PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län 2012

PROGNOS hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län 2012

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 2 Innehåll Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...2 Sammanfattning...3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...5 Näringsgrenar och yrken...12 Utbudet av arbetskraft...23 Arbetslösheten i Västra Götalands län...26 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...37 Yrkesbarometer...45 Om prognosen...45 Källor i urval...46 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2012. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen! De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare för prognosrapporten: Jens Sandahl, (jens.sandahl@arbetsformedlingen.se), 010-486 92 70. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras i juni 2012.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 3 Sammanfattning På relativt kort tid har förväntningarna på den ekonomiska utvecklingen bytts från stark optimism till betydligt mer återhållsamma förväntningar om den framtida konjunkturutvecklingen. Den försvagade framtidsoptimismen har sin grund i den internationella finansoron och får återverkningar även på den svenska och på den västsvenska ekonomin. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning återspeglas de mer återhållsamma framtidsförväntningarna av lägre förväntningar om kommande efterfrågeutveckling för varor och tjänster. Även vad gäller sysselsättningsutveckling ger länets arbetsgivare mer återhållsamma svar under hösten än tidigare. Trots de försiktigare framtidsförväntningarna är det fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft och bristsituationen för vissa yrkeskompetenser är fortsatt aktuell. Bilden av länets arbetsmarknad är att den är på väg att bli än mer tudelad än tidigare. Samtidigt som arbetsgivarna i länet har efterfrågat arbetskraft i högre omfattning än på länge, har arbetslösheten varit fortsatt hög. Grupper med svagare position på arbetsmarknaden har fått sämre utdelning av återhämtningen i konjunkturen än andra. Sysselsättningsökningen bromsar in under år 2012 Den starka sysselsättningsökning som pågått under en tid bromsar nu in. Bedömningen är att industrin kommer att minska något i sysselsättning under prognosperioden som ett resultat av den svagare konjunkturen, men denna minskning är alls inte i storleksordning som under den tidigare finanskrisen. Inom byggverksamhet kommer sysselsättningen att öka även fortsättningsvis, även om säsongsvariationer kan väntas under året. Trots de nedskruvade förväntningarna bedöms den privata tjänstesektorn fortsätta att växa och kommer även fortsättningsvis att vara något av sysselsättningsmotorn i ekonomin. För den offentliga sektorn bedöms sysselsättningen vara oförändrad, liksom inom jordbruk, skogbruk och fiske. Sysselsättningen bedöms ha ökat med 18 000 personer i länet mellan fjärde kvartalet 2010 till samma period 2011. Fram till fjärde kvartalet 2012 förväntas sysselsättningen i länet att öka med ytterligare 4 600 personer. Arbetslösheten ökar under 2012 Återhämtningen i konjunkturen har medfört att arbetslösheten har minskat kraftigt i länet. Denna utveckling bedöms nu stanna upp och under 2012 kommer arbetslösheten att öka på nytt. Bedömningen är dock att några större uppsägningar av personal inte kommer att ske. Istället kommer tidsbegränsade anställningar i mindre utsträckning att förlängas och därför inte omvandlas till tillsvidareanställningar, varför arbetslösheten bedöms öka särskilt bland personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Företagen inom industrin kommer att vara måna om att behålla kompetens, varför någon större ökning av antalet varsel och uppsägningar inte kan förväntas. Jämförs arbetslösheten fjärde kvartalen 2010 och 2011 bedöms arbetslösheten (mätt som totalt antal inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen) ha minskat med drygt 5 000 personer eller nästan åtta procent. Fram till fjärde kvartalet 2012 väntas antalet stiga igen och då med drygt 4 000 personer. Industrin i Västra Götalands län är känslig för konjunkturförändringar, vilket inte minst visade sig i den senaste finanskrisen då länet drabbades hårt med kraftigt ökad arbetslöshet som följd. Den positiva industriutvecklingen de senaste åren har gjort att återhämtning har gått snabbt.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 4 Utmaningar på länets arbetsmarknad Utmaningarna för arbetsmarknadspolitiken på länets arbetsmarknad är fortsatt stora. Med den befarade inbromsningen i den ekonomiska utvecklingen kommer grupper som har svårare att komma ut i arbete att få en än tuffare situation. Trots den kraftiga återhämtning på arbetsmarknaden finns det grupper som har haft svårare än andra att finna ett arbete. De grupper som Arbetsförmedlingen har identifierat som utsatta grupper genom sin svagare ställning på arbetsmarknaden är: Personer med högst förgymnasial utbildning Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer i åldern 55-64 år Utomeuropeiskt födda personer Trots den relativt höga arbetslösheten har länets arbetsgivare i vissa fall svårt att finna den kompetens som efterfrågas vid rekryteringar. Den framtida kompetensförsörjningen är en utmaning som inte bara berör arbetsmarknadspolitiken, utan även utbildningspolitiken. Brist på arbetskraft kan hämma rekryteringar och sysselsättning, och i förlängningen även hindra tillväxt och välfärd. Bristsituationer kommer att finnas bland yrken inom exempelvis teknik och data, inom bygg- och anläggningsverksamhet, och det kommer också att saknas kvalificerade yrkesarbetare inom industrin, personal till vissa läraryrken och högskoleutbildade personer inom hälso- och sjukvård.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Internationell finansoro leder till nedskrivna tillväxtprognoser När Arbetsförmedlingen så sent som i juni i år lämnade den senaste prognosen över arbetsmarknadsutsikterna de närmaste åren var framtidsoptimismen stark och det talades om en rekordökning av sysselsättningen. Denna optimism delades av de flesta bedömare. Världsmarknaden tycktes ha återhämtat sig efter den starka konjunkturnedgången som den internationella finanskrisen förde med sig. Den allmänna bilden av återhämtning fick sig dock en kraftig törn i slutet av sommaren då de internationella finansmarknaderna drabbades av frossa med stora börsfall som följd. Framtidsoptimism byttes mot skuldkris, bankkris, finansiell kris och efterfrågekris. Den sydeuropeiska skuldkrisen, budgetbråket i USA och den politiska och ekonomiska krisen för Euron har skapat ett framtidsscenario där tillväxtprognoser har skrivits ned väsentligt. Världsekonomin bedöms växa relativt lite det närmaste halvåret, vilket till stor del beror på att den amerikanska ekonomin fortsatt att gå trögt. Den amerikanska ekonomin kommer att kännetecknas av låg BNP-tillväxt både 2011 och 2012. Det som håller ner tillväxten i USA är en svag inhemsk efterfrågan och en svag börsutveckling. Den privata konsumtionen förblir svag framöver, vilket avspeglas i ett historiskt mycket lågt förtroende från hushållen både för landets ekonomi och för den egna privatekonomin. Arbetsmarknaden är också den historiskt svag i USA. Sysselsättningen har utvecklats svagt och arbetslösheten är på ovanligt hög nivå. Den amerikanska arbetsmarknaden är av tradition dynamisk och långtidsarbetslöshet har i princip varit ett okänt begrepp. Nu är långtidsarbetslösheten på en historiskt hög nivå vilket talar för långsiktiga och påtagliga skadeverkningarna på arbetsmarknaden. Den amerikanska centralbanken räknar med en långvarig ekonomisk avmattning, varför man slagit fast att nollräntepolitiken skall bestå till åtminstone till mitten av 2013. De stora asiatiska tillväxtekonomierna Kina och Indien bedöms växa i god takt även under 2012. Detta gäller även Brasilien. Världsmarknadens utveckling kommer i stor utsträckning att få dragkraft från tillväxtekonomierna den närmaste tiden. Även för Europa och Euro-området finns en försvagad framtidstro, och risken för recession under det närmaste året kan inte uteslutas. Flera bedömare ger alternativa framtidsscenarier beroende på hur den sydeuropeiska skuldkrisen kommer att utvecklas. Tyskland kan i viss mån motverka en eventuell recession, men också den tyska ekonomin märker av inbromsningen i världshandeln. Oron för hur den politiska och ekonomiska krisen kring Euron och skuldkrisen kommer sannolikt att påverka den europeiska ekonomin under en längre tid, vilket också dämpar tillväxten. Påverkan på svensk och västsvensk ekonomi och arbetsmarknad För svensk del tyder det mesta på att de senaste årens relativt kraftiga BNP-tillväxt bromsar in påtagligt under sista kvartalet 2011. Den goda tillväxten under andra halvåret 2010 och första halvåret 2011, ger dock relativt starka tillväxttal för dessa båda år. Även tredje kvartalet 2011 visade förvånansvärt hög tillväxt jämfört med tredje kvartalet 2010. Under 2012 och 2013 kommer tillväxten i den svenska ekonomin däremot att vara svag. De senaste årens återhämtning har lett till ökad efterfrågan på arbetskraft och en ökning av sysselsättningen. Västra Götalands län och då särskilt Göteborgsregio-

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 6 nen har upplevt en kraftigt ökad efterfrågan på arbetskraft, och har tillsammans med stockholmsområdet varit något av motorn i sysselsättningsutvecklingen i riket. I nuvarande läge med internationell finansoro och en inbromsning i konjunkturen tyder mycket på att ökningen i sysselsättningen kommer att bromsa in. De nedrevideringar av tillväxtprognoser som har gjorts sedan sensommaren påverkar såväl förväntad sysselsättning som arbetslöshet. Bilden av det ekonomiska läget påverkar även hushålls och företags agerande utifrån framtida förväntningar av den ekonomiska utvecklingen. Efterfrågan på arbetskraft bestäms delvis av konjunkturutvecklingen, men också på produktivitetsutveckling och kapacitetsutnyttjandet inom de olika verksamheterna. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning framkommer att länets arbetsgivare sammantaget har sänkt sina bedömningar av framtida efterfrågan på sina varor och tjänster jämfört med tidigare prognosomgångar. I nedanstående tabell (tabell 1) kan en minskning av den förväntade efterfrågan utläsas och det gäller på bred front. Tabellen visar skillnaden mellan andelen arbetsställen som anger ökad respektive minskad marknadsefterfrågan, och det är detta så kallade nettotal som återfinns i tabellen. De senaste 6 månaderna har arbetsgivarna sammantaget upplevt en mindre uppgång i efterfrågan jämfört med tidigare perioder. Det är dock viktigt att notera att det lägre talet trots allt motsvarar att en majoritet av arbetsgivarna upplevt en ökad efterfrågan. Detta gäller även kommande 6 respektive 6-12 månader. Att intervjuresultaten från höstens undersökning är lägre än tidigare är givetvis relaterat till den ökade osäkerheten på grund av den internationella finansiella oron. Det är också viktigt att ta i beaktande att optimismen som återspeglas i värdena från de två senaste prognostillfällena är på historiskt mycket höga nivåer. Att arbetsgivarna är mer positiva på 6-12 månaders sikt än det närmaste halvåret kan tolkas dels som en tro på att inbromsningen är övergående, men också en viss säsongseffekt med normalt lägre efterfrågan under vinterhalvåret. Varken för totalen eller någon av delbranscherna uppvisas dock några negativa tal. Det finns alltså ingen tro på minskning av efterfrågan utan snarare att arbetsgivarna bedömer en svag ökning och då på en relativt hög nivå. Mer om den förväntade efterfrågeförväntningar kommer i avsnitten om de olika näringsgrenarna. Tabell 1: Marknadsefterfrågan i den privata sektorn Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst 2010 2011 2011 2010 2011 2011 2010 2011 2011 Jord- och skogsbruk 31 44 24 25 44 7 29 41 31 Byggnadsverksamhet 45 42 36 20 69 0 55 60 13 Industri 49 39 29 43 54 12 53 50 24 Privata tjänster 42 43 29 50 61 21 56 58 33 Totalt 43 41 30 44 59 16 54 56 29 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 7 Lediga platser Antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen är en god indikator på konjunkturläge och något av en temperaturmätare på arbetsmarknaden. Sett under en längre tidsperiod ökade de anmälda platserna i länet kraftigt under åren 2006 till 2008. När lågkonjunkturen sedan slog till skedde ett snabbt fall i platsstatistiken innan kurvan åter vände uppåt i samband med återhämtningen i konjunkturen. Diagram 1: Nyanmälda platser Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser i Västra Götalands län, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2011 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Varje månad under år 2011 har fler platser anmälts till länets arbetsförmedlingar än motsvarande månad året innan. Det är då också viktigt att påpeka att 2010 var ett år med många anmälda platser till Arbetsförmedlingen. Under de första tio månaderna i år har drygt 94 000 platser anmälts i länet. Motsvarande siffra för samma period i fjol var drygt 72 000. Antalet anmälda platser har alltså ökat med drygt 30 procent. Ökningen i inflödet av lediga platser har dock avtagit under hösten, men det är fortsatt höga nivåer på antalet platser som anmäls. En mycket stor andel av de anmälda platserna är inom den privata tjänstesektorn. Mer än sex av tio platser är inom denna sektor. Vård, omsorg och utbildning står för drygt en fjärdedel av platserna. Arbetsgivare inom industri står för mindre än fem procent av tjänsterna och byggverksamheten för knappt två procent. Många av de platser som är anmälda inom den privata tjänstesektorn har dock industrin eller byggbranschen som arbetsområde. Genom det ökade användandet av bemanningspersonal, avknoppning av företagsverksamhet, outsourcing och att företag köper tjänster av varandra återfinns mycket verksamhet inom tjänstesektorns näringsgrenar. Flest lediga platser anmäldes inom just personaluthyrning, men många platser anmäldes också inom teknisk konsultverksamhet och även annan konsultverksamhet. Som nämnts är även utbildning, samt vård och omsorg verksamhetsområden med många rekryteringar.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 8 Diagram 2: Nyanmälda platser Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser i Västra Götalands län under perioden januari 2009 till oktober 2011 per månad 14 000 2009 2010 2011 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning ställs frågan om hur mycket arbetsstället kan öka sin produktion av varor och tjänster med befintlig personal innan rekrytering av ytterligare personal måste ske. Detta mäter verksamhetens kapacitetsutnyttjande och är ytterligare en viktig indikator på konjunkturläget. Ett högt värde på ledig kapacitet tyder på outnyttjade produktionsresurser och ett lågt värde innebär att produktionskapaciteten slår i taket. Av resultatet från höstens intervjuundersökning framgår att länets arbetsgivare har ett relativt högt kapacitetsutnyttjande. En stor andel arbetsställen har uppnått kapacitetstaket, och många ligger i spannet 1-10 procent outnyttjad kapacitet. Att kapacitetsutnyttjandet är högt samtidigt som företagen ser en positiv marknadsutveckling är positivt ur ett sysselsättningsperspektiv då detta bör leda till fler anställningar. Samtidigt är sambandet inte fullt så enkelt. Många arbetsgivare, särskilt småföretag, har ingen önskan om att växa utan möter eventuell ökad efterfrågan med befintlig personalstyrka. Investeringar i modern teknik leder till ökad kapacitet och produktivitet, och att färre anställda behövs. Risken att arbetsgivarna inte finner önskad kompetens kan leda till en flaskhalsproblematik med svårigheter att fylla vakanta platser. Detta kan i sin tur hämma fortsatt utveckling och produktionstillväxt. Jämfört med vårens undersökning kan en svag tendens utläsas. Andelen företag som helt saknar outnyttjad kapacitet har ökat något, och det gäller samtliga näringsgrenar. Bland dessa arbetsgivare finns en stor potential vad gäller sysselsättningsökning då de måste nyrekrytera personal för att kunna växa. Sambandet är som nämnts dock inte så enkelt. För att illustrera detta kan exemplifieras med ett mindre hantverksföretag där man saknar viljan att växa, men har många kunder och hög efterfrågan. En ökad efterfrågan möter man då genom att kötiden blir längre. Andra exempel kan vara företag inom byggbranschen eller teknisk konsultverksamhet som får orderförfrågningar som de inte kan möta eftersom de inte lyckas rekrytera den kompetens som skulle möjliggöra att de åtog sig uppdraget.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 9 Andelen arbetsställen som återfinns i spannet 1-10 procents ledig kapacitet har minskat något sedan i våras. Ur ett sysselsättningsperspektiv är detta negativt då behovet av nyrekryteringar minskar. En motsvarande ökning kan utläsas i andelen arbetsgivare som har mellan 11 och 30 procent ledigt kapacitetsutnyttjande. Andelen företag som har ett stort ledigt produktionsutrymme, mer än 30 procent, är relativt litet. Denna andel är i princip oförändrad sedan i våras. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk 43% 20% 37% 0% Byggnadsverksamhet 41% 39% 15% 5% Industri 17% 45% 32% 6% Privata tjänster 16% 41% 33% 9% Totalt 20% 41% 30% 8% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem I takt med att konjunkturläget förbättrades och efterfrågan på arbetskraft ökade i den återhämtningsfas som vi sett under de senaste åren har också risken för rekryteringsproblem ökat. Andelen arbetsgivare som anger att man har upplevt brist på arbetskraft har ökat successivt under de senaste prognostillfällena. Detta gäller i princip över hela arbetsmarknaden och bristsituationen är till och med högre i höstens undersökning än i våras. Detta kan uppfattas som något paradoxalt då det på andra områden indikeras om en inbromsning i efterfrågan på arbetskraft. Detta kan dels bero på att frågan ställs utifrån ett perspektiv sex månader bakåt i tiden och upplevdes en brist i slutet av första halvåret i år ska arbetsstället alltså svara att de upplevt brist även om situationen nu kan vara annorlunda. Dels kan det också bero på att bristen på rätt kompetens är aktuell även om konjunkturläget avmattas. På både kort och längre sikt kan nyckelkompetens och särskilda yrkeskategorier vara avgörande för företagets fortlevnad. I någon mån kan detta också återspegla arbetsmarknadens tudelning där det å ena sidan finns personer och kompetens som är starkt efterfrågad, och å andra sidan finns en hög arbetslöshet som består av personer vars kompetens inte matchar det som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det är många yrkesgrupper som företagen anger att det är svårt att finna eftersökt kompetens inom. På de flesta områden där det efterfrågas personal med högre utbildning eller yrkesskicklighet anges mer eller mindre brist. Exempel på bristområden är civilingenjörer (såväl inom bygg- och anläggning som maskin och elektronik), mjukvaru- och systemutvecklare, fordonsmekaniker, verktygsmakare och annan nyckelkompetens inom byggnadsverksamhet, industri och bland privata tjänster. Det är inte ovanligt att arbetsgivarna avstår från att rekrytera eftersom efterfrågad kompetens inte har funnits när rekryteringarna skulle ha gjorts. Man har också fått sänka kraven på både utbildning och erfarenhet. Jämfört med intervjuundersökningarna som gjordes i våras har arbetsgivarna nu i högre utsträckning angivit att rekryteringar har tagit längre tid. Man har inte sällan avstått från ordrar på grund av att rekryteringar inte kunnat genomföras. Befintlig personal har också fått arbeta mer för att kunna möta den efterfrågan som arbetsgivarna har mött.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 10 Hos offentliga arbetsgivare är det främst förskollärare som det råder brist på. Även inom vården är arbetskraftsbristen fortsatt stor och det gäller främst läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens, samt psykologer. Det är dock viktigt att poängtera att det inte är någon allmän brist på arbetskraft i länet. Arbetslösheten är fortfarande hög och ledig arbetskraft finns. Det är dock ett problem när arbetsmarknadens krav på kvalificerad arbetskraft inte alltid kan mötas av motsvarande kompetens hos dem som saknar arbete. Särskilt problematiskt är arbetsmarknadens hårda kompetenskrav för de grupper som har en svagare position på arbetsmarknaden. Utmaningarna för arbetsmarknadspolitiken handlar till stora delar om att stärka möjligheterna för dessa grupper att få arbete. Tabell 3: Bristsituationen på arbetsmarknaden Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) 2010 2011 2011 Genomsnittligt bristtal, våren 2007-hösten 2011 Jord- och skogsbruk 23 19 14 16 Byggnadsverksamhet 24 30 29 29 Industri 15 23 26 21 Privata tjänster 17 22 24 21 Offentliga tjänster 20 24 28 24 Totalt 18 23 25 22 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel Varsel om uppsägningar är en företeelse på arbetsmarknaden som får starkt medialt genomslag vid konjunkturnedgångar. Inte minst under finanskrisen 2008/2009 stod varsel i fokus och då drabbades Västra Götalands län av en veritabel varselvåg. Efter att varslen under drygt ett års tid legat på höga nivåer ebbade de ut och från hösten 2009 var de åter nere på mer normala nivåer. Under oktober 2011 varslades 1 907 personer om uppsägning i Västra Götalands län vilket var den högsta månadssiffran sedan år 2009, och siffran fick också genomslag på den nationella varselnivån som var högre än på länge. Den höga siffran gällande varsel i oktober i år gäller dock inte varsel om uppsägningar på bred front utan beror på ett fåtal varsel inom fordonsindustrin som berör många personer. Under årets tio första månader har 6 898 personer varslats om uppsägning i länet vilket kan jämföras med motsvarande period i fjol då 6 067 personer varslades. De första tio månaderna år 2009 var antalet varslade personer i länet 20 598. Även om antalet varsel om uppsägning är en viktig indikator som visar konjunkturläge och arbetsmarknadssituationen, och det finns anledning att noga följa varselutvecklingen, är det viktigt att poängtera att lagda varsel inte alltid leder till uppsägningar och att de uppsagda inte alltid hamnar i arbetslöshet. Drygt 60 procent av dem som har varslats på riksnivå de senaste åren har sedan också blivit uppsagda. Hur stor andel av dessa som senare har anmält sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen varierar över konjunkturen. Åren 2008 och 2009 var andelen som skrivit in sig på Arbetsförmedlingen ett halvår efter att de varslats och blivit uppsagda mellan 25 och 30 procent. År 2010 var motsvarande siffra 16 procent.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 11 Tabell 4: Varsel i Västra Götalands län 2002 oktober 2011 Antal varslade personer per år År Antal varslade 2002 10 256 2003 13 411 2004 9 871 2005 7 869 2006 5 992 2007 4 948 2008 21 642 2009 22 485 2010 7 270 2011 (t.o.m. oktober) 6 898 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet Från tredje kvartalet 2009 till samma period 2011 ökade sysselsättningen med 4 procent i riket, vilket är en kraftig ökning. Västra Götalands län bidrog starkt till denna sysselsättningsökning och för länet var ökningen i sysselsättning samma period mer än 6 procent. Konjunkturuppgången påverkade sysselsättningen i länets industri starkt under 2010 och under första halvan av 2011. Därigenom har industrin hämtat in en stor del av den sysselsättning som behövs för produktionen. Den närmaste framtiden kommer sysselsättningen inom näringsgrenen som en följd av inbromsningen däremot i princip att vara oförändrad, eller kanske till och med något minskande. Byggbranschen kommer sannolikt att ha haft sin stora sysselsättningsökning under 2011 och fortsätter att öka även under 2012, men med långsammare ökningstakt. Mer än hälften av sysselsättningsökningen under prognosperioden kommer dock att komma från den privata tjänstesektorn. Den offentliga sektorn och jordoch skogsbruket bedöms ha en oförändrad sysselsättning. I dagsläget står den privata tjänstesektorn för 44 procent och den offentliga tjänstesektorn för 32 procent av de sysselsatta i länet. Byggverksamheten står för drygt 6 procent och industrin för 16 procent. Jord-, skogsbruk och fiske står för den övriga dryga procenten. I tabellen nedan (tabell 5) visas den bedömda sysselsättningsförändringen under 2011 och 2012, dels som riktning och styrka för de olika delbranscherna, men också den totala ökningen på arbetsmarknaden i länet. Tabell 5: Prognos över sysselsättningsutvecklingens riktning Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2011 Kvartal 4 2012 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt +18 000 +4 600 Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 12 Näringsgrenar och yrken Den ekonomiska återhämtningen gav en förvånansvärt snabb återhämtning för sysselsättning i länet. Industrin och byggsektorn återhämtade under 2010 och första halvan av 2011 mycket av det tidigare sysselsättningstappet. Återhämtningen inom industrin har gett stark draghjälp även till den privata tjänstesektorn som är den näringsgren som har haft den starkaste sysselsättningsökningen. De offentliga verksamheterna tycks ha ökat något i antalet sysselsätta under 2010 och 2011 enligt tillgänglig statistik. De kommunala verksamheterna fick till följd av konjunkturnedgången extra statsbidrag under 2010 och i viss mån även under 2011. Dessutom har ökade skatteintäkter på grund av ökad sysselsättning haft positiv effekt på kommunernas ekonomi. Under 2012 väntas den tidigare starka sysselsättningsökningen i länet att mattas av. Utvecklingen kommer dock att förväntas vara olika inom olika näringsgrenar. Industrin väntas ha oförändrad eller något minskad sysselsättning. Stora delar av byggbranschen är fortfarande inne i en god konjunktur vilket kommer att ge en fortsatt ökning av sysselsättningen. Den privata tjänstesektorn uppvisar den största optimismen och kommer att vara det område där sysselsättningen ökar. Den offentliga tjänstesektorn kommer att ha i stort sett oförändrad sysselsättning. Även inom jordbruk, skogsbruk och fiske kommer någon sysselsättningsförändring att märkas. Jordbruk, skogsbruk och fiske Jordbruk, skogsbruk och fiske är näringar som är viktiga för den svenska samhällsekonomin, men ur ett direkt sysselsättningsperspektiv är det en liten del av arbetsmarknaden. I Västra Götalands län finns stora jordbruksområden, stora skogsarealer och en stor del av landets fiskeflotta finns längs länets havskust. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk har minskat under en längre tid som ett resultat av effektivisering och specialisering. Ungefär 1,5 procent av länets sysselsatta har sin huvudsyssla inom dessa näringar. Utvecklingen inom jordbruket fortsätter att gå mot större enheter, med större och dyrare maskiner och färre anställda per hektar. Medelåldern inom näringen är hög och risken på sikt är att många lantbruk avvecklas. Ingångskostnaderna är höga vilket försvårar för en ny generation att ta över driften. Det finns ett stort antal företag inom näringen i länet. Inte sällan är det familjeföretag utan anställda, och kombinationen jordbruk och skogsbruk är vanlig. Många har också jordbruket och framför allt skogsdriften som bisyssla. Vid sidan av detta finns dock stora anläggningar med anställd personal, där stordriften medför en hög tekniknivå som kräver bred kompetens hos de anställda. Utvecklingen inom jordbruket har varit relativt god under en tid och länets lantbrukare har enligt LRF:s lantbruksbarometer i högre grad än riket som helhet upplevt ökad lönsamhet. Man är även mer nöjd med lönsamheten i år än de flesta tidigare åren. Det finns dock orosmoln även för jordbrukssektorn. Spannmålspriserna är skakiga på grund av ökat utbud av spannmål på världsmarknaden, och spannmålsproducenterna känner därför en viss oro för framtiden. Grisbönderna är också bekymrade på grund av den hårda konkurrensen från billigt importerat griskött. Hårdare regler kring grisuppfödning har också gjort det tuffare för branschen. En långsam avveckling äger rum, vilket kommer att minska det inhemska utbudet av griskött, och medföra en viss nedgång i sysselsättning. Yrkeskåren består till stor del av personer i äldre åldrar och det är i många fall tveksamt om en yngre generation vill och har möjlighet att ta över driften.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 13 Skogsbruket har gått mycket bra under en tid. Höga priser på timmer och virke har lett till ökade avverkningsvolymer och en hög aktivitet för länets skogsägare. Detta kan dock förändras snabbt om priser på trä och massa sjunker. Aktiviteten inom skogsbruket förväntas bli hög fram till nästa höst, men därefter är osäkerheten stor. Närmare hälften av landets yrkesfiskare finns i länet. Antalet fiskare har minskat kontinuerligt och en stor del av yrkesfiskarna är över 50 år. Stora ingångskostnader när det gäller båtar och redskap gör att en ny generation kommer att ha svårt att ta sig in i branschen. De intervjuade arbetsgivarna inom jord- och skogsbruksnäringarna i länet har nu lägre förväntningar på det närmaste halvårets marknadsefterfrågan än i de senaste prognosomgångarna. Till viss del kan detta vara säsongsberoende, då förväntningarna 6-12 månader framöver är mer positiva. Kapacitetsutnyttjandet är högt inom näringarna och visar att det inte finns något stort ledigt utrymme att öka produktionen med befintlig personal. Att utöka verksamheten kräver dock stora investeringar i anläggningar och maskinpark, vilket hämmar utvecklingsmöjligheterna. Det finns en efterfrågan på kvalificerad arbetskraft som skogsmaskinförare, skördarförare, jordbruksmaskinförare och djurskötare. Lediga platser kan vara svåra att tillsätta. Den personal som efterfrågas ska vara självgående och ha bred kompetens. Man ska både kunna köra och reparera maskiner och teknologin är så utvecklad att den tekniska kunskapen också måste vara hög. Länets lantbrukare anlitar tidvis utländsk arbetskraft för att möta sitt behov av kvalificerad personal. Någon förändring av sysselsättningen kommer sannolikt inte att ske under 2012, utan nivån kommer att vara i stort sett oförändrad. Industri Den internationella inbromsningen i konjunkturen kommer av allt att döma att drabba svensk export, vilket i så fall kommer att leda till en försvagad orderingång för industrin. Detta påverkar verkstadsindustrin mer än processindustrin. Eftersom verkstadsindustrin är mer sysselsättningsintensiv och delar av Västra Götaands län är starkt beroende av denna kommer det också att ha påverkan på länets arbetsmarknad. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin har försvagats för riket under hösten och ligger nu klart under det historiska genomsnittet. Orsaken till nedgången i konfidensindikatorn beror till stor del på att förväntningarna på orderstockens storlek har skrivits ner och att produktionsplanerna då också har justerats ned. I Västra Götalands län har industrin av tradition en stark ställning. Inom länet finns en betydande del av den svenska fordons- och transportmedelsindustrin, och denna formerar ett industriellt kluster med underleverantörer i flera led både i och utanför länet. Industrisektorn i länet omfattar i övrigt ett brett spektrum av industriell verksamhet: verkstadsindustri, trävaruindustri, textilindustri, pappersoch massaindustri, plast- och petrokemiindustri, läkemedels- och bioteknikindu-

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 14 stri, livsmedelsindustri och grafisk industri. Industrin står för ungefär 16 procent av de sysselsatta i länet. 1 Landets två stora personbilstillverkare finns i länet och båda är starkt beroende av den internationella konjunkturen. Den senaste tiden har de båda företagen haft olika situationer. Medan det ena företaget utstrålat framtidsoptimism har det andra haft mycket osäkra framtidsutsikter. Oklara framtida ägarförhållanden, konkurshot och uteblivna löneutbetalningar har skapat en stor osäkerhet i området. Fordonsindustrin har många underleverantörer i flera led och många branscher är berörda. Många företag som har fungerat som underleverantör till det mer krisdrabbade personbilsföretaget har sedan en tid ställt om produktionen mot nya produkter och områden, vilket visar på dynamiken i det lokala näringslivet. Att industrikonjunkturen har varit stark har kunnat utläsas i industrins orderingång. I de intervjuer som gjorts under hösten har många företag uppgivit att de har en fortsatt stark orderingång, och att de inte har märkt av någon direkt nedgång. Samtidigt finns en ökad oro om en mer osäker framtid. Resultatet av intervjuundersökningen visar dock sammantaget en relativt kraftig nedgång i förväntningarna, vilket framgår av nedanstående diagram (diagram 3). På sex månaders sikt har industrins efterfrågeförväntning fallit från höga nivåer de tidigare prognostillfällena till betydligt mer återhållsamma förväntningar. I intervjuunderlaget kan en stor skillnad utläsas vad gäller verkstadsindustri och övrig industri. Verkstadsindustrin är mer återhållsam i sina förväntningar på sex månaders sikt denna gång, medan processindustrin är mer optimistisk. Diagram 3: Industrins efterfrågeförväntningar Förväntningar om efterfrågan på varor och tjänster kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 1 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) var 125 000 personer i åldersgruppen 16-64 år sysselsatta inom industrin i Västra Götalands län tredje kvartalet 2011. Eftersom AKU är en urvalsundersökning på riket för åldrarna 15-74 år måste siffran ses som ett grovt mått på sysselsättning när den här bryts ner på län och bransch. Den ska därför inte ses som ett exakt värde utan en indikation på hur stor branschen är.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 15 Även vad gäller 6-12 månadersperspektivet har efterfrågeförväntningarna skruvats ner, om än inte lika mycket. På 6-12 månaders sikt är verkstadsindustrin dock betydligt mer positiv än i sexmånadersperspektivet. I regel brukar en lågkonjunktur innebära effektiviseringar och ett rationaliseringstryck inom industrin. Den sysselsättning som förlorats i nedgången hämtas inte in fullt ut när konjunkturen vänder uppåt. Mycket tyder på att så var fallet även för länets industri i återhämtningsfasen efter finanskrisen. Många företag har de senaste intervjuomgångarna sagt att de kan producera mer nu än tidigare trots att de har färre anställda. Under konjunkturuppgången hade företagen också en försiktig inställning till att återanställa. Bemanningspersonal och tidsbegränsade anställningar har varit vanligt för att möta en osäker orderingång. Det finns relativt stor ledig kapacitet inom industrin, vilket innebär att produktionen kan skruvas upp utan att personal behöver rekryteras. Jämfört med vårens undersökning har andelen industriföretag med stort ledigt produktionsutrymme ökat. Samtidigt har andelen som alls inte kan öka produktionen utan att behöva rekrytera ny personal också ökat. Detta visar att det finns företag inom industrisektorn som går på högvarv, medan andra tvingas hålla igen. Ett tecken på att det finns olika riktningar inom olika delar av industrin. Trävaruindustrin i länet har gått bra under en tid med god efterfrågan på produkterna. Avmattningen i ekonomin är dock ett orosmoment för branschen och den kraftiga minskningen i småhusproduktionen påverkar efterfrågan negativt. Branschen är mångsidig och företag inriktade mot inredningsprodukter har genom ROT-avdraget haft en stark efterfrågan, men även här tycks en avmattning ha skett. De höga råvarupriserna på trä påverkar lönsamheten vilket i förlängningen också kan påverka sysselsättningen. Plast- och petrokemiindustrin upplevde under konjunkturuppgången en ökad efterfrågan. Plastindustrin är till stor del underleverantör till fordonsindustrin och övrig tillverkningsindustri och drogs med i den positiva industriutvecklingen. Även dessa branscher märker av den internationella nedgången på världsmarknaden. Branschen har en avvaktande hållning och bygger åtminstone på kort sikt snarare upp lager inför framtida efterfrågeökning än att produktionsvolymerna minskar. Läkemedelsindustrin är också representerad i länet och ett medicintekniskt kluster finns i Göteborgsregionen där några stora företag finns. Branschen signalerar goda tider med stor efterfrågan och ett potentiellt rekryteringsbehov av exempelvis tekniker, ingenjörer, läkare och naturvetare. Vid rekryteringar är det ofta högkvalificerade forskare som efterfrågas och man söker över hela världen efter den kompetens som behövs. Livsmedelsindustrin i länet upplever en fortsatt jämn och relativt god efterfrågan, men konkurrensen inom branschen hårdnar. Rationaliseringar genom investeringar i nya maskiner har genomförts i några av de större företagen i branschen, vilket medför att produktionen kan öka med befintlig eller minskad personalstyrka. Teknikutvecklingen inom industrin har alltid lett till rationaliseringar och ökade kompetenskrav på personalen. När industrin återanställer efter en konjunkturnedgång har produktionsprocessen hunnit moderniserats och nya höga krav ställs på yrkeskompetens. Även i tider med relativt hög arbetslöshet kan industrin uppleva brist på efterfrågad kompetens vid rekryteringar. I vårens intervjuundersökning uppger 26 procent av de tillfrågade företagen inom industrisektorn att de har

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 16 upplevt arbetskraftsbrist. Detta är till och med högre än motsvarande nivå vid vårens prognos. Industrin har under en tid upplevt något av en generell brist på kvalificerad och erfaren personal. Det har också funnits en oro över kompetenstapp och att nyckelpersoner lämnar verksamheterna vid de kommande stora pensionsavgångarna. Branschen är också orolig för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom industrin när ungdomar inte i tillräcklig utsträckning väljer teknikutbildningar. Yrkeskategorier som nämns som bristyrken inom industrisektorn är industrielektriker, verkstadsmekaniker, fordonsmekaniker, svetsare, verktygsmakare, kvalificerade maskinoperatörer, CNC-operatörer, samt drift- och underhållstekniker. På tjänstemannasidan uppger företagen att det är en generell brist på ingenjörer, projektledare, tekniker, konstruktörer, och säljare med teknisk kompetens. Inom industrin efterfrågas i växande omfattning personer med multikompetenser som inte kan sammanfattas under bara en yrkeskategori. Sysselsättningen inom industrin har ökat i Västra Götalands län under året. Under 2012 bedöms sysselsättningen inom industrisektorn vara i stort sett oförändrad, eller kanske något minskande. Byggnadsverksamhet På nationell nivå har även byggkonjunkturen försvagats något, men ligger fortfarande klart över det historiska genomsnittet. Orderingången är fortfarande förhållandevis god, i synnerhet för anläggningssektorn. Byggföretagen har allmänt blivit mer försiktiga i sina framtidsbedömningar och detta gäller särskilt för småhusbyggarna. Företagen fortsätter också att planera för fler anställda även om nivån på rekryteringsplanerna har dämpats. Byggbranschen i Västra Götalands län har haft en stark framtidsoptimism under en tid och man har upplevt en mycket god konjunktur. Branschen är en heterogen näringsgren med företag av skiftande storlek och inriktning. Några riktigt stora företag finns, men i huvudsak består branschen av många småföretag och enmansföretag. Ungefär 6 procent av de sysselsatta i länet arbetar inom byggbranschen. 2 Jämfört med den starka optimism som fanns bland byggföretagen i våras har höstens framtidsförväntningar rasat rejält. Av diagrammet nedan (diagram 4) framgår att det var lika många företag trodde på ökad respektive minskad efterfrågan det närmaste halvåret. Av de intervjuade företagen trodde 26 procent på minskad efterfrågan och lika många på en ökad efterfrågan. Det finns dock en skillnad i framtidsförväntningar mellan stora och små företag. Bland de större företagen (räknat till antalet sysselsatta) är förväntningarna om de närmaste sex månaderna betydligt mer positiva än hos de mindre. På 6-12 månaders sikt är förväntningarna något större och då gäller det både de mindre och större företagen. Förutom ett försämrat konjunkturellt läge kan säkerligen en årstidskomponent också ligga bakom och de mindre firmorna kan vara mer känsliga än de större för vintern. 2 Enligt AKU var 48 000 sysselsatta inom byggverksamhet tredje kvartalet 2011. Se tidigare not för reservation kring denna siffra.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 17 Diagram 4: Efterfrågeförväntningar inom byggsektorn Förväntningar om efterfrågan på varor och tjänster kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar De mindre företagen inom byggbranschen har haft mycket att göra på grund av ROT-avdraget. Många av dessa firmor hade en god orderingång även under lågkonjunkturen. Inför utsikten att tiderna försämras är folk mer restriktiva till att bygga hus och att renovera. Detta kommer sannolikt de mindre firmorna att få känna av. En minskad optimism kan också utläsas ur prognosintervjuerna med dessa företag. Här kan också vintersäsongen hämma optimismen och säkert också en tanke om en viss mättnad vad gäller ROT-arbeten. De större företagen i branschen kommer under överskådlig tid att ha möjlighet att delta i många stora byggprojekt i länet. Byggnationen kring den stora infrastruktursatsningen Västsvenska paketet kommer att pågå fram till år 2028 med flera stora delprojekt. Bostadsbyggande planeras i relativt stor skala, ytterligare vägbyggen och infrastruktursatsningar kommer att göras, och fler hotell och köpcentra kommer att byggas. Stora ombyggnationer och renoveringar av miljonprogramsområdena är också aviserade. Kapacitetsutnyttjandet i branschen är mycket högt och 8 av 10 företag har mindre än 10 procent ledigt produktionsutrymme, vilket innebär att man behöver nyrekrytera för att kunna öka produktionen. Här finns dock en hel del företag som inte är intresserade av att växa genom att anställa mer personal utan är nöjd med befintlig personalstyrka. Ökad efterfrågan möts då med längre kötider för kunderna. Den starka konjunkturuppgången för byggbranschen har resulterat i en ökad brist på arbetskraft. I höstens intervjuundersökning har nästan 30 procent av företagen angett att de har upplevt arbetskraftsbrist vid rekrytering. Drygt en sjättedel av företagen lyckades inte rekrytera när de haft behov. Bristen har i viss mån medfört att man tackat nej till ordrar, men vanligast är att befintlig personal har fått jobba mer. Listan över bristyrken inom byggbranschen kan göras lång. Exempel på yrken som efterfrågas är anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, betongarbetare, byggnadsplåtslagare, kranförare, murare, takmontörer, ventilationsplåtslagare

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 18 och VVS-tekniker. På tjänstemannasidan är det brist på samtliga kategorier tekniker och ingenjörer. Nyckelpersoner som byggnadskalkylatorer och personer till arbetsledande funktioner har företagen mycket svårt att rekrytera. Med de stora projekten som planeras både i Västsverige och i andra delar av länet finns stor risk att det kommer att bli hård konkurrens om arbetskraften framgent. Problemet med lärlingsplatser och möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden kvarstår. Särskilt gäller detta installationselektriker och snickare. De som lämnade gymnasiets byggprogram när konjunkturen var som sämst åren 2008-2010 har fortfarande en svår situation på byggarbetsmarknaden. Eleverna som gick ut byggprogrammet sommaren 2011 fick i stor utsträckning lärlingsanställningar efter skolavslutningen. Att det samtidigt med lärlingsproblematiken finns stora brister på vissa yrkesgrupper inom byggverksamheten, är ett tecken på att det finns ett systemfel inom området där utbildningssidan inte är i samklang med arbetsmarknaden. Trots att det finns signaler om en dämpad byggkonjunktur och att sysselsättningen redan har ökat kraftigt i branschen, görs bedömningen att ytterligare ökning av antalet sysselsatta kommer att ske under år 2012. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn är bred och heterogen, och rymmer inom sig en rad delbranscher: handel, transport, hotell- och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster, samt personliga och kulturella tjänster. På nationell nivå har Konjunkturinstitutets konfidensindikator för den privata tjänstesektorn fallit under hösten och ligger nu under det historiska genomsnittet. Utvecklingen för olika områden inom privata tjänster är dock olikartad. Aktiviteten är fortfarande hög för konsultverksamhet och personaluthyrning. Inom dessa områden förväntas sysselsättningen att öka i god takt, medan tillväxttakten vad gäller sysselsättning dämpas i resten den privata tjänstesektorn. Den privata tjänstesektorn kommer att påverkas både av industrikonjunkturens inbromsning och av en förväntad försvagning av hushållen konsumtionsvilja. Sammantaget är det dock inom den privata tjänstesektorn som sysselsättningen har förutsättningar att fortsätta öka under de kommande åren, även om ökningstakten nu växlar ned. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat under konjunkturuppgången och ungefär 44 procent av länets sysselsatta finns inom dessa näringar. 3 Den positiva utvecklingen inom den privata tjänstesektorn har varit starkt kopplad till industrins ökade efterfrågan. Verksamhet som tidigare fanns inom industrin har numera i många fall avknoppats eller outsourcats till företag som tillhör tjänstesektorn. I större utsträckning handlar företag också tjänster av varandra, och i ökad omfattning anlitas inhyrd bemanningspersonal och konsulter som är anställda av företag med hemvist i tjänstenäringen. Till skillnad från de övriga näringsgrenarna bedömer arbetsgivarna inom den privata tjänstsektorn att de kommer att möta en relativt stark ökad efterfrågan även under 2012. I diagrammet nedan (diagram 5) återfinns tjänstesektorns förvänt- 3 Tredje kvartalet 2011 var 345 000 personer sysselsatta inom privata tjänstesektorn i länet enligt AKU.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 19 ningar på det kommande årets efterfrågeutveckling. En klar majoritet av företagen bedömer att efterfrågan kommer att öka för dem både närmaste halvåret och halvåret därefter. Visserligen har förväntningarna dämpats från de tidigare prognosomgångarna och det kan givetvis finnas en viss överoptimism bland näringarnas entusiastiska entreprenörer. Diagram 5: Efterfrågeförväntningar inom privata tjänstesektorn Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Under hösten har handeln och då i synnerhet sällanköpshandeln i landet varit mycket missnöjd med försäljningsutvecklingen, och framtidsoptimismen inom branschen har också försvagats. En viss vändning skedde dock i november då branschens konjunkturindikator gick upp. Bortsett från den internationella finansoron som påverkar bedömningarna om framtiden, är den milda hösten en försvårande faktor för vintersäsongsbetonad handel där branschen sett en mycket svag försäljning. Handeln i länet har gått bra under en lång rad av år och det oberoende av konjunkturläge. Nyetableringar och tillbyggnader av stora köpcentra och gallerior har gjorts och fler pågår. Farhågor finns för överetablering inom fack- och dagligvaruhandeln, och även att den traditionella centrumhandeln påverkas negativt. Bortsett från att en större nationell elektronikkedja har gått i konkurs har några sådana effekter dock inte märkts i regionen. I de fall handeln har påverkats negativt av konkurrensen har ändå lokala matbutiker klarat sig bra, och centrala affärslokaler som handeln lämnar, övergår till att bli caféer och restauranger. Branschen har inga rekryteringsproblem, det finns gott om personer som vill arbeta inom handeln, inte minst gäller detta ungdomar. Transportsektorn påverkas starkt av konjunkturläget och en nedgång för industrin drabbar de delar av branschen som har transporter för industrin. Branschen visar därför en avvaktande och försiktig hållning inför kommande år. De delar av branschen som har körningar åt exempelvis livsmedelshandeln eller byggbranschen bedöms inte påverkas av en industriledd konjunkturnedgång. Det finns ett fortsatt behov av personalrekryteringar inom transportnäringarna, även om det dämpade konjunkturläget kommer att minska antalet rekryteringar. Trots allt behöver vakanser i samband med pensionsavgångar fyllas, och genom att kollektivtrafikre-

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västra Götalands län 20 sandet förväntas att öka behövs också nya förare. Inom regionen planeras för en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken med nya och längre pendeltåg, tätare spårvagnstrafik och nya expressbusslinjer, samt en allmän utökning av turtätheten. Inom fjärrtransporter har utvecklingen gått mot ökad konkurrens från utländska åkerier och chaufförer. För distributionsförare är däremot lokalkännedom och kommunikativ förmåga viktig och den delen av branschen är därför inte lika utsatt för utländsk konkurrens. Det är fortsatt stor efterfrågan på buss- och lastbilsförare i länet. Samtidigt finns det många arbetslösa och timanställda bussförare som inte ges möjlighet att arbeta heltid. Det finns också många arbetslösa personer som söker arbete som lastbilsförare, men som inte anses anställningsbara av branschen. Moderna lastbilar är dyra och tekniskt avancerade och det finns en rädsla från åkerierna att ta in yngre och oerfarna chaufförer. Åkeribranschen går igenom en koncentrationsprocess där företagen blir färre och större, och med fler lastbilar i fordonsparken. Det finns ett betydligt större antal lagerarbetare bland de arbetssökande i länet än vad som efterfrågas av arbetsmarknaden. Hotell- och restaurangbranschen ser generellt en oförändrad situation framöver. Vilket innebär en relativt god efterfrågan på branschens tjänster. Nya större hotell byggs eller är under planering i Göteborg, vilket på sikt kommer att öka behovet av hotellpersonal. Sysselsättningen inom branschen är delvis säsongsbetonad och deltidsanställningar är vanliga. Det är normalt inga problem för branscherna att finna den personal de söker, men det råder brist på kvalificerade och erfarna kockar och serveringspersonal. Det finns ett fortsatt stort överskott på städare och lokalvårdare bland de arbetssökande, men vid rekryteringar har arbetsgivarna ofta så höga krav på körkort, yrkeserfarenhet och certifiering att det finns en paradoxproblematik på området. Samtidigt som det finns ett överskott på personer som vill arbeta med lokalvård, är det underskott på vad företagen anser vara anställningsbara kandidater. Inom lokalvård signaleras också om brist på arbetsledare med några års erfarenhet. Inom branschområdet information och kommunikation återfinns exempelvis datakonsulter och detta är ett område som upplevt en stark uppgång under en tid, och någon avmattning har inte kunnat märkas hos dem. Många företag bedömer att efterfrågan på deras tjänster kommer att öka även under nästa år. Detta avspeglas i en stark efterfrågan på vissa yrkesgrupper inom sektorn. Det råder exempelvis brist på programmerare och mjukvaruutvecklare och det är generellt stor efterfrågan på kvalificerad IT-kompetens och personer med projektledarkompetens. Gränsen mellan denna delbransch och de som lyder under företagstjänster är flytande. Tekniska konsulter som gör uppdrag för industrin finns i gränslandet. Här finns en mycket stor efterfrågan på kvalificerad personal inom olika yrkeskategorier. Efterfrågan är större än tillgången och arbetsgivarna ställer hårda krav på personlighet, erfarenhet och utbildning. Inom finansiell verksamhet och företagstjänster har sysselsättningen ökat kraftigt det senaste året, och ökningen tycks fortsätta även under 2012. En majoritet av de intervjuade företagen i branschen bedömer att marknadsefterfrågan kommer att öka under prognosperioden. Bemanningsbranschen och tekniska konsultföretag har gynnats av den allmänna konjunkturuppgången och inhyrd personal används i växande omfattning på arbetsmarknaden. Bedömningen av den privata tjänstesektorn är att sysselsättningen kommer att öka även under 2012. Det är här den märkbara ökningen kommer att ske, men tidigare högt ställda förväntningar måste skrivas ned.