Lunds Renhållningsverk Årsberättelse 2010
Innehåll 2010 i korthet 3 Direktören har ordet 4 Avfallshantering för god miljö och ökad källsortering 5 Verksamhetsredovisning Insamling och transport 6 Mål och måluppfyllelse 7 Miljöredovisning 10 Omvärld 14 Utvecklings och försöksverksamhet 16 Personal oich arbetsmiljö 17 Statistik 18 Ekonomi 20 Lunds Renhållningsverk ger service gällande återvinning och avfallshantering till ca 110 441 invånare vilket motsvara ca 55 000 hushåll. Våra fordon kör ca 11 777 km per år i tätorten Lund och vid tömning på landsbygd ca 25 287 km per år. Vi besöker ca 24 000 adresser regelbundet för tömning. Landareal Lunds kommun 430 kvkm Lunds Renhållningsverk Traktorvägen 16 226 60 Lund tel: 046-35 50 00 fax: 046-35 59 39 renhallningsverket@lund.se www.lundsrenhallningsverk.se Produktion: Lunds Renhållningsverk, 2011 Miljö- och marknadsavdelningen Återvinning lönar sig! Varje ton återvunnet material sparar in koldioxidutsläpp. Detta främst då det går åt mindre energi till att bearbeta färdigt material istället för att skapa nytt. På det sättet räknar man med att returpapper, kartong, wellpapp och plast ger minskade utsläpp med 1,5 ton utsläpp per ton återvunnet material. Glas minskar utsläppen med 0,6 ton per återvunnet material, aluminium 10 ton och stål 1 ton per ton återvunnet material. Med utgångspunkt från dessa siffror visar det sig att det mängder återvinningsmaterial som samlades in 2010 har minskat koldioxidutsläppen med 19 391 ton!
2010 i korthet Insamling av matavfall fortsatte införas i flerbostadshus under 2010. Återvinningsstationerna har fått bättre tillgänglighet. Återvinningscentralen Veberöd har förbättrats enligt önskemål från medborgare. De första underjordiska behållarna installerades under slutet av året Inventering har skett av samtliga hämtställen på landsbygden. Detta för att förbereda för införandet av fyrfackssystemet på landet. Nedlagda avfallsupplag. Förslag till åtgärder vid fyra äldre avfallsupplag fastställdes av kommunstyrelsen. Utveckling fyrfackstjänsten fortsätter
Direktören har ordet Positivt är att målet att minska koldioxidutsläpp från transporter har överträffats. Årets händelser har varit många. Glädjande är ökningen av insamling av matavfall för biologisk behandling och att vi nu har biogas till de gasdrivna bilarna. Av 14 verksamhetsmål är åtta uppfyllda, ett delvis uppfyllt och fem ej uppfyllda. Positivt är att målet att minska koldioxidutsläpp från transporter har överträffats. Insamling av matavfall har ej nått målsättningen men kvaliteten på insamlat material är bra och arbete fortsätter med goda förutsättningar. För Lunds del sker en utveckling av insamlingssystem de närmaste åren. Vakuumsystem (sopsug), fler underjordiska containrar och ökad utsortering av matavfall kommer att påverka renhållningen i Lund. Erik Rånlund Renhållningsdirektör Resultatet för 2010 är positivt och är en betydande förbättring i förhållande till 2009. Omsättningen har ökat i större omfattning än kostnaderna. För kommunerna som helhet finns förhoppningar om att omprövning skall ske vad gäller ansvarsfrågan för det utsorterade avfallsmaterialet. En utveckling är på gång där hittillsvarande system utmanas genom att kommuner säljer insamlat material till högstbjudande. Detta påverkar direkt hushållens renhållningstaxor. 4
Avfallshantering för god miljö och ökad källsortering Vårt uppdrag Lunds Renhållningsstyrelse ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. Lunds Renhållningsverk ska i sin verksamhet: - arbeta för att skydda miljön och spara resurser. - kommuninvånare och kunder ska få en god och prisvärd service med inriktning på god miljö och ökad källsortering. - Lunds Renhållningsverk ska arbeta för att utveckla verksamheten till gagn för kunder och miljö. - arbetet ska bedrivas så att verksamheten uppfattas som utvecklingsledande med kompetent och serviceinriktad personal. Tjänster De tjänster vi erbjuder är - Hämtning av hushållsavfall och returmaterial - Hämtning av trädgårdsavfall - Gångbanerenhållning - Tömning av tankar och brunnar - Kärltvätt - Hämtning av verksamhetsavfall Insamling och transport Lunds Renhållningsverk hämtar hushållsavfall från ca 55 000 hushåll i Lunds kommun. Verksamhetsavfall och källsorterat material för återvinning hämtas från många företag. Lunds Renhållningsverk sköter också 22 stycken återvinningsstationer för returpapper och förpackningar. Sistnämnda material hämtas också direkt från många fastigheter i kommunen. Två mindre återvinningscentraler drivs även i Genarp och Veberöd. Källsorterat material Lunds Renhållningsverk har länge erbjudit fastighetsnära insamling av returpapper och förpackningar av glas, hårdplast, kartong och metall. Hos flerbostadshusen är anslutningen till denna service i genomsnitt 75 % av möjlig potential, vilket är en hög siffra. Flerfacksbilar såsom tvåfacksbil för hårdplast och kartong och trefacksbil för färgat och ofärgat glas samt metall används i