Viltstängsel E4 Kopparnäs Harrbäcken

GRANSKNINGSHANDLING Viltstängsel E4 Kopparnäs Harrbäcken Piteå kommun, Norrbottens län Vägplanbeskrivning, 2018-06-15 Objektnr: 160721 TRV 2017/75465

Trafikverket Postadress: Box 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Vägplanbeskrivning Viltstängsel E4 Kopparnäs Harrbäcken Dokumentdatum: 2018-06-15 Ärendenummer: TRV 2017/75465 Objektsnummer: 160721 Kontaktperson: Anna Berglund Ansvarig konsult: Sweco Uppdragsledare: Susanne Waara Johansson Planbeskrivning: Leif Wiklund 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 5 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL... 6 2.1. Bakgrund och förutsättningar... 6 2.2. Tidigare utredningar och beslut... 6 2.3. Projektmål... 7 2.4. De transportpolitiska målen... 7 2.5. Planläggningsprocess... 7 3. FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 3.1. Väg och trafik... 8 3.2. Viltolyckor... 8 3.3. Övrig infrastruktur... 8 3.4. Lokalsamhälle och regional utveckling... 9 3.5. Landskapet och staden... 11 3.6. Miljö och hälsa... 11 3.7. Byggnadstekniska förutsättningar... 12 4. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 12 4.1. Val av lokalisering... 12 4.2. Val av utformning... 12 4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 15 4.4. Övriga skyddsåtgärder... 15 5. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET... 15 5.1. Väg och trafik... 15 5.2. Viltolyckor... 15 5.3. Övrig infrastruktur... 15 5.4. Lokalsamhälle och regional utveckling... 15 5.5. Landskapet och staden... 15 5.6. Miljö och hälsa... 15 5.7. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning)... 17 5.8. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser... 17 5.9. Påverkan under byggnadstiden... 17 6. SAMLAD BEDÖMNING... 17 6.1. Samlad miljöbedömning... 17 6.2. Måluppfyllelse avseende projektmål... 18 6.3. Överensstämmelse med transportpolitiska mål... 18 6.4. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål... 18 3

7. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN... 19 7.1. Allmänna hänsynsregler... 19 7.2. Miljökvalitetsnormer (MKN)... 19 7.3. Bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden... 20 8. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING... 20 8.1. Vägområde för allmän väg... 20 8.2. Område för tillfällig nyttjanderätt... 20 9. FORTSATT ARBETE... 21 10. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING... 21 10.1. Formell hantering... 21 10.2. Överensstämmelse med kommunala planer... 22 10.3. Genomförande... 22 10.4. Finansiering... 23 11. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR... 23 11.1. Tryckta referenser... 23 11.2. Elektroniska referenser... 23 4

