Pedagogisk personal i barnomsorg, skola och vuxenutbildning bedömning av behov och tillgång

1 (31) 2002-06-06 Pedagogisk personal i barnomsorg, skola och vuxenutbildning bedömning av behov och tillgång Sammanfattning Enligt regleringsbrevet för 2002 ska Skolverket redovisa en samlad bedömning av tillgång och behov av lärare. Denna rapport utgör den begärda redovisningen. Rapporten innehåller beräkningar som avser perioden 2000 2020. Bedömningarna för den första femårsperioden är de säkraste, medan särskilt bedömningarna för de avslutande tio åren ska betraktas som översiktliga. En viktig orsak till detta är att den nya lärarutbildningens flexibla konstruktion gör det omöjligt att bedöma hur den framtida examinationen kommer att fördelas på olika lärarkategorier. Beräkningarna bygger på en rad antaganden. Ett av dessa innebär att fruktsamheten kommer att ska stiga från nivån 1,58 barn per kvinna 2001 till 1,8 fr.o.m. 2010. En sådan utveckling har stor inverkan på behovet av lärare. Ett annat viktigt antagande gäller vilken kompetens som kommer att efterfrågas inom förskola och fritidshem. Vi har räknat på två alternativ som båda innebär en höjd utbildningsnivå. Även det lägre alternativet innebär dock en rätt avsevärd ambitionshöjning jämfört med dagens läge. Också lärartätheten spelar stor roll för behovet av lärare. I fråga om förskolan har vi antagit att tätheten under de närmaste åren blir oförändrad, medan vi för såväl grundskolan som gymnasieskolan antagit att lärartätheten stiger till följd av personalförstärkningsresurserna. Beräkningarna visar att med de antaganden vi gjort i vårt s.k. basalternativ skulle under perioden 2001-2005 mer än 70 000 lärare behöva rekryteras. Examinationen av nya lärare under denna period blir emellertid inte så hög. Om examinationsfrekvensen ligger kvar på samma nivå som de senaste åren, skulle antalet examinerade bli ca 41 000. Med tanke på att inte alla nyexaminerade börjar arbeta som lärare och att en del hoppar av efter kort tid har vi räknat med att 33 000 av dessa kommer att arbeta som lärare i slutet av perioden. Utöver dessa skulle det alltså behöva rekryteras ytterligare närmare 40 000 lärare. Av rekryteringsbehovet på 70 000 lärare beror omkring 7 000 på den i kalkylen inbyggda ambitionen att höja andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskola och fritidshem. Omkring 16 000 beror på att vi räknat med att alla lärare i skola och vuxenutbildning som idag saknar lärarutbildning och tidsbegränsat anställda ska ersättas av personal med lärarutbildning. Detta ska ha skett senast 2005. Resterande del ca 49 000 behövs för att ersätta de som slutar pga. pension, byte till annat arbete etc. I de 49 000 ingår också lärare som behövs för att ett ökat behov som beror på ökad personaltäthet och ökat antal barn och elever ska kunna tillgodoses.

2 Enligt våra kalkyler blir behovet av fler lärare som är högt räknat, inte minst vad gäller höjd utbildningsnivå i förskola och fritidshem alltså mer än dubbelt så stort som den beräknade examinationen. Det medför att det kan bli mycket svårt att genom rekrytering av nyutbildade lärare klara den personalförstärkning som regeringen avsatt pengar till. Det blir troligen också närmast omöjligt att i förskola och fritidshem öka andelen anställda som har pedagogisk högskoleutbildning med hjälp av nyexaminerade lärare, vilket förutsätts i våra behovsberäkningar Även om kalkylerna görs mer realistiska blir behovet av lärare större än tillgången. En viktig åtgärd är därför att öka antalet platser i den ordinarie lärarutbildningen. Det kan emellertid inte täcka behoven på kort sikt. Allt tyder därför på att en stor del av behovet av lärare måste klaras genom andra åtgärder än rekrytering av nyexaminerade. Exempel på sådana är särskilda utbildningssatsningar, t.ex. vidareutbildning av befintlig personal och åtgärder för att locka tillbaka lärare som nu finns i andra branscher. Andra möjligheter är förbättring av arbetsförhållandena så att fler av de nyexaminerade väljer att börja arbeta som lärare och att färre lämnar läraryrket i förtid. Utfallet av beräkningarna är mycket beroende av vilka antaganden som görs. Om man t.ex. antar att kvarvaron i yrket skulle kunna ökas med fem procentenheter minskar rekryteringsbehovet av lärare under den första femårsperioden med ca 10 000. På längre sikt, efter 2005, blir rekryteringsbehovet per femårsperiod enligt våra beräkningar betydligt mindre än under den första perioden. Den beräkningen förutsätter dock att efterfrågan fram till 2005 har kunnat tillgodoses och det verkar enligt vad som sagts ovan inte särskilt troligt. Det rekryteringsbehov som inte kunnat tillgodoses fram till 2005 måste därför läggas till det beräknade rekryteringsbehovet under de senare perioderna.

Innehållsförteckning 3 1. Inledning 4 2. Beräkningarnas omfattning 4 3. Begrepp och definitioner 5 4. Förutsättningar och antaganden 6 4.1 Befolkningsutveckling 6 4.2 Antal barn och elever i olika verksamhetsformer 6 4.2.1 Förskola 6 4.2.2 Fritidshem 7 4.2.3 Förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola 7 4.2.4 Komvux 7 4.2.5 Sfi 7 4.3 Personal med pedagogisk högskoleutbildning 8 4.4 Personaltäthet och följsamhet 9 4.4.1 Förskolan 10 4.4.2 Övriga verksamhetsformer 10 4.5 Personalförstärkningsresurser till skola och fritidshem 11 4.6 Kvarvaro i yrket 11 4.6.1 Förskola, fritidshem och förskoleklass 12 4.6.2 Grundskola, gymnasieskola och komvux 12 4.7 Undervisningens fördelning på olika lärarkategorier 12 4.8 Rörlighet mellan skolformer 13 5. Beräkningsresultat per verksamhetsform 13 5.1 Inledning 13 5.2 Förskola 14 5.3 Fritidshem 15 5.4 Förskoleklass 16 5.5 Grundskola inkl. obligatorisk särskola 17 5.6 Gymnasieskola inkl. gymnasiesärskola 18 5.7 Komvux inkl. särvux och statens skolor för vuxna (SSV) 19 5.8 Svenska för invandrare (SFI) 20 6. Beräkningsresultat - helheten 20 6.1 Det totala framtida lärarbehovet 20 6.2 Rekryteringsbehov och förväntad examination av lärare 22 6.2.1 Tiden fram till 2005 22 6.2.2 Rekryteringsbehovet på längre sikt 24 6.2.3 Antaganden som ger lägre rekryteringsbehov 26 6.2.4 Kombinationer av alternativ 28 7. Slutord 30

