Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Bakgrund Kommissionen lämnade i juni 2011 meddelande om nästa fleråriga budgetram 2014-2020. Budgetramen innehåller övergripande förslag för olika sektorspolitikområden och även sammanhållningspolitiken. I oktober 2011 lämnade kommissionen förslag till ett förordningspaket som omfattar sex olika förordningar som bland annat ska reglera genomförandet av sammanhållningspolitiken under programperioden 2014-2020 men även det gemensamma strategiska ramverk som bland annat innebär att en partnerskapsöverenskommelse ska slutas mellan kommissionen och Sverige. Ramverket omfattar europeiska regionala utvecklingsfonden, europeiska socialfonden, jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och havs- och fiskerifonden 1. Förslaget kallas populärt för GSRförordningen där GSR står för Gemensamma Strategiska Riktlinjer och fonderna kallas tillsammans för GSR-fonderna. I EU-kommissionens förslag till gemensamt strategiskt ramverk kopplas fondernas uppgifter till målen för Europa 2020-strategin vilken ligger till grund för att identifiera de viktigaste insatserna som ska göras inom ett antal olika teman. En del av partnerskapsöverenskommelsen kommer även att relatera till Östersjöstrategin. På nationell nivå sluts en partnerskapsöverenskommelse som syftar till att omsätta prioriteringarna i det gemensamma strategiska ramverket till den nationella nivån. Allt stöd som medlemsstaterna får från alla gemensamt förvaltande fonder omfattas av partnerskapsöverenskommelsen, dvs. de program som ska medfinansieras av dessa. 1 Allmänna och gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden (avser ej Sverige), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).
2 Förslaget till GSR-förordning innehåller de gemensamma delarna strategisk planering och programplanering, inklusive en förteckning över gemensamma tematiska mål från Europa 2020-strategin, samt bestämmelser om den gemensamma strategiska ramen på unionsnivå och om de partnerskapsöverenskommelser som ska skrivas mellan kommissionen och varje medlemsstat. De allmänna principerna för stödet från alla GSR-fonder kommer att innefatta partnerskap och flernivåstyre, överensstämmelse med tillämplig EU-lagstiftning och nationell lagstiftning, främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män, balanserad territoriell utveckling, ökad konkurrenskraft samt hållbar utveckling och tillväxt. I partnerskapsöverenskommelsen mellan kommissionen och varje enskild medlemsstat ska de nationella och regionala parternas åtaganden liksom kommissionens åtaganden anges. I överenskommelsen ska även hänsyn tas till territoriell utveckling som kan komma att få stöd från alla GSR-fonder. En del av partnerskapsöverenskommelsen kommer att relatera till Östersjöstrategin. Arbetet med överenskommelsen ska redovisas årligen till kommissionen. Medlemsstaten ska organisera ett partnerskap med följande deltagare. Behöriga regionala, lokala och andra myndigheter. Näringslivets och arbetsmarknadens organisationer. Företrädare för civilsamhället, även miljöorganisationer, ickestatliga organisationer och organisationer som arbetar för ickediskriminering och jämställdhet. Enligt principen om flernivåstyre ska parterna delta i utarbetandet av partnerskapsöverenskommelsen. Överenskommelsen ska innehålla en gemensam strategi för att stärka sammanhållningspolitikens resultatorientering, politiken för landsbygdsutveckling samt havs- och fiskepolitiken. Beskrivning av syfte och mål med varje fond Landsbygdsfonden Syftet med landsbygdsfonden är att bidra till att stödja EU:s övergripande mål för jordbrukspolitiken från 2014. Dessa är hållbar livsmedelsproduktion, hållbar förvaltning av naturresurser samt balanserad territoriell utveckling. Under programperioden 2014-2020 ska landsbygdsfonden verka utifrån sex unionsprioriteringar. 1. Kunskapsöverföring och innovation
2. Öka konkurrenskraften inom jordbruk 3. Främja organisation kring livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket 4. Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruk 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn 6. Främja social inkludering och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden 3 Havs- och fiskefonden Syftet med havs- och fiskerifonden är att finansiera den gemensamma fiskeripolitiken, relevanta åtgärder avseende havsrätten, hållbar utveckling av de fiskeberoende områdena och inlandsfiske samt den integrerade havspolitiken. Syftet ska bidra till följande målsättningar. Främja ett fiske och vattenbruk som är konkurrenskraftigt och som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart. Stödja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler. Främja en balanserad och öppen territoriell utveckling i fiskeområden. Stödja utvecklingen och genomförandet av unionens integrerade havspolitik på ett sätt som kompletterar sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitikens regler. Regionalfonden Fondens syfte är att främja den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att rätta till de mest framträdande regionala obalanserna och att medverka i regionernas utveckling och omställning, samtidigt som den garanterar synergi med åtgärder från övriga strukturfonder. Regionalfondens mål är att skapa nya jobb, öka konkurrenskraften, stimulera den ekonomiska tillväxten, höja livskvaliteten och sörja för en hållbar utveckling. Investeringarna bidrar på så sätt till EU2020- strategins mål. Socialfonden Fondens syfte är att främja den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att stödja sysselsättningen i medlemsstaterna. Målsättningen för de medel som finns tillgängliga i fonden är att de ska bidra till att skapa fler och bättre jobb inom EU. Socialfonden ska bland annat bidra till att förnya kvinnors och mäns kompetens, motverka diskriminering och främja likabehandling samt