insamlingen. Villahushållen i kommunen erbjuds hämtning av åtta fraktioner returmaterial och hushållsavfall från fastigheten. Miljö- och marknad Miljöarbetet inom LRV styrs från miljö- och marknadsavdelningen. Projekt och försök, utredningar, remissvar och arbete med kommunens avfallsplan och renhållningsföreskrifter bedrivs. Se vidare miljöredovisning sid 9. Marknadsdelen står för kundkontakten genom uppsökande verksamhet, kampanjer m.m. Rådgivning och skräddarsydda lösningar erbjuds kunder utifrån ett helhetskoncept. Marknadsavdelningen gör även marknadsundersökningar och håller i informationsmöten med kunderna. Information Miljö- och marknadsavdelningen ansvarar även för kommunikationen med målgrupperna. De målgrupper som främst finns är förutom kunder också anställda, förtroendevalda, media, samarbetspartners och allmänheten. Ansvar finns även för den visuella framtoningen, uppdatering av webbsidor, produktion av broschyrer m.m. Kundblad som AvfallsAktuellt och Rent av! görs även. Förfrågningar besvaras och studiebesök tas emot. Verkstad Verkstaden ansvarar för löpande underhåll och reparationer av fordonen för att minska stilleståndstiderna inom verksamheten. Utveckling Lunds Renhållningsverk har länge arbetat med försöks- och utvecklingsprojekt och ligger i frontlinjen inom branschen. Mera om försöksverksamheten återkommer i verksamhetsberättelsen. 5
Verksamhetsredovisning Insamling och transport Lunds Renhållningsverk (LRV) samlar på kommunens uppdrag in allt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i hela Lunds kommun. Därutöver utförs gångbanerenhållning på uppdrag av drygt 3000 fastighetsägare och gaturenhållning till tekniska förvaltningen. LRV har också avtal med förpacknings- och tidningsinsamlingen att samla in returmaterial via återvinningsstationer och fastighetsnära i kommunen. Årets händelser Matavfallsinsamlingen har fortsatt med utbyggnad i flerfamiljshus under 2010. Möjlighet till insamling av matavfall finns för ca 10 000 hushåll i lägenheter, 50 storkök och restauranger samt samtliga villahushåll i tätorter. Det ursprungliga målet är att 5 000 ton matavfall skall samlas in årligen. En revidering har gjorts till 3 000 ton för 2010. Resultatet blev 2 500 ton. Utbyggnadstakten har delvis fördröjts pga leverans av nya renhållningsfordon med möjlighet att tömma två materialslag. Tre stycken tvåfacksbilar levererades i slutet av året. Fordonen drivs med biogas. installeras i Lund, både i befintliga och nybyggda bostadsområden. Behållarna töms med kranbil. Inventering har skett av samtliga hämtställen på landsbygden. Detta för att förbereda för införandet av fyrfackssystemet på landet. Samtliga fyrfackskärl, trädgårdsavfallskärl och frontlastarcontainrar är taggade för automatisk registrering av gjorda tömningar. Fordonsdatorerna är upphandlade och montering sker under våren 2011. Förrevision har skett vad gäller certifiering enligt ISO 9001, kvalitet. Under första kvartalet 2011 kommer revision att ske. Arbetet med att genomföra åtgärder på fyra äldre deponier har påbörjats. Fler undersökningar återstår ännu vad gäller Sankt Hans deponi innan åtgärder kan påbörjas. 6 Nya containrar på samtliga återvinningsstationer som är bättre anpassade ur tillgänglighetssynpunkt. Förbättringar har skett på återvinningscentralen i Veberöd enligt önskemål från medborgare. Allt fler underjordiska avfallsbehållare
Mål och måluppfyllelse Av 14 verksamhetsmål är åtta uppfyllda, ett delvis uppfyllt och fem ej uppfyllda. Verksamhetsmål: Fullmäktigemål 1: Renhållningsverkets verksamhet ska spara resurser och skydda miljön. Detta mål följs upp av fem styrelsemål och sju verksamhetsmål. Styrelsemål 1.1: Utsläppen från renhållningsverkets transporter ska minimeras. Verksamhetsmål 1.1.1: Minska koldioxidutsläpp med 3 % utifrån 2009 års bränsleförbrukning per tonkm. Minskningen är 29 %. Fler gasdrivna fordon har inköpts. Idag är 28 av de tunga fordonen och fyra personbilar gasdrivna. Fr.o.m. juni 2010 drivs fordonen med biogas. Målet är uppfyllt. Styrelsemål 1.2: Personalens miljömedvetenhet och engagemang ska stärkas. Verksamhetsmål 1.2.1: Utbildningar eller studiebesök skall genomföras i syfte att stärka personalens miljömedvetenhet. 90 % av personalen skall omfattas av sådan utbildning under 2010. En utbildningsdag som innehåller miljöutbildning för hela personalen genomfördes i augusti 2010. I denna deltog 85 % av personalen. Även andra utbildningar och studiebesök har genomförts för delar av de anställda. Målet är uppfyllt. Styrelsemål 1.3: Utvecklingsarbetet ska fortsätta med bl.a. försöksverksamhet till gagn för kunder/invånare och miljön. Verksamhetsmål 1.3.1: Minst ett utvecklingsförsök skall genomföras årligen. Under 2009-2010 har ett försök med utveckling av fyrfackssystemet startat i cirka 160 villahushåll i Torna Hällestad. Utvärderingen av försöket slutförs under 2011. Försöket syftar till en bättre anpassning till avfallsvolymerna i fyrfackskärlen. Under 