Vård- och omsorgsarbete Bonnier Utbildning 2008

Vård- och omsorgsarbete Bonnier Utbildning 2008 Författare: Monica Imborn, Britta Åsbrink Best.nr. 622-8187-8 Studiehandledningen omfattar 20 studieenheter. Dessa utgår från målen i kursen Vård- och omsorgsarbete. I studiehandledningen finns varierande uppgifter som hjälper den studerande att nå målen. Arbetet med studieuppgifterna kan ske både individuellt och i grupp. Börja med att läsa igenom det aktuella kapitlet i boken innan du gör studieuppgifterna. I kursmålen används begreppet eleven. Vi har valt att använda begreppet den studerande, eftersom kursen är avsedd för studerande inom ungdomsgymnasium och vuxenutbildning. Innehållsförteckning Kursplan s. 2 Kapitel 1 s. 4 Kapitel 2 s. 7 Kapitel 3 s. 9 Kapitel 4 s. 11 Kapitel 5 s. 14 Kapitel 6 s. 16 Kapitel 7 s. 17 Kapitel 8 s. 19 Kapitel 9 s. 20 Kapitel 10 s. 22 Kapitel 11 s. 24 Kapitel 12 s. 26 Kapitel 13 s. 28 Kapitel 14 s. 30 Kapitel 15 s. 31 Kapitel 16 s. 33 Kapitel 17 s. 35 Kapitel 18 s. 37 Kapitel 19 s. 39 Kapitel 20 s. 40 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja Aronsson Tel. 08-696 86 09 anja.aronsson@bonnierutbildning.se Barbro Modin-Svensson Tel: 08-696 86 15 barbro.modin-svensson@bonnierutbildning.se Bonnier Utbildning Box 3159 103 63 Stockholm Tel. 08-696 86 00 Fax 08-696 86 10 1

OMV1215 - Vård- och omsorgsarbete 200 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2008:18 Mål för kursen Kursen ska ge grundläggande kunskap om omvårdnad och social omsorg och erfarenhet av vård- och omsorgsarbete samt inblick i andra människovårdande yrken. Kursen ska även ge kunskap om vad som avgränsar och förenar omvårdnad och social omsorg. Kursen ska ge kunskap om och lyfta fram etiska aspekter inom vård- och omsorgsarbete. Kunskap i olika sätt att möta och kommunicera med människor i olika vård- och omsorgssituationer är också ett mål för kursen. Kursen ska ge kunskap om det normala åldrandet fysiskt, psykiskt och socialt. Kursen ska också ge kunskap om och erfarenhet av funktion och skötsel av vanligt förekommande inredning och teknisk utrustning samt apparatur. Mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Den studerande skall ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg ha kunskap om lagar och organisation som styr olika verksamheter inom vård och omsorg ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg samt ha erfarenhet av handlingar för att upprätthålla hälsa ha kunskap om och förstå hur människors erfarenhet kan utnyttjas i möte och kommunikation förstå rehabiliteringens betydelse inom vård och omsorg ha kunskap om och erfarenhet av att arbeta utifrån ergonomiska, hygieniska, estetiska och miljömässiga utgångspunkter ha kunskap om och erfarenhet av att utföra munvård och förstå betydelsen av egenvård ha kunskap om och erfarenhet av vanligt förekommande tekniska hjälpmedel, deras funktion och skötsel samt förstå samspelet mellan människa och teknik. 2

Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt Den studerande beskriver omvårdnad och social omsorg utifrån olika begrepp om hälsa. Den studerande utför med handledning och tillsammans med andra vård- och omsorgsuppgifter med utgångspunkt från att varje människa är unik. Den studerande beskriver och diskuterar hur organisation, hygien och ergonomi kan påverka vård och omsorg. Den studerande ger exempel på och diskuterar etiska och estetiska aspekter i vård och omsorg. Den studerande redogör för och tar hänsyn till rådande lagstiftning och lokala säkerhetsföreskrifter i vård- och omsorgsarbete. Den studerande hanterar på ett för arbetet relevant sätt inredning, apparatur och tekniska hjälpmedel. Den studerande redovisar och diskuterar erfarenhet av och kunskap om möten och kommunikation med människor inom vård och omsorg. Kriterier för betyget Väl godkänt Den studerande ger exempel på samspel mellan människa, miljö och teknik. Den studerande diskuterar vård och omsorg utifrån olika teoretiska perspektiv. Den studerande utför i samspel med andra vård- och omsorgsuppgifter och begär vid behov adekvat stöd och hjälp. Den studerande uppfattar och formulerar andras behov av vård och omsorg. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Den studerande reflekterar över och jämför olika förhållningssätt i vård och omsorg utifrån erfarenhet av och kunskap om omvårdnad och social omsorg. Den studerande finner och prövar alternativa lösningar tillsammans med andra i vård- och omsorgssituationer. 3

