Överlevnadshandbok för grupp

Överlevnadshandbok för grupp

Innehåll Inledning...3 1. Läge...4 2. Bygga ett vindskydd...4-5 2,2 Material som är bra att använda...4-5 3. Ved, Mat & Vatten...5-7 3,2 Ved...5 3,3 Vatten...5 3,4 Mat (vinter, höst, sommar, vår)...5-7 4. Medicin/Första hjälpen...8 5. Människan...8-10 5,2 Psykiska reaktioner (rädsla & stress)...8-9 6. Egen erfarenhet...10 7. Bra att veta...10 8. Bilder...11-16 2

Inledning Vi är en grupp som går vårt sista år på ett gymnasium i Norrköping. Vårt projekt handlade om överlevnad, då kom vi på att skriva en överlevnadshandbok. Vårt projekt pågick i nästan ett år, under den tiden har vi fått kunskap om överlevnad. Både genom att själva vara ute på expeditioner och genom att ha tagit fram fakta genom litteratur. Handboken är riktad till människor som måste överleva i en grupp i svensk natur. Den är formulerad i kronologisk ordning, vad som är bäst att göra först o.s.v. I boken har vi skrivit om många olika växter och därför har vi ett avsnitt längst bak i boken under rubriken Bilder alla bilder på växterna i bokstavsordning. 3

1.) Läge Det första man bör titta efter när man går vilse eller ska överleva i naturen, är en bra plats man kan slå läger på. En bra och säker plats gör det lättare att klara sig torr och skyddad en längre tid från t.ex. nederbörd. Om det är möjligt så ska man försöka bo på en plats där vatten är tillgängligt. Om man har långa sträckor att gå så finns det risk för att gå mer vilse och så gör man av med nödvändig energi. Det är också viktigt att man skyddar sig mot vind, man ska t.ex. inte slå läger högst upp på en kulle för då finns det en chans att vindskyddet går sönder. Man ska inte heller slå läger på djupare sänkor eftersom solen har svårt att komma åt de platserna, där samlas det vatten efter nederbörd. Om solen inte lyser på dessa platser blir också luften fuktigare, vilket gör att man lättare blir kall. Är det storm ute så är det viktigt att inte slå läger nära höga träd för att det är då stor risk att blixten slår ner. Man ska inte heller slå läger på ett öppet fält under åska, för då är du den högsta punkten och kan då bli träffad av blixten. Under kallare perioder är det viktigt att hålla sig borta från vinden, eftersom det känns mycket kallare när det blåser. Om man vandrar mycket och det blåser samtidigt så tar det mer än vanligt på de fysiska krafterna och man gör av med energi som annars är viktig för själva överlevnaden. 2.) Bygga ett vindskydd När du har hittat ett bra läge så ska du snarast möjligt börja bygga ett vindskydd, för då har du skydd om vädret blir dåligt. Under vindskyddet kan du skydda mer än bara dig själv. Om du har hittat ved så kan du hålla det torrt genom att förvara veden under skyddet. För att vindskyddet ska vara så effektivt som möjligt så ska man bygga öppningen åt det hållet vinden inte blåser åt. Ett vindskydd kan byggas av många olika saker och byggas på många olika sätt. Ett enkelt och effektivt vindskydd kan man bygga med hjälp av en stomme som består av en gren som är uppspänd en bit upp mellan två träd. Sen lägger man andra grenar för att bilda ett snedtak som går mot marken. Efter det så måste man täta taken och det gör man med hjälp av granris eller presenning. Det är viktigast att få upp ett tillfälligt skydd så fort som möjligt innan det blir mörkt, man kan bättra på det efter hand. Man kan också använda redan nerfallna träd. Börja då med att hugga bort grenarna på trädets undersida och lägga dem utanpå och fläta ihop som ett tak. Det är bäst att använda barrträd för det är tätare. Material som är bra att använda: Björk är nog det mest användbara träd som finns i våra skogar. Man har användning för så gott som hela trädet. Den yttre delen av barken på trädet kan användas till att göra korgar eller hinkar/kärl. I dessa kan man plocka bär svampar eller andra växter. Kärlen kan man använda som glas så det blir lättare att dricka. Den här delen av trädet är även väldigt bra som tändningsmaterial. Vill du ha snören eller annat som du kan binda med så fungerar björkens rötter hur bra som helst. Dem är väldigt flexibla vilket gör att dem nästan fungerar som ett vanligt snöre. Ska du göra en brasa så är björkved den bästa brasveden. Stenar Ska du göra en brasa så är det viktigt att du lägger stenar runt om elden så att den inte sprider sig. Är det kallt ute så är det också smart att lägga stenar väldigt nära elden så att dem värms upp. När du sedan ska gå och lägga dig på kvällen så tar du in stenarna i vindskyddet så att det blir lite varmare. Granris som är dött och gammalt är väldigt bra tändmaterial. Samlar du på dig en stor hög med granris så är det nästan omöjligt att inte lyckas med sin brasa. Granriset är också väldigt 4

