medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem överskötare

Relevanta dokument
medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem förvaltningsdirektör överskötare kundbetjäningschef planeringschef

Vasa centralsjukhus, mötesrum Kärrsnäppa, Y3. medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem medlem

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset. ordförande medlem medlem medlem medlem medlem sekreterare

Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset. vice ordförande medlem medlem medlem

Mötesprotokoll sida 1(5) nr 6/2016 Organ: Tid: Plats: Kallade: Föredragande: Sekreterare: Paragrafer:

Behandlade ärenden - Käsitellyt asiat Protokolljustering Pöytäkirjan tarkastus Juha Nummela Varpu Rajaniemi 12.4.

Sote-beredningsgruppen

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

Sote-beredningsgruppen. Vasa centralsjukhus, mötesrum T1

Hälso- och sjukvården och geriatriska avdelningarna Samarbetsområdet för social och hälsovård Staden Jakobstad

Den psykiatriska viljeyttringen

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

SOTE-beredningsgruppen

Mötesmall Patientforum

1177 Vårdguiden på webben

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017

Sektionen för ägarstyrningen. ledamot, ordf. ledamot ledamot ledamot. Olle Gull. Hans Frantz. Olle Gull Vasa Per Hellman.

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 12 /2008

Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet för företagshälsovård, fullmäktigemotion

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Riktlinjer för klagomålshantering i Mörbylånga kommun

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Blankett fastställd av social- och hälsovårdsministeriet 1 (6) Efternamn Tidigare efternamn

Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

FAMILJEBOET Jorv sjukhus

Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen

LANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 02/2016

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

Barnperspektivet inom Beroendevården

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Nylands förbund, Estersporten 2 b, 4. våningen, Helsingfors. Rubrik Sida

Introduktion och innehåll

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

Sammanträde med Kvalitetsrådet

Riktlinjer för vårdgivare

Revidering av Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen remiss från kommunstyrelsen (Dnr /2005)

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Verksamhetens jämförelsetal 2016 Behandlingstider och kötider. Peter Granholm Utvecklingschef

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

från välfärdsutskottet möte den 2 februari 2004 i Reykjavik, Island

Workshop för råd för personer med funktionsnedsättning i kommunerna i Österbotten

BARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN?

Vad innebär valfriheten för mig?

Vad innebär socialoch

Plan för egenkontroll inom den privata hälsovården

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Ersättare Siwe Clasén (FP) Landstinget Marita Granath (C) Landstinget

Stadga för Åbo ungdomsfullmäktige (Ungdomsfullmäktige )

LS Motion 2009:36 av Mariana Buzaglo m fl (S) om forebyggande insatser mot prostatacancer

Patientnämnden. Protokoll Datum: Röda rummet, regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö

Minnesanteckningar

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

Patientens rättigheter

Lathund och inspiration. Så utformar du din föreningssida på celiaki.se

HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Samverkansgrupp för Psykiatrin i Halland

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Cirkelledaren Din egen berättelse

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Psykiatrisk tvångsvård

Patientens rättigheter

Hur känns det? När någon nära dig har fått cancer

För dig som är anhörig Anhörigcenters program september - december

Trend Vårdbarometern

LGS Temagrupp Psykiatri

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 1/2011

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Socialdepartementet

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Socialpsykiatrin på Norrmalm svar på skrivelse från vice ordföranden Lars Arell (s)

Patientens rättigheter

Landstingshuset, konferensrum Sirius

Sammanträdesprotokoll , möte 1/18

Tid Tisdagen den 18 maj 2010 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö. Margareta Samuelsson

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Hälsa för helsingforsbor. Helsingfors hälsovårdscentral

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Transkript:

Resolution sida 1(6) nr 3/2018 : Klientrådet Tid: 23.10.2018 kl. 12.30 15.30 Plats: Vasa centralsjukhus mötesrum T1 Närvarande: Bengs Petra Juutilainen Emmi Kapiala Ulla-Helena Nylund Mariann Paakkonen Sari Rautavirta Marika Sohlberg Roger Turtonen Heikki Wiklund Göran Tuomaala Arja West Sari Wik Pia tf. chefsöverskötare kundbetjäningschef planeringschef Frånvarande: Sakkunniga: Heikkilä Antti Holmberg Maria Strömsholm Eva-Maria Jaakola Tanja Jussila Anna Mustonen Marja Kemppinen Juha Granlund Susann överskötare kommunikationsplanerare, VCS serviceområdeschef, Vasa stad chef för det psykiatriska ansvarsområdet, VCS vik. överskötare, psykiatri, VCS Övriga närvarande: Föredragande: Sekreterare: Sari West Resolution undertecknad: Ordförande: Sekreterare: Sari West Sari West