Kapitel 1 Hälsa och livskvalitet Delmål Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg samt ha erfarenhet av handlingar för att upprätthålla hälsa. När du läst kapitlet Hälsa och livskvalitet ska du kunna förstå vad begreppen hälsa och livskvalitet innebär. Reflektera över hur hälsa och livskvalitet kan se ut för olika människor t.ex. barn, unga, vuxna och äldre. Du ska också känna till vad samhället gör och hur organisationen kring hälsofrågor ser ut. Hälsa kan beskrivas på olika sätt. Det är en subjektiv upplevelse. För en del innebär hälsa att känna sig harmonisk och ha en god kondition. För andra kan det vara motsats till sjukdom och lidande. Begrepp Hälsodefinition KASAM Livskvalitet Meningsfullhet Självkänsla Trygghet Fysiologiska behov Psykologiska behov Sociala behov Existentiella/andliga behov 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord 2. Vad innebär begreppet hälsa för dig? Motivera dina svar. 3. Redogör för definitioner av hälsa enligt: a) WHO b) Britt Johansson c) Katie Eriksson 4. Vad menar Aaron Antonovsky med begreppet KASAM? 5. Vilka olika behov beskrivs i Maslows behovstrappa? 6. Hur definiererar Siri Næss begreppet livskvalitet? 7. Vad innebär god livskvalitet för dig? 8. Beskriv skillnaden mellan en hälsoprofil och hälsoundersökning. 9. Vilka hälsomål har Sverige antagit? 10. Vilket ansvar har stat, landsting och kommun för att medborgarna ska uppnå en god hälsa? 11. Hur arbetar din kommun för att förbättra hälsoläget för de boende i kommunen? 4

Reflektera och diskutera över 1. Vilken av de hälsodefinitioner, som beskrivs i boken, stämmer överens med din uppfattning om hälsa. Diskutera dina svar i din studiegrupp eller med dina kurskamrater. 2. Utgå från Maslows behovstrappa s. 15 och skriv ner vad de olika behoven innebär för dig. Jämför sedan dina behov med dina kurskamraters. 3. Vad kan du göra för att upprätthålla god hälsa för a) Johan, 35 år, som är förlamad i höger sida och har talsvårigheter (afasi) efter en stroke b) Samira, 45, som är sjukskriven på grund av rygg- och nackbesvär efter 20 år som undersköterska c) Paavo, 79 år, storrökare med svår kärlkramp som nyligen flyttat till ett äldreboende d) Dig själv? 4. Läs om globala hälsotrender på s. 27 och gör jämförelser med hur det var Sverige för 100 år sedan. Vilka likheter och skillnader kan du finna? 5. Föreställ dig att du har en funktionsnedsättning som gör att du blir tvungen att använda rullstol. Vad tror du att du behöver för att uppnå en god livskvalitet? Ta reda på 1. Använd någon sökmotor på nätet och ta reda på vilka andra definitioner det finns på livskvalitet. 2. Hur ser barns hälsa ut i Sverige idag? 3. Hur ser ungdomars hälsa ut i Sverige idag? 4. På s. 19 i boken kan du läsa om att främst unga kvinnor lider av psykisk ohälsa. Ta reda på vilka sjukdomar som leder till sjukskrivning av unga kvinnor. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad ni anser samhället bör göra för dessa unga kvinnor. 5. Ta reda på medelåldern för kvinnor och män i Japan, Sydafrika, Australien, Ecuador, Thailand, Ryssland och USA. Jämför med medelåldern för kvinnor och män i Sverige. 6. Vilka skillnader ser du och vad kan orsakerna till dessa vara? 7. Ta reda på hur man i din kommun arbetar med insatser för att bevara och förbättra de äldres hälsa. 5

