myndighetens jämförelse av energianvändningen mellan olika företag inom samma bransch. Utifrån nyckeltalen kan myndigheten bedöma vilka krav som är rimliga att sätta vilket kan vara en svår avvägning. Det vanligaste nyckeltalet som används är för uppvärmning. Enheten för detta är kwh/m² och år samt avser den energimängd som åtgår för att värma en byggnad under ett år. För industriverksamheter sätter man upp nyckeltal i förhållande till produktionen, till ex. kwh/ton eller kwh/producerad enhet.) Hos ENIG (www.enig.se) kan man kostnadsfritt beräkna nyckeltal för en anonym jämförelse med andra företag i Sverige. (Vägledning - tillsyn och energi 2009) Utifrån energikartläggning och checklista kan en åtgärdsplan innehålla: Redovisning av energieffektiviseringsåtgärder som införts de senaste tre åren tillsammans med beräknad energivinst och koldioxidreduktion. Identifiering av specifika enheter med hög energikonsumtion och med möjlig åtgärdslösning. Detta ska inkludera en uppskattning av energianvändningen före och efter införd åtgärd, angett i kwh/år. Redovisning av planerade åtgärdslösningar som med stor säkerhet införs de kommande tre åren. Jämförelse av den egna verksamhetens energiförbrukning i förhållande till liknande verksamheter med lägre energiförbrukning. Redogörelse av uppföljningsrutiner av införda åtgärder. (Gibrand 2010-2011) 16

4. TEORI OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SOM MILJÖENHETEN KAN GE VID BESÖK I detta kapitel presenteras olika områden som man kan energieffektivisera samt allmänna åtgärdsförslag som minskar energianvändningen och som en verksamhetsutövare kan använda. Ett företag som vill effektivisera sin energianvändning bör utreda hur långt man kan komma med enkla åtgärder, som att först effektivisera befintlig utrustning t.ex. genom att stänga av de apparater som drar ström när de inte används eller installera styrsystem som kan hjälpa att spara energi. Elpannor,värmepumpar belysning Övrigt Tryckluft Mekanisk bearbetning Fläktmotorer Figur 2. Ett exempel på fördelning(i procent) av elanvändningen i en verkstadsindustri. Källa www.energimyndighet.se För att få en uppfattning om olika stödprocessers energianvändning och hitta dem med störst potential till besparing så behöver företaget skaffa kunskap om respektive process. De stödprocesserna är, till exempel uppvärmning, ventilation, belysning, tryckluft och de som inte styr produktion direkt. Dessa stödprocesser hjälper företaget att se fördelningen mellan olika processers energianvändning och fundera på om energianvändningen för respektive process är hög. Finns det utrustning som är gammal bör den bytas ut mot mer energieffektiv. När företaget åtgärdat enklare saker kan man gå vidare med produktionsprocesser. För att kunna energieffektivisera är det nödvändigt att man känner till företagets energianvändning. Därför bör man starta arbetet med att identifiera energiförbrukningen inom företaget genom att kontrollera utrustningsmärkning och datablad. Det viktigaste är att man genomför mätningar på utrustningen. Frågor som företag kan ställa sig är följande: Är energianvändningen onödigt stor? Har den ökat? Vilka processer står för stor förbrukning? Undersök varför, kartlägg och mät. Finns det något som drar mycket energi en kort tid? Dela upp effektuttaget i olika steg. Har man sett över tomgångsförbrukningen? Nattvandring i verksamheten är ett sätt att få kunskap som krävs. 17

Vem arbetar med frågan? Utse en energiansvarig! Har personal och ledning fått utbildning? Finns en strategi för fortlöpande underhåll? Finns det energirapporter/analyser som kan användas? Hur stor är huvudsäkringen/den abonnerade effekten? Går det att sänka? Finns möjlighet att återvinna överbliven värme? (Energifrågor vid tillsyn 2007) 4. 1 Tomgångsförbrukning Tomgångsförbrukning kan upptäckas genom att gå igenom anläggningen när ingen eller liten verksamhet pågår att nattvandra - detta för att enkelt kunna uppmärksamma den onödiga förbrukningen på företaget. Sedan kan man kritiskt granska och ifrågasätta allt som använder energi. Saker som bör kollas upp under en nattvandring är: Om belysning är tänd. Används ventilationen i onödan. Om kompressorer är igång.om motorer, pumpar eller fläktar körs eller står i tomgångs/standby-läge Vilken temperatur som hålls i lokalen Om datorer eller annan utrustning står på eller i standby-läge Om dörrar, fönster eller portar är stängda ordentligt (Gustavsson u.d.) För att få bättre vetskap om tomgångsförbrukningen bör i första hand mätningar utföras på all utrustning, eller i alla fall de som anses ha störst tomgångsförbrukning. Ett enkelt att uppskatta tomgångseffekterna är att be elnätsbolaget om förbrukningssiffror under, till exempel midsommarhelgen. Figur 3. Ett exempel på eluttaget under ett dygn vid fyra olika tillfällen. Kurvorna visar att det finns behov av energieffektivisering. Källa: www.energimyndighet.se Man behöver tänka över vilka åtgärder mot tomgångskörning som ger bäst effekt. Belysning, ventilation och värmeaggregat som används i onödan är en viss tomgångskörning. 18