Ärendesida 2(6) Resolution Aktuella ärenden Tf. chefsöverskötare Arja Tuomaala redogjorde för aktuella ärenden och de nya mål som fastställts för programmet VCS 2025. Nya webbsidor Kommunikationsplanerare Anna Jussila Kommunikationsplanerare Anna Jussila presenterade ett utkast till sjukhusets nya förstasida. Utkastet baserar sig på en utredning av hur de nuvarande sidorna används och vilka sidor som besöks mest. Hurdana förändringar önskar sig rådet? Klientrådet gav följande kommentarer om sidan: Användbarhet: Insatser bör vidtas gällande sökmaskinen på förstasidan. Kontaktuppgifterna är lätta att hitta. Sökningen av kontaktuppgifter fungerar dåligt på de gamla sidorna. Det är all anledning att använda samma ikoner/symboler (laboratoriet, förlossningen, röntgen osv.) som används på sjukhuset. Ofta söker människor information om sjukdomar eller kamratstöd. Om man i samband med informationssökningen styrs till andra webbplatser måste sjukhuset se till att man styrs till pålitliga sidor. Var kan man hitta information? o Hoito-ohjeet.fi o Mina Kanta-sidor o Terveysportti o Terveyskirjasto o Terveyskylä.fi. På Terveyskylä.fi hittar man även information om kamratstöd. Kundchat En pil med vilken man snabbt kommer åt information i den nedre delen av sidan. Frågan om användningen av kakor måste placeras så att den inte stör användningen av sajten. Innehåll: Informationsmängden på webbplatsen är enorm och det viktigaste har på ett utmärkt sätt lyfts fram på förstasidan. Förslag till egna länkar: akuten, förlossningen, nätlabben och röntgen. Klientrådet funderade på om röntgen verkligen är en så pass viktig enhet att den måste lyftas framför andra enheter. Det skulle vara bättre med en länk till exempelvis polikliniker. Avsnittet 'Kom och jobba till oss var något som tydligt lyftes fram i förslaget. Avsnittet För patienter måste finnas med och kompletteras med länkar.

Ärendesida 3(6) Ett avsnitt med ett skiftande tema är ett bra och flexibelt sätt att lyfta fram varierande information. I den nuvarande versionen fördelas Vård och undersökningar i en del för Kvinnor, barn och spädbarn -> varför är dessa under en och samma rubrik? Diskriminering av pappor? o Det kunde finnas en egen sida för barn, en egen sida för unga och en egen sida för vuxna. Sidan för barn kunde innehålla informativa videosnuttar och bilder över olika undersökningar eller ett läkarbesök. Borde psykisk hälsa lyftas fram på något sätt på förstasidan? Anhöriga vill snabbt och lätt hitta information om besökstider. Kontaktuppgifter till andra hälso- och sjukvårdsenheter: Vad ska man göra då man utskrivits från sjukhuset och vården/problemen fortsätter. Information om den fortsatta vården kunde exempelvis presenteras på följande sätt: Ankomst - vård fortsatt vård. Dessutom kunde även innehållet på andra än på de förstasidorna också finslipas Exempelvis under avsnittet Vård och undersökningar kommer cancersjukdomar före strålbehandling och läkemedelsbehandling mot cancer -> strukturen kunde kanske vara mera lugnande och människonära. Vårdstigarna är mycket bra (t.ex. på cancersidorna). Nödnumret 112 kunde för säkerhets skull finnas på förstasidan. Layout: Verkligen bra och fräsch förstasida. Bilderna skulle gärna få vara sådana där människor möter varandra. Ansikten synliga. Personen kunde synas på bild i sin helhet. Mera färger. Färgerna är en aning dystra och kontrastfyllda. Inga mörka färger. Bilder i blåton är kalla. Å andra sidan är den blå färgen en lugnande färg. Färgen och bilderna borde vara varma. Var är logon I goda händer? I goda händer var ett trevligt inslag på de gamla sidorna. Ge respons kunde lyftas fram i en egen boll som en egen bild. Kartorna är av olika storlek (Roparnäs och Sandviken). Image: Sjukhusets logo kunde lyftas fram ännu mera. Hur skulle man kunna skapa och förmedla en känsla av trygghet genom sidorna? Inget om kvalitetssystemet på förstasidan. Hellre sloganen I goda händer och mänsklig text. Åsikterna i rådet gick isär i fråga om nyheter och bloggar. o Andra undrade om man verkligen behöver så mycket nyheter på förstasidan? En sjuk människa är knappast intresserad av dem då hon är i nöd. o Andra ansåg att bloggar var viktiga. Kunde man lyfta fram textavsnitt som finns i bloggar? Bloggarna skapar en människonära känsla och är verkligen intressanta, och med tanke på rekryteringen så påverkar de även sjukhusets image. De skapar liv i det avsnitt där man lyfter fram aktuella ärenden.