Fallbeskrivning Anna, 80 år, är änka sedan två år. Hon bor i en trerumslägenhet där hon bott i 20 år. Anna känner sig frisk, men har lite ont i lederna ibland. Hennes väninnor har fått hälsoproblem och de träffas inte lika ofta som tidigare, vilket Anna saknar. Hennes enda dotter bor i Norrland. Hon försöker hälsa på Anna så ofta hon kan. Eftersom dottern arbetar heltid och har familj vill inte Anna besvära henne för mycket. Framförallt tycker Anna det trist att äta själv, så hon slarvar ofta med maten. Hon har slutat gå långa promenader, särskilt på vintern, då hon är rädd för att halka och bryta armar och ben. 1. Reflektera kring Annas hälsa och livskvalitet. 2. Var i Katie Erikssons hälsokors vill du placera in Anna? 3. Vilka råd skulle du ge Anna för att hon skulle få ett högre KASAM? 6

Kapitel 2 Friskvård Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg samt ha erfarenhet av handlingar för att upprätthålla hälsa. I det här kapitlet får du lära dig vad friskvård är och vilka faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande. Du får kunskaper om kostens och motionens betydelse för att må bra. Kunskaper om sex, samlevnad och sexuellt överförbara sjukdomar tas upp i detta kapitel. Du ska känna till hur rökning och alkohol påverkar hälsan, vilka skador detta ger och vart man kan vända sig för att få hjälp att sluta röka och minska alkoholkonsumtionen. Begrepp Kostcirkel Nyckelhål Kravmärkning Atkinsdiet GI-metod Stenålderskost 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vilka näringsämnen behöver vi för att må bra? 3. Vad betyder symbolen Nyckelhålet? 4. Vilken mat innehåller mycket fibrer? 5. Hur ska du servera en måltid enligt tallriksmodellen? 6. Vilka kunskaper och samtalsämnen anser du att man ska ta upp i skolans sexualundervisning? 7. Hur kan man minska alkoholkonsumtionen hos ungdomar? 8. Hur kan vi få unga att avstå från att börja röka? Reflektera och diskutera 1. Diskutera i studiegruppen vilka för- och nackdelar ni tror att det finns med: a) stenålderskost b) GI-metoden? 2. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater om när sex kan kännas kravfullt och påtvingat. 3. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater påståendet: Motion är viktigt för hälsan, men hur ska man hinna med. 4. Diskutera påståendet: En person med funktionsnedsättning har inte rätt sex. 5. Diskutera påståendet: Personer som bor på äldreboenden har inte rätt till sex. 6. Vad kan du göra och vart kan du vända dig när du misstänker att din kompis har börjat använda narkotika? 7

7. Arbeta enskilt eller i grupp: a) Vilka positiva konsekvenser skulle det få för folkhälsan om man kunde köpa vin, sprit och starköl i livsmedelsaffären? b) Vilka negativa konsekvenser skulle det få om man kunde köpa vin, sprit och starköl i livsmedelsaffären? 8. Vilka konsekvenser kan oskyddat sex få? 9. Vart skall du vända dig om du misstänker att du drabbats av en könssjukdom? 10. Brukaren som du hjälper ber dig köpa sexhjälpmedel. Vad gör du? Ta reda på 1. Gör en veckomatsedel enligt tallriksmodellen för en äldre person. 2. Ta reda på andra dieter/bantningsmetoder som används för att vi ska gå ner i vikt. Hur marknadsförs dessa metoder? 3. Ta reda på hur ungdomsmottagningen i din kommun informerar om sex och samlevnad. 4. Ta reda på hur många tonårstjejer och -killar som röker i Sverige och jämför med hur det är t.ex. i Norge och i USA. 5. Ta reda på tonårstjejers och - killars alkoholkonsumtion i dag och jämför den med alkoholkonsumtionen för 10 år sedan. 1. Vilka skillnader kan du se? 2. Vad tror du skillnaderna beror på? 3. Diskutera dina resultat i din studiegrupp eller med dina kurskamrater. 8