1. Sammanfattning Bakgrund Under perioden 2010 2017 har 13 olyckor med älg och 10 olyckor med rådjur registrerats mellan Kopparnäs och Harrbäcken. En viss koncentration av olyckor finns i Brändön. Aktuell sträcka på E4 är mötesseparerad med mitträcke. Vägsträckans längd är cirka 5 km med en vägbredd på 13 m. Vid ombyggnaden till mötesfri väg sattes viltstängsel upp på delar av sträckan söder om Alterälven. Trafikverket planerar att bygga viltstängsel längs de sträckor där sådant saknas. Viltstängslets syfte är att hindra ren och vilt från att komma ut på vägen. Länsstyrelsen i Norrbottens län har beslutat att projektet kan innebära betydande miljöpåverkan. Trafikverket har tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning. Projektet Viltstängsel föreslås på båda sidor av E4 mellan Kopparnäs och Harrbäcken. Det nya viltstängslet ansluts mot befintliga stängsel och bullerplank. Viltstängslet placeras som princip 1 m från släntkrön resp. släntfot. På vägbanken över Harrbäcksfjärden sätts stängslet mellan vägräcket och träden med syfte att björkallén ska bevaras. En ca 130 meter lång viltpassage planeras vid Brändön. Passagen innebär att viltstängsel och mitträcke saknas så att djuren kan passera över vägen. Uthopp för vilt föreslås på ömse sidor av E4 vid trafikplats Norrfjärden, vid viltpassagen i Brändön och på södra sidan E4 vid rastplatsen. Gånggrindar kommer att sättas upp vid rastplats Harrbäcken och eventuellt fler platser där behov finns. Viltstängslet byggs delvis inom befintligt vägområde. På vissa sträckor kommer nytt vägområde att krävas, totalt ca 6800 m 2. Vägområdet redovisas på plankartor. Tillfällig nyttjanderätt, ca 6700 m 2, anges också på plankartorna för område för anläggande av viltstängsel och viltuthopp. Sommaren/hösten 2018 planeras vägplanen att ställas ut för granskning. Vägplanen planeras att skickas in för fastställelse hösten/vintern 2018/2019. En bygghandling tas fram parallellt med arbetet med vägplanen. Byggstart är planerad till tidigast 2019. Projektet finansieras genom Trafikverkets nationella plan. Den kalkylerade totalkostnaden för detta vägprojekt uppgår till ca 6,8 Mkr enligt 2018 års prisnivå. Konsekvenser och måluppfyllelse Trafiksäkerheten på E4 kommer att förbättras i och med att antalet viltolyckor förmodas minska. Viltstängslets läge kommer att kunna detaljanpassas så att ledningar längs sträckan inte påverkas. Viltstängslet är inte i konflikt med översiktsplanen eller angränsande detaljplaner. Vägplanen bedöms medföra måttliga konsekvenser för större vilt i området genom att deras rörelsemönster påverkas. Den inarbetade viltpassagen minskar konsekvenserna. Måttliga konsekvenser uppstår också avseende landskapsbild där viltstängsel påverkar utblickar över jordbruksmark och över Harrbäcksfjärden. I övrigt, inklusive alla andra aspekter av naturmiljö, blir miljökonsekvenserna små. Projektet bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormer. Ingen påtaglig skada bedöms uppstå på riksintressen. Vägplanen uppfyller projektmålet eftersom detta är att minska antalet viltolyckor. Vägplanen stöder det trafikpolitiska hänsynsmålet då trafiksäkerheten ökar. Funktionsmålet är inte relevant för projektet. Vägplanen ger liten påverkan på ett fåtal av de nationella miljömålen. 5

2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Bakgrund och förutsättningar Ren- och viltolyckor, dvs. olyckor i form av kollisioner mellan fordon och djur, är ett stort problem ur ett trafiksäkerhetsperspektiv men som även genom sin förekomst medför stora samhällsekonomiska kostnader. På vägar med mittbarriär, utan viltstängsel, uppstår problem i och med att det bildas ett hinder i vägens mitt. Det finns alltså en risk att en del djurarter uppehåller sig onödigt länge på vägbanan. Trafikverket planerar därför att bygga viltstängsel längs de sträckor mellan Kopparnäs och Harrbäcken där sådant saknas. Viltstängslets syfte är att hindra ren och vilt från att komma ut på vägen. Översiktskarta med projektområde 2.2. Tidigare utredningar och beslut 2.2.1. Arbetsplan och bygghandling Vägsträckan mellan Boviken och Rosvik är ombyggd och uppdelad i två etapper: Boviken Norrfjärden och Norrfjärden Rosvik. Fastställda arbetsplaner, bygghandlingar och relationshandlingar finns för båda etapperna. Vid ombyggnaden sattes viltstängsel upp på delar av sträckan söder om Alterälven. 2.2.2. Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Norrbottens län har 2017-12-01 med stöd av 6 kap. 5 miljöbalken beslutat att projektet kan innebära betydande miljöpåverkan. I beslutet anger länsstyrelsen vad som bör redovisas och beaktas i det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Beslutet innebär att Trafikverket ska ta fram en miljökonsekvensbeskrivning i vägplanen. En sådan har skickats till länsstyrelsen för godkännande. Länsstyrelsen begärde 2018-02-13 en komplettering av MKB. Länsstyrelsen önskar förtydliganden om den pågående åtgärdsvalsstudien för vilt och åtgärder i projektet för att minska 6