2010 har även ett försök med insamling av småelektronik i butiker genomförts i Genarp och Veberöd. Målet är uppfyllt. Styrelsemål 1.4: Förbättra resurshushållningen. Verksamhetsmål 1.4.1: Utöka antalet villaabonnemang med fastighetsnära hämtning av återvinning till 80 % till 2010-06-30. Årets resultat är att ca 55 % av det som vi betecknar som villahushåll har fyrfackssystemet. Ett antal bostadsområden med villor kommer att få en gemensam avfallshantering då fyfackssystemet inte är möjligt. Under året har samtliga hämtställen på landsbygden, utanför tätorter, inventerats med avseende på införande av fyrfack. Vissa förändringar av hämtställen behövs på flertalet platser för att anpassas till den nya tjänsten. Målet är inte uppfyllt. Verksamhetsmål 1.4.2: Lunds Renhållningsverk ska fortsätta att utveckla fyrfackstjänsten tillsammans med abonnenter, renhållningspersonal och kärltillverkare. Försök i mindre skala ska genomföras. Ett försök har slutförts med en annan fackindelning av fyrfackskärlen i Torna Hällestad. Målet är uppfyllt. Verksamhetsmål 1.4.3: Sänka energiåtgången på LRV:s byggnader (tvätthall, garage, kontor, verkstad och lager). Genomföra förbättringar enligt plan till 2010-12-31. Energideklaration har gjorts men åtgärdsplan och åtgärder återstår. Pga fuktskador har delar av kontor och duschrum reparerats. Dessa åtgärder påverkar även energiförbrukningen. Efter ombyggnaden förväntas något lägre energikostnader. Målet är inte uppnått. Styrelsemål 1.5: Medverka i regionalt samarbete för biologisk behandling av avfall. Till 2010 ska 35 % av allt biologiskt avfall från hushåll, storkök och liknande samlas in för biologisk behandling. (Nationellt mål) Verksamhetsmål 1.5.1: Nå en årlig insamlingsmängd om totalt 5 000 ton matavfall/bioavfall från hushållen i Lunds kommun till 2010. Matavfallsinsamling från villahushåll genomfördes i hög grad under 2008 och 2009. Av cirka 13 500 villahushåll har 9 600 fått matavfall- 7
sinsamling och cirka 10 000 hushåll i flerbostadshusen samt cirka 50 storkök, restauranger och butiker. Totalt samlades 2 500 ton matavfall in. Målet är inte uppfyllt. Fullmäktigemål 2: Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt för att möjliggöra väl avpassade taxor i förhållande till ett prisvärt serviceutbud i enlighet med kundernas önskemål. Styrelsemål 2.1: Ekonomin ska vara i balans. Renhållningsstyrelsen ska bibehålla sitt egna kapital och ha en god likviditet. Verksamhetsmål 2.1.1: Varje verksamhet skall täcka sina egna kostnader så långt det är kalkylmässigt möjligt och att verksamheten bidrar så att det totala täckningsbidraget inte minskar. Det ekonomiska resultatet för 2010 visar på ett överskott. Se mera under ekonomiska redovisningen. Målet är uppfyllt. Verksamhetsmål 2.1.2: Finansiellt mål för containerverksamheten skall vara 1 800 tusen kronor för 2010. För 2010 visar bokslut på ett resultat på 3 424 tusen kronor. Se mera under ekonomiska redovisningen. Målet är uppfyllt. Verksamhetsmål 2.1.3: Finansiellt mål för verksamheten brunn- och slamtömning skall vara 400 tusen kronor för 2010. Resultatet blev 1 550 tusen kronor. Målet är uppfyllt. andra kunders synpunkter skall tas tillvara. Verksamhetsmål 2.2.1: Införa och integrera kvalitetssystem i organisationens ledningssystem. Revision skall ske senast 2010-12-31. Två förrevisioner av ISO 9001 (kvalitetsstyrning) har skett under 2010. Certifieringsrevision förväntas under första kvartalet 2011. Målet är delvis uppfyllt. Styrelsemål 2.3: Renhållningsverket ska vara en attraktiv arbetsplats och sträva efter en god arbetsmiljö. Personalens kompetens ska tas tillvara och utvecklas. Jämnare könsfördelning och mångfald skall beaktas vid rekrytering. Verksamhetsmål 2.3.1: Antal tillbud och personskador skall minska under 2010 i förhållande till 2009. Antalet rapporterade tillbud och olyckor har minskat men olyckor med personskador har ökat. Målet är inte uppfyllt. Verksamhetsmål 2.3.2: Lunds Renhållningsverk skall aktivt verka för fler kvinnliga renhållningsarbetare. Målsättningen är att öka andelen kvinnliga renhållningsarbetare under 2010. Andelen kvinnor har minskat. Målet är inte uppfyllt. Verksamhetsmål 2.3.3: Medarbetarsamtal skall vara genomförda och kompetensutvecklingsplanen skall vara förnyad senast 2010-12-31 för all personal. Planen skall vara dokumenterad. Målet är uppfyllt. 8 Styrelsemål 2.2: Lundabornas och
