Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning

Relevanta dokument
Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12

LÄTTLÄST. Presentation av Allmän kommentar 1 om artikel 12. Myndigheten för delaktighet. Likhet inför lagen

Tillgängligt lärande för alla genom universell utformning av lärmiljöer

LÄTTLÄST. Presentation av Allmän kommentar 2 om artikel 9. Myndigheten för delaktighet. Tillgänglighet

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Nothing about us, without us. Aktivt involvera funktionshinderorganisationer i beslut och övervakning Allmän kommentar 7, artikel 4.3 och 33.

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Lika Unikas skolplattform

Program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsplan

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Remissvar på betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016:19

FNs konvention om mänskliga. funktionsnedsättning. Ulrika Gani

Myndigheten för delaktighet

och regionernas nämnder, styrelser och kontor

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

Arbete och sysselsättning. Resultat från Rivkraft 20

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

Handlingsplan om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Ingenting om oss utan oss

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Remissvar på betänkande: Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lidingö stad hälsans ö för alla

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Funktionsrätt Sveriges idéprogram

Barnens Rättigheter Manifest

Sirkkala skolas plan för likabehandling

Myndigheten för delaktighet

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Vad är tillgänglighet och vad ställs det för krav? Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet

Bilaga 1 Funktionsrättskonventionen och LSS

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Svar på remiss avseende 2015 års Skolkommissions slutbetänkande Samling för skolan Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35).

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Program för social hållbarhet

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Mer än bara trösklar

Handikappolitiskt Program

REMISSVAR Dnr 3.9:0731/15

ABF Komvux Stockholm. Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

Remissvar på betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Strategi för tillgänglighet och delaktighet

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Stockholm - en stad för alla

Yttrande över Förslag till ny Plan- och bygglag samt förslag till ändringar i anläggningslagen (1973:1149)

Erfarenheter och lärdomar från vårt arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Från perspektivträngsel till medborgarens fokus

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Tio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Lidingö stad hälsans ö för alla

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

FN:s konvention om barnets rättigheter

Yttrande över remissförslag Handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning (KSKF/2016:132)

Attentions Skolplattform

Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar Låt fler forma framtiden S0U2016:5

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Policy för funktionshinderfrågor

Workshop: Universell utformning vägen till ett samhälle för alla?

Transkript:

Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning

Myndigheten för delaktighet är en kunskapsmyndighet som arbetar inom funktionshindersområdet. Vi arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara fullt delaktiga i samhället. Myndigheten för delaktighet, 2018 Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Nummer 2018:16 Publikationen finns att ladda ner från myndighetens webbplats www.mfd.se. Alternativa format kan beställas från Myndigheten för delaktighet. Postadress: Myndigheten för delaktighet, Box 1210, 172 24 Sundbyberg E-post: info@mfd.se Telefon: 08-600 84 00

Innehåll Sammanfattning... 4 Vad är en allmän kommentar?... 5 Varför denna allmänna kommentar?... 5 Vad innebär inkluderande utbildning?... 6 Konventionsstatens åtaganden och genomförande... 8 Andra bestämmelser i konventionen... 9 Sammanfattning - Allmän kommentar nr 4 (2016) om rätten till inkluderande utbildning 3

Sammanfattning Det här dokumentet ger en introduktion till FN:s allmänna kommentar nummer 4 om artikel 24, Utbildning, i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommentaren beskriver vad inkluderande utbildning innebär och vad konventionsstaterna har åtagit sig för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning ska få tillträde och tillgång till inkluderande utbildning av god kvalitet. Kommentaren tydliggör att skolor och utbildningsmiljöer ska vara tillgängliga för alla oavsett funktionsförmåga. Det är en förutsättning för att säkerställa rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning på lika villkor och utan diskriminering. För att uppnå detta krävs inkludering och tillgänglighet fullt ut, vilket omfattar alltifrån fysiska byggnader till metoder, material och stöd. Att personer med funktionsnedsättning ges förutsättningar att delta i ordinarie utbildningsmiljöer är en förutsättning för deras egen, andras och samhällets utveckling mot inkludering och tillgänglighet för alla. Det är dessutom en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna bli fullt ut delaktiga i samhället. För att få förståelse för kommentarens hela innebörd bör man läsa den i sin helhet. 4 Sammanfattning - Allmän kommentar nr 4 (2016) om rätten till inkluderande utbildning