4 1. Inledning Skolverkets ansvar för personalprognoser inom skolområdet kan härledas till 1994-års utvecklingsplan för skolväsendet. I och med att verket övertog myndighetsansvaret för verksamhet inom barnomsorg från Socialstyrelsen 1998 utvidgades ansvaret till att gälla också detta område. I regleringsbrevet för 2002 har regeringen preciserat ansvaret ifråga om inriktning och avrapportering. Det Skolverket enligt regleringsbrevet ska redovisa är en samlad bedömning av tillgång och behov av lärare inom samtliga läroplansstyrda verksamheter. Vad gäller avrapporteringen ska denna göras årligen, senast den 1 juni. Föreliggande rapport utgör den begärda redovisningen för år 2002. Enligt regleringsbrevet ska bedömningen göras i samråd med Högskoleverket och SCB. Detta samråd har skett i den särskilda referensgrupp som Skolverket har samlat för arbetet med beräkningarna. Där finns båda myndigheterna representerade. Dessutom ingår representanter för lärarnas fackliga organisationer, Svenska kommunförbundet, universitet och högskolor samt för några kommuner. Den nu presenterade beräkningen är ifråga om tillgång på lärare inte en regelrätt prognos, åtminstone inte i den meningen att resultatet kan förväntas bli verklighet. Istället är det frågan om beräkningar av vad som skulle kunna inträffa om inga åtgärder vidtas. När det gäller behov av lärare är begreppet prognos mer tillämpligt. Materialet ska utgöra underlag för beslut om åtgärder, bl.a. ifråga om lärarutbildningens dimensionering men även för huvudmännens personalplanering. Det är också vår avsikt att materialet kunna fungera som underlag för studie- och yrkesvägledning. Detta berör både de studenter som redan befinner sig i den nya lärarutbildningen och därmed ska välja inriktning för sina fortsatta studier och de som står i begrepp att välja yrkesutbildning. 2. Beräkningarnas omfattning Denna rapport innehåller beräkningar för perioden 2000 till 2020. Att göra bedömningar för så många år framåt i tiden är mycket vanskligt, vilket framgår inte minst av redovisningen av våra antaganden. Motivet för att lägga fram bedömningar för hela perioden är behovet av långsiktig planering av lärarutbildningen och dess dimensionering. Trots denna bakgrund vill vi understryka att det är uppgifterna för de närmaste åren som är de centrala, inte minst beroende på att underlaget då är säkrast. Uppgifterna för den senare delen av perioden bör ses som översiktliga bedömningar. Beräkningarna i denna rapport omfattar pedagogisk personal i de flesta verksamheter inom Skolverkets ansvarsområde. Även om inte resultat presenteras separat för alla verksamhetsformer så ingår förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, särskola, specialskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, SSV,

5 särvux och sfi. Den enda verksamhet som inte ingår är familjedaghem. Vi har därmed valt att låta även vissa icke läroplansstyrda verksamheter samt omfattas av beräkningarna. Motivet för detta är en önskan att få en så heltäckande bedömning som möjligt av behov av och tillgång på personal inom sektorn. I beräkningarna ingår alla skolor, såväl skolor med offentlig huvudman som skolor med fristående sådan. Ingen skillnad görs mellan dessa typer av skolor. Huvuddelen av beräkningarna avser behovet av personal. I de beräkningar som gjorts tidigare år har även tillgången på personal redovisats och en brist har kunnat beräknas. Detta är numera endast möjligt för de närmaste åren eftersom lärarutbildningen har förändrats. Den har gjorts betydligt mer flexibel än tidigare, så att eleverna ska kunna göra successiva val under sin utbildning. Därmed blir det omöjligt att i förväg beräkna hur många lärare av respektive kategori som kommer att examineras. För de studerande som togs in enligt det gamla systemet t.o.m. läsåret 2000/01 kan beräkningar dock fortfarande göras. Det betyder att vi kan beräkna examinationen åtminstone t.o.m. våren 2003. Eftersom en stor del av de studerande tar ytterligare något år på sig att avsluta sina studier har vi valt att räkna med oförändrad fördelning mellan olika lärarkategorier under hela den första delen av beräkningsperioden, alltså t.o.m. 2005. 3. Begrepp och definitioner Denna rapport avser pedagogisk personal, alltså personal som huvudsakligen är sysselsatta i pedagogiskt arbete med barn och elever. De personalkategorier som ingår är förutom lärare i skola och vuxenutbildning också förskollärare och fritidspedagoger. Vi använder både begreppet lärare och pedagogisk personal som sammanfattande termer för de personalkategorier som ingår i beräkningarna. Vi använder i vissa fall barnomsorg som sammanfattande begrepp när vi beskriver antaganden och resultat. Det är i viss mån oegentligt eftersom verksamhet i familjedaghem inte ingår i beräkningarna. Motivet för att ändå använda begreppet är att den uppräkning som annars skulle behövas blir omständlig och tar stor plats, t.ex. i tabeller och diagram. I diskussionerna om personalens utbildning använder vi termerna pedagogisk högskoleutbildning eller lärarutbildning. I båda fallen menar vi fullföljd lärarutbildning på universitetsnivå. Det är samma definition som används i Skolverkets officiella statistik på området, där ingen bedömning av ämnesmässig kompetens görs. Beräkningarna avser förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning. Följaktligen berörs både barn och. I denna rapport förekommer de två begreppen separat, men vi har ibland använt begreppet elev som sammanfattande term.

6 4. Förutsättningar och antaganden För att kunna beräkna framtida behov och tillgång krävs en rad antaganden om hur olika faktorer kommer att utvecklas. Eftersom dessa antaganden påverkar beräkningarnas resultat i mycket hög grad redovisas antagandena relativt detaljerat. För varje faktor redovisas ett huvudantagande. Dessa ger tillsammans vårt s.k. basalternativ. För de flesta områden redovisas ett eller flera ytterligare alternativ. Dessa används i s.k. känslighetsanalyser. Avsikten är att läsaren med hjälp av sådana alternativa beräkningar ska kunna göra egna bedömningar som avviker från det basalternativ vi valt att presentera. Beräkningarna avser perioden 2000 till 2020, men stöder sig i vissa delar på uppgifter t.o.m. 2001. Detta beror på att arbetet med underlag till beräkningarna påbörjades under hösten 2001 då senast tillgänglig statistik avsåg hösten 2000. Vi har ändå valt att använda vissa uppgifter avseende 2001 i de fall där dessa t.ex. visar på väsentliga förändringar jämfört med tidigare år eller att tydliga trender håller i sig. 4.1 Befolkningsutveckling Som underlag för beräkning av elevutvecklingen inom olika verksamheter används SCB: s befolkningsprognos från år 2001. I denna antas fruktsamheten stiga från 1,58 barn per kvinna år 2001 till 1,80 fr.o.m. år 2010. Både invandringen och utvandringen beräknas öka. Resultatet blir att nettoinvandringen antas minska från 26 000 till 18 000 fr.o.m. år 2004. Det ligger i linje med invandringsöverskottet under de senaste 20 åren som i genomsnitt varit ca 18 000 per år. Utvecklingen av födelsetalen är osäker. I de känslighetsanalyser som gjorts redovisas därför även vilken effekt en lägre fruktsamhet skulle få. Den beräkningen bygger på att fruktsamheten skulle återgå till 1999 års nivå, dvs. 1,5 barn per kvinna, vilket för övrigt var den lägsta någonsin i Sverige. 4.2 Antal barn och elever i olika verksamhetsformer Antalet barn och elever i olika verksamhetsformer beror huvudsakligen på befolkningsutvecklingen, dvs. utvecklingen av antalet födda samt resultatet av in- och utvandring. Det finns dock ytterligare ett antal faktorer att ta hänsyn till. Dessa redovisas här nedan per verksamhetsform. 4.2.1 Förskola Andelen barn som går i förskola antas öka till följd av införandet av allmän förskola och fortsatt minskning av andelen barn i familjedaghem. År 2000 gick 36 procent av ettåringarna i förskola. Denna andel antas öka till 40 procent år 2010. För tvååringar antas andelen öka från 67 till 74 procent och för treåringar från 71 till 77 procent mellan åren 2000 och 2010.