barriäreffekter, samt om uthoppen för vilt. Länsstyrelsen påtalar behov av dialog med Sirges sameby om utformning av stängslet vid anslutningar. Den kompletterade handlingen godkändes av länsstyrelsen 2018-05-29. 2.3. Projektmål Projektets övergripande mål är att resultatet ska bidra till att skapa en ökad trafiksäkerhet med avseende på att minska risken för påkörning av renar och vilda djur. 2.4. De transportpolitiska målen Det övergripande målet för svensk transportpolitik har sedan 1998 varit att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: - Funktionsmålet som berör tillgänglighet för människor och gods - Hänsynsmålet som handlar om säkerhet, miljö och hälsa Funktionsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingen i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. 2.5. Planläggningsprocess Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. Syftet med en vägplan är att reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens omgivningspåverkan, samt att underlätta markåtkomst för vägändamålet. Planläggningsprocessen för projekt utan alternativa lokaliseringar, där länsstyrelsen har beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Under planläggningsprocessen tas en vägplan fram som fastställs. I processen utreds var och hur vägen ska byggas. Det kan ta olika lång tid beroende på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. 7

I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett samrådsunderlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Länsstyrelsen beslutar med utgångspunkt från samrådsredogörelsen sedan huruvida projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. I de fall projektet bedöms medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Under vägplanens upprättande kommer samråd att ske med särskilt berörda fastighetsägare, kommun, länsstyrelse, samt andra berörda och med allmänheten. Vägplanen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter. Planen fastställs sedan av Trafikverkets funktion för juridik och planprövning. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. 3. Förutsättningar 3.1. Väg och trafik E4 är en mycket viktig transportväg ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Vägen är även av mycket stor vikt för det lokala resandet och transporter, då det finns få alternativa vägar för resandet i nord-sydlig riktning. Väg E4 är av riksintresse för kommunikationer. Korridoren för den planerade Norrbotniabanan (se 3.4.1) är också av riksintresse. Aktuell sträcka på E4 är mötesseparerad med mitträcke. Vägsträckans längd är cirka 5 km med en vägbredd på 13 m. Tillåten hastighet är i huvudsak 110 km/h. Vid Brändön är det 90 (sommartid 70) på en kortare sträcka. Trafikmängden är ca 8500-10000 ÅDT (årsdygnstrafik), varav 12 15 % tunga fordon. 3.2. Viltolyckor Under perioden 2010 2017 har 13 olyckor med älg och 10 olyckor med rådjur registrerats på sträckan. En viss koncentration av olyckor finns i Brändön. Inga olyckor med ren har registrerats. Inom en kilometer på ömse sidor av sträckan har en renolycka och ytterligare fem älgolyckor registrerats. 3.3. Övrig infrastruktur Ledningar Ledningar för el, tele och VA finns både längs och tvärs vägområdet på hela sträckan. 8

Skoterleder En skoterled korsar E4 planskilt i Norrfjärden. Viltolyckor 2010 2017. 3.4. Lokalsamhälle och regional utveckling 3.4.1. Angränsande planering Det streckade området som följer E4 på kartan nedan är korridoren för den planerade Norrbotniabanan som beslutats efter genomförd järnvägsutredning. Fortsatt planläggning av Norrbotniabanan Skellefteå Luleå saknar för närvarande finansiering. 3.4.2. Kommunala planer Piteå kommuns gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 19 december 2016. Översiktsplan 2030 beskriver önskvärd utveckling inom hela kommunen - stad, landsbygd och skärgård. I projektområdet går E4 i utkanten av landsbygdscentrumet Norrfjärden. Utsnitt ur översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta. 9