Kapitel 3 Kommunikation Delmål Efter avslutad kurs ska den studerande: -ha kunskap om och förstå hur människors erfarenheter kan utnyttjas i möte och kommunikation. I det här kapitlet får du lära dig olika sätt att kommunicera, samt vilka hinder som finns. Bra och fungerande kommunikation bygger på ömsesidighet, att personerna bekräftar varandra. Beröring och taktil stimulering kan öppna vägar för kommunikation när andra sinnen inte fungerar. Begrepp Kommunikation Verbal kommunikation Icke-verbal kommunikation Dubbla budskap Fackspråk Dialekt Intimavstånd Personligt avstånd Umgängesavstånd Offentligt avstånd Beröring Taktil stimulering Bekräftelse 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vad menas med det goda samtalet? 3. Varför är det viktigt med beröring, särskilt hos äldre? 4. Beskriv med egna ord vad det innebär att lyssna aktivt. Reflektera och diskutera 1. När vi kommunicerar är det viktigt att budskapet når fram, men ibland sker missförstånd. Skriv ned dina reflektioner och tankar om vilka orsaker som hindrar att budskapet når fram. Diskutera med dina studiekamrater. 2. Läs om avstånd och närhet på s. 47 och intervjua sedan några personer, både yngre och äldre om hur de upplever det när någon kommer för nära. Skriv ned vad personerna upplevde. 3. Att bli bekräftad är en förutsättning för att det ska bli en bra och fungerande kommunikation. Berätta om en händelse där du kände dig bekräftad. 4. Läs i boken på s. 49 om taktil stimulering. a) Vad innebär taktil stimulering? b) Vilka effekter har taktil stimulering på olika personer? 9

Ta reda på 1. Ta kontakt med personal på ett äldreboende eller gruppboende för personer med demenssjukdomar. Ta reda på hur de arbetar med sång och musik tillsammans med de boende. Fallbeskrivningar: 1. Du kommer till Selma för första gången. Du försöker inleda ett samtal, men Selma vänder dig ryggen och visar inget intresse att vilja prata med dig. Hur gör du för att få ögonkontakt och få en bra kommunikation? 2. Disa är en spontan, aktiv och pratsam vårdare som ska gå till Gösta för första gången. Hon sätter sig bredvid honom och frågar hur natten varit. Gösta visar tydligt med sitt kroppsspråk att Disa kommit för nära. Han blir upprörd. Skriv och berätta hur Du skulle ha gjort i samma situation för att få igång en bra kommunikation. 3. Läs fallbeskrivningen om Göta på s. 52. Skriv ned hur du tycker att Ewa arbetar med Göta. 10

Kapitel 4 Funktionsnedsättningar Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: -ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg. I det här kapitlet får du lära dig vad som menas med funktionshinder och funktionsnedsättning. Du får kunskaper om vilka rättigheter till stöd och hjälp som en person med funktionsnedsättning har och vilka insatser samhället erbjuder. Kapitlet innehåller även grundläggande kunskaper om fysiska, psykiska, sociala, intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Begrepp Funktionsnedsättning Funktionshindrad Handikapp ICF-klassifikation Funktionstillstånd Fysisk, psykisk, social, intellektuell funktionsnedsättning Perception Personkrets 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vad menas med funktionsnedsättning? 3. Vad menas med funktionshinder? 4. Hur definierar WHO handikapp? 5. Ge exempel på förvärvade funktionsnedsättningar. 6. Ge exempel på medfödda funktionsnedsättningar. 7. Ge exempel på en psykisk funktionsnedsättning och hur den kan påverka personens vardag. 8. Ge exempel på social funktionsnedsättning och hur den kan påverka personens vardag. 9. Vilka personer tillhör personkretsen enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)? 10. Vad innebär följande insatser enligt LSS/LASS a) personlig assistent b) ledsagarservice c) avlösarservice d) boende i familjehem e) daglig verksamhet? 11. Vad innebär perceptionsnedsättning? 12. Beskriv en person som har a) tvångstankar b) tvångshandlingar. 11