7 Till följd av införandet av den allmänna förskolan antas 10 procent fler av barnen i åldrarna 4-5 år gå i förskola år 2003 och 14 procent fler fr.o.m. år 2005. Merparten av de nytillkomna barnen antas dock endast ha hälften så långa dagar i förskolan som övriga barn. Detta bygger bl.a. på antagandet att tillskottet av barn till stor del består av barn som har sin barnomsorg ordnad via familjedaghem. Totalt sett innebär antagandena att 90 procent av fyraåringarna och 92 procent av femåringarna beräknas gå i den allmänna förskolan fr.o.m. år 2005. 4.2.2 Fritidshem Andelen av barnen i åldrarna 10-12 år som deltar i öppen fritidshemsverksamhet har antagits öka med 3-4 procentenheter efter 2001. Därutöver räknar vi med att minskningen av familjedaghemmen kommer att innebära viss överflyttning av barn till inskriven verksamhet vid fritidshem. Totalt beräknas 74 procent av barnen i åldern 6-7 år delta i verksamhet inom fritidshem år 2010 medan motsvarande andelar av 8- och 9- åringarna beräknas bli 69 respektive 52 procent. Av de äldre barnen beräknas andelarna bli 20 procent av 10-åringarna, 10 procent av 11- åringarna och 5 procent av 12-åringarna. 4.2.3 Förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola Elevutvecklingen inom var och en av skolformerna förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasieskola har antagits följa utvecklingen av antalet barn i aktuella åldrar. Det betyder att våra beräkningar bygger på att utvecklingen av antalet barn i förskoleklass kommer att förändras i takt med antalet 6-åringar, antalet barn inom grundskola och grundsärskola i takt med 7-15-åringarna och antalet ungdomar i gymnasieskola och gymnasiesärskola i takt med antalet 16-18-åringar. Antagandena innebär också att nuvarande andelar av respektive åldersgrupp som finns i de olika verksamheterna kommer att vara oförändrade. Därmed förväntas t.ex. att 93 procent av 6-åringarna kommer att gå i förskoleklass även fortsättningsvis. 4.2.4 Komvux Antalet deltagare inom gymnasial komvux har antagits minska till följd av att kunskapslyftet upphör. Denna minskning av elevantalet beräknas motsvara en minskning av lärarbehovet med 30 procent. Omfattningen av grundläggande komvux har antagits kvarstå på 2000 års nivå. 4.2.5 Sfi Antalet deltagare i Sfi är till stor del beroende av vilken omfattning invandringen till Sverige får. Denna påverkas i sin tur av bl.a. internationella kriser och konflikter. När det gäller antalet elever i Sfi har vi för denna prognos antagit att elevantalet kommer att öka p.g.a. högre invandring än under den senare delen av 1990-talet. Effekten har antagits bli att lärarbehovet ökar med en tredjedel, till ungefär 1996 års nivå.

8 4.3 Personal med pedagogisk högskoleutbildning Enligt skollagen är kommuner och landsting skyldiga att för undervisningen i skolan använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som är utbildade för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Huvudmännen strävar också efter att anställa sådan personal. För förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Även för sådan verksamhet finns hos de flesta huvudmän en strävan att anställa personal med pedagogisk högskoleutbildning. Trots regelverket särskilt vad gäller skolan och huvudmännens ambitioner saknar emellertid en stor del av personalen pedagogisk högskoleutbildning. Vid Skolverkets mätning hösten 2001 var situationen följande: Tabell 1 Andel personal, omräknat till heltidstjänster, som saknade pedagogisk högskoleutbildning hösten 2001 Verksamhetsform Ped. personal om- Andel (%) som saknar räknat till heltidstjänster ped. högskoleutbild. förskola 58 689 48,0 fritidshem 19 379 42,9 förskoleklass 8 136 16,7 grundskola 82 330 18,2 specialskola 305 25,2 särskola (obl.) 3 044 12,3 gymnasieskola 25 271 20,8 gymnasiesärskola 1 334 18,7 komvux 6 765 25,2 särvux 217 8,8 sfi 1 154 23,7 I tidigare beräkningar, som oftast gällt skola och vuxenutbildning, har vi ifråga om personalens utbildning utgått från att all personal ska ha pedagogisk högskoleutbildning. Då liksom nu har det emellertid funnits viss andel personal som saknat pedagogisk högskoleutbildning. Det har inneburit att antalet lärare som enligt beräkningarna skulle behöva rekryteras har blivit mycket högt de första åren. Orsaken är att de icke lärarutbildade enligt beräkningarna skulle bytas ut mot utbildad personal under den första femårsperioden. Man kan diskutera huruvida antagandet är realistiskt, men från en principiell ståndpunkt att verksamhetens kvalitet förutsätter lärarutbildad personal är det ett rimligt grundantagande. I föreliggande rapport ställs frågan om andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal på sin spets. Det sker i och med att barnomsorgssektorn för första gången ingår i beräkningarna tillsammans med skola och vuxenutbildning, samtidigt som vi inom de flesta personalkategorier ser stora rekryteringsbehov. I detta läge blir vilket resultaten visar det totala rekryteringsbehovet mycket stort. Frågan måste ställas om universitet och högskolor klarar av att på kort sikt öka sin utbildningskapacitet i den om-

