Margretelund - Åkersberga Dykande besiktning 2014-12-02
Rapport från besiktning av föreningens brygganläggningar i Margretelund Bakgrund I enlighet med offert daterad 2014-10-12 har besiktning av brygganläggningarnas förankringar utförts av, med underentreprenör Den Där Dykaren JYSAB. Status Arbetet är slutfört och vi sammanfattar våra observationer i denna rapport med bifogat protokoll och ritningar. Det som är gjort: Samtliga förankringar vid Fiskartorp-, Spjutvägen- samt Rödbosundsbryggan är undersökta och protokollförda. Stenkistan vid Rödbosund är okulärt besiktigad. Rapport, ritning samt protokoll upprättade. Kommentarer till ritning/protokoll av bryggorna I ritningen till varje brygga återfinns en numrering vid varje förankring som hänvisar till det bifogade protokollet. Ritningarna strävar efter att ge en så målande bild som möjligt av hur förankringarnas sträckning är mellan bryggan och stenen med utgångspunkt från längd och riktning samt om stenen gick att återfinna. Ekonomisk sammanfattning Arbetet på plats gick något snabbare än vad vi beräknat. Dels tack vare att antalet förankringar var färre än vad vi uppskattat, och dels för att vi hade en dykare till i vattnet (vår prao Robert Gustavsson) som visade framfötterna och gjorde ett mycket bra jobb. Eftersom vi inte offererat mer än en dykare och en person på ytan debiterar vi inte någon tid för Robert. Arbetet på plats tog en knapp arbetsdag.
Rekommendationer/förklaring till protokoll Fiskartorpsbryggan: De två betongpontonerna är i behov av en lättare översyn i form av detaljer som byte av schackel och kryss (där kättingarna möter varandra under ytan) där det i ett par fall var dags. Det återfanns även att kättingen på några ställen ligger dubbel, gammal tillsammans med nyare. Vår rekommendation är att ta bort den gamla kättingen då den skapar onödig friktion på den nya. Rent hållfasthetsmässigt ska den nyare kättingen räcka gott. Den yttre pontonen ligger till synes lågt i vattnet. Det syns bland annat på att förankringspunkterna ligger delvis i vattnet. Det kan vara en god ide att undersöka om det kommit in vatten i pontonen som i så fall behöver länsas ur. Viktigt att notera är att vi inte med hjälp av dykare kunnat finna stenarna till förankringarna. Dom var djupt nedsjunkna i dyn och gick inte att gräva sig ner till. Det kan tolkas på flera sätt. Stenarna sitter med all säkerhet ordentligt fast i botten, samtidigt som öglorna och de sista kättinglänkarna ner till stenarna inte är undersökta. Vi rekommenderar som en del i underhållet att man byter de kättingdelar som utgör krysset samt de schackel som är i behov av byte. Vidare att man demonterar och tar bort gammal kätting. Eftersom stenarna inte är återfunna bör man ta reda på ungefär när dom kan lagts i, är det 15-20 år, eller mer, är det att rekommendera att man byter ut hela förankringen. Se kommentar i slutet av rapporten.
Spjutvägsbryggan: Vi gjorde en akut insats vid denna brygga 2014-06-02. Då hade förankringen märkt som nr 2 i vårt protokoll draggat i stormvindarna som rådde lokalt dagen innan. Förankringen sträcktes upp av oss och undersöktes med dykare. I samband med det noterades att förankring nr 1 gått av. Eftersom det låg båtar förtöjda mellan boj och brygga (och höll på så vis bryggan på plats) var inte händelsen så påtaglig, förutom att bryggan låg med en något förändrad vinkel vilket upptäcktes visuellt från land. Som tur var kunde dykaren återfinna kättingen som gick ut mot stenen en bit bort och kunde åter sammanfoga sten och brygga. Det noterades även då att resterande kätting ut mot stenen var i behov av byte. Förankringarna 6, 7 och 8 är av. Det är 37 % av de förankringar som håller bryggan i sidled. De bör kompletteras snarast för att inte orsaka skada på brygganläggningen i övrigt. I allmänhet kan vi konstatera att brygganläggningen ligger förankrad med stenar som vi bedömer är underdimensionerade. Stenarna uppskattas väga ca 500 kg styck på land. Om vi skulle lägga ut en brygga av den här storleken med samma antal båtplatser skulle vi lägga ut 700 1000 kg stenar genomgående. Kostnaden för en större sten är i sammanhanget försumbar jämfört med vinsten i förankringens kapacitet. Om man väljer att byta förankringar vid dessa bryggor byter man även beslagen uppe i bryggan, det ger ett genomgående bättre resultat och görs med enkel och snabb montering. Badstegen (eller räddningsstegen) längst ut på bryggan behöver en översyn under ytan samt monteras på ett bättre sätt. Nu sitter den skruven som har den största belastningen precis i kanten på en planka, se bild.
Rödbosundsbryggan: Bryggan är den som är i bäst skick av föreningens flytbryggor. Den är väl förankrad och behöver endast enklare underhåll som byte av fjädrar in mot land. Det ena landfästet var sjunket ner i dyn, men med tanke på spänningen i förankringarna förväntas inte slitaget vara så stort. Vi rekommenderar att man gräver fram förankringen inom 5-7 år för att bedöma skicket. Förankringarna utåt består av två stora stenar, ca 2 ton, samt två stycken betongfyllda fat. Kättingarna är delvis rostangripna men inga stora slitage har påträffats. Stenkistan vid Rödbosund: Bryggan är byggd på det sätt vi rekommenderar för att klä stenkistor. Med stående virke för att få fiberriktningen tvärs isen. Därför är den i relativt gott skick även om det skulle vara lämpligt att göra någon form av förband för att hålla samman det stående virket. I den här konstruktionen är hörnorna de mest utsatta och bör därför kläs med någon form av skydd. Vi har tidigare monterat rostfria hörnprofiler på den här typen av bryggor med gott resultat. För att binda samman de stående plankorna kan med hjälp av plattjärn i rostfritt skapa ett förband ungefär som ett skärp runt bryggan. Detta skruvas med fransk skruv med jämna mellanrum.
Sammanfattning för vidare planering av underhåll Brygganläggningarna är i behov av underhåll och man bör lägga upp en plan för när och vilka arbeten som ska göras. Den mest brådskande är Spjutvägsbryggan som vi anser behöver nya/kompletterande förankringar. Om man bestämmer sig för att göra en insats vid den bryggan, då är steget till att lägga nya stenar även vi Fiskartorpsbryggan relativt litet. Den stora vinsten i det sättet att arbeta är att istället för att byta kryss och schackel med dykare (tar uppskattningsvis en dag) tar man ekipaget som ändå är på plats för Spjutvägsbryggan och kör vidare till Fiskartorpsbryggan. Skillnaden i kostnad rör sig i stort om materialet, men då är man säker på att hela förankringen är i fullgott skick och man har inte kastat pengarna i sjön genom att låta byta delar av förankringen. Tack för den här gången hör av Er om tankar och funderingar kring vårt arbete så hoppas att vi får möjlighet att samarbeta vid fler tillfällen! Martin Larsson