Detaljplaner finns på norra sidan av E4 i Norrfjärden. Detaljplan D0479, beslutad 1973-07-06, Norrfjärden (planerad väg 573) Detaljplan DB0496, beslutad 2006-09-25, Norrfjärden- Kopparnäs GC-väg, trafikplats m.m. I samband med antagandet av DB0496 upphävdes den del av D0479 som berörde E4. Kartorna illustrerar detaljplanernas omfattning. Detaljplanerna i sin helhet finns på Piteå kommuns webbplats. Detaljplanegränser redovisas också på vägplanens plankartor. D0479 (t.h.), DB0496 (nedan) 10

3.5. Landskapet och staden Sträckan går genom ett flackt småskaligt landskap med omväxlande jordbruksmark och skogsmark. I ett större perspektiv, då landskapet mest består av skog, upplevs den aktuella sträckan som jordbrukspräglad. Skogspartierna domineras av tall medan de dungar och trädridåer som finns i jordbruksmarkerna innehåller mer björk och asp. Partier med björkskog finns också i låglänta delar, som vid Sladan. En allé av björkar finns på vägbanken över Harrbäcksfjärden. Vägen går genom byn Kopparnäs och i utkanten av tätorten Norrfjärden och det finns spridd bebyggelse av skiftande karaktär längs E4. På några ställen finns bullerskyddsplank intill vägen. E4 är ett stråk av storskalig infrastruktur i kontrast mot det övriga landskapet. Fina utblickar från vägen finns vid bron över Alterälven, vid passage över jordbruksmarkerna och genom en gles björkridå över våtmark mot Sladan. Vid rastplatsen Harrbäcken finns vidsträckt utblick över vatten åt båda sidor. 3.6. Miljö och hälsa I planbeskrivningen finns en sammanfattning av förutsättningar för miljö och hälsa. Fördjupad information finns i miljökonsekvensbeskrivningen. 3.6.1. Naturmiljö Det finns inga skyddade områden eller områden med naturvärden inom 100 m från E4 enligt Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens kartmaterial. Sandlabygden och Kopparnäset ingår i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Generella biotopskydd i form av öppna jordbruksdiken och åkerholmar finns i landskapet. En björkallé med biotopskydd finns på vägens båda sidor på vägbanken över Harrbäcksfjärden. Strandskydd råder vid Alterälven och Harrbäcksfjärden. Grundbäcken, som mynnar i Sladan, kommer att korsas. Inga sjöar eller andra vattendrag berörs. 3.6.2. Kulturmiljö Det finns ett stort antal forn- och kulturlämningar i landskapet. Fyra by/gårdstomter och en tjärdal ligger ca 50 meter från E4 enligt Riksantikvarieämbetets kartmaterial. Sträckan berör områden utpekade i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturvärden, se Naturmiljö. 3.6.3. Boendemiljö Bostadsbebyggelse finns på båda sidor av E4. Människor behöver kunna ta sig ut på, och korsa, E4 för att ta sig till exempelvis samhällsservice och rekreationsområden. E4 är en barriär i området men korsningar och anslutningspunkter finns som tillgodoser behovet. Buller och liknande miljöaspekter påverkas inte eftersom trafiken på vägen inte förändras på grund av vägplanen. 11