Ärendesida 4(6) Kommunikationsplanerare Anna Jussila fick klientrådets kommentarer för kännedom och de diskuterades också på sammanträdet. Kommentarerna kommer att användas vid utvecklandet av sidorna. Reformen av mental- och missbrukarvården i Vasa Beredningsgruppen för integrationen av mental- och missbrukarvården i Vasa På klientrådets sammanträde representerades beredningsgruppen av psykiatrins ansvarsområdesdirektör Juha Kemppinen, Vasa stads chef för den service som är riktad till personer i arbetsför ålder Marja Mustonen och Susann Granlund som vikarierar överskötare Tanja Jaakola på serviceområdet för psykiatri. Utöver dem så hör även Erkki Penttinen från Vasa stad till arbetsgruppen. Syftet med integrationen är att förena Vasa centralsjukhus psykiatriska tjänster och Vasa stads mental- och missbrukarvård fr.o.m. 1.4.2019. Reformen är förknippad med landskaps- och vårdreformen samt social- och hälsovårdsministeriets anvisning, där mental- och missbrukarvården inte ses som en separat verksamhetsform. Målet med reformen är att främja kundorientering och personalens kompetens. För kunder kommer reformen till uttryck genom flexibilitet, men också genom att den gör det lättare att söka sig till vård. Vårdtillgången förbättras genom att man uppställt ett mål för reformen enligt vilket kunden inte längre ska behöva en remiss för att få vård. Vårdbehovet bedöms av en sjukskötare. Det här omfattar samtliga kunder som är i behov av mental- och missbrukarvårdstjänster, förutom de som är i behov av vård som ges oberoende av deras vilja. Personer i behov av vård som ges oberoende av deras vilja behöver fortsättningsvis en remiss. Arbetsgruppen bad varje i klientrådet att fundera på hurdan service de önskar att den nya mental- och missbrukarvårdsorganisationen ska erbjuda dem och deras familj? Klientrådet: Det är mycket viktigt att tröskeln till vården är låg och att man får vård snabbt. Inte väntetider på dagar eller veckor. Om vården inte tillhandahålls inom den specialiserade sjukvården så bör man klart och tydligt berätta var man kan söka hjälp. Numera måste självmordsrisken vara hög för att en person ska få akut hjälp. All vård från en och samma lucka. En övergripande vård där hela familjen tas i beaktande -> söndriga familjer och relationer gör människor sjuka. Många unga som exempelvis kommer från en söndrig familj mår dåligt. Ofta är hela familjen i behov av vård. I vården bör familjens eventuella ekonomiska problem beaktas, behovet av socialhjälp. Akut hjälp till invandrarfamiljer, hela familjen. Nu är det nära nog omöjligt att få hjälp för ett barn som behöver tolk. Föräldrar som lider av posttraumatisk stress är nära nog oförmögna att sköta om sitt traumatiserade barn. Det behövs mera yrkespersoner

Ärendesida 5(6) som är förtrogna med hurdant psykiatriskt stöd invandrare behöver. Det här är något som man borde inse på riksnivå, men framförallt i Vasa där det finns många invandrare. En övergripande vård för kunder med mångfasetterade problem, t.ex. med psykiska sjukdomar och missbruksproblem Kompetens i vård av spelberoende Genuin lyhördhet/genuint bemötande. Så att även närstående blir hörda. Ett öppet, förtroligt och positivt bemötande av kunden och närstående Den skötare som gör den första bedömningen måste ha en bred sakkunnighet och kompetens för att kunna bedöma kundens behov av mental- och missbrukarvård. Ett tätt samarbete med olika aktörer inom den tredje sektorn kring bl a kamratstöd till kunder och närstående (Olka-verksamheten) samt förebyggande rusmedelsarbete på bl.a. skolor och läroinrättningar. Erfarenhetsexperter i entrén. Om en kund kommer in i entrén i dåligt skick (mentalvårds- och missbruksproblem) så bör det finnas det någon människa på plats som kan anvisa honom eller henne till vård. Möjlighet att 24/7 ringa H-huset. Ett nummer, ett eget kontaktnummer. Möjlighet att ta kontakt då man t.ex. börjat med en ny medicin eller då medicineringen har ändrat. En casemanager, stigföljare till stöd för kunden Psykiatriska patienter borde ha rätt till rehabiliteringshandledartjänster Klientrådet ansåg att den integrationsplan som presenterades på sammanträdet för integrationen av mental- och missbrukarvården framstod som mycket bra, varför klientrådet understöder att integrationen omsätts i praktiken. Styrkan är att patientens olika problem behandlas på ett och samma ställe. För tillfället är vården förknippad med många väntetider, vilket gör att patienten riskerar att falla utanför vården då hon eller han väntar på nästa besök. Betraktat från patientens perspektiv är reformen förknippad med många positiva resultat: snabbhet, en bättre helhetsbild av patientens situation, mer kompetens på ett och samma ställe. Servicen till familjen betonas, vilket gör att man i vården får en möjlighet att stoppa den onda cirkeln. Mer resurser behövs för de mentalvårdstjänster som tillhandahålls för invandrare. Klientrådet vidarebefordrar sitt ställningstagande angående integrationen både till styrelsen för Vasa sjukvårdsdistrikt samt social- och hälsovårdsnämnden och stadsstyrelsen i Vasa stad. Diskussion, frågor, idéer, information De nya toalettstolarna i VCS entré är små och låga, vilket gör dem svåra att använda för många. Kunder borde inte skickas hem i sjukhusets kläder.

Ärendesida 6(6)