Miljöredovisning Utsorteringen av matavfallet ökade under 2010 med 23 % samtidigt som vi nu kör på 100 % biogas. Ny miljöpolicy har antagits under 2010. Även kvalitet och arbetsmiljö är integrerade i policyn då Lunds Renhållningsverk avser att även certifiera dessa områden. Därav har miljöpolicyn ändrats till verksamhetspolicy. Verksamhetspolicy Lunds Renhållningsverk ska vara ledande inom hållbar avfallshantering. Lunds Renhållningsverk ska leverera tjänster på rätt plats, i rätt tid och till rätt pris på ett sätt som gagnar kunder, personal och miljö. Våra ledstjärnor i detta arbete är: Minimera miljöpåverkan God resurshushållning Bedriva utvecklingsarbete Utbildning och information Prioritera hälsa och säkerhet Gott bemötande Detta gör vi genom att: - arbeta med en målstyrd verksamhet - ha ett väl fungerande och förankrat ledningssystem inom områdena Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö. - öppet redovisa arbetet med kvalitet, miljö och arbetsmiljö - Lunds Renhållningsverk ska driva ett aktivt utvecklings- och förbättringsarbete - följa gällande föreskrifter och lagstiftning samt andra relevanta krav - leverera en miljöanpassad tjänst som uppfyller kundernas behov utan att göra avkall på arbetsmiljön - arbeta för ständiga förbättringar tillsammans med kunder, leverantörer, organisationer och samarbetspartners - vara lyhörda för Lundabornas behov och önskemål - alla tar ett ansvar för att effektivisera verksamheten - öka personalens kunnande genom kommunikation, utbildning och erfarenhetsutbyte - främja åtgärder för att höja personalens arbetsglädje, säkerhet och hälsa - bemöta Lundabor och arbetskamrater med respekt, lyhördhet och vänlighet 10
Redovisning av nämndens nyckeltal 2007 2008 2009 2010 Läge Avfall (Källsortering i förvaltningen på en tregradig skala där 3 är bäst) 49,7 53,0 kg/pers kg/pers 3 3 Koldioxidutsläpp från transporter (ton/förvaltning och år) 1736 1743 1759 1251 Andel anställda som genomgått olika sorters miljörelaterad utbildning under året (%) 98 82 86 90 Förbrukning av bensin under året (liter) 3000 2860 2955 3800 Förbrukning av diesel under året (liter) 458000 441300 410000 356500 Förbrukning av gasformiga bränslen under året (Nm3) 221323 245856 291587 248370 Förbrukning av etanol under året (liter) 1920 3100 2437 0 Värmeförbrukning (total kwh/total kvm och år) 170,9 152,3 187,0 181,0 Värmeförbrukning total (total kwh/år) 800000 712870 875480 847170 Elförbrukning (total kwh/total kvm och år) 95,6 75,0 84,9 89,7 Elförbrukning total (total kwh/år) 447282 350933 397622 420085 = går åt rätt håll = är oförändrat = går åt fel håll? = oklart i dagsläget Analys och kommentarer av nyckeltal Koldioxidutsläppen har minskat med cirka 29 %. Detta beror på att det från halvårsskiftet 2010 har det funnits biogas i gasnätet i Lund. LRV köper 100 % biogas till de 28 tunga gasbilarna. Dieselinköpen har minskat. En liten ökning på bensinförbrukningen beror på att en bensindriven hyrbil har använts till ett projekt med märkning/datorisering av alla villasopkärl, vilket har medfört ganska mycket körning. Dessutom används bensin som komplementoch uppstartsbränsle till gasbilarna. Den stora miljönyttan med att köra på biogas uppväger dock med råge bensinanvändandet. En dag varje år avsätts till utbildning av hela personalstyrkan. Denna dag brukar innehålla miljörelaterad utbildning. Under 2010 föreläste företrädare för TEM. Även annan miljöutbildning har 14 % av personalen deltagit i. 90 % har deltagit i miljörelaterad utbildning. Elförbrukningen ökade även 2010 som i likhet med 2009 varit kallare än normalt, vilket betyder att värmefläktar går i verkstad och tvätthall under de kallaste perioderna. Värmeförbrukningen minskade något jämfört med 2009. Vad gäller hushållsavfallet så har bedömningsskalan ändrats från 2008. Istället för kg ska anges på en tregradig skala hur mycket man sorterar. 1 betyder endast blandat hushållsavfall, 2 att man sorterar en del men inte allt och 3 att man har fullständig källsortering. 11
Övergripande mål: Minimera utsläpp från våra transporter Detaljerade mål 1. Installera fordonsdatorer i minst hälften av de tyngre fordonen till 2010-12-31 Resultat: Fordonsdatorer finns i 6 tunga fordon. Plan för genomförande av projektet är klar. Åtgärd enligt handlingsplanen är inte genomförd. Nyckeltal: (%) Andel tunga fordon med färddator är 15 %. Målet är inte uppnått 2. Minst 80 % av de interna transporterna inom kommunen skall om möjligt ha returlast. Resultat: Förutsättning för uppföljning i LRV:s datorprogram finns inte. Dock har logistiken förbättrats avsevärt och målet är troligen nått men det kan inte mätas och därmed bevisas. Nyckeltal: (%) fordon som går tomma i en riktning Målet kan inte mätas men är troligen uppnått 3. Minska koldioxidutsläpp med 3 % utifrån 2009 års bränsleförbrukning per ton/km. Resultat: Under 2010 har LRV sedan halvårsskiftet köpt först 50 % och senare under året 100 % biogas till de 28 gasdrivna fordonen. Detta har medfört en ordentlig reduktion av koldioxidutsläppen på 29 %. Nyckeltal: Bränsleförbrukning ton/km omräknat till CO2 Målet är uppnått Övergripande mål: Förbättra resurshushållningen Detaljerade mål 1. Projektera och bygga en ny behandlingsanläggning för park/trädgårdsavfall. Utvinna minst 60 % biobränsle ur park/trädgårdsavfall Resultat: Förberedande möten med delar av de berörda har hållits. Sammanställning av allt befintligt underlag har utförts. Lokaliseringsutredning är nästa steg. Ärendet ligger f.n. hos stadsbyggnadskontoret. Åtgärden finns också med i LundaEko. Nyckeltal: (%) av park/trädgårdsavfallet som blir till biobränsle. Målet är inte uppnått 2. Sänka energiåtgången på LRV:s byggnader (tvätthall, garage, kontor, verkstad och lager) Resultat: Energideklaration har genomförts under 2009. Rapport inkom från konsulten under 2010. Elförbrukningen har ökat med 5,6 % jämfört med 2009 medan värmeförbrukningen har minskat med 3,2 %. Totalt har energiförbrukningen i kwh/år minskat. Nyckeltal: (%) Sänkning av energiåtgången mot föregående år. Målet är uppnått 12