9 fattning som skulle krävas och om det är möjligt att få tillräckligt många sökande till utbildningen. Mot denna bakgrund har vi valt att beräkna två alternativ för behovet av personal inom förskola och fritidshem. Det ena alternativet bygger på att all nyrekryterad personal ska ha pedagogisk högskoleutbildning. Det andra alternativet bygger på en för dagen måhända mer realistisk ambition vad gäller personalens sammansättning. Även detta alternativ bygger dock på en ambition om höjd utbildningsnivå, men utgår från att det under hela perioden kommer att rekryteras personal som inte har pedagogisk högskoleutbildning. Ifråga om förskolan innebär det att andelen personal utan lärarutbildning antas sjunka från 48 procent år 2001 till 30 procent år 2020. Andelen årsarbeten som utförts av personal utan pedagogisk högskoleutbildning har under de senaste åren varit under 48 procent, som lägst cirka 45 procent (år 1997). Ökningen till år 2001 är troligen en följd av svårigheter att rekrytera pedagogiskt högskoleutbildad personal. För fritidshemmens del innebär antagandet om att personal utan pedagogisk högskoleutbildning kommer att finnas kvar i verksamheten att denna minskar sin andel från 43 procent till 15 procent. Antagandet motiveras av att integrationen mellan grundskola och fritidshem på sikt innebär att den pedagogiska kompetensen blir allt viktigare. För personalen innebär det större möjligheter till full tjänstgöring och för kommunen en möjlighet att använda sin personal flexibelt. När det gäller övriga verksamheter har vi, med ett undantag, liksom tidigare räknat med att all personal ska ha lärarutbildning och att detta ska ha uppnåtts senast 2005. Undantaget avser de som saknar lärarutbildning men som ändå är tillsvidareanställda skollagen ger en sådan möjlighet i särskilda fall. Dessa betraktar vi i våra beräkningar som om de hade lärarutbildning. I den sammanfattande resultatredovisningens tabeller kapitel 6 ingår för tydlighetens skull bara ett av alternativen i vårt s.k. basalternativ. Det är det som bygger på att viss andel av personalen i barnomsorgen även fortsättningsvis kommer att sakna pedagogisk högskoleutbildning. 4.4 Personaltäthet och följsamhet Ett centralt antagande i alla Skolverkets hittills gjorda beräkningar av behov av och tillgång på pedagogisk personal är personaltätheten. Den beräknas för skolans del oftast i formen antal lärare per 100 elever och för barnomsorgens del oftast som antal barn per anställd. Personaltätheten har över åren varierat bl.a. som en följd av förändringar i elevunderlaget. I denna rapport används begreppet följsamhet för att ange i vilken grad som förändringar i antal barn och elever får genomslag i form av förändrat antal lärare. En följsamhet på 100 procent betyder t.ex. att varje ökning av elevantalet omedelbart följs av ett ökat antal anställda så att personaltätheten blir oförändrad. På motsvarande sätt innebär en minskning av elevantalet att också antalet lärare minskar så att tätheten blir oförändrad.

10 Statistik för de senaste decennierna visar att följsamheten ofta varit betydligt lägre än 100 procent. Det har varit en effekt av att lärartätheten ökat när elevantalet minskat och omvänt minskat i perioder av ökat elevantal. Rent praktiskt kan minskad täthet bl.a. ha berott på att man inte hunnit få fram nya lokaler tillräckligt snabbt, inte hunnit anställa personal i tid eller på att de tillkommande eleverna varit geografiskt så utspridda att ökningen i varje skola och för varje år varit för liten för att omedelbart ge underlag till nya klasser eller grupper. Ökad personaltäthet kan bl.a. ha berott på de omvända förhållandena, alltså att man behållit personal eftersom minskningen av eleverna varit så utspridd att man tvingats behålla klasser och grupper. Här nedan redovisas våra antaganden och motiven för dessa. 4.4.1 Förskolan I förskolan antas personaltätheten följa utvecklingen av antalet barn till 100 procent. Det betyder att vi räknar med oförändrad personaltäthet under den aktuella perioden. Detta antagande skiljer sig från vad som gäller för övriga verksamhetsformer, där vi antagit 75 procents följsamhet. Motiven för att räkna med fullständig följsamhet i förskolan är flera. Ett är den relativa enkelheten i att starta nya enheter (t.ex. vad gäller lokalanskaffning) jämfört med vad som gäller för skolan. Ett annat motiv är det faktum att vi nu har en mycket låg personaltäthet jämfört med de senaste decennierna. Det senare ska kopplas till att SCB: s befolkningsprognos räknar med ökat barnantal de närmaste åren. Om vi mot den bakgrunden skulle anta lägre följsamhet än 100 procent skulle det innebära ytterligare minskningar i personaltätheten, något som knappast är realistiskt. Vid en framtida nedgång i barnantalet skulle det däremot kunna vara realistiskt att räkna med lägre följsamhet så att personaltätheten skulle stiga. Vi har valt att anta att följsamheten blir 100 procent under hela den period som beräkningarna avser. 4.4.2 Övriga verksamhetsformer Personaltätheten i alla verksamhetsformer förutom förskola antas i våra beräkningar följa elevutvecklingen till 75 procent efter 2005. Det innebär att när elevantalet minskar så ökar tätheten och vice versa. För grundskolans del innebär det en ökad personaltäthet de närmaste åren eftersom antalet elever kommer att sjunka fram till år 2011, medan det för gymnasieskolans del betyder en minskad personaltäthet eftersom elevantalet ökar kraftigt t.o.m. 2008. Observera att detta gäller före det tillskott av personal som de särskilda personalförstärkningsresurserna beräknas ge, se vidare nedan. Antagandet om 75 procents följsamhet grundas på historiska data, främst från 80-talet. Utvecklingen under 90-talet är mer svårtolkad, bl.a. genom den påverkan som neddragningarna av kommunernas ekonomiska problem då resulterade i. De data som vi alltså menar är mest relevant att studera i sammanhanget, visar att följsamheten i allmänhet legat mellan 50 och 75 procent. Att den inte varit högre skulle delvis kunna förklaras

11 med ovan nämnda organisatoriska tröghet, dvs. när det gäller anskaffande respektive avvecklande av personal och lokaler, samt med det ökande respektive minskande elevunderlagets geografiska spridning. Vi antar att likartade förhållanden kommer att råda även i fortsättningen och att en begränsning av följsamheten därför kommer att gälla även för den period beräkningen avser. Vi har valt att liksom i tidigare beräkningar anta att följsamheten blir 75 procent. 4.5 Personalförstärkningsresurser till skola och fritidshem Under perioden hösten 2001 t.o.m. hösten 2006 har kommunerna möjlighet att få ett särskilt bidrag till personalförstärkningar inom skola 1 och fritidshem. Bidraget får även användas till att bibehålla personaltätheten i kommuner med vikande elevunderlag. Bidraget utökas successivt från sammanlagt 1 miljard läsåret 2001/02 till 5 miljarder läsåret 2005/06. Därefter ska motsvarande belopp ingå i det allmänna statsbidraget till kommunerna. Bidraget förväntas i slutet av perioden motsvara 15 000 anställda. Drygt 70 procent av kommunernas ansökningar inför läsåret 2001/02 avsåg pedagogisk personal. Med utgångspunkt från detta antar vi att 80 procent eller 12 000 av de 15 000 tjänsterna kommer att avse pedagogisk personal. Att vi har antagit en högre andel beror på en förmodan om att behovet av övrig personal (t.ex. skolsköterskor och kuratorer) kommer att mättas snabbare än behovet av pedagogisk personal. Av de 12 000 beräknar vi att 2 500 anställdes redan läsåret 2001/02. Därmed återstår 9 500 tjänster att fördela på olika verksamhetsformer och personalkategorier. För att göra detta har följande metod använts: Behovet av pedagogisk personal hösten 2005 har först beräknats utifrån förutsättningen att antalet lärare följer utvecklingen av antal elever till 75 procent (se vidare avsnittet om personaltäthet). Behovet av pedagogisk personal har sålunda skrivits fram i förhållande till den förväntade elevutvecklingen inom de olika verksamheterna. Därmed erhålls en beräknad fördelning av personal på verksamhetsform och lärarkategori för hösten 2005. Denna fördelning har sedan använts för att i sin tur fördela de lärare som finansieras via tillkommande PF-medel på verksamhet och lärarkategori. 4.6 Kvarvaro i yrket En mycket viktig faktor i utvecklingen av tillgången på lärare är deras kvarvaro i yrket. Om lärare lämnar skolan för att arbeta i andra branscher så minskar tillgången. För att kunna göra antaganden om hur kvarvaron kommer att se ut har vi studerat utvecklingen av kvarvarofrekvenserna för olika kategorier av lärare under senare år. Detta har gjorts med hjälp av lärarregistret. 1 Förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasieskola.