3.6.4. Rekreation och friluftsliv Norrbottens skärgård är av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt både 3 och 4 kapitlet miljöbalken. Väg E4 utgör västlig gräns för riksintresset. Alterälven och Harrbäcksfjärden är utpekade i kommunens natur-, kultur- och friluftsguide. Där råder också strandskydd. En skoterled korsar E4 planskilt i Norrfjärden. 3.6.5. Rennäring Enligt Sametingets underlagsmaterial berörs tre samebyar direkt av projektet: Tuorpon, Ståkke och Sirges samebary. Samråd har hållits per telefon med de berörda samebyarna. I dessa framkom att endast Sirges sameby regelbundet nyttjar markerna öster om E4, i början av vintern. Samebyns renar passerar E4 längre norrut eller fraktas på lastbil. Ståkke och Udtja nyttjar endast marker väster om E4 och Tuorpon har ingen verksamhet i området. 3.7. Byggnadstekniska förutsättningar Inga geotekniska undersökningar har gjorts inför uppsättandet av viltstängsel. De geotekniska förutsättningarna utreddes inför ombyggnaden av vägen. De kommer att nyttas vid val av grundläggning för stängslet. 4. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 4.1. Val av lokalisering Viltstängslet byggs längs befintlig väg och alternativa lokaliseringar saknas. 4.2. Val av utformning Viltstängsel föreslås på båda sidor av E4 mellan Kopparnäs och Harrbäcken. På vissa delar av sträckan finns viltstängsel redan uppsatt. Även bullerplank finns. Det nya viltstängslet ansluts mot befintliga stängsel och plank. Viltstängslet placeras som princip 1 m från släntkrön resp. släntfot. Viltstängslet byggs delvis inom befintligt vägområde. På vissa sträckor kommer nytt vägområde att krävas. En meter vägområde ska finnas utanför stängslet för att få åtkomst till drift av stängsel. Se typsektioner för olika situationer nedan. Vägområdet redovisas på plankartor. På vägbanken över Harrbäcksfjärden sätts stängslet mellan vägräcket och träden med syfte att björkallén ska bevaras. 12

Svart linje visar var viltstängsel planeras. En ca 130 meter lång viltpassage planeras vid Brändön. Passagen innebär att viltstängsel, mitt- och sidoräcken saknas så att djuren kan passera över vägen. Viss siktröjning sker kring passagen för att förbättra trafiksäkerheten. Slänterna flackas ut till 1:4 för att djur nära vägen ska uppmärksammas bättre och för att tillgodose trafiksäkerhetskrav då sidoräcke tas bort. Slänter, siktröjning och säkerhetszon kräver ett utökat vägområde vid 3/800. Vid val av plats och utformning har både förutsättningarna för vilt och vägtekniska förutsättningar beaktats. Passagen läggs på båda sidor av en befintlig korsning, där det redan finns öppning i mitträcket. Det finns ett viltstråk i området enligt uppgifter i samråd. Det finns också möjlighet till hastighetsbegränsning och eventuellt även fartkamera i korsningen vilket skulle öka säkerheten ytterligare. Flera öppningar i stängslet kommer att finnas vid korsningar. Vid vissa anslutningar kommer det att finnas en grind i stängslet. Det finns endast ett fåtal anslutningar på sträckan eftersom många enskilda anslutningar mot E4 stängdes vid ombyggnaden till mötesfri väg. Stängslet dras in 30-100 m från E4 vid anslutningar som inte har grind för att i möjligaste mån minska risken för att vilt eller ren kommer ut på vägen. Indragningarna har gjorts så långa som är möjligt på respektive plats med hänsyn till t.ex. terrängformer och bebyggelse. 13

Uthopp för vilt föreslås på ömse sidor av E4 vid trafikplats Norrfjärden, vid viltpassagen i Brändön och på södra sidan E4 vid rastplatsen. Uthoppen utformas som stödmurar som ansluter till viltstängslet. Markytans höjd utformas så att djuren kan hoppa ut från vägområdet samtidigt som de hindras från att ta sig in på vägen från omgivande terräng (se bifogade typritningar). Vid val av plats för uthopp har t.ex. uppgifter om viltstråk, avstånd till anslutande vägar, terrängnivåer, närhet till bebyggelse beaktats. Vid passagen av Grundbäcken dras stängslet ner mot vattenytan för att förhindra att djur tar sig under stängslet vintertid. Gånggrindar kommer att sättas upp vid rastplats Harrbäcken och eventuellt fler platser där behov finns. Typsektioner för placering av stängsel. 14