Övergripande mål: Öka antalet kunder vars avfall som går till återvinning Detaljerade mål 1. Erbjuda alla kunder med enskilt villaabonnemang att få fyrfackskärl Utöka antalet abonnemang med fastighetsnära hämtning av återvinning till 80 %. Resultat: En del av återstående villakunder har under året fått sortering av matavfall och erbjudande om fyrfackskärl. Anslutna till fyrfackstjänsten är nu drygt 55 % av villahushållen. Återstår cirka 3.500 hushåll främst på landsbygden. Projektet har skjutits fram i tiden i avvaktan på ett försök i Torna Hällestad som ska förändra och förbättra fyrfacksservicen. Inventering och förbättring av arbetsmiljön på de återstående 3.500 hushållen på landsbygden är igång och ska slutföras under 2011 innan de sista fyrfackskärlen sätts ut Nyckeltal: % Andel av villahushållen med kundnära hämtning av återvinningsbart material (undantaget matavfall). 55 % har fyrfackskärl. Målet på 80 % är ännu inte uppnått. 2 Årligen samla in 5000 ton matavfall från hushållen i Lunds kommun från 2010-12-31 Resultat: 75 % av villahushållen, och 25 % av hushållen i flerbostadshus, totalt 20.000 hushåll samt cirka 50 storkök, restauranger och butiker har matavfallsinsamling. Under 2010 samlades 2 490 ton matavfall in. Utbyggnaden fortsätter i stor skala under 2011 och målet beräknas vara uppnått i början av 2012. Nyckeltal: Ton invägd mängd matavfall. Delmålet på 3000 ton är inte uppnått men är ganska nära. Övergripande mål: Förbättra informationen till våra kunder Detaljerade mål 1. Öka förståelsen för avfall och dess miljöaspekter med avseende på hantering. Upprätta kanal och dialog med fastighetsägare. Resultat: Många besök hos kunder har genomförts under 2010. Spridningen av LRV:s elektroniska nyhetsbrev har fortsatt. Målet är nått. Övergripande mål: Stärka personalens miljömedvetenhet och engagemang Detaljerade mål 1. 100 % av personalen skall varje 2 års period gå miljörelaterad utbildning med 50 % per år. Minst 50 % av personalen skall utbildas under 2010. Resultat: Under 2010 deltog 90 % av personalen i miljörelaterad utbildning. Nyckeltal: % av personalen som genomfört utbildning Målet är uppnått.
Omvärld 14 Miljöfrågorna fortsätter att ge avtryck på alla plan i vårt samhälle. Klimatförändringarna och drivmedelsdiskussioner ger vind till matavfallsinsamlingen. Ökningen av insamling av matavfall har ökat bra under 2010 i flera av de västskånska kommunerna som Lund, Svedala och Lomma. Lund nådde 25 % av det nationella målet på 35 % på biologisk behandling av matavfall. Utbyggnaden av matavfallssortering fortsätter med god fart 2011. Sveriges kommuner har framgångsrikt agerat för att minimera deponeringen genom att bygga behandlingsanläggningar för avfall med förbränning och biologisk behandling. Kapaciteten på förbränning har ökat ordentligt samtidigt som avfallsmängderna har minskat. Detta har gett en överkapacitet på förbränning i landet. Som en följd av detta har avfall från andra länder tagits emot vid svenska anläggningar. SYSAV har sänkt priset på brännbart verksamhetsavfall men inte på hushållsavfall, vilket medför att ägarkommunernas avfall kostar mer att behandla än den fria marknadens. Avfall Sverige har uppvaktat miljödepartementet med en rapport och begäran om översyn av producentansvaret. Ett flertal kommuner i Blekinge, Skåne och Västmanland har börjat sälja returpapper och förpackningar på världsmarknaden för att det ger betydligt mer intäkter än vad producenterna i Sverige, fti och Pressretur ger. Som exempel kan nämnas att man för närvarande kan få mer än 1000 kronor mer per ton returpapper än vad Pressretur eller dess underentreprenörer betalar. Pressretur har skrivit till kommunernas miljöförvaltningar och bett dem bedriva tillsyn och förbjuda att andra än de själva köper pappret. Naturvårdsverket har uttalat sig i frågan och anser inte att kommunerna agerar mot lagstiftningen. Bättre priser på returmaterialet kommer kunder och kommuninvånare till del. Nya avtal med Elkretsen har givit kommunerna lite mera ersättning än tidigare för insamling av elektronikavfall, vitvaror och batterier, vilket är ett steg i rätt riktning. Fyrfackssystemet är på kraftig frammarsch både i Sverige och i våra grannländer Finland och Norge. Idag har snart 20 kommuner i Sverige infört systemet som föddes och utvecklades i idéernas stad Lund. Systemet ger så goda resultat vad avser sortering att Naturvårdsverket har uppmärksammat modellen.
Branschorganisationen Avfall Sverige har uppvaktat miljödepartementet med en rapport och begäran om översyn av producentansvaret. Regeringen har tillfälligt infört Tecal-kriterierna i Sverige i avvaktan på att frågan utreds om upphandling för kommunala bolag. Tecal-kriterierna innebär att kommuner och kommunala bolag kan anlita sina egna företag för avfallsbehandling m.m. om man har påverkan i bolaget genom sitt ägande och uppfyller något som kallas verksamhetskriteriet. Detta innebär att bolagets verksamhet till 85-90 % ska omfatta kommunernas avfall, alltså endast marginellt hantera verksamhetsavfall. Vad EU inte verkar bry sig om är att det i princip endast är kommunerna och deras bolag som byggt behandlingsanläggningar för avfall. Om dessa anläggningar skulle stänga sina portar för verksamheternas avfall skulle dessa inte ha någonstans att lämna avfallet. 2011 blir ett spännande år vad gäller denna fråga. Frågeställningen hade troligen varit annorlunda om avfall i likhet med vatten och avlopp hade räknats in i försörjningssektorn. 15
Utveckling och försöksverksamhet Sopsugssystem på Brunnshögsområdet innebär att transporter med tunga fordon reduceras samtidigt som full sortering ska möjliggöras. Insamling matavfall från flerbostadshus Försöket med insamling av matavfall från 500 hushåll i flerbostadshus avslutades under 2009. En projektrapport har skrivits. Insamling av matavfall började införas i flerbostadshus i Lund på bred front under 2010 ochg beräknas pågå under 2011. Totalt är det ca 55 000 hushållen som ska få insamlingen. Vid årskiftet hade 19 000 hushåll fått det. Brunnshögsområdet Arbetet med att utforma en helt unik lösning vad gäller avfallshantering för Brunnshögsområdet med storskalig sopsugslösning för 8 fraktioner avfall och returmaterial fortsatte under 2010. Kommuninterna remissinstanser är i huvudsak positiva och under 2011 fortsätter arbetet inför en upphandling av systemet. Sopsugssystemet innebär att transporter med tunga fordon reduceras samtidigt som full sortering ska möjliggöras. Ett sådant system kräver ledningsdragning i marken redan när området börjar bebyggas. Kommunstyrelsen beslutade under slutet av 2008 att ge renhållningsstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag för byggande och drift av sopsugsystem och att ta fram förslag till taxa för sådant system. våren 2011 med en större matavfallsbehållare enligt abonnenters önskemål. Utvärdering kan påbörjas till sommaren. I försöket testas bl.a. en ny indeling i det ena fyrfackskärlet med större volym för plast och restavfall samt mindre volym för det kompakta matavfallet. Deltagande i utveckling och samverkan Lunds Renhållningsverk deltar i flera arbetsgrupper för utveckling inom branschen och samverkan mellan aktörer. Bland dessa kan nämnas; Grupper via Avfall Sverige - Återvinningsgrupp Grupper via SYSAV - Återvinningscentraler - Framtida finansiering - Biologiskt avfall - Producentansvar Grupper inom Lunds kommuns utvecklingsprojekt - utveckla stadskärnan SAMSA, regionalt samarbete kring skånskt avfall. 16 Utveckling fyrfackstjänsten Torna Hällestadsförsöket med utveckling av fyrfackstjänsten, som startade hösten 2009 kommer att fortsätta även
Personal och arbetsmiljö Vid den årliga utbildningsdagen var förutom miljöfrågor temat även konflikthantering. Medskapande dramatik användes för att träna konfliktfyllda situationer. Lunds Renhållningsverk har ca 115 anställda varav 18 kvinnor. Av de anställda är ca 20 personer knutna till administrativa och arbetsledande funktioner. Arbetet med utvecklingsresan har följts upp genom att ny arbetsledande personal har genomgått utveckling för arbetsledare. Under 2010 har gemensamma spelregler skapats i våra arbetsgrupper som ett stöd för oss att leva upp till Renhållningsverkets vision och värdegrund. Framtagandet av spelreglerna präglades i hög grad av utvecklingsresans pedagogik. Vid den årliga utbildningsdagen var förutom miljöfrågor temat även konflikthantering. Medskapande dramatik användes för att träna konfliktfyllda situationer. Vid lönerevisionen för 2010 har utvecklingsresans begrepp används vid lönesamtalen. Fokus har riktats mot den egna insatsen och viljan att utvecklas. Lönekriterierna har förtydligats för förvaltningens personal. Renhållningsverket genomförde en medarbetarenkät under 2009. Utfallet från denna har varit användbart i vårt utvecklingsarbete. Avsikten är att detta enkätverktyg skall användas återkommande och kan därigenom vara en jämförande grund för vårt arbete. Resultatet från 2009 gav underlag till viss organisationsförändring och arbete med spelregler. Medarbetarsamtal genomförs med all personal. Dokumenterad utvecklingsplan upprättas för all personal gemensamt vid renhållningsverket och register förs över genomförd personalutveckling. Utvecklingsplanen är individuell för viss personal och gruppvis för andra. Nyrekryteringar pågår kontinuerligt. Några problem att rekrytera personal har inte identifierats vare sig för den administrativa eller utförande personalen. Personalens medelålder är ca 47 år och har ej förändrats nämnvärt de senaste åren. Arbetsgivaren har sedan många år varit aktiv i det förebyggande friskvårdarbetet. Hälsokurvor, viktväkteri, rökavvänjning, massage och bidrag till träningskort är exempel på insatser. Kartläggningar sker regelbundet genom skyddsronder både vad gäller psykosocial och fysisk arbetsmiljö. En arbetsmiljöpolicy och handlingsplan för arbetsmiljöarbetet har antagits av renhållningsstyrelsen under 2010. En vibrationsmätning av ett flertal arbetsförhållanden har genomförts under året. Mätningen har utförts av företagshälsovården och ett åtgärdsförslag för att minska påverkan av vibrationer skall tas fram. Förebyggande massage nyttjas av 56 av arbetstagarna och bidrag till friskvårdskort har 28 personer erhållit. 17
Statistik Hushållsavfallet har minskat med 1 % under 2010. Eftersom folkmängden ökar så är minskningen per person 2,6 %. Totalt har hushållsavfallet minskat marginellt räknat per person jämfört med 2009. Utsorteringen av matavfall är orsaken till minskningen av restavfallet. Konjunkturen har vänt uppåt igen vilket alltid påverkar mängden avfall i samhället. Det som är positivt är att utsorteringen av matavfallet ökar, under 2010 med 23 %. Insamlingen blev nästan 2500 ton vilket är 50 % av det slutliga målet på 5000 ton. Returmaterialen plastförpackningar, metallförpackningar och pappersförpackningar ökade med 27, 12 respektive 17 %. Minskningen av pappersproduktionen verkar ha stabiliserats sig efter två års ordentlig nedgång. Minskningen betyder alltså inte att insamlingen blivit sämre utan beror helt på den minskade pappersproduktionen. Den siste december 2010 hade cirka 75 % av villahushållen och cirka 25 % av hushållen i flerbostadshus matavfallsinsamling vilket är totalt 20.000 hushåll av Lund cirka 53.000 hushåll Materialfl öden från hushållen i ton 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Hushållsavfall 21725 21171 20460 21647 22980 24463 26273 24265 22764 22426 Matavfall 0 0 0 0 0 0 0 1325 2032 2490 Returpapper 8245 8297 7797 8225 7614 8290 8129 7375 6608 6444 Wellpapp 2042 2126 2007 2080 1910 2108 2280 2374 2545 2350 Glasförpackningar 1833 1944 1893 2009 1943 2311 2298 2180 2255 2182 Kartongförpackningar 655 555 809 1088 1184 973 1211,2 1435 1600 1873 Plastförpackningar 174 105 183 197,7 199,59 214 229 291 345 438 Metallförpackningar 157 193 159 158 133,42 111 131 201 231 259 Skrot 1348 1346 1317 1290 1748 1729 1791 1841 1335 1484 Kompostmaterial 5619 5648 5205 5568 5383 5433 5893 5275 5300 4905 Farligt Avfall 244 237 229 245 243 251 264 246 222 237 ÅVC Sysav 8324 9022 9286 9478 11136 12444 13584 12889 12883 12795 ÅVC LRV 1066 1227 1226 1326 1181 1064 1033 1005 914 931 Summa 51432 51820 50571 53312 55655 59391 63116 60702 59034 58814 Summa producentansvar 13106 13220 13393 13758 12984 14007 14278 13856 13584 13546 18
Återvinning lönar sig! Varje ton återvunnet material sparar in koldioxidutsläpp. Detta främst då det går åt mindre energi till att bearbeta färdigt material istället för att skapa nytt. På det sättet räknar man med att returpapper, kartong, wellpapp och plast ger minskade utsläpp med 1,5 ton utsläpp per ton återvunnet material. Glas minskar utsläppen med 0,6 ton per återvunnet material, aluminium 10 ton och stål 1 ton per ton återvunnet material. Med utgångspunkt från dessa siffror visar det sig att det mängder återvinningsmaterial som samlades in 2010 har minskat koldioxidutsläppen med 19 391 ton! Materialfl öden från hushållen i Kg per invånare 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Hushållsavfall 218,1 210,7 202,5 213,4 224,6 236,8 249,5 226,0 208,7 203,3 Matavfall 18,6 22,6 Returpapper 82,8 82,6 77,2 81,1 74,4 80,3 77,2 68,7 60,6 58,4 Wellpapp 20,5 21,2 19,9 20,5 18,7 20,4 21,7 22,1 23,3 21,3 Glasförpackningar 18,4 19,3 18,7 19,8 19,0 22,4 21,8 20,3 20,7 19,8 Kartongförpackningar 6,6 5,5 8,0 10,7 11,6 9,4 11,5 13,4 14,7 17,0 Plastförpackningar 1,7 1,0 1,8 1,9 2,0 2,1 2,2 2,7 3,2 4,0 Metallförpackningar 1,6 1,9 1,6 1,6 1,3 1,1 1,2 1,9 2,1 2,3 Skrot 13,5 13,4 13,0 12,7 17,1 16,7 17,0 17,1 12,2 13,5 Kompostmaterial 56,4 56,2 51,5 54,9 52,6 52,6 56,0 49,1 48,6 44,5 Farligt Avfall 2,4 2,4 2,3 2,4 2,4 2,4 2,5 2,3 2,0 2,1 ÅVC Sysav 83,6 89,8 91,9 93,4 108,9 120,5 129,0 120,0 118,1 116,0 ÅVC LRV 10,7 12,2 12,1 13,1 11,5 10,3 9,8 9,4 8,4 8,4 Summa 516,4 515,8 500,6 525,6 544,0 575,0 599,4 567,8 541,1 533,1 Summa producentansvar 131,6 131,6 132,6 135,6 126,9 135,6 135,6 122,9 124,5 122,8 I tabellen ovan används ett nyckeltal för farligt avfall som ej inkluderar elektronik. Elektroniken redovisas nedan separat. Uppgifterna kommer från El-Kretsen. Lund 20100 Totalt kilo Kg/invånare Diverse elektr Kylskåp/frys Vitvaror Batterier kg/inv kg/inv kg/inv kg/inv 1 416 958 12,84 7,84 1,80 2,81 0,20 Lampor med kvicksilver Lampor utan kvicksilver (gasurladdningslampor) (icke gasurladdningslampor) kg/inv kg/inv 0,14 0,06 19
Ekonomi 2010 års resultat efter finansiella poster blev positivt 1 043 tkr, en förbättring jämfört med föregående år med 2 380 tkr. Omsättningen blev 143 979 tkr vilket är en ökning med 4 533 tkr jämfört med föregående år. En förändring i redovisningsprincip s.k. självkostnadsprincip har inneburit att 3 174 tkr är bokförd som förutbetald intäkt. Utan förändring av princip hade omsättning varit 147 153 tkr och resultatet 4 217 tkr. Resultaträkning Omsättningen har ökat med 5 % från föregående år om vi bortser från justering för självkostnadsprincipen som inte används i förra årets redovisning. I omsättning finns redovisat en engångspost med 700 tkr som avser reavinst på försäljning av fordon och maskiner. Lönekostnadens andel motsvarar 36 % av omsättningen och andelen har minskat med 2 % jämfört med föregående år. Årets lönekostnader ligger endast 97 tkr över kostnaden för föregående år trots en ökning av intäkterna. Omsättning per anställd har ökat från 1 223 tkr per anställd föregående år till 1 280 tkr i år. Vi ser även en positiv utveckling av behandlingskostnad. Endast 39 tkr mer i kostnad för året i jämförelse med föregående år trots en ökad omsättning. Behandlingskostnaden har för andra året i rad minskat med 1 % i förhållande till omsättningen. Fordonskostnader har minskat med 462 tkr jämfört med föregående år. Reparation och reservdelar har minskat med 450 tkr, självrisker har minskat med 202 tkr och drivmedel har ökat med 96 tkr Ökade kostnader för snöröjning i form av övertid, inhyrd entreprenörer och extra salt och grus beräknas till 1140tkr. Matavfallsinsamlingen byggs ut mer och förbrukning av pappersvaror för insamling av matavfall har ökat med 1380 tkr jämfört med föregående år. Fastighetskostnader har under året ökat med 852 tkr. Vi har under året upptäckt att kontorsfastigheten har fuktskador och den har under 2010 reparerats för 564 tkr. Reparationsarbetet kommer att fortsätta under 2011. Elkostnaden har ökat med 256 tkr och fjärvärme med 102 tkr i jämförelse med föregående år. Avskrivning har minskat med 827 tkr i jämförelse med föregående år. Avskrivning för befintliga investeringar kommer att minskas ytterligare under 2011 med 1500 tkr och 2012 med 2000 tkr eftersom de stora investeringarna som gjordes 2003 är slutavskrivna. Det ger möjlighet att förnya fordonen i storleksordningen 13000-15000 tkr med en acceptabel årlig avskrivningskostnad och få en kontinuerlig uppgradering av fordonsflottan. År 2010 var ytterligare ett år med låga räntekostnader 75 tkr vilket var 141 tkr mindre än föregående år och 1255 tkr mindre än år 2008. Verksamheten gångbanor har under året ökat omsättningen med 2 190 tkr. Karneval och ökad aktivitet i samband med snöröjning är förklaring samt att vi har haft en prishöjning med 5 % på gångbanekontrakt som har legat på en relativt lågt nivå tidigare. Täckningsbidraget har förbättrats med 88 tkr. Containerverksamheten har tappat 526 tkr i omsättning jämfört med föregående år. Täckningsbidraget blev ändå bra mycket bättre än föregående år, utfallet 3 424 tkr är 2 458 tkr mer än utfallet för 2009. Även målet för verksamheten 1 800 tkr överträffades med god marginal. Den största förbättringen kan vi se på personalkostnaden som minskade med 20 %. Brunnar och slam ökade omsättningen med 331 tkr och förbättrade täckningsbidraget med 821 tkr till 1 550 tkr. Verksamhetsmålet som låg på 320 tkr överträffades med råge. Förklaring till ökningen av täckningsbidraget är att föregående år tvingades vi hyra in fordon för att hinna med alla tömningar. Verksamheten sophantering har ökat omsättningen med 4 963 tkr jämfört med föregående år och täckningsbidraget ökade med 382 tkr. 20
Förändring redovisningsprinciper Under 2010 har vi ändrat redovisningsprincip till självkostnadsprincip. Det innebär att vi bokar upp den del av resultatet som motsvaras av verksamhet för hushållssopor 3 174 tkr som förutbetald intäkt och minskar årets resultat med motsvarande belopp. Även omsättningen blir lägre med motsvarande belopp. Balansräkning Kundfordringar ökade med 142 tkr, även om vi har haft högre omsättning under året så hade vi bara 600 tkr högre omsättning i december. Upplupna intäkter ökade med 4004 tkr men här redovisas den upplupna intäkt som uppstår i samband ändring till självkostnadsprincipen. Eget kapital ökar med 8 187 tkr, det beror på att vi har justerat pga. självkostnadsprincipen med 7 144 tkr och att årets resultat är positivt med 1 043 tkr. Soliditeten ökade med 5 % under året 2 % av ökningen beror på att vi har ändrat redovisningsprincip. Investeringar Investeringar för året uppgick till 16 579 kr vilket var 13 721 tkr lägre än vad som var beräknat för året. Investeringar fördelas på huvudgrupperna fordon 13 163 tkr, container 1 484 tkr, kärl 1 289 tkr och övrigt 643 tkr. Resultaträkning tkr 2008 2009 2010 Intäkter 140 113 139 446 143 979 Kostnader 124 786 125 622 128 726 Avskrivningar 13 847 15 006 14 179 Verksamhetens nettokostnad 1 480-1 182 1 074 Finansiella intäkter 47 61 44 Finansiella kostnader 1 330 216-75 Kommunbidrag Resultat 197-1 337 1 043 21
Balansräkning 2010 tkr IB Förändring UB Anläggningstillgångar Anläggningar 5 967-609 5 358 Inventarier 53 313 2 636 55 949 Summa anläggningstillgångar 59 280 2 027 61 307 Omsättningstillgångar Lager 987-342 645 Kundfordringar 19 806 142 19 948 Andra kortfristiga fordringar 122-122 0 Upplupna intäkter/ Förutbetalda kostnader 2 040 34 2 074 Summa omsättningstillgångar 22 955-288 22 667 SUMMA TILLGÅNGAR 82 235 1 739 83 974 Eget kapital Eget kapital 47 968-1 337 46 631 Årets resultat -1 337 2 380 1 043 Summa eget kapital 46 631 1 043 47 674 Kortfristiga skulder Skuld till kommunens finansförv 33 126-2 024 31 102 Upplupna kostnader/ Förutbetalda intäkter 2 478 2 720 5 198 Summa skulder 35 604 696 36 300 SUMMA SKULDER 82 235 1 739 83 974 22
Omsättning och resultatutveckling 2006-2010 tkr 2006 2007 2008 2009 2010 Omsättning 117 221 131 864 140 113 139 446 143 979 Kostnader 117 346 137 039 139 916 140 783 142 936 Resultat -125-5 175-197 -1 337 1 043 Omsättningsförändring 6 % 12 % 6 % -0,5 % 3 % Nettokostnadsökning 7 % 17 % 2 % 0,6 % 2 % Soliditet 2006 2007 2008 2009 2010 Soliditet i % 68 % 59 % 59 % 57 % 57% 23