13. Vilka förmågor har en person med a) grav utvecklingsstörning b) måttlig utvecklingsstörning c) lätt eller lindrig utvecklingsstörning? 14. Vilka symtom har ett barn med tidig autism? 15. Hur vill du beskriva ett barn som fått diagnosen ADHD? 16. Vilka olika skolformer finns för personer med intellektuella funktionsnedsättningar? Reflektera och diskutera 1. Diskutera i gruppen om det rimligt att en person med funktionsnedsättning ska behöva ta en varuhiss för att nå en cafeteria. 2. Tänk att du är rullstolsburen. Hur skulle du kunna ta dig i rullstol till: c) pizzarestaurangen caféet biografen livsmedelsaffären vårdcentralen biblioteket simhallen fotbollsplanen kommunkontoret/stadshuset busstationen tågstationen stormarknaden närbutiken kyrkan eller församlingslokalen? b) till vilka av ovanstående lokaler skulle du kunna ta dig med buss, spårvagn eller tunnelbana? 3. Intervjua en äldre person om hur man såg på personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar när hon eller han växte upp. 4. Läs fallbeskrivningen om Lena på s. 62. 5. Vilka insatser enligt LSS anser du att Lena och hennes man behöver? Ta reda på 1. Gå in på www.fub.se och ta reda på vilken hjälp och organisationen erbjuder: a. den enskilde b. föräldrar c. syskon. 2. Sverige har ett mål att till år 2010 ska offentliga lokaler, allmänna platser och myndigheter vara tillgängliga för alla. Ta reda på hur långt man kommit med tillgänglighet för alla i din kommun. 12

Fallbeskrivning Ibrahim, 22 år, sitter i rullstol efter en motorcykelolycka. Han är förlamad från midjan, men klarar sig själv ganska bra. Ibrahim bor i en handikappanpassad lägenhet och klarar det mesta själv. Han får hjälp med städning, tvätt och vissa inköp. Han arbetar på ett dataföretag och åker buss till arbetet. Ibland måste han åka färdtjänst t.ex. när han ska åka och besöka vänner som bor utanför staden. Han avskyr att vara beroende av färdtjänst och önskar att han hade en handikappanpassad bil så han kunde köra själv. Ibrahim anser sig inte ha råd med det. a) Utgå från det internationella klassifikationssystemet ICF och beskriv Ibrahims funktionstillstånd och funktionshinder b) Hos vilken myndighet ska Ibrahim ansöka om bidrag till en handikappanpassad bil? c) Vilka krav ställs på en person som ansöker om bidrag till en handikappanpassad bil? d) Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur man kan förbättra tillgängligheten i närområdet/närmiljön för Ibrahim. 13

Kapitel 5 Rehabilitering Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - förstå rehabiliteringens betydelse inom vård och omsorg. I det här kapitlet får du lära dig vad habilitering och rehabilitering innebär och vilka rehabiliteringsmetoder som används. I kapitlet får du också läsa om hur olika myndigheter ska samverka kring de olika rehabiliteringsinsatserna. Begrepp Habilitering Rehabilitering Medicinsk, psykiatrisk, social, arbetslivsinriktad, vardagsrehabilitering Rehabiliteringsplan 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Förklara skillnaden mellan begreppen rehabilitering och habilitering. 3. Vad menas med medicinsk, psykiatrisk, social och arbetslivsinriktad rehabilitering? 4. Vad är en rehabiliteringsutredning? 5. Vad är en habiliteringsplan? 6. Vem ansvar för att det görs en a) rehabiliteringsutredning? b) en rehabiliteringsplan? c) en habiliteringsplan? 7. Vad innebär vardagsrehabilitering? Vad är syftet med vardagsrehabilitering? 8. Vad innebär ett rehabiliterande förhållningssätt? 9. Läs fallbeskrivningen på s. 62. Vilken rehabilitering anser du att Lena behöver så att hon, så långt det är möjligt, kan bevara sitt funktionstillstånd (se s. 57)? Reflektera och diskutera 1. På s. 81 kan du läsa om vardagsrehabilitering. a) vilka positiva effekter får vardagsrehabilitering för brukaren? b) vilka positiva effekter får vardagsrehabilitering för anhöriga och närstående? 2. Ge förslag på hur du kan arbeta med vardagsrehabilitering hemma hos Lena (s. 62). 14