12 4.6.1 Förskola, fritidshem och förskoleklass Uppgifter om personal i förskola och fritidshem finns inte insamlade på individnivå. Antagandena om kvarvarofrekvenser måste därför baseras på andra uppgifter. Underlaget för våra antaganden är uppgifter ur SCB: s register över befolkningens utbildning och sysselsättning. Ifråga om förskola motsvarar antagandet den kvarvaro inom näringsgrenarna barnomsorg och utbildning som 1998 kunde observeras för de förskollärare som fanns där 1993. Andelen kvarvarande har räknats upp för att ta hänsyn till återgång och tillskott av förskollärare som inte fanns inom dessa näringsgrenar 1993. Personer som examinerats under perioden ingår inte i tillskottet. Ifråga om fritidshem har en sammanvägning gjorts av motsvarande beräkning för förskollärare och fritidspedagoger. 4.6.2 Grundskola, gymnasieskola och komvux Antagandena baseras på ett genomsnitt av kvarvaron efter fem år för utbildade lärare i årgångarna 1991 1995 av lärarregistret. Måttet innebär att vi beräknar hur stor andel av de lärare med pedagogisk högskoleutbildning i Skolverkets lärarregister ett visst år, som fortfarande fanns kvar fem år senare. Femårsperspektivet används därför att framskrivningen enligt vår beräkningsmodell görs för vart femte år, dvs. för åren 2005, 2010, 2015 och 2020. De observerade kvarvarofrekvenserna har räknats upp för att ta hänsyn till återgång i yrket samt tillskott av lärare som tagit examen tidigare år, men ännu inte börjat arbeta som lärare. Uppräkningsfaktorn motsvarar ett genomsnitt av återgång och tillskott under perioderna 1985-1990 och 1990 1995. 4.7 Undervisningens fördelning på olika lärarkategorier Den senaste beräkning för grundskolans del publicerades 1998. I denna gjordes antaganden om bl.a. vilka lärarkategorier som skulle komma att undervisa var. Antagandet behövdes för att man skulle kunna beräkna behovet av 1 7-lärare respektive 4 9-lärare. Den förra gruppen antogs ifråga om år 1 3 ta hand om 100 % av undervisningen, ifråga om år 4 6 cirka 60 procent av undervisningen och ifråga om i år 7 9 cirka 10 procent (egentligen 30 % av undervisningen i år 7) medan den senare gruppen antogs ta hand om övrig undervisning. Basen för denna fördelning var tankarna bakom den dåvarande lärarutbildningen. Inför denna beräkningsomgång har antagandet omprövats. Aktuell statistik tyder på att 4-9-lärare främst undervisar i årskurserna 7-9. I skolor där det inte finns elever i år 7-9 var 4-9-lärarnas andel av undervisningen mycket liten. Trots en utveckling mot alltfler 1-9-skolor, går endast cirka 35 procent av eleverna i år 4-6 i sådana skolor. Därmed har 4-9-lärarna begränsad tillgång till sådana elever. Mot denna bakgrund har vi antagit att tidigarelärare kommer att ha hand om 100 procent av undervisningen i år 1 3, cirka 75 procent i år 4 6 och cirka 5 procent i

13 år 7 9. Övrig undervisning, dvs. 25 procent i år 4 6 och 95 procent i år 7 9, förväntas senarelärare ta hand om. 4.8 Rörlighet mellan skolformer Den pedagogiska personalens rörlighet mellan verksamhetsformerna är inte inräknad i kvarvarofrekvenserna. För förskola och fritidshem, inklusive öppen verksamhet, samt förskoleklass finns inte underlag för beräkning av sådan rörlighet. När det gäller förskola beror det på att inga individuppgifter samlas in om personalen. För fritidshem och förskoleklass finns individuppgifter i lärarregistret först från och med 1999, vilket gör att underlaget ännu är för litet för att ligga till grund för studier av rörligheten per femårsperiod. För övriga verksamhetsformer kan rörligheten mätas. De studier som gjorts visar att nettoresultatet varit negativt för grundskolan grundskolan har förlorat personal medan det har varit positivt för gymnasieskola och komvux. Vi vet emellertid inte med säkerhet vari överströmningen av lärare består. Är det lärare som egentligen inte har den ämneskompetens som krävs för att undervisa på den gymnasiala nivån (inom gymnasieskola och komvux) men som ändå fått tjänst p.g.a. brist på fullt behöriga gymnasielärare? Eller består överströmningen av behöriga gymnasielärare som tidigare inte kunnat få tjänst i gymnasieskola eller komvux p.g.a. överskott på gymnasielärare? Om den första hypotesen är riktig vore det fel att räkna ner kvarvarofrekvensen för lärare i grundskolan, eftersom beräkningarna då skulle tyda på behov av fler grundskollärare när bristen egentligen finns på den gymnasiala nivån. Om däremot den andra hypotesen är riktig borde man ta hänsyn till rörligheten i kvarvarofrekvensen, så att denna blev högre för gymnasieskolans lärare och lägre för grundskolans. Eftersom vi inte vet vilken hypotes som är den sanna har vi valt att inte räkna in rörligheten vid skattningen av kvarvarofrekvenserna, eftersom det skulle kunna ge fel indikationer om hur dimensioneringen av olika lärarinriktningar bör se ut. 5. Beräkningsresultat per verksamhetsform 5.1 Inledning Här nedan redovisar vi den förväntade utvecklingen av personalbehovet för respektive verksamhet. Förutom behovet redovisas även s.k. framskriven tillgång. Det innebär att den beräknade utvecklingen av befintlig personal redovisas. Denna framskrivning tar hänsyn till förväntad kvarvaro, alltså andel lärare som stannar kvar respektive lämnar yrket eller tar tjänstledighet.

