Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON



Relevanta dokument
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Biogasproduktionen växer i Tyskland och Danmark -vad krävs hos oss?

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Hur klimateffektiv är etanol?

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Region Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel Beviljade utvecklingsprojekt hösten Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion

Biogasproduktionens möjligheter

Hållbara biodrivmedel

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

TEKNIKRELATERAD FoU INOM BIOGASOMRÅDET

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden

Finns det hållbara drivmedel?

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

DML/HBL rapporteringen

Power to gas Karin Byman, ÅF

GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB

Hållbara drivmedel finns de?

Förgasningsforskning, utgångspunkt

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011

Biogasanläggningen i Linköping

Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik

En finansiärs syn på substrat och spridning av resultat

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012

Drivmedelsfakta 2012

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Biogasanläggningen i Göteborg

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Fordonsgas/Biogas - historik

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Biogas och miljön fokus på transporter

en kunskapsmiljö för hållbar

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

BIOGAS VÄSTS NÄTVERKSTRÄFF 28 AUGUSTI 2012

Svenskt Vatten Utveckling

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket

Ekosystemteknik specialisering Energisystem MARS 2015, KERSTIN SERNHED, PER SVENNINGSSON, MARCUS THERN, CHARLOTTE MALMGREN

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Hur äter vi hållbart?

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Drivmedelsfakta 2011

Biogaskunskaper på stan

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö Bo von Bahr, SP

Energi och Miljö Växjö Universitet

Växande marknader för LNG i norra Europa

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Manual för E-tjänsten Statsstödsrapportering

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Biogasanläggningen i Boden

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.


Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Så utvecklar SLU samverkan med sektor och samhälle Johan Schnürer, Vicerektor för samverkan

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks

WP 3 PLATTFORM BIOGAS2020. Fredrik Grund Innovatum

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Peter Eriksson Fredrik Grund Innovatum

Energiförsörjningens risker

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan

Peter Eriksson Innovatum

Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Transkript:

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON

LTH en fjärdedel av Lunds universitet Grundat 1961 Ca 9 800 studenter 16 civilingenjörsprogram 1 500 anställda 181 professorer 500 doktorander 1,7 miljarder i omsättning varav 60 % inom forskning/forskarutbildning LTH har 19 institutioner. Info om aktuella projekt ej fullständig utan kommer från: Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och Energisystem (www.miljo.lth.se) Kemiska institutionen Bioteknik (www.biotek.lu.se) Teknisk Mikrobiologi (www.tmb.lth.se) Institutionen för Kemiteknik (www.chemeng.lth.se)

Foto: Peter Westrup Råvaror, policy, hållbarhet

Råvaror, policy, hållbarhet Hållbarhet för vall som biogasgröda, 2014-2016. Miljö- och Energi (LTH), Göteborg Energis forskningsstiftelse, Energiforsk, Region Skåne, VG-regionen. Biodrivmedel från åkermarksbaserad biomassa - förändrad markanvändning ur ett svenskt perspektiv. 2015-2017. Miljö- och Energi (LTH). Ett f3-projekt ihop med SLU Uppsala och Alnarp. Utvärdering av Landsbygdsprogrammet. 2015-2016. Klimatdelen handlar till stor del om att utvärdera stöd till biogas. Miljö- och Energi (LTH) ihop med Centrum för miljö- och klimatforskning. Sustainable biofuels - critical review of current views and case studies using extended systems analysis providing new perspectives. 2015-2017. Miljö- och Energi (LTH) gör fallstudier. f3-projekt som Chalmers koordinerar. Rapporteras till IEA Task 43. Biogasens klimatnytta enligt hållbarhetskriterierna - en översyn av data och metoder. Miljö- och Energi (LTH). Energigas + regionala medel som söks nu.

Foto: LU Biofuels activity report 2009-2014 Biogas vid reningsverk

Biogas vid reningsverk Mer biogas med ny avloppsvattenreningsteknik Region Skånefinansierat om utvärdering av biogaspotentialen för ett nytt avloppsreningskoncept. Rötbarhet för bioslam vid stigande slamålder. 2015-2016. Kemiteknik (LTH), VA SYD och SWECO. AmbiGas - Biogasproduktion vid låg temperatur från industriavlopp som genereras i stora volymer. 2013-2016. Utveckla processteknologi, designkriterier och driftsstrategier för biogasproduktion från stora volymer lågkoncentrerade industriavlopp. Kemiteknik (LTH), Alfalaval, University of Southhampton, Achen University. ERA-NET/Energimyndigheten, Alfalaval. Nomigas -Novel microbiological platform for optimization of biogas production. 2014-2017. Bättre nyttjande av lågvärdiga substrat genom bättre förståelse av samspelet mellan de involverade mikroorganismerna. Kemiteknik (LTH), Ålborg Universitet, Århus Universitet och ett antal företag. Danmarks strategiska forskningsråd finansierar

Foto: Mikael Risedal Förbehandling och nya processer

Förbehandling och nya processer - Partnerskap kring forskarutbyte mellan Lunds Universitet och Indiska statliga Indian Oil. Miljö- och Energi och Kemiteknik (LTH) 2014-... - Metanova- biologisk vätgas- och metanproduktion från förbehandlad halm. 2014-2016. Teknisk mikrobiologi och Bioteknik (LTH), Mikrobiologi, SLU Ulltuna, SP. - Bioyield - Increased biogas yield from straw, straw bedding, and other agricultural waste. Kostnadseffektiv förbehandlingsmetod för att öka effektivitet och utbyte vid rötning av lantbruksbaserad biomassa. IPU, Kemiteknik (LTH), TK Energi, Nature Energi, Lemwig biogas, Kaergård. Finansiärer : EUDP. 2015-2017

Förbehandling av lignocellulosa och samproduktion H 2 /etanol & biogas ett område som knyter samman många av kompetenserna som finns på LTH Källa: Björnsson et al. (2014) Förbehandling av lignocellulosarika råvaror vid biogasproduktion - Nyckelaspekter vid jämförande utvärdering Rapport 92. Miljö- och Energisystem, Lunds Universitet.

Foto: Theodor Jikander crops4biogas Slutanvändning

Slutanvändning - Energieffektiv koldioxidavskiljning Ny teknik för att kostnads- och energieffektivt avskilja koldioxid från andra gaser. Tekniken kan tillämpas vid produktion av biogas eller syntetisk naturgas från förgasad biomassa. Kemiteknik (LTH). Två delprojekt, finansierat av Energimyndigheten samt av Göteborg Energis forskningsstiftelse. - Metdriv -Tank-to-Wheel-analys av metan (dvs även fossil och från förgasning) som drivmedel. 2015-2017. Miljö- och Energi och Kemiteknik (LTH) ihop med ett antal företag.

Vad gör vi inte på LTH?

Lovisa Björnsson Professor Environmental and Energy Systems Studies lovisa.bjornsson@miljo.lth.se +46 46-222 8324 www.miljo.lth.se