Ta reda på 1. Ta reda på vilka rehabiliteringsmetoder din kommun erbjuder personer med a) fysiska b) psykiska c) sociala d) intellektuella e) neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 3. Ta reda på hur landsting/region och kommun ska samverka utifrån föreskriften SOSFS 2007:10. 4. Ta reda på hur samverkan för rehabilitering mellan landsting/region och kommun är organiserad i din kommun. 5. Ta reda på hur samverkan för habilitering mellan landsting/region och kommun är organiserad i din kommun. Fallbeskrivning Helmi, 86 år, är hemma igen efter att ha vårdats på sjukhuset efter ett lårbensbrott. Det är viktigt att Helmi kommer igång med träning så att hon själv kan klara att sköta sina vardagssysslor. Personalen försöker arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Helmi är arg och ledsen. Hon tycker att, när man är 86 år och har arbetat hårt hela sitt liv, ska man få bli lite bortskämd av personalen. Dessutom vill hon ha lite sällskap. Helmis dotter tycker likadant. Reflektera och diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni ska motivera Helmi till att göra så mycket som möjligt själv när hon sköta sin personliga hygien och sina hushållssysslor. 15

Kapitel 6 Tekniska hjälpmedel Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: -ha kunskap om och erfarenhet av vanligt förekommande tekniska hjälpmedel deras funktion och skötsel samt förstå samspelet mellan människa och teknik. I det här kapitlet får du lära dig om vanliga tekniska hjälpmedel, hur de fungerar och hur de ska skötas, samt förstå vikten av samspelet mellan brukaren och det tekniska hjälpmedlet. I kapitlet får du även kunskaper om hur it-stöd används inom vård och omsorg. Begrepp Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelscentral Hjälpmedelsförråd ADL Samspel mellan teknik och individ Kognitiva hjälpmedel 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vem ansvarar för att personer med funktionsnedsättning får hjälpmedel? 3. Vad innebär förskrivningsrätt? 4. Vilken uppgift har Hjälpmedelsinstitutet? 5. Ge exempel på hjälpmedel som underlättar för vårdpersonal. 6. Ge exempel på begåvningsstödjande/kognitiva hjälpmedel. 7. Vilka hjälpmedel kan man köpa på Apoteket? Reflektera och diskutera 1. Vilken betydelse har it-hjälpmedel inom vård och omsorg för patienten/brukaren? 2. Vilken betydelse har it-hjälpmedel inom vård och omsorg för personalen? 3. Studera bilden på s. 86. a) vilka funktioner tror du den äldre kvinnan på bilden vill ha i sin mobiltelefon? b) vilka funktioner borde finnas i mobiltelefoner som används av personal? 4. Vilka fördelar finns det med it-stöd inom vård och omsorg? 5. Vilka nackdelar finns med it-stöd inom vård och omsorg? 6. Studera bilden på s. 91. Varför tror du att den äldre kvinnan har trygghetslarm? Ta reda på 1. Ta reda på vem brukaren ska vända sig till för att få de hjälpmedel som finns uppräknade på s. 88. 2. Ta reda på vilka mobiltelefoner som anses vara anpassade för äldre. 3. Ta reda på om mobiltelefon kan förskrivas som hjälpmedel. 4. Ta reda på vilka it-stöd man använder inom vård och omsorg i din kommun. 5. Ta reda på vilka hjälpmedel som Hjälpmedelsinstitutet utvecklar inom projektet Teknik för äldre. 16

Kapitel 7 Gerontologi Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om det normala åldrandet fysiskt, psykiskt och socialt. I det här kapitlet får du kunskaper om det fysiska, psykiska och sociala åldrandet. I kapitlet får du även läsa om hur äldre med utländsk bakgrund upplever sin situation i sitt nya hemland. Du får lära dig om riskfaktorer för fallolyckor och hur man förebygger fallolyckor. Begrepp Gerontologi Geriatrik Kronologisk ålder Biologisk ålder Psykologisk ålder Social ålder Sensoriskt minne Arbetsminne Långtidsminne Episodiskt minne Semantiskt minne Motoriskt minne Gerotranscendens Rollförändring 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. I vilka åldrar brukar man dela in livet? 3. Hur påverkar det fysiska åldrandet: a. skelett, leder och muskler b. lungorna c. könsorganen d. sinnesorganen? 4. Vilka olika minnesfunktioner har vi? 5. Hur påverkar åldrandet våra minnesfunktioner? 6. Vilka är riskfaktorerna för fallolyckor? 7. Vilka fördelar har höftskyddsbyxan? 8. Hur kan du förebygga fallskador? 9. I vilka olika faser indelas livet enligt Erik H Eriksons teorier? 10. På s. 107 kan du läsa om den åttonde åldern. Hur tror du livet förändras efter 65? 11. Vad menas med gerotranscendens? 17