4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Viltpassage och uthopp enligt ovan är skyddsåtgärder som fastställs. Bevarandet av björkallén är skyddsåtgärd som fastställs. 4.4. Övriga skyddsåtgärder I kapitel 4.2 och i kapitel 5 beskrivs flera skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kommer att utföras men som inte fastställs i vägplanen. 5. Effekter och konsekvenser av projektet 5.1. Väg och trafik Viltstängslet påverkar inte vägen som sådan eller framkomligheten på E4. Inte heller det lokala vägnätet påverkas eftersom befintliga anslutningar finns kvar. Trafiksäkerheten på E4 kommer att förbättras. 5.2. Viltolyckor Antalet viltolyckor förmodas minska. Om hastighetsbegränsning görs och ev. fartkamera sätts upp vid viltpassagen bidrar detta till att öka trafiksäkerheten för både människor och djur. Sådana åtgärder regleras inte i vägplanen. 5.3. Övrig infrastruktur Viltstängslets läge kommer att kunna detaljanpassas så att ledningarna längs sträckan inte påverkas. Det exakta läget för ledningarna sätts ut inför entreprenaden. Skoterleden påverkas inte eftersom den passerar E4 planskilt. 5.4. Lokalsamhälle och regional utveckling Viltstängslet är inte i konflikt med översiktsplanen eller angränsande detaljplaner. Det förändrar inte förutsättningarna för bebyggelse eller näringsliv i området. Viltstängslet påverkar inte heller förutsättningarna för Norrbotniabanan. 5.5. Landskapet och staden Nytt viltstängsel över jordbruksmark och på vägbanken över Harrbäcksfjärden förstärker vägens karaktär och påverkar utblickar. Detta bedöms ge måttliga konsekvenser på dessa platser. I skogsmark blir konsekvenserna små. 5.6. Miljö och hälsa I planbeskrivningen finns en sammanfattning av konsekvenser för miljö och hälsa. Fördjupad information finns i miljökonsekvensbeskrivningen. 15

5.6.1. Naturmiljö Viltstängslet kommer att förstärka E4:ans barriäreffekt för större däggdjur i området. Den planerade viltpassagen minskar barriäreffekten för djuren. Viltstängslet kan ändå, tillsammans med befintliga viltstängsel längs E4, bidra till måttliga konsekvenser för större vilt genom att påverka djurens rörelsemönster. För alla övriga aspekter av naturmiljö bedöms vägplanen ge små konsekvenser. Stängslet medför också att risken för att större däggdjur dödas i trafiken minskar. Generella biotopskydd Den biotopskyddade björkallén på vägbanken över Harrbäcksfjärden kommer att bevaras. Några andra generella biotopskydd berörs inte eftersom stängslet sätts intill befintligt vägområde där skyddade objekt inte finns. Strandskydd Två platser med strandskydd ligger inom vägplanen. Alterälvens stränder berörs inte alls eftersom stängslet avslutas uppe på bron. Vid Harrbäcksfjärden går stängslet av byggnadstekniska skäl på fast mark invid stranden och över vägbanken. Stängslet bedöms påverka förhållandena för djur- och växtliv i strandzonen i liten grad. 5.6.2. Kulturmiljö Stängslet placeras i anslutning till befintligt vägområde, generellt 1 m från befintligt släntkrön/släntfot på E4 eller på motsvarande sätt längs mindre anslutningsvägar. De kända lämningarna ligger längre från vägen och det är inte sannolikt att några kulturvärden ska finnas i det område som påverkas. Projektet bedöms därför inte påverka några kända forn- eller kulturlämningar. Projektet påverkar inte heller värdena i odlingslandskapet som helhet. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön att bli små. 5.6.3. Boendemiljö och hälsa Viltstängslet kommer att förstärka E4:ans barriäreffekt för boende i området. De befintliga korsningspunkterna kommer att finnas kvar och grindar planeras. Behovet att korsa E4 på andra ställen bedöms som litet. Konsekvenserna bedöms som små. 5.6.4. Rekreation och friluftsliv Viltstängslet kommer att förstärka E4:ans barriäreffekt vid rörligt friluftsliv i området. De befintliga korsningspunkterna kommer att finnas kvar och grindar planeras. Behovet att korsa E4 på andra ställen bedöms som litet. Konsekvenserna bedöms som små. Projektet påverkar inte värdena i riksintresseområdet för friluftsliv. Strandskydd Stängslet minskar allmänhetens tillgång till stranden vid Harrbäcksfjärden. Gånggrindar föreslås så att stränderna nås från rastplatsen. E4 är en barriär idag och behovet att röra sig längs stranden är litet. Konsekvenserna blir därför små avseende strandskyddets friluftslivsaspekt. 16