Vad är en allmän kommentar? FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har en särskild kommitté kopplad till sig, som ansvarar för att främja och följa upp konventionen tillsammans med de länder som har anslutit sig till den. Kommittén har bland annat till uppgift att ta fram allmänna kommentarer om särskilda artiklar och rättigheter. Syftet med de allmänna kommentarerna är att förtydliga hur en specifik artikel ska tolkas och på så sätt vägleda konventionsstaterna i arbetet med att genomföra konventionen. Den här kommentaren handlar om kvinnor och flickor med funktionsnedsättning och är framtagen av Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Varför denna allmänna kommentar? Utbildning är en mänsklig rättighet. Trots det nekas fortfarande miljontals personer med funktionsnedsättning rätten till utbildning, och ännu fler har bara tillgång till utbildning i begränsad utsträckning. Värdet av inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet bekräftas även i det fjärde globala målet för hållbar utveckling i FN:s utvecklingsagenda, Agenda 2030. I den här allmänna kommentaren konstaterar FN-kommittén att det fortfarande finns stora utmaningar för att uppnå en inkluderande utbildning. Kommittén pekar på flera faktorer som gör att personer med funktionsnedsättning nekas tillträde och tillgång till inkluderande utbildning. Dels handlar det om direkt diskriminering av personer med funktionsnedsättning, dels om bristande kunskap, avsaknad av relevant forskning, data för att kunna följa utvecklingen av inkluderande utbildning och ett otillräckligt rättssystem vid kränkningar. Sammanfattning - Allmän kommentar nr 4 (2016) om rätten till inkluderande utbildning 5

Vad innebär inkluderande utbildning? Rätten till utbildning gäller för alla, utan diskriminering och på jämlika villkor. Enligt konventionen ska staterna säkerställa rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning i ett inkluderande utbildningssystem. Rätten till utbildning ska säkerställas på alla nivåer, och innefattar alltså förskola, grundskola och gymnasium, högre utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande, fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter. För att säkerställa rätten till inkluderande utbildning behöver riktlinjer och praktik förändras i alla lärmiljöer. Förändringen handlar om att tillgodose varje studerandes identitet och olika behov. Därefter behöver utbildningsaktörer avlägsna alla hinder som begränsar den möjligheten. För att utbildningssystemet ska kunna inkludera alla elever krävs förstärkning vad gäller såväl personal och pedagogik som ekonomiska resurser. Kommittén betonar också värdet av att anställa lärare som själva har en funktionsnedsättning. Inkluderande utbildning beskrivs i kommentaren på följande sätt: En grundläggande mänsklig rättighet för alla elever. En princip som värdesätter alla studerandes välbefinnande, respekterar deras inneboende värdighet och självständighet, och som erkänner individers behov och förmåga att på ett effektivt sätt inkluderas i och bidra till samhället. Ett sätt att förverkliga andra mänskliga rättigheter. Det är det huvudsakliga sättet för personer med funktionsnedsättning att själva ta sig ur fattigdom, få möjligheter att fullt ut delta i sina lokalsamhällen och att skydda sig mot att bli utnyttjade. Det är också det huvudsakliga sättet att göra samhällen inkluderande. Resultatet av en pågående process där hela samhället arbetar proaktivt med att undanröja hinder som motverkar rätten till utbildning. Inkluderande utbildning förutsätter dessutom förändringar i kultur, politik och rutiner som gör det möjligt för ordinarie skolor att på ett effektivt sätt inkludera alla studerande. 6 Sammanfattning - Allmän kommentar nr 4 (2016) om rätten till inkluderande utbildning

Kommittén utgår från att ett inkluderande utbildningssystem förutsätter följande fyra delar: Tillgång: Det måste finnas offentliga och privata utbildningsinstitutioner och utbildningsprogram i tillräcklig omfattning och kvalitet. Det måste också finnas utbildningsplatser för elever med funktionsnedsättning på alla nivåer i samhället. Tillgänglighet: Hela utbildningssystemet måste vara tillgängligt. Det gäller byggnader, information och kommunikationsverktyg, läroplaner, lärmaterial, undervisningsmetoder, bedömning samt språk- och stödtjänster. Miljön måste vara utformad för att främja inkludering och jämlikhet. Det gäller även skoltransport, toaletter, skolmatsalar och fritidsutrymmen. Godtagbarhet: Alla utbildningsrelaterade anläggningar, varor och tjänster måste vara utformade med respekt för de anspråk, kulturer, åsikter och språk som personer med funktionsnedsättning har. Utformningen av och innehållet i utbildningen måste vara godtagbart för alla. Anpassbarhet: universal design for learning (universell utformning för lärande), ett förhållningssätt för att skapa flexibla lärmiljöer som kan möta olika behov. Det utgår från att alla lär sig på sitt unika sätt. Det innebär också att upprätthålla höga förväntningar på alla studerande och samtidigt tillåta olika sätt att uppfylla förväntningarna. Sammanfattning - Allmän kommentar nr 4 (2016) om rätten till inkluderande utbildning 7