Reflektera och diskutera 1. Läs fallbeskrivningen på s. 97 och diskutera följande i studiegruppen eller med dina kurskamrater: a) varför tror ni att Inga ägnar sig åt ideellt arbete? b) vilket stöd kan Inga behöva av kommunen när hon hjälper Anna? 2. Diskutera Mats Lindgrens påstående på s. 110 som pensionärer går de in i sin andra frihetsperiod 3. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni tror att en persons roller och sociala nätverk kan förändras i den tredje åldern. 4. Vilka för- och nackdelar tror du att det är om äldre med utländsk bakgrund bor på äldreboenden som bara är avsedda för personer med samma trosuppfattning och kultur? 5. Läs studieuppgiften 8 på s. 114 och diskutera frågeställningarna i studiegruppen eller med dina kurskamrater. Ta reda på 1. Intervjua en äldre person och ställ frågor om hans/ hennes: a) barndom b) skoltid c) ungdomstid d) familj och barn e) yrkesliv f) pensionärsliv. Redovisa i din studiegrupp eller för dina kurskamrater. 2. Intervjua en äldre person med utländsk bakgrund och ställ frågor om hur det är att åldras i det nya hemlandet. 3. Ta reda på vilka olika forskningsprojekt som pågår i Sverige. Sökord: äldreforskning, snac, gerontologisk forskning. 18

Kapitel 8 Anhörigomsorg Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: -ha kunskap om och förstå hur människors erfarenhet kan utnyttjas i möte och kommunikation. I det här kapitlet får du läsa om anhörigomsorg. Du får också läsa om vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns för anhörigvårdare. Begrepp Informell omsorg Anhörigvårdare Anhöriganställning Avlösarservice Anhörigkonsult Dagverksamhet Korttidsboende 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Hur är dagverksamheten uppbyggd i din kommun? Vilka aktiviteter finns? 3. Erbjuds anhörigvårdare hjälp och stöd från intresseorganisationer, ex. Svenska Kyrkan? Vilken hjälp, stöd kan de få? 4. Hur fungerar avlösarservice i din kommun? Reflektera och diskutera 1. När anhörigvårdaren behöver avlösning i hemmet är det hemtjänsten som ansvarar för detta. Hur skapar man en bra avlösning i hemmet? Diskutera med dina studiekamrater. 2. Läs berättelsen om Anna och Hugo på s. 116. Hennes man är mycket beroende av hennes hjälp och det var inte så här de tänkte att det skulle vara att åldras tillsammans. Skriv ned dina reflektioner kring hur Anna kan uppleva sin livssituation. Ta reda på 1. Ta reda på om det finns en anhörigkonsulent i din kommun, och vilka arbetsuppgifter som ingår i den befattningen. 19

Kapitel 9 Vård och omsorg Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg - ha kunskap om vad som avgränsar och förenar omvårdnad och social omsorg. I det här kapitlet får du läsa om vårdens och omsorgens historia och hur yrkesrollen har utvecklats. Du får även kunskap om vad begreppen vård, omvårdnad och social omsorg betyder. Du får också lära dig om olika människovårdande yrken, vad som ingår vård- och omsorgsuppgifterna samt om kontaktmannaskap. Begrepp Definition Vård Omvårdnad Omsorg Social omsorg Yrkesroll Kontaktmannaskap 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Varför blev Florence Nightingale världsberömd? 3. Hur togs sjuka, gamla och föräldralösa barn omhand under medeltiden? 4. Vilka viktiga sociala reformer genomfördes under 1900-talet? 5. Vad innebär Virginia Hendersons definition av omvårdnad? 6. Vad innebär Katie Erikssons definition av omvårdnad? 7. Vad innebär Top-down-modellen? 8. Vad innebär Bottom-up-modellen? 9. Vilka uppgifter ingår i a) omvårdnadsuppgifter b) medicinska uppgifter c) omsorgsuppgifter d) sociala uppgifter e) administrativa uppgifter? 10. Vad innebär genombrottsmetoden? 11. Vilka uppgifter har en kontaktperson? 20