användbart när du ska bygga ditt vindskydd. Man har det på marken där man ska sova om marken är kall eller blöt. Har du tillräckligt mycket granris så är det bra att ha dem som vägg för att stoppa vinden från att komma in. 3.) Ved, Mat & Vatten Sverige har ett klimat som växlar väldigt mycket, från flera minus grader och snö på vintern, till plusgrader och strålande sol på sommaren. Väderförhållandena gör det mycket svårare att överleva i en sådan klimat zon. Eftersom vi bor i Sverige så kan man gå vilse på vintern i en snöstorm, men även under sommaren är det möjligt då temperaturen och solen kan göra att man får vätskebrist och solsting. Mat och material är viktiga saker som man bör ha koll på om man måste klara sig på egen hand i naturen. Ved Om det är varmt ute så hittar man veden i form av pinnar på marken. Träd som har dött är bra antändningsmaterial. Om det är blött i marken så kan man hitta veden under granar som har skyddat trädet så det är relativt torrt. Torkade löv och små pinnar gör det lättare att få igång elden. Vatten Normalt behöver man ca: 2,5 liter vätska per dag, om man arbetar hårt eller är i värme måste man öka vätskemängden. Ditt allmäntillstånd försämras om du får i dig för lite vatten. 1 Vart finns det bra vatten i Sverige? De flesta vattendrag som ligger högre upp än stads bebyggelse eller fabriker har drickbart vatten. Om du har problem med att hitta vatten så kan du finna vatten genom att kolla efter: Skogens utseende, stora förändringar i skogen kan leda till vatten Djur stigar, leder oftast förr eller senare till vattenhål Myrstackar, de ligger ofta i närheten utav vatten 2 Under vintern så kan du göra ett hål i en bäck eller skogssjö för att få tag på vatten. Om du inte får tag på vatten kan du smälta is eller snö, men du ska inte äta snö eller dricka kallt vatten fort, detta kan leda till magkramper. Om du nu ska smälta snö så ska du ta djup snö eftersom den snö som ligger högst brukar ha föroreningar med sig. Det är bäst om du skrapar bort det övre skiktet om du vill få bort föroreningarna i snön. Det som är bra med snövatten är att det är saltfattigt och för att få i sig salt och mycket c-vitamin kan man koka barr i smältvattnet. Befinner du dig på havsisarna så är det lugnt, eftersom saltet försvinner när det fryser (omkristallation). 3 Mat Bara man vet vad man letar efter så är det rätt lätt att hitta mat i naturen, i alla fall under vissa årstider. Man måste dock känna till vart och vad man ska leta efter under årstiderna, för det varierar ganska mycket. Växter och bär Det som är lättast att få tag på är växter och bär som finns lite överallt i vår natur. Här är lite exempel: något som är väldigt bra att ha med sig när man är ute i skogen är en flora bok. Det är alltid viktigt att ha nära till vatten när man ska överleva, eftersom man inte kan klara sig 1 www.bushcraftuk.com/downloads/pdf/h_overlevnad.pdf 2 Iblid. 3 Iblid. 5

speciellt länge utan det, men under vintern är det ännu viktigare än annars. Eftersom det är svårare att få tag på mat under vintern än någon annan årstid så är det också viktigt att man har möjligheten att fiska. Vintern Vass är en väldigt bra växt, eftersom de ofta växer i stora skaror. Man har även användning av hela växten. Roten är spetsig och vit och den ska helst ätas färsk. Rotstocken kan antingen kokas eller ätas färsk. Om man äter den färsk är det viktigt att man tuggar den ordentligt så att kolhydraterna snabbt kan tas upp av kroppen. Kokar man den istället så måste man dricka upp vattnet efteråt eftersom kolhydraterna åker ut ur rotstocken och löser sig i vattnet. 4 Tallen är mycket användbar, inte bara till mat. Tallbarren gör man te av som är rikt på C-vitamin. Ta en hand full med barr och koka i ungefär 20 minuter. Kottarna på tallen kan värmas upp så man får ut fröna ur dem. De kan rostas och även malas till mjöl. 5 Nyponen växer inte vid vattnet utan utmed vägar och i skogsbryn. Nyponen är frukterna som sitter på rosenbuskar. De är lite rosa röda och på vintern skrumpnar dem men är ändå fult ätbara. Man kärnar ut dem och äter dem antingen färska eller kokta. Om man kokar dem måste man dricka upp vattnet efteråt för att få i sig alla kolhydrater och vitaminer. Det behövs bara 5-10 nypon för att täcka dagsbehovet av c-vitamin, men man ska inte tro att det räcker för att täcka kolhydratsbehovet. Det krävs att man äter fler 100 nypon för att det ska räcka och då är det bättre med t.ex. Vass. 6 Gåsört Roten från gåsört har hög kolhydrathalt och kan ätas färsk eller kokt. De smakar väldigt likt rå potatis. Man använder de gula/ljusbruna rötterna eftersom de mörkare/svarta är vissna och smakar illa. 7 Björk Saven samlas in genom att man ristar ett djupt V i barken, gör ett litet hål i V'ets spets och sätter in en liten ränna för uppsamling i någon behållare, som man knyter fast om stammen under rännan. Som ränna kan användas t.ex., kluvet vass-strå eller en vanlig pinne som man täljer till. Kan drickas färsk, men bäst om man kokar.(slipper dricka så mycket) 8 Kaveldun Går att äta både rotstocken och rötterna som sticker ut. Måste dock äta märgen som är inuti. Det svampaktiga skalet tas bort och kastas. 9 Stensöta Roten går att äta, smakar som söt lakrits. OBS ät inte för mycket. 10 Hösten Lingon Bär som de flesta känner till. Är bara att plocka och äta. Kråkbär Är bara att plocka och äta. Körsbär Vanligt bär som de flesta känner till. Växer ofta på trädgårdar men kan också hittas vilt om man har lite tur. 4 http://www.overlevnad.se/vaxter/vass.html 5 http://www.overlevnad.se/vaxter/tall.html 6 http://www.overlevnad.se/vaxter/nypon.html 7 http://www.overlevnad.se/vaxter/gasort.html 8 http://www.overlevnad.se/vaxter/bjork.html 9 http://www.overlevnad.se/vaxter/kaveldun.html 10 http://www.overlevnad.se/vaxter/stensota.html 6

Havtorn Bären används oftast till att göra sylt eller saft på men det går även att plocka bären och äta direkt. Tranbär går att äta färska. Kummin Det går att äta bladen och roten. Fröna används som krydda. Bladen är rika på c vitamin och kan kokas med vanligt vatten om man vill. På samma sätt med roten. 11 Pepparrot Som man hör är det roten som man främst äter och då helst rå eftersom smaken försvinner om man kokar den. Det går även att äta bladen som har en bitter smak. 12 Humle Svampar Alla svampar är bäst om man steker. Kantarell Karl-Johan Rödgul/svart trumpetsvamp Sommaren Bär som går att plocka och äta: Smultron Blåbär Hallon Svartvinbär Stenbär Åkerbär Krasse: Går att äta bladen färska. Älgört: Går att göra te av blommorna och bladen, låt koka i ca 10 min. 13 Mynta: Går att göra te av bladen och man kan även använda dem som krydda. Svartvinbärsblad: Går att göra te av dem. Gråbo: Går att göra te av bladen. Våren Tranbär Plockas och äts färska Hundkäx Man kan äta hundkäxets rot. Den smakar lite som morot. Dra upp roten och hacka den i små bitar. Koka den sedan i en timme för att ta bort den beska smaken. Kumminblad Går att göra soppa på bladen och rötterna från kummin. Sommargyllen Bladen går att äta vilken tid på året som helst, men blommorna plockas i maj, juni och ska helst kokas innan dem äts. Ängssyra Kan ätas direkt. Kalvleka Knopparna kan ätas efter att de kokats. Saker att tänka på Plocka inte växterna vid en trafikerad väg, eftersom det ofta är mycket föroreningar utmed vägkanter. Om du inte har några stora kunskaper om vilka bär eller växter som är ätliga plocka bara de växter som du är säker på. Bär och växter kan ofta se goda ut men är i själva verket mycket giftiga. Det finns även växter som är lika andra. T.ex. sprängört. Den påminner om 11 http://ortagarden.rostock.se/bilder/sid_257_258.pdf 12 http://www.dax.se/index.php?id=43&tx_ttnews%5btt_news%5d=540&tx_ttnews%5bbackpid%5d=29&no_cache=1 13 http://www.overlevnad.se/vaxter/algort.html 7

fjällkvannen och hundkexet men är otroligt giftig. En tugga kan ta död på en vuxen människa, sägs det. http://www.overlevnad.se/index.php http://users.abo.fi/kpurasjo/natur.htm 4.) Medicin/första hjälpen C- vitamin Sårtvätt Halsont Hosta Tandvärk Huvudvärk Bandage Bakterie Dödande Mage Björk X Daggkåpa X Enbär X X X Kåda X X Kaveldun X X Mjölkört X Rölleka X X X Stensöta X Vitmossa X X Älgört X X X Björk, c vitamin (maj-juni). Daggkåpa, fungerar som sårtvätt, koka bladen(sommarhalvåret). Enbär, botar rethosta och halsont, koka i vatten 15 min(året runt). Kåda, bakteriedödande vilket är bra för sår vård, använda färsk (året runt). Kaveldun, dunet som finns i cigarren är väldigt bra som värme isolering i skor. Bra för sårtvätt också. Mjölkört, roten används till sår vård och den strös över såret. Röllika, bladen är bra för avvisning av myggor, man kan även mosa bladen och använda som sår vård för att de är bakteriedödande. Kan även tugga bladen för att bli av med tandvärk huvudvärk eller feber. Stensöta, man kan koka roten och dricka vattnet så blir man av med slem och hosta. 5.) Människan Psykiska reaktioner Rädsla är den vanligaste reaktionen. Vi blir såklart rädda när vi inte vet vart vi är, hur vi ska ta oss därifrån och hur du ska överleva om du nu är ute i skogen. Rädsla är kroppens sätt att mobilisera alla krafter till ett försvar. När du blir rädd kan du reagera på olika sätt, du kan förstänga det hotfulla och blir blockerad, så att du inte uppfattar situationerna allvarsligt. Du 8

kan också reagera överaktivt. Att du blir så engagerad att du inte tänker och bara handlar. En annan reaktion kan vara att du bara vill förflytta dig framåt hela tiden, bara för att desperat hitta tillbaka till säkerhet. Det gör att du inte uppmärksammar omgivningen lika mycket och bryr dig mindre om dina kompisar. Du tar större risker än vad du annars skulle ta, vilket kan göra att man kanske går ännu mer vilse vilket kan skada dig och gruppen. För att förhindra de här reaktionerna är det viktigt att du koncentrerar dig på det arbete som måste utföras. Övertala dig själv att rädsla är något normalt som går att handskas med genom att du tror på dig själv, på din utrustning och dina kunskaper. Stress kan vara ett ospecifikt krav att anpassa sig till en farlig situation på väldigt kort tid. Detta har beskrivits som en "fly-eller-fäkta"-reaktion. Vår kropp reagerar på ett sätt som den gjort ända sedan urtiden, då den var väl anpassad att springa iväg, att reagera väldigt snabbt eller att jaga ett vilt djur. Dessa anpassningsreaktioner har beskrivits av den kanadensiske forskaren Selye. Denna anpassning till möjliga faror eller belastningar syftar till att få kroppens funktioner att på en kort tid (30 min) reagera i kritiska situationer. Så kroppen reagerar på varje slag av belastning, stress eller anpassningskrav på ett väldigt liknande sätt: Ökad hjärtslagsfrekvens, fler sammandragningar Blodtryckshöjning Snabbare andning (hyperventilation) Sammandragning av musklerna Förändrar blodlevring Huden blir spänd Kroppens reaktioner som inte behövs direkt för att försvara sig mot fara minskar: Sänkta gastro-intestinala funktioner (funktioner i mage och tarm) Sänkta reaktioner hos immunförsvaret, vilket innebär förhöjd risk för infektioner Sänkta sexuella funktioner Det är inte den akuta stressen som är farlig utan den långvariga stressen som kan leda till ett fysiskt och psykiskt sammanbrott. När hjärnan signalerar fara börjar hjärtat slå fortare, musklerna späns och stresshormoner släpps ut i blodet för att frigöra bränsle så att kroppen kan reagera snabbare och orka mer. Kroppen är temporärt ur balans för att kunna hantera den hotande faran. Våra kroppar reagerar likadant i en stressad situation som de gjorde för flera tusen år sedan. Men våra "moderna" stressfaktorer är andra än våra förfäders och ofta konstruerade av oss själva. Tidigare upplevde människor stress när de till exempel blev anfallna av ett vilt djur. När situationen var åtgärdad normaliserades hormonhalterna och kroppen kunde återhämta sig. Utsätts vi för konstant stress, då tömmer vi ut kroppens resurser, och kroppen reagerar med utmattning. Det första som reagerar är bla matsmältningsorganen, sexlusten och i svåra fall leder utmattningen till döden. Andra symtom kan vara att man känner en trötthet som inte går att vila bort, man känner sig rastlös och har svårt att koppla av och varva ner. Man kan även känna sig irriterad, olustig, orolig, rädd, ledsen eller få ångest när man blir stressad. Stress brukar också vara förknippat med sämre minne och att man får svårt att koncentrera sig. Är det riktigt allvarligt kan man även få hjärtklappning, högt blodtryck eller känna att det 9

är svårt att andas. Många stressade människor får problem med magen, så som magkatarr eller förstoppning. 14 6.) Egen erfarenhet Från egen erfarenhet vet vi lite om hur kroppen reagerar när den inte får den bränsle som den behöver. Utan mat blir kroppen automatiskt svag och trött. Man fryser mer och man vill helst inte röra så mycket på sig. Hungern blir inte lika stor när kylan far igenom tankarna, fast när man väl är varm börjar hungern komma tillbaka. Muskelmassan minskar också när kroppen inte får i sig bränsle och man blir då allt mindre och mindre rörlig, på det sättet fryser man ännu mer. Man kan även uppleva obehag som huvudvärk och att man känner sig svag. Efter att ha varit ute i skogen i tre dagar, har vi märkt att vi påverkas på olika sätt. Vissa blir aggressiva och andra blir trötta och orkar inte göra någonting. Vi hade knappt ätit något under de dagarna vi var ute. Det enda i fick tag på var några kantareller och lite bär. Vatten hade vi tillgång till eftersom vi tog med oss eget vatten. Att vara ute i skogen längre tid utan mat tär mest på människan psykiskt, man tänker främst på kyla och hunger. Efter ett tag orkade vi inte leta efter mat, vi hade inget tålamod och ingen kraft för att få fart på elden. För att vi ska må så bra som möjligt psykiskt behöver vi: vätska, föda, värme och egenvård. De resurserna behöver man för att kunna överleva i naturen. 7.) Bra att veta Hur man släcker en eld Att släcka elden efter sig är viktigt när man har lämnat sitt läger. Konsekvenserna kan bli mycket allvarliga om man inte gör de. Det är inte svårt att släcka elden efter sig utan har man vatten i närheter så kan man släcka elden med hjälp av det. Var noggrann och se till så att det är släckt ordentligt och att det inte finns någon glöd kvar. Om man inte har något vatten i närheten så kan man försöka kväva elden med jord, sand eller grus. Hjälpsignaler På öppen mark kasta på granris ovanpå elden, med granrisets hjälp bildas svart/mörk rök som syns på långt avstånd. Om man går vilse så kan man följa efter vattendrag nerför så kan det leda till bebyggelse. 14 www.vildvaxande.org/texter/handbok_overlevnad.pdf 10

8.) Bilder Björk Gråbo Blåbär Gåsört Daggkåpa Hallon En 11

Havtorn Kantarell Hjortron Karl-Johan Hundkex Kaveldun Kalvleka 12

Kumminblad Körsbär Krasse Lingon Kråkbär Mjölkört Kåda Mynta 13

Nypon Sommargyllen Pepparrot Stenbär Stensöta Rölleka Smultron 14

Svartvinbär + blad Trumpetssvamp Tall Vass Tranbär Älgört 15

Ängssyra 16