5.6.5. Rennäring Då inga områden som pekats ut som viktiga för rennäringen finns längs sträckan, och rennäringen inte ser behov av att korsa E4 här, bedöms konsekvenserna bli små. Stängslet medför att risken för att renar dödas i trafiken minskar. 5.7. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Det görs ingen samhällsekonomisk bedömning i vägplanen. 5.8. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Inga sådana konsekvenser har identifierats. 5.9. Påverkan under byggnadstiden Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Under byggtiden ska mark utanför arbetsområdet skyddas mot oavsiktlig påverkan genom t.ex. körning. Det är särskilt viktigt i jordbruksmark och våtmark/vattenmiljö. Skyddsåtgärder ska genomföras så att björkallén på vägbanken över Harrbäcksfjärden inte skadas. Vid stränder och passage av bäckar ska försiktighet även iakttas inom arbetsområdet så att strand- och vattenmiljön påverkas så lite som möjligt. Kulturlämningarna närmast vägen föreslås märkas ut eller uppmärksammas på annat sätt under byggtiden för att undvika oavsiktlig påverkan av körning, upplag e.d. Om någon misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet omedelbart avbrytas och beställaren kontaktas. Anmälan ska göras till Länsstyrelsen. Innan arbetena startar ska boende längs vägen informeras. De allmänna råd som Naturvårdsverket (NFS 2004:15) har satt angående buller från byggplatser ska följas i projektet. Om entreprenad kommer att pågå under vinterhalvåret ska Sirges sameby kontaktas före byggstart för att klarlägga om och hur renskötsel bedrivs i området under byggtiden och hur hänsyn i så fall ska tas. Konsekvenser Miljökonsekvenserna under byggtiden bedöms som små eftersom arbetena är av liten omfattning och skyddsåtgärder föreslås. Under byggtiden kommer det tidvis att vara sämre framkomlighet på E4 då material och fordon för byggande av stängslet transporteras på E4. 6. Samlad bedömning 6.1. Samlad miljöbedömning Vägplanen bedöms medföra måttliga konsekvenser för större vilt i området genom att deras rörelsemönster påverkas. Den inarbetade viltpassagen minskar konsekvenserna. 17

Måttliga konsekvenser uppstår också avseende landskapsbild där viltstängsel påverkar utblickar över jordbruksmark och över Harrbäcksfjärden. I övrigt, inklusive alla andra aspekter av naturmiljö, blir konsekvenserna små. 6.2. Måluppfyllelse avseende projektmål Vägplanen ger god måluppfyllelse eftersom projektmålet är att minska antalet viltolyckor. 6.3. Överensstämmelse med transportpolitiska mål Vägplanen stöder hänsynsmålet då trafiksäkerheten ökar. Funktionsmålet är inte relevant för projektet. 6.4. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål som ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Norrbottens län hade tidigare egna regionala miljömål. Numera gäller de nationella miljömålen med preciseringar även som regionala mål. Piteå kommun har inga egna lokala miljömål. Flera av miljömålen rör storskaliga miljöeffekter som klimatpåverkan eller ozonskiktet. Dessa miljömål påverkas av mer övergripande faktorer som val av transportslag och teknikutveckling för fordonen och är inte relevanta för denna vägplan. En del av miljömålen rör miljöer eller naturtyper som inte finns i området. Vägplanen berör några naturtyper som har miljömål skog, odlingslandskap, bebyggd miljö. Åtgärdernas begränsade omfattning gör att påverkan på miljön, och därmed även påverkan på måluppfyllelse, blir liten. Viltstängslets barriäreffekt kan dock i viss mån motverka de enstaka preciseringar av miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv som rör djurs möjlighet att sprida sig och fