PROJEKTERINGSANVISNING

PROJEKTERINGSANVISNING SRÖ Upprättad Datum: Version: 2019-04-05 1.0

Innehållsförteckning Syfte och innehåll...4...4...4...4 Checklista för projektering...5...5...6...6 Förklaringar och anvisningar...7...7...7...7 Innehållskrav för projektanpassad beskrivning...8...8...9...9 Märkning av system och komponenter...10...10...10...10 Mätning tillförd elenergi...11...11...11...11 Mätning vattenförbrukning...12...12...12...12 Mätning värmemängd...13...13...13...13 Projektanpassning av mallar för driftkort (DK)...14...14 Specifika funktionskrav...14...14 A-larm...14 B-larm...14 E-larm...14 S-larm...14...15 Projekteringens omfattning...16...16...16...16 Projekteringsdirektiv...17...17 Styrsystem för ventilationsaggregat...17 2 SRÖ Pro jek terings anv isn ing

Behovsstyrd ventilation, VAV och CAV system...17 Hemkunskap, Kök, Slöjd, NO salar...18 OVK, luftinjustering...18...18...18...18 Bilaga 1 Allma n Teknisk Beskrivning SROË 2017 Bilaga 2, Teknisk beskrivning Överordnat System Bilaga 3, Driftkortsmallar Bilaga 4, Egenprovningspunkter 3 SRÖ Pro jek terings anv isn ing

Syfte och innehåll Målsättningen med projektringsanvisningarna och dess underliggande dokument är att uppnå och upprätthålla en enhetlig utformning av förvaltningens system samt skapa bättre förutsättningar för arbeten med effektiv förvaltning av tekniska system samt energieffektiviseringar, mm. Syftet med standarddokument och mallar är att all projektering ska utföras på ett likvärdigt sätt. Detta gäller för samtliga projektörer, oavsett entreprenadform. Samtliga styrsystem inom förvaltningsområdet ska anslutas till det centrala överordnade SCADA systemet (ÖS) av fabrikat Citect SCADA med tillhörande central tidkanalhantering, FlexFas. Samtliga enheter ska anslutas till ÖS via fastighetsnätverket (Ethernet), detta ska installeras inom byggnader och anslutas till av Stadsfastigheter tillhandahållen anslutningspunkt. Stadsfastigheters projektledare skall bevaka och tillse att nätverk finns framdraget och är i funktion i god tid innan projektets färdigställande. Nätverket krävs främst av SRÖE, larm och säkerhet samt verksamheten. Färdigställandet av SRÖE kan inte slutföras utan fungerande nätverksanslutning och detta är därmed tidskritiskt 4 SRÖ Pro jek terings anv isn ing

Checklista för projektering Verifiera att rätt objektnummer används i projekteringen, detta tillhandahålls av Stadsfastigheters projektledare och måste verifieras innan projekteringen distribueras till enterprenörer. Sök information om mediaförsörjning, dimensionerande förhållanden, systemtemperaturer, effektbehov, etc. Upprätta orienteringsplan per byggnad och våningsplan avseende befintliga/nya apparatskåpsplaceringar. Upprätta övergripande systemflödesschema gemensamt med sidoprojektörer. Identifiera behov av att inhämta larm från andra discipliner såsom pumpgropar, hiss, brand sol, och liknande. Val av mallar för avsedda systemlösningar. Driftkort i basutförande anpassas och kompletteras vid behov med aktuella funktioner i supplement. Specificera elmätare som SRÖE ska leverera och integrera till ÖS. Specificera mediamätare (som levereras av EE/RE) med upplösning och enhet som SRÖE ska integrera till ÖS. Specificera vilka system och enheter (bussystem, kylmaskiner, värmepumpar, VAVlösningar etc.), befintliga eller inom sidoentreprenader, som SRÖE ska integrera till ÖS. Kontrollera med sidoprojektör hur gränssnitt är definierat samt att datainformationsutbyte kan ske enligt beställarens krav. Ventiler och prefabricerade shuntgrupper ingår i RE. Specificera ventiltyper i de fall SRÖE skall leverera ställdon. Brand- och brandgasspjällställdon ingå i VE (inkl. ändlägesindikering), gränsdragning kontrolleras med sidoprojektör. Ventilationsaggregat och fläktar som levereras med inbygda omdormare ex EC motorer ska vara kompletta med anslutningsmöjligheter för att klara funktionskrav. Ingår i VE, dimensionerande data kontrolleras med sidoprojektör. Kontroll gemensamt med sidoprojektör avseende eventuella frekvensomformare och vem som levererar dessa. Specificera behov av analoga tryckgivare för mätning av systemtryck. Mall för Projektanpassad Beskrivning i basutförande anpassas och kompletteras. Genomgång av gränsdragningslista i Projektanpassad Beskrivning med sidoprojektörer för rätt entreprenad- och leveransgränssnitt. Provningsprogram för samordnad funktionsprovning. Specificera elektriska gränssnitt från sidoentreprenadernas installationer. Vem lämnar potentialfri slutning/brytning, var är överlämningspunkten, vem ansvarar för funktionen, etc. (kontrolleras med övriga i projekteringsgruppen alternativt med beställaren för ex.vis befintlig utrustning) Vid projektering där behovsstyrd ventilation (VAV) föreskrivits ska systemmet utformas enligt Standarddriftkort VAV samt text i denna projekteringsanvisning avseende behovsstyrd ventilation. Införande av behovsstyning av ventilation skall särskilt granskas i samråd med projektör för VE och Stadsfastigheters teknikspecialister och projektledare. Observera de värden som ska presenteras till ÖS enligt Teknisk beskrivning överordnat SCADA system. 5 SRÖ Pro jek terings anv isn ing

Behovsstyrd ventilation (VAV) innebär ofta att mycket teknisk utrustning installeras ute i huset och det innebär en förhöjning av underhållskostnader under livscykeln. I syfte att hantera detta ska projektören i samråd med sidoprojektör VENT samt beställaren tillse att funktionen är behovsanpassad samt att fabrikatsinlåsning undviks. Behovsstyrning (VAV) skall i möjligaste mån utförs enligt funktionskraven kraven i denna handling, undantag skall särskilt granskas och godkännas i samråd med beställarens teknikspecialister. 6 SRÖ Pro jek terings anv isn ing

Förklaringar och anvisningar Använda förkortningar i denna och övriga handlingar, återfinns i Allmän Teknisk beskrivning SRÖE. Handlingen Allmän Teknisk Beskrivning SRÖE (Fastighetsnivå) och Teknisk Beskrivning Överordnat SCADA system inklusive dess bilagor ska alltid ingå som en del i förfrågningsunderlaget i varje projekt. Denna innehåller generella prestationer, kvalitet och utförande för SRÖE. I samtliga projekt ska även övriga entreprenörers styrsystem anslutas (integreras) till ÖS, principiellt utförande finns beskrivet i Allmän Teknisk Beskrivning SRÖE samt Teknisk Beskrivning Överordnat SCADA system inklusive dess bilagor. Projektören ska i projektanpassad Beskrivning ange vilka system som avses samt dess placering samt i vilken omfattning SRÖE ska utföra anslutningsarbeten för dessa system. Då handlingen Allmän Teknisk Beskrivning SRÖE är av generell karaktär ska projektören alltid läsa igenom denna och komplettera projektanpassad Beskrivning med uppgifter, prestationer och omfattning för det specifika projektet. Det finns även med generella omfattningar av sakvaror och funktioner, dessa ska inarbetas i av projektören upprättad handling och även tydlig framgå. I denna återfinns även en generell gränsdragningslista mot sidoentreprenader, vilken projektören ska komplettera i erforderlig omfattning. Den handling som projektören upprättar är angiven som Projektanpassad beskrivning i Allmän Teknisk Beskrivning SRÖE. I denna ska då ingå komplett projektspecifik information och krav för SRÖE, tillhandahållna mallar och driftkort ska användas för detta arbete. Till grund för detta finns en mallbeskrivning (Mall projektanpassad Beskrivning.doc). I av projektören upprättad handling ska tydligt framgå entreprenadens omfattning. Det kan innebära att texter i Allmän Teknisk Beskrivning SRÖE inte är tillämpliga för det aktuella projektet (ex.vis demontering, leverans av apparatskåp, etc.), då ska projektören tydliggöra detta i den projektanpassade beskrivningen. Det är av stor vikt att projekteringsgruppen tillser ansvarsfördelningen i samtliga entreprenadgränssnitt. Detta ska göras genom en teknisk samordning mellan de olika entreprenaddelarna. Stadsfastigheter ansvarar för samordningen. 7 SRÖ Pro jek terings anv isn ing

Innehållskrav för projektanpassad beskrivning Orientering och omfattning av entreprenaden Projektspecifik gränsdragningslista mot sidoentreprenader och dess ansvarsområden. Driftkort (systemprincip och funktioner) för samtliga system som ska ingå i entreprenaden. Samtliga börvärden, larmpunkter, larmgränser, avvikelselarm, tidsfördröjningar, etc. ska framgå. Omfattning och utformande då fältbussystem för efterbehandlingar tillämpas. Specifikationer, ex.vis lokal påverkan, kapslingklass, placering, dokumentering, spänningsmatning, överordnade funktioner, larm heartbeat, kommunikationsprotokoll (ex. Modbus), anslutningspunkter fastighetsnätverk, etc. Information om i vilken entreprenad installation av fastighetsnätverket ingår. Anvisning om placeringar av anslutningspunkter (datauttag) för SRÖEs enheter som ska anslutas Ange vilka system och enheter ( kylmaskiner,värmepumpar, bussystem, etc.) som ska anslutas till fastighetsnätverket och integreras till ÖS. Ange även om det finns funktioner som ska kommuniceras mellan platsbyggda styrsystem/srö-anläggningar och hur dessa ska kommuniceras (digitalt eller trådat). OBS! Integration till ÖS från respektive styrsystem ska alltid ske direkt utan mellanliggande utrustningar i anläggningen. Gemensamma kanalisationer med EE (kontrolleras med elprojektören) Specifika larm, tidkanaler, styrningar, etc. i elanläggningen Eventuella hyresgästspecifika lösningar. Eventuella kompletteringar av AMA-koder för specifik utrustning som inte framgår i den allmänna tekniska beskrivningen. Effektuppgifter, motordata, etc. Omfattning för den årstidsberoende provningen ska anges. De elektriska gränssnitten och med sidoentreprenadernas installationer. Vem lämnar potentialfri slutning/brytning, var är överlämningspunkten, vem ansvarar för funktionen, etc. (kontrolleras med övriga i projekteringsgruppen alternativt med beställaren för ex.vis befintlig utrustning) För apparater och utrustningar i rör- och värmesystem som ingår i entreprenaden, ange dimensionerande data. Tydligt ange omfattning av integration av mediamätare som SRÖE ska ansluta, adressera och driftsätta för integration till ÖS. Omfattningen avser såväl enheter som levereras inom SRÖE, såväl som de som ingår andra entreprenader. Information av typen system/enheter, antal, placering, gränssnitt, entreprenad, beteckningar, etc. - Antal insamlingsenheter (PiiGAB eller likvärdig) och dess placering för mediamätning ska även anges samt dess placering. Om fläktar (fläktar som regleras via frekvensomformare) levereras med interna termokontakter som ska anslutas i manöver/larmkretsen. Krav på fysiskt signalutbyte mellan PLC-system (alltså ej skickningar av typen utetemperatur, driftfall, etc. som kan ske via gemensamt fastighetsnätverk). Krav och anvisningar för lokala displayer (HMI/OP), storlekar, typer, funktioner, etc. Utförande som ska framgå i anbud (utöver de som framgår i Allmän teknisk beskrivning) Om det finns specifika krav på objekt som ska vara försedda med drifttidsmätning. 8 SRÖ Pro jek terings anv isn ing

Placeringar av apparatskåp ska anges på ritningar, dessa får inte placeras i nära anslutning av rörledningar (ovan eller under apparatskåp). I annat fall ska skydd anordnas. Om det krävs ytterligare information (utöver de som framgår i Allmän teknisk beskrivning) Om anläggningen INTE ska anslutas till ÖS, vilka krav som då ska ställas på lokal loggning, larmrouting, etc. Redovisning av vilka driftkort som gäller för aktuellt projekt För befintliga anläggningar ska omfattning och placering av dokumentskåp anges. Om en PC-panel ska finnas med i leveransen samt dess placering. Utformning av nödstoppsfunktion. Utgångspunkten är att det endast ska finns en nödstopp för hela anläggningen, även vid flera byggnader. Dock ska signal från nödstopp vara hårdtrådat till respektive apparatskåp. Projektör utreder gemensamt med beställaren om denna apparat och funktion kan ingå centralt brandlarm. Projektering av värmeanläggningar ska följa Svensk Fjärrvärme Tekniska bestämmelser F:101 senaste utgåvan och E.ON s lokala anvisningar för Malmö, Burlöv senaste utgåvan. 9 SRÖ Pro jek terings anv isn ing

Märkning av system och komponenter Malmö stads märksystem utgörs, med några ändringar, av VVSAMA 98, AFS 1997:1 (varselmärkning), SS 741 (färgval), SÄIFS 1995:5 +1996:3 (naturgas o.l.) samt SIS 032231 (kylanläggningar) och SS 032260 (VVS-installationer). Utöver dessa standarder gäller beskrivningar i projekteringsanvisningen i första hand. För all komponentmärkning - VE:s, RE:s, KE:s och ELE:s - gäller att gemensam märkning ska samordnas av projektören för SRÖE. Vid om- eller tillbyggnader gäller att överenskommelser får göras, från fall till fall, huruvida märkning ska göras enligt denna mall eller enligt befintlig märkning. Handlingar ska innehålla upplysning om att märkning ska ske enligt märksystemet. En del av det material som finns i denna mall återfinns i VVS-AMA, men tas med för att tydliggöra och för att informationen ska stå att finna på ett ställe. Denna skrift avhandlar märkning av kanaler, rör, kablage samt huvud- och delkomponenter i rör-, ventilations-, kyl-, el och styr/regler/övervakningsentreprenader - (RE, VE, KE, ELE och SRÖE). Märkningens uppbyggnad redovisas i ny märkningsbilaga. 10 SRÖ P ro je k te ring san v isn ing

Mätning tillförd elenergi Elanvändning för verksamhet/hyresgäst och fastighet ska gå att separera från varandra. För fastighetsenergi, hushållsenergi och verksamhetsenergi gäller Boverkets definitioner, under förutsättning att annat inte föreskrivs i projektspecifika handlingar. Elsystem planeras så att elanvändningen kan mätas separat för respektive byggnad. Vi behov av mätning i apparatskåp kan detta också göras, exempelvis då apparatskåp matas från central med verksamhets el, i detta fall ska apparatskåpet energi minskas från verksamhetsenergin och samtidigt läggas till fastighetsenergin. Mätning av produktionskällor såsom värmepumpar skall ske separerat. Mätsystemet ska utformas så att kraven uppfylls med så få mätare som möjligt. Eventuell elvärme ska gå att separera från övrig fastighetsel. Mätning ska i första hand utföras i elcentral/ställverk. Samtliga elmätare skall avge energi, effekt samt strömförbrukning på samtliga faser. Benämning av elmätare skall ske enligt upprättad mätbilaga, mätare benämns enhetligt och skall kopplas till mätinsamlingsenhet enligt TBÖS. Projektspecifika krav beslutas inom respektive projekt. Några exempel: Behov av fördelningsmätning inom verksamhetsdel för att separera elanvändningen i ett skolkök från skolverksamhetens elanvändning. Energikrävande installationer som utomhusbelysningar på fritidsanläggningar vilka inte är kopplade till en specifik byggnad. 11 SRÖ P ro je k te ring san v isn ing

Mätning vattenförbrukning Andelen vatten som går till varmvatten skall mätas, i första hand sker detta via en vattenmätare placerad i kallvattenledning till värmeväxlare, denna skall placeras så att ev blandningsventil placeras efter vattenmätaren. Vattenmätaren skall vara försedd med M-busgränssnitt och ansluts till M-bus omvandlare typ Piigab. Minimikrav på vattenmätaren är att det ska vara möjligt att presentera ackumulerad förbrukning samt flöde i SCADA. Varmvattenmätning på sekundärsidan av växlare är osäkert och innebär att även VVC flödet måste mätas för att kunna separera ut varmvattenförbrukning. Mätonogrannheter i mätarna innebär att kvaliteten på uppmätta förbrukningar blir dålig över tid. Då funktion för vattenläckage ingår i systemlösningen ska vattenflödet överföras till PLC via Modbus från M-Bus omvandlaren. Ev behov att mäta enskilda stora vattenförbrukare såsom bevattningsanläggningar, spoling av isbanor mm. 12 SRÖ P ro je k te ring san v isn ing

Mätning värmemängd Värmemängdsmätning är en förutsättning för att kunna arbeta med energioptimering och vid projektering skall anläggningen utföras så att det går att urskilja byggnadsvärme från varmvattenandel, se även text under tänka på. Interna produktionskällor skall alltid mätas separat. Detta gäller pannor, värmepumpar, solfångare mm. För värmepumpar ska det vara möjligt att mäta prestanda (COP), detta innebär att både tillförd och avgiven energi skall mätas. Värmemängdsmätare skall mäta: Energi, Volym, Effekt, Flöde, Tillopps- och returtemperatur samt differenstemperatur (delta T). Skalering skall ske enligt TBÖS. Mätning av inkommande fjärrvärme sker via VMM som är debiteringsmätaren från fjärrvärmeleverantören, Sekundärkretsarna mäts via egna värmemängdsmätare ex 5601- VMM1. Varmvattenandelen av energiförbrukningen behöver inte mätas separat om värme sekundärkretsarna mäts, i dessa fall beräknas denna del i energiuppföljningssystem. 13 SRÖ P ro je k te ring san v isn ing

Projektanpassning av mallar för driftkort (DK) Driftkorten ska projektören objektsanpassa, dvs. anpassa till aktuellt projekt. OBS! Skickning av signaler mellan PLCer ska undvikas. Principiell utformning av flödesscheman och texter ska användas. OBS! Driftkort ska överlämnas till SRÖE i editerbart originalformat. Specifika funktionskrav Förreglingsfunktion (flöde) vid elvärmebatterier. Behovsstyrd ventilation där detta är en motiverad lösning. Konfliktlarm ska omfatta hela manöverkedjan, (DU/DI) för t.ex.takplacerade frånluftfläktar o.d. Avvikelselarm för högnivålarm i spillvattenpumpgrop, ska ha fördröjning. Läckagelarm ska finnas på inkommande kallvatten. Denna funktion är beskriven i driftkort. Vattenmätare VM2 skall anslutas till M-Bus omvandlare för uppkoppling till SCADA samt via Modbus anslutas till PLC, i PLC hanteras funktion läckagelarm. Luftbehandlingsaggregat som är bestyckad med komfortkyla, ska förses med funktion för kylåtervinning då kylbehov finns. Pumpgrop för Spillvatten ska förses med A-larmindikering vid hög vattennivå, samt automatisk avstängningsventil för inkommande KV. Larmkategorier A-, B-, E- och S-larm. A-larm B-larm E-larm A-larm är larm som kan orsaka skada på person eller byggnad såväl ekonomiskt som fysiskt. Ex: Rökdetektor, brand, hög nivå pumpgrop spillvatten, frysskydd, expansionskärl, översvämningsskydd,. A-larm ska alltid skickas till larmmottagare. B-larm är larm som kan orsaka ekonomisk eller fysisk skada B-larm skickas inte vidare till larmmottagare, visas endast i ÖS. E-larm är energilarm som aktiveras av apparat eller system för energi/värmeåtervinning och som omgående orsakar ekonomisk skada. E-larm ska alltid skickas till larmmottagare. E-larm under jourtid skickas först 07.00 nästkommande dag. T.ex. Låg verkningsgrad värmeväxlare, Låg avkylning i fjärrvärmecentral, Låg COP i VMP/KVP, Driftstopp i VMP/KVP/Solfångare/Solceller. S-larm S-larm, speciallarm, är larm som enligt definition inte är ett A-larm men ska hanteras på samma sätt. Kräver särskild överenskommelse med Stadsfastigheter. T.ex. Temperatur, fukt etc. för känslig verksamhetslokal eller utrustning.för bad anläggningar exempelvis bassängvattenkvalité. 14 SRÖ P ro je k te ring san v isn ing

15 SRÖ P ro je k te ring san v isn ing

Projekteringens omfattning I detta projekteringsdirektiv framgår punkter som projektören minst måste hantera och inarbeta i den projektanpassade Beskrivningen. Till denna ska även övriga handlingar och ritningar tas fram i projekteringen. Undersökningsplikten är en viktig del i uppdraget. Befintliga system ska inventeras på plats. Integration mellan nya och befintliga installationer ska diskuteras projektspecifikt med beställaren för att skapa en enhetlig struktur hos system och anläggningar. Avstämning gällande relationshandlingar och annan dokumentation över befintliga system ska göras på plats. Undersökningsplikten omfattar även lokalisering av aktuella objektspecifika systemlösningar, projekteringsförutsättningar samt rådande förutsättning inom organisationen för aktuell region. Installationer ska vara väl disponerade med avseende på handhavande vid normal användning, åtkomlighet/servicevänlighet vid framtida underhåll och service samt möjlighet till förändring och utbyggnad. Skriften Rätt arbetsmiljö för VVS- montörer och driftpersonal, utgiven av VVS-företagen skall ligga till grund för projektering av teknikutrymmen. Inför varje nytt projekt och i förekommande fall delprojekt skall samråd ske med stadsfastigheters teknikspecialister. Vid om- och tillbyggnad skall befintliga anläggningars status undersökas innan ombyggnad eller åtgärd. Undersökningen ligger till grund för projekteringsåtgärder och skall minst omfatta konsekvensen av ingrepp i befintliga styrsystem såsom informationsöverföring via slingor, gemensamma funktioner som kan påverka befintliga funktioner, status på befintlig utrustning. Projektören skall även hantera hur inställningsvärden i befintliga system bevaras. 16 SRÖ P ro je k te ring san v isn ing

Projekteringsdirektiv Styrsystem för ventilationsaggregat Vid projektering av styrning till ventilationsaggregat skall platsbyggd styr väljas och system ska levereras med PLC styrning enligt krav i TBÖS. Komponentval och styrsystem skall vara fabrikatsoberoende och all projektering skall utföras så att fabrikatsinlåsning undviks. Projektering skall tillse att levererade komponenter byggs upp med produkter som finns tillgängliga från flera tillverkare och med vanligt förekommande signalstandarder. För givare och ställdon gäller: Givarelement ska vara av typen PT-1000, SS-EN60751, utgåva 2:2009, med mätonoggrannhet Klass B:+ 0,3 C, enligt SS-IEC 60751 2008 utgåva 2. Om inget annat anges används passiva givare. Aktiva givare ska vara av typen 0-10V alternativt 4-20mA. Utsignal 0-10V eller 4-20mA. Tryck- och differenstryckgivare ska levereras med display. Slangsats ska ingå. Nollpunktskalibrering ska kunna ske utan att givaren behöver monteras isär. Ställdon med kontinuerlig reglersignal ska vara 0-10V. Ställdon ska vara försett med läges indikering, öppet-stängt. Symbol på driftkort ska innehålla symbolen för Energilöst stängd (ES) samt Energilöst öppet (EÖ) ställdon då dessa används. PLC system kan utföras med utplacerade PLC system på våningsplan alternativt med distribuerade io. Apparatlådor för distribuerade lösningar skall märkas utifrån anslutet apparatskåp ex AS01:01. Behovsstyrd ventilation, VAV och CAV system I första hand skall projekteringen utföras med fabrikatsoberoende produkter och platsbyggd styr. Behovsstyrd ventilation koppas till PLC system via lokala styrsystem på ex våningsplan alternativt via distribuerade system som sammankoppla till ett system och styrs från PLC i ett apparatskåp. Behovsstyrning skall projekteras för att undvika inlåsning hos leverantörer. Rumsstyrningar utförs enligt standarddriftkort med temperatur och CO2 mätning, vid stigande temperatur eller CO2 halt ökas luftomsättningarna i rummet via kontinuerligt reglerande spjäll till inställbart maxflöde. Det skall inte finnas möjlighet att se eller påverka rumsbörvärden i rummet via rumstermostater eller likvärdigt, all påverkan ska ske via SCADA system. Behovsstyrning ska utgå från ett inställbart grundflöde i varje behovsstyrt rum, grundflödet ökas sedan vid ökat behov. Frånluftspjället i behovsstyrda rum håller balans med tilluftspjället. Radiatorer begränsas via autonoma termostatventiler. Konstantflödesreglering används exempelvis för toalettgrupper och andra allmänna ytor. Vid konstantflödesreglering används enbart flödesreglering via kontinuerligt reglerande spjäll. För att sektionera och skapa ett stabilt system delas behovsstyrningar in i zoner som regleras via tryckreglerande zonspjäll. Då ventilationsaggregatet betjänar flera zonspjäll styrs tryckbörvärdet att konstanthålla öppningsgraden hos zonspjällen. Då aggregat ej är i drift skall zonspjäll och behovsstyrningsspjäll stänga och behovsstyrning initieras från grundflöde vid uppstart. Via SCADA system skall det vara möjligt att stänga rumsstyrningar. Då tidkanal för fast börvärde är aktiv i ventilationsaggregat skall samtliga rumsstyrningar styras mot grundflöde. 17 SRÖ P ro je k te ring san v isn ing

Hemkunskap, Kök, Slöjd, NO salar Då tillkommande frånluft används för separata utsugsfläktar, spånsugar, köksfäktar mm skall allmän frånluft begränsas så att flödesbalans uppnås, detta sker via PLC system som kompenserar frånluftflödet med beräknade flöden vid drift av utsugsfläktar. Indikering av flödeskompensering ska ske via signal från utsugsfläkt. OVK, luftinjustering Det ska vara möjligt att via SCADA system ställa in rumsstyrningar till maxföde på enskilda rum eller grupper av rum vid OVK besiktning eller luftinjustering. Projektören skall utforma systemlösningen så att funktion och uppsatta energi- och inneklimatmål uppfylls, systemet ska utformas så att det blir fullt uppkopplingsbart till SCADA system enligt TBÖS samt att installation och utförande kan utföras enligt krav ställda enligt ATB. Märkning av ingående komponenter utförs enligt beteckningsstandard som beskrivs i ATB. Projektören ansvarar för att samordning sker med VENT projektören så att ett komplett fungerande system utförs. Utformning av styrsystem för ventilationsaggregat samt behovsstyrning utförs enligt standarddriftkort i ATB. Vid projektering av styrning till ventilationssystem ska projektören tillse att livscykelkostnaden för styrsystem vägs in, en viktig del av framtida kostnader är att inte låsa in i fabrikatsoberoende lösningar som senare skapar höga kostnader i förvaltningsskedet. 18 SRÖ P ro je k te ring san v isn ing