14 5.2 Förskola Behovet av personal i förskolan beräknas öka under hela perioden, från drygt 65 000 tjänstgörande år 2000 till 82 000 år 2020. I dessa uppgifter ingår även personal som saknar pedagogisk högskoleutbildning. Under den första delen av perioden, 2001 2005, ökar behovet med 5 000. Denna ökning beror i huvudsak på att andelen barn som går i förskola antagits öka, främst till följd av införandet av den allmänna förskolan. Efter år 2005 är ökningen huvudsakligen en följd av att antalet barn i 1-5- årsåldern i befolkningen antagits öka. Utvecklingen av födelsetalen är dock osäker. Basalternativet förutsätter att fruktsamheten ökar från dagens nivå till 1,8 barn fr.o.m. år 2010. Om fruktsamheten istället skulle återgå till 1999 års nivå 1,5 barn per kvinna skulle personalbehovet förbli relativt oförändrat jämfört med dagsläget. Personalens fördelning på utbildning har beräknats enligt två alternativ. I det ena antas att endast personal med pedagogisk högskoleutbildning (tidigarelärare) kommer att efterfrågas. Behovet av sådan personal skulle då öka kraftigt under den första femårsperioden, från cirka 34 000 tjänstgörande år 2000 till 49 000 år 2005. Under följande perioder fortsätter ökningen och behovet förväntas bli närmare 60 000 år 2010 för att nå 73 000 år 2020. Det andra alternativet, som kommenteras i kapitel 4, innebär en lägre nivå beträffande andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. Andelen årsarbeten utförda av personal med pedagogisk högskoleutbildning antas i det alternativet behöva öka under den första femårsperioden från 52 procent år 2001 till 60 procent år 2005 för att i slutet av den sista perioden år 2020 nå 70 procent. Det innebär att behovet av tjänstgörande tidigarelärare under den första femårsperioden, till år 2005, skulle öka till cirka 41 000. Under de följande perioderna fortsätter ökningen och behovet förväntas bli ca 48 000 år 2010 för att nå upp till 56 000 år 2020.

15 Diagram 1: Behov av lärare i förskola samt framskrivning av 2000 års lärarkår 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Endast lärare rekryteras Andel lärare ökar till 70% 2000 års lärarkår framskriven 10 000 0 2000 2005 2010 2015 2020 5.3 Fritidshem Andelen barn som utnyttjar skolbarnsomsorg har antagits öka något från 2001 års nivå, se vidare kapitel 4. Eftersom antalet barn i fritidshemsåldrarna minskar beräknas ändå antalet barn i fritidshem, inkl. öppna fritidshem, komma att minska med 15 procent mellan åren 2001 och 2007. Därefter ökar antalet långsamt igen, men når inte under prognosperioden upp till 2001 års nivå igen. Behovet av personal beräknas också minska till år 2007, dock bara med cirka 8 procent, från knappt 22 000 tjänstgörande år 2001 till drygt 20 000 2. Det blir alltså en ökad personaltäthet. Därefter ökar antalet långsamt för att år 2020 nå ungefär samma nivå som år 2001. Om fruktsamheten skulle stanna på 1,5 barn per kvinna beräknas behovet av personal minska till cirka 19 000 år 2020. Uppgifterna inkluderar personal som saknar pedagogisk högskoleutbildning. Även för fritidshemmen har två alternativa beräkningar gjorts. I det ena alternativet antas att endast personal med pedagogisk högskoleutbildning (tidigarelärare) kommer att rekryteras. Behovet av sådan personal skulle då öka under hela perioden. Från cirka 12 700 tjänstgörande år 2000 skulle behovet under den första femårsperioden öka till 14 900 år 2005. Under de följande perioderna skulle behovet fortsätta att öka till 16 300 år 2010 och till 19 400 år 2020. 2 Föreliggande beräkningar över fritidshem avser personal vars huvudsakliga tjänstgöring är förlagd till fritidshem. Personal vars huvudsakliga tjänstgöring är förlagd till förskoleklass, grundskola eller särskola redovisas under någon av dessa skolformer. Antalet tjänstgörande i öppna fritidshem är skattat även för åren 2000 och 2001.

16 Det andra alternativet innebär en lägre nivå beträffande andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. Andelen årsarbeten utförda av personal med pedagogisk högskoleutbildning antas då behöva öka från 64 procent 3 år 2001 till 70 procent år 2005 och därefter med en procent om året för att nå upp till 85 procent år 2020. Det innebär att behovet av tjänstgörande tidigarelärare ökar till 17 600 år 2020. I avsnitt 6.2.3 beskrivs kortfattat hur behovet av lärare påverkas om ingen ambitionshöjning alls görs jämfört med dagsläget. Behov av tjänstgörande tidigarelärare i fritidshemmet Diagram 2: Behov av lärare och framskriven i fritidshem tillgång samt framskrivning av 2000 års lärarkår 24 000 24 000 20 000 20 000 16 000 16 000 12 000 12 000 8 000 8 000 4 000 4 000 Bara tidigarelärare rekryteras Endast lärare Andel rekryteras tidigarelärare 70% Andel år lärare 2020 ökar till 70% 2000 års tillgång 2000 års lärarkår framskriven 0 2000 2005 2010 2015 2020 2000 2005 2010 2015 2020 5.4 Förskoleklass Huvuddelen av barnen som går i förskoleklass är sex år. Antalet 6- åringar kommer att minska fram till år 2005 med cirka 20 procent från nivån år 2000 (och med 13 procent från nivån år 2001). Behovet av personal beräknas dock inte minska lika mycket. Därmed ökar personaltätheten fram till år 2005. Antalet tjänstgörande beräknas minska med 7 procent från nivån år 2000 (och med 5 procent från nivån år 2001). Beräkningen för åren 2007 är beroende av hur antalet födda barn kommer att utvecklas. Enligt befolkningsprognosens huvudalternativ (fruktsamhet: 1,8 barn per kvinna) ökar antalet 6-åringar med 16 procent mellan år 2005 och 2020. Om fruktsamheten bara blir 1,5 barn per kvinna minskar antalet istället med två procent. Av de personer vars huvudsakliga tjänstgöring år 2000 låg inom förskoleklassen saknade 13 procent pedagogisk högskoleutbildning. Av det to- 3 Andelen avser personal med huvudsaklig tjänstgöring i fritidshem. Av det totala antalet årsarbeten inom fritidshemmen år 2000 fullgjordes 61 procent av personer med förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarutbildning.

17 tala antalet utförda årsarbeten i förskoleklassen var andelen något högre, 16 procent. Det framtida behovet av personal har beräknats utifrån förutsättningen att all nyrekrytering till förskoleklassen ska avse personer med lärarutbildning. Personal som saknar pedagogisk högskoleutbildning antas ersättas i takt med naturlig avgång. Antagandena innebär att behovet av lärare förblir i stort sett oförändrat fram till år 2005 för att därefter öka. Diagram Behov 3: Behov av personal av personal i förskoleklassen i förskoleklass och samt framskriven framskrivning tillgång av på 2000 personal års lärarkår med pedagogisk utbildning Antal tjänstgörande Antal 14 000 tjänstgörande 14 000 12 000 12 000 10 000 Totalt 10 000 Totalt 8 000 8 000 Tidigarelärare Lärare 6 000 6 000 2000 års tillgång på 2000 års lärarkår 4 000 tidigarelärare framskriven 4 000 2 000 2 000 0 0 2000 2005 2010 2015 2020 2000 2005 2010 2015 2020 5.5 Grundskola inkl. obligatorisk särskola I grundskolan beräknas det totala antalet elever minska med närmare 20 procent t.o.m. år 2011. Därefter stiger antalet igen, men beräknas år 2020 fortfarande vara lägre än år 2001 (13 procent). Antalet lärare beräknas ligga kvar på nuvarande (2001 års) nivå fram till år 2005, trots att antalet elever minskar med 6 procent. Det är en effekt av att personalförstärkningsresurserna antagits motverka en neddragning av antalet lärartjänster. Efter år 2005 följer dock lärarbehovet elevutvecklingen till 75 procent. Om fruktsamheten inte stiger, utan kvarstår på nivån 1,5 barn per kvinna, kommer antalet elever att minska snabbare efter år 2007. År 2020 skulle antalet elever i så fall bli 26 procent lägre än år 2001 och behovet av lärare beräknas då till 85 000 jämfört med 95 000 i basalternativet.

18 Diagram 4: Totalt behov av lärare i grundskola samt framskrivning av 2000 års lärarkår 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Behov 2000 års lärarkår framskriven 20 000 0 2000 2005 2010 2015 2020 5.6 Gymnasieskola inkl. gymnasiesärskola Antalet 16-18-åringar väntas öka med 26 procent fram till år 2008 från nivån år 2001. Behovet av lärare i gymnasieskolan bygger på att antalet elever i gymnasieskolan ökar lika mycket. Fram till år 2005 antas behovet av lärare öka något mer än vad som är motiverat av elevutvecklingen. Det beror på det extra tillskott av lärare som personalförstärkningsresurserna antas medföra. Sålunda ökar behovet av tjänstgörande lärare från 30 500 år 2001 till 36 200 år 2005. Mellan år 2005 och 2008 antas behovet fortsätta att öka, men då något mindre än vad som följer av elevutvecklingen eftersom vi räknar med 75 procents följsamhet. Totalt beräknas antalet lärare år 2008 ha ökat med 27 procent från 2001 års nivå. Efter år 2008 minskar behovet av lärare till följd av elevutvecklingen. Omkring år 2015 räknar vi med att behovet är tillbaka på ungefär samma nivå som år 2001. De sista åren under beräkningsperioden ökar behovet åter något enligt vår beräkning. Det bör påpekas att födelsetalens utveckling påverkar antalet elever i gymnasieskolan först år 2017. Med en lägre fruktsamhet skulle då antalet elever fortsätta att minska, liksom behovet av lärare.

19 Diagram 5: Totalt behov av lärare i gymnasieskola samt framskrivning av 2000 års lärarkår 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 Behov 2000 års lärarkår framskriven 10 000 5 000 0 2000 2005 2010 2015 2020 5.7 Komvux inkl. särvux och statens skolor för vuxna (SSV) Behovet av lärare inom den gymnasiala delen av kommunal vuxenutbildning beräknas minska till 70 procent av nivån år 2000 till följd av minskade anslag till kunskapslyftet. Behovet inom grundläggande vuxenutbildning har dock antagits vara i sort sett oförändrat. Det sammanlagda behovet av lärare som har sin huvudsakliga tjänstgöring inom komvux, särvux eller SSV beräknas minska från 8 500 år 2000 till ca 6 500 år 2003 för att därefter vara oförändrat. Diagram 6: Totalt behov av lärare i komvux samt framskrivning av 2000 års lärarkår 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Behov 2000 års lärarkår framskriven 2000 1000 0 2000 2005 2010 2015 2020

20 5.8 Svenska för invandrare (SFI) Behovet av lärare i svenska för invandrare beräknas öka från cirka 1 200 år 2000 till cirka 1 600 år 2005 för att därefter kvarstå på oförändrad nivå. Ökningen föranleds av att invandringen beräknas bli högre än under den senare delen av 1990-talet (SCB:s senaste befolkningsprognos). 6. Beräkningsresultat - helheten 6.1 Det totala framtida lärarbehovet Med de antaganden som gjorts visar våra beräkningar att det totala behovet av pedagogisk personal i skolan och barnomsorgen ökar från i dag knappt 200 000 till 220 000 vid beräkningsperiodens slut, dvs. år 2020. Ökningen ligger nästan helt inom barnomsorg och förskoleklass och beror bl.a. på förutsättningen att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning inom dessa verksamheter höjs jämfört med idag. Dessutom beräknas antalet barn i förskolan komma att öka. En del av det ökade behovet under de närmaste åren beror också på den beslutade personalförstärkningen, som skall vara fullt genomförd 2005. Däremot är befolkningsutvecklingen i relevanta åldrar sådan att behovet av pedagogisk personal totalt för barnomsorg och skola snarast skulle minska något om lärartätheten skulle behållas oförändrad. Beräknad utveckling av dels behov av personal, dels nu befintlig personal för hela sektorn kan sammanfattas i följande diagram: Diagram 7: Totalt behov av lärare i förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning samt framskrivning av 2000 års lärarkår Antal tjänstgörande 250 000 200 000 150 000 100 000 Behov 2000 års lärarkår framskriven 50 000 0 2000 2005 2010 2015 2020

21 För att ge en mer detaljerad redovisning per verksamhetsform visas beräkningsresultaten också i tabeller. De redovisar dels behovet av tjänstgörande personer oavsett om de arbetar hel- eller deltid fördelat på verksamhetsinriktning, dels behovet fördelat på prioriterad verksamhetsform. Det senare innebär att personalen redovisas enbart på den verksamhetsform där de förväntas ha huvuddelen av sin tjänstgöring. Detta sätt att redovisa de tjänstgörande gäller för övrigt hela rapporten. Tabell 2: Beräknat behov av personal inom barnomsorg och skola 1) med fördelning på inriktning. Antal tjänstgörande Inriktning 2000 2005 2010 2015 2020 Förskola Lärare 33 900 40 800 47 600 51 200 55 800 Övriga 31 500 29 600 28 000 27 000 26 200 Totalt 65 400 70 400 75 600 78 200 82 000 Förskoleklass Lärare 9 600 9 300 10 200 10 600 11 100 Övriga 1 400 900 700 500 300 Totalt 11 000 10 200 10 900 11 100 11 400 Fritidshem Lärare 12 700 13 400 14 700 16 200 17 600 Övriga 8 700 7 100 6 000 5 100 4 100 Totalt 21 400 20 500 20 700 21 300 21 700 Summa förskola, f-klass, fritidshem Lärare 56 100 63 500 72 400 78 000 84 500 Övriga 41 600 37 600 34 700 32 600 30 600 Totalt 97 800 101 100 107 100 110 600 115 100 Grundskolenivå 2) Tidiga år 53 200 51 100 49 300 51 400 52 400 Senare år 30 900 36 700 31 800 31 200 32 200 Praktisk-estetiska ämnen 15 600 17 300 15 100 15 300 15 700 Totalt 99 700 105 200 96 200 97 900 100 400 Gymnasieskolenivå 2) Allmänna ämnen 20 300 22 900 23 500 20 300 20 900 Yrkesämnen 10 100 11 500 11 800 10 100 10 400 Praktisk-estetiska ämnen 3 300 4 400 4 500 3 700 3 800 Totalt 33 700 38 800 39 700 34 000 35 100 Totalt 231 200 245 100 243 000 242 600 250 500 därav lärare 189 500 207 500 208 400 210 000 220 000 övriga 41 600 37 600 34 700 32 600 30 600 1) Uppgifterna för grundskole- och gymnasieskolenivå avser endast lärare. Uppgifterna för förskola, förskoleklass och fritidshem omfattar även annan personal som arbetar direkt med barnen. 2) Behovet av lärare inom särskola, komvux, särvux, SSV och SFI ingår i uppgifterna för grundskola och gymnasieskola.

22 Tabell 3: Beräknat behov av personal inom barnomsorg och skola 1). Antal tjänstgörande. Fördelning på prioriterad verksamhetsform 2) Verksamhet 2000 2005 2010 2015 2020 Förskola 65 400 70 400 75 600 78 200 82 000 därav lärare 33 900 40 800 47 600 51 200 55 800 Förskoleklass 11 000 10 200 10 900 11 100 11 400 därav lärare 9 600 9 300 10 200 10 600 11 100 Fritidshem 21 400 20 500 20 700 21 300 21 700 därav lärare 12 700 13 400 14 700 16 200 17 600 Grundskola, obligatorisk särskola 95 100 99 800 90 800 92 800 95 200 Gymnasieskola, gymnasiesärskola 28 600 36 200 37 100 31 000 32 200 Komvux, särvux, SSV 8 500 6 400 6 500 6 500 6 500 SFI 1 200 1 600 1 600 1 600 1 600 Totalt 231 200 245 100 243 000 242 600 250 500 därav lärare 189 500 207 500 208 400 210 000 220 000 1) Uppgifterna för förskola, förskoleklass och fritidshem omfattar förutom lärare även annan personal som arbetar direkt med barnen. Uppgifterna för övriga verksamhetsformer omfattar endast lärare. 2) Personalen redovisas under den verksamhetsform där huvuddelen av deras tjänstgöring beräknas vara förlagd. 6.2 Rekryteringsbehov och förväntad examination av lärare 6.2.1 Tiden fram till 2005 Beräkningarna i vårt basalternativ visar att under perioden 2001-2005 skulle mer än 70 000 lärare behöva rekryteras till barnomsorg, skola och vuxenutbildning. De behövs för att ersätta de som slutar och de som saknar lärarutbildning samt för att tillgodose ett ökat lärarbehov. I rekryteringsbehovet ingår också ett antal lärare som krävs för att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning inom förskola, förskoleklass och fritidshem För att ersätta de som saknar lärarutbildning i skola och vuxenutbildning skulle cirka 16 000 nya lärare behöva rekryteras. Ökningen av andelen med pedagogisk högskoleutbildning i förskola, fritidshem och förskoleklass skulle kräva 7 500 lärare. Resten av rekryteringsbehovet, 49 000, behövs alltså för att ersätta utbildade lärare som slutar på grund av pension, byte av arbete m.m. eller tar tjänstledigt och för att tillgodose ett ökat totalt behov. Fram till 2005 är behovsökningen som nämnts främst en följd av den beslutade personalförstärkningen inom skola och fritidshem. Rekryteringsbehovet under den första femårsperioden och dess fördelning på olika orsaker framgår av nedanstående tabell.

23 Tabell 4: Beräknat rekryteringsbehov 2001-2005 enligt basalt ernativet Lärarinriktning Period 2001-2005 Totalt därav ers. "obehöriga" ökade utb.krav övrigt 2) Förskola 12 600 5 700 6 900 Förskoleklass 1 000 400 500 Fritidshem 2 400 1 300 1 100 Summa 16 000 7 500 8 500 Grundskola, tidiga år 11 500 4 100 7 500 Grundskola, senare år 17 900 4 400 13 500 Grundskola, PE-ämnen 8 200 3 000 5 200 Gymnasieskola, allm. ämnen 10 700 2 600 8 200 Gymnasieskola, yrkesämnen 6 100 1 600 4 500 Gymnasieskola, PE-ämnen 2 300 700 1 600 S:a grundskola och gymn. 56 700 16 300 40 500 Totalt 72 700 16 300 7 500 49 000 Anm. Rekryteringsbehovet för komvux, SSV, särskola och SFI ingår i uppgifterna för grundskola respektive gymnasieskola. 1) Antalet tjänstgörande lärare år 2000 som saknade lärarutbildning och var tillfälligt anställda. 2) Ersättning för lärare som pensioneras, slutar av andra skäl eller tar tjänstledigt samt rekrytering för att tillgodose ett ökat lärarbehov. Fram till 2005 är examinationen av nya lärare i stort sett given av det antal studerande som fram till nu tagits in till lärarutbildning. Om man utgår från att examinationsfrekvensen (hur många av de intagna som tar examen) ligger kvar på den nivå som senare års statistik har visat, skulle antalet examinerade under läsåren 2000/01-2004/05 totalt bli cirka 41 000. Med tanke på att inte alla nyexaminerade börjar arbeta som lärare och att en del hoppar av efter kort tid har vi räknat med att 33 000 av dessa kommer att arbeta som lärare i slutet av perioden. Utöver dessa skulle det alltså behöva rekryteras ytterligare närmare 40 000 lärare. Fördelat på olika verksamheter kan man konstatera att den förväntade examinationen av lärare för barnomsorg och förskoleklass (förskollärare och fritidspedagoger) på 10 000 bara täcker halva examinationsbehovet. Det är därmed inte troligt att den beräknade höjningen av utbildningsnivån hos personalen inom dessa verksamheter kan komma till stånd under de närmaste åren. För att täcka rekryteringsbehoven i grundskolan och gymnasieskolan (inklusive komvux, SFI, särskolan och Statens skolor för vuxna) skulle, med de antaganden vi gjort i basalternativet, examinationen av lärare behöva vara i runda tal 20 000 högre än den förväntade. Examinationen av nya lärare för dessa skolformer beräknas bli drygt 30 000 under den första perioden, medan examinationsbehovet, exklusive vad som krävs för att er-