4 motverka långtidssjukskrivningar och underlätta för redan sjukskrivna att återgå till arbete. Regeringskansliets arbete med partnerskapsöverenskommelsen För arbetet med att ta fram en partnerskapsöverenskommelse har regeringskansliet anställt en projektledare som delas lika av de tre berörda departementen, Landsbygds-, Arbetsmarknads- och Näringsdepartementet. I projektorganisationen ingår en projektgrupp med medarbetare från de tre departementen samt en styrgrupp. Projektgruppens arbete är att ta fram partnerskapsöverenskommelsen. Några av projektmedarbetarna arbetar även med att ta fram program, men det gäller inte alla. Syftet med projektet är att ta fram en partnerskapsöverenskommelse som bidrar till målsättningarna i Europa 2020 och som tydligt speglar svenska utmaningar, strategier, prioriteringar och behov av åtgärder. Partnerskapsöverenskommelsen ska vara väl förankrad med berörda aktörer i Sverige och med kommissionen. Tidplan för arbetet Partnerskapsöverenskommelsen kan gälla från och med tidigast den 1 januari 2014. Överenskommelsen ska lämnas till kommissionen senast 4 månader efter att GSR-förordningen har trätt i kraft. Kommissionen har därefter 4 månader för att godkänna överenskommelsen. Detta ger vid handen att överenskommelsen bör skickas till kommissionen senast i slutet av september 2013 om den ska träda i kraft från och med den 1 januari 2014. Tidsplaneringen är dock helt beroende av när beslutet tas för EU:s långtidsbudget och när antagande av lagstiftningspaket på respektive berörda politikområden kan tas efter det. Parallellt med arbetet med partnerskapsöverenskommelsen pågår arbete med att ta fram program för de fyra berörda fonderna. Föreslagna verktyg för samordning mellan fonderna Kommissionen är medveten om att det kan finnas vissa svårigheter/utmaningar i koordineringen mellan fonderna, t.ex. när det gäller förvaltning och kontroll. Den 6 oktober 2011 presenterades de gemensamma bestämmelserna för strukturfonderna, landsbygdsfonden och havs- och fiskefonden. Nytt i förslaget för perioden 2014-2020 är nya verktyg för den territoriella dimensionen inom sammanhållningspolitiken som är tänkta att underlätta och koordinera genomförandet i syfte att bättre ta tillvara den lokala- och
5 subregionala potentialen. Syftet med dessa verktyg är att förenkla och understödja ett effektivare genomförande mot EU2020 målen. Följande instrument föreslås i den fondgemensamma förordningen: 1. Lokalt ledd utveckling (LEADER) 2. Integrerad territoriell investering 3. Stadsutveckling Lokalt ledd utveckling (CLLD, community led local development) Instrumentet bygger på den nuvarande Leader metoden som använts inom Landsbygdsprogrammet. Begreppet är en förkortning och kommer från franskan och kan översättas till samordnade aktiviteter för ekonomisk utveckling på landsbygden. LEADER har ett multisektoriellt fokus och bygger på ett underifrånperspektiv där det lokala genomförandet och delaktigheten är av särskild betydelse. Insatserna har en bred inriktning och handlar mycket om att initiera och genomföra nyskapande metoder och insatser för att främja utvecklingen på landsbygden. Kommissionen menar att LEADER programmen hittills har fyllt en viktig roll i lokal utveckling, och fungerat mycket bra på denna nivå. Det har dock varit svårt att mobilisera ESF och Eruf i landsbygdsområdena. KOM vill därför i kommande programperiod ge MS möjligheten att bredda och förenkla användandet av flera fonder i CLLD genom ett harmoniserat förfarande gällande programmering och genomförande. Inom LEADER ska en lokal utvecklingsstrategi tas fram av en särskild kommitté som utses av förvaltande myndighet. Så kallade LAGgrupper ( Local action groups ) ska genomföra strategin, identifiera lokala behov samt prioritera insatser. De urvalskriterier som används för att prioritera projekt ska också fastställas av kommittén som inrättats av de ansvariga förvaltande myndigheter. Minst 51% av representanterna i LAG grupperna ska komma från den privata- och ideella sektorn. Kommissionen menar att arbetet med Lokalt ledd utveckling ska följa nuvarande LEADER principer och att genomförandet anpassas till de nationella regelverken. Under nuvarande period har Jordbruksverket det övergripande ansvaret för Landsbygdsprogrammet och LEADER. De 63 LAG-grupperna fattar de preliminära besluten (ett sorts förhandsbesked) efter att ett projekturval gjorts. Slutligt beslut fattas av Länsstyrelsen. Leader-metoden kan beskrivas som: - Trepartnerskap - Underifrånperspektiv - Samarbete
6 - Nätverk - Lokal utvecklingsstrategi - Kreativt och uppfinningsrikt arbetssätt - Berör flera sektorer Medlemsstaten ska definiera vilken roll LAG-gruppen respektive förvaltande myndighet har i genomförandet. Om fler än en fond deltar och finansierar strategin så finns en möjlighet att ha en samordnande fond ( Lead fund ) utses. Om en samordnande fond utses, ska löpande kostnader, ledningsfunktioner och nätverksaktiviteter finansieras endast av den fonden, dock max 25% av de totala utgifterna för genomförandet av strategin. Inom Landsbygdsprogrammet är en öronmärkning på 5% av programmens medel avsatta för Leader insatser. Om regionala fonden eller socialfonden är med och samfinansierar en lokal utvecklingsstrategi ska insatserna genomföras inom ramen för det tematiska målet att främja social inkludering och bekämpa fattigdom men det tematiska målet eller investeringsprioriteringen kan innehålla aktiviteter som är relaterade till andra tematiska mål. Integrerad territoriell investering (ITI) ITI är ett instrument som innebär att integrerade insatser eller sektorsövergripande insatser kan genomföras enklare. Instrumentet möjliggör att medel kan överföras från olika fonder och program. Under innevarande programperiod finns inte den möjligheten. ITI kan implementeras direkt av förvaltande myndighet (FM) eller av en intermediär utsedd av myndigheten. En ITI är en sorts subprogram som baseras på en strategi, och i programmen ska det framgå hur mycket medel per prioritet eller åtgärd som är tänkt att allokeras till investeringen. Alla insatser som innebär ett genomförande av en Urban eller annan territoriell strategi som kräver insatser från fler än en prioritet (insatsområde), åtgärd eller program ska ske inom ramen för en ITI. En ITI behöver inte skilja sig från en CLLD (se ovan). Den stora skillnaden är att CLLD är mer reglerad i förordningen kring hur genomförandet ska gå till (t.ex vad gäller deltagande och förankring). En ITI kan alltså kombineras med en CLLD. Stadsutveckling (URBAN) URBAN bygger på liknande sätt som lokalt ledd utveckling på ett underifrånperspektiv. För regionala fonden är minst 5 % av medlemsstatens generella tilldelning öronmärkt för stadsutvecklingsinsatser. Insatserna för denna öronmärkning ska genomföras genom så kallade integrerade territoriella investeringar (ITI). Kommissionen har i efterhand förtydligat att denna öronmärkning kan gälla hela program. Medlemsstaten får själv definiera och bestämma vilka städer som kan komma ifråga. En lista
på vilka städer som omfattas ska medlemsstaten redovisas i partnerskapsöverenskommelsen samt indikativ medelsallokering till dessa. Listan kan justeras i senare skede. Den territoriella nivån kan variera från bostadsområdesnivå till storstadsområdesnivå. Det kan också vara en flerkärnig stadsregion. Dock utesluter inte öronmärkningen andra arrangemang för stadsutvecklingsinsatser men att dessa inte kan räknas in i den finansiella öronmärkningen. Regionalfondsprogrammen ska stödja en hållbar utveckling i städerna genom strategier med integrerade åtgärder för att tackla de ekonomiska-, miljö-, och klimatmässiga utmaningar som påverkar städerna. Det anges även ett antal specifika prioriteringar som gäller för dessa insatser. Det handlar om att: Främja koldioxidsnåla strategier för stadsområden Insatser för att förbättra stadsmiljön (t.ex. sanering av industriområden och minskning av luftföroreningar) Utveckla miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik Stödja fysiskt och ekonomiskt återställande av utarmade stadssamhälle Av dessa specifika prioriteringar är det endast den förstnämnda som ligger inom de övergripande tematiska mål som enligt förslaget är huvudsakligt fokus för de mer utvecklade regionerna, d.v.s. ligger inom de 80 procenten. Den tredje prioriteringen ligger inom det tematiska målet grundläggande infrastruktur och är därför inte tillåten i de mer utvecklade regionerna. Den tredje och fjärde prioriteringen är tillåtna men får inte inkluderas i de 80 procenten. Öronmärkta stadsutvecklingsinsatser utesluter inte andra investeringsprioriteringar eller tematiska mål som gäller för respektive regionkategori, t.ex. främjandet av SME eller innovationsinsatser. Under nuvarande programperiod bedrivs storstadsinsatser inom ramen för de åtta programmen, antingen som ett insatsområde/åtgärd eller som tematiska insatser. Som en jämförelse kan nämnas att 5% öronmärkning för städer från regionalfonden motsvarar utifrån preliminära beräkningar c:a 400 miljoner kr. Under nuvarande period går c:a 310 miljoner till specifika storstadsinsatser, vilket motsvarar c:a 4 % av de regionala strukturfondsprogrammen. Innehållet i insatserna handlar till stor del om entreprenörskaps- och tillväxtåtgärder kopplat till integration och utanförskap. En stadsutvecklingsplattform ska initieras av kommissionen. Syftet med plattformen är att främja kapacitetsbyggande och nätverkssamarbete mellan städer samt även mellan städer som driver innovativa åtgärder. Plattformen kommer inte ha några projektmedel kopplat till sig. 7