Reflektera och diskutera 1. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni anser att vården och omsorgen har förändrats under de senaste 100 åren. 2. Diskutera i studiegruppen eller med dina kurskamrater hur ni tror att framtidens vård och omsorg kommer att vara organiserad och finansierad. 3. Förklara vad Doris Carnevali menar med att det ska finns balans mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. 4. Studera bilden på s. 128. Varför tror du att barnen vistades på barnhemmet? 5. Hur ska du utföra omvårdnaden av patienten om du utgår från Doris Carnevalis definition av omvårdnad? 6. Hur ska du utföra omvårdnaden av patienten om du utgår från Katie Erikssons definition av omvårdnad? 7. På s. 134 kan du läsa om den sociala omsorgens arena. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad ni anser att denna arena kan innehålla? 8. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater skillnaden mellan professionellt relationsarbete och vardagliga relationer. 9. Reflektera över och diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater eventuella svårigheter som ni kan möta som kontaktperson. 10. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad ni tror att värdighetsgarantin kan innebära för brukaren/patienten. Ta reda på 1. Ta reda på olika forskningsområden inom a) omvårdnad b) social omsorg c) vård och omsorg. Fallbeskrivningar Lennart, 69 år, är förlamad i båda benen efter en arbetsolycka och använder rullstol. Han är skild sedan många år, har ett barn och tre barnbarn. Intressen: fotboll och fiske. Margareta, 87 år, pensionerad lärare. Margareta har inte varit gift och har inga barn. Hon har hjärtbesvär, nedsatt syn och astma samt använder rullator. Intressen: konst, läsning och handarbete. Erkki, 76 år, pensionerad industriarbetare. Erkki har KOL och diabetes. Han använder rullstol efter en amputation av höger fot. Intressen: bridge och broderi. Vilka aktiviteter skulle du föreslå om du var kontaktperson för Lennart, Margareta och Erkki? 21

Kapitel 10 Lagar inom vård och omsorg Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om lagar och organisation som styr olika verksamheter inom vård och omsorg. I det här kapitlet får du kunskaper om vilka lagar som reglerar arbetet i hälso- och sjukvård, socialtjänst, tvångsvård inom socialtjänst och psykiatri. I kapitlet ingår även kunskaper om vårdpersonalens skyldigheter att rapportera om patienten/brukaren utsatts för skada eller bristande omsorg samt kunskaper om tystnadsplikt och sekretess. Begrepp Ramlag Rättighetslag Tvångslag Självbestämmande Integritet Humanistisk människosyn Kvalitet Bistånd Delegering Formell kompetens Reell kompetens 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vad menas med att Hälso- och sjukvårdslagen är ramlag? 3. Vad menas med att Hälso- och sjukvårdslagen är skriven utifrån en humanistisk människosyn? 4. Vilka är kraven på en god hälso- och sjukvård? 5. Vilka bestämmelser finns angivna i 2a, 2b Hälso och sjukvårdslagen? 6. Vad innebär att kommunens socialtjänst har det yttersta ansvaret för sina kommuninnevånare? 7. Vilka uppgifter har socialnämnden? 8. Vilka insatser kan beviljas enligt Sol 4 kap. 1? 9. Vad innebär Lex Sarah? Fr.o.m. 10 juli-08 finns nya föreskrifter och allmänna råd angående Lex Sarah. Vilka är förändringarna? 10. Hur görs anmälan enligt Lex Sarah? 11. Vad menas med formell kompetens och reell kompetens? 12. Vilka är de allmänna skyldigheterna som regleras i LYHS? 13. Vad innebär delegering? 14. Vem får delegera en arbetsuppgift? 15. Vad ska ett delegationsbeslut innehålla? 16. Vilka bestämmelser gäller vid delegering av läkemedel? 17. Vilka händelser är personalen skyldiga att anmäla enligt Lex Maria? 18. Redogör för vad sekretesslagen innebär. 22