Konventionsstatens åtaganden och genomförande I kommentaren beskriver kommittén de åtaganden konventionsstaterna gjort och vad de behöver göra för att fullfölja dessa. Kommittén uppmanar konventionsstaterna att säkerställa ett sektorsövergripande åtagande för inkluderande utbildning inom hela regeringen implementera eller införa lagstiftning på alla nivåer som bygger på den människorättsbaserade modellen om funktionshinder införa verkställbara mekanismer för efterlevnad och rättsmedel att ta till vid kränkningar av rätten till utbildning genomföra en välplanerad och strukturerad process för avinstitutionalisering säkerställa att barnen tidigt får tillgång till utveckling genom omsorg och förskoleverksamhet av god kvalitet samla in lämpliga uppdelade data för att kunna skapa riktlinjer, planer och program som gör att de kan uppfylla sina åtaganden enligt artikel 24 avsätta tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser för att gradvis kunna förverkliga rätten till inkluderande utbildning föra över resurser från segregerade till inkluderande skolmiljöer inleda en utbildningsprocess för att alla lärare på alla nivåer ska få den grundläggande kompetens och de värderingar som behövs för att de ska kunna arbeta i inkluderande lärmiljöer erkänna att rätten till inkluderande utbildning gäller all utbildning, inte bara om den tillhandahålls av offentliga myndigheter. 8 Sammanfattning - Allmän kommentar nr 4 (2016) om rätten till inkluderande utbildning

Andra bestämmelser i konventionen Kommentaren redogör för kopplingen mellan rätten till utbildning (artikel 24) och rättigheter i andra artiklar i konventionen. Detta är särskilt viktigt eftersom rättigheterna är ömsesidigt beroende av varandra och alltid ska ses som en helhet. Utbildning är väsentligt för att andra rättigheter ska kunna förverkligas fullständigt i praktiken. Det omvända gäller också, det vill säga att rätten till inkluderande utbildning bara kan förverkligas om vissa andra rättigheter är implementerade. Några exempel på detta är: Artikel 5: Konventionsstaterna måste förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning och tillhandahålla personer med funktionsnedsättning ett effektivt och jämlikt skydd mot diskriminering på alla grunder. De måste aktivt vidta åtgärder, för att ta bort till exempel byggda, kommunikativa och andra hinder som förekommer i det allmänna utbildningssystemet. Artikel 6: Intersektionell diskriminering och exkludering är stora hinder för förverkligandet av rätten till utbildning för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Konventionsstaterna måste identifiera och avlägsna sådana hinder. De måste också vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att rätten till utbildning för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning inte förhindras av diskriminering på grund av kön eller funktionsnedsättning, stigma eller fördomar. Artikel 9: Tillgänglighet är en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning fullt ut och på jämlika villkor ska kunna delta i samhället. I praktiken kan personer med funktionsnedsättning inte åtnjuta sin rätt till inkluderande utbildning om det saknas tillgängliga miljöer, till exempel tillgängliga skolor, tillgänglig kollektivtrafik, tillgängliga tjänster och tillgänglig information och kommunikationsteknik. Inkluderande utbildning är också i sig ett kraftfullt verktyg för att främja tillgänglighet och universell utformning. Artikel 12: Inkluderande utbildning gör det möjligt för elever med funktionsnedsättning att uttrycka sin vilja och sina önskemål, i synnerhet för dem som har psykosociala eller intellektuella funktionsnedsättningar. Konventionsstaterna måste säkerställa att inkluderande utbildning ger stöd för elever med funktionsnedsättning så att de kan bygga upp sitt självförtroende när det gäller att utöva sin rättskapacitet. Sammanfattning - Allmän kommentar nr 4 (2016) om rätten till inkluderande utbildning 9

Artikel 19: Inkluderande utbildning förutsätter ett erkännande av den rätt som personer med funktionsnedsättning har att leva, inkluderas och vara delaktiga i samhället. De ska också ha jämlik rätt till familjeliv eller, om det inte är möjligt, alternativ omsorg i lokalsamhället. 10 Sammanfattning - Allmän kommentar nr 4 (2016) om rätten till inkluderande utbildning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Sammanfattning av översättning till svenska av Article 24: Right to inclusive education, framtagen av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för delaktighet Box 1210, 172 24 Sundbyberg 08-600 84 00 info@mfd.se www.mfd.se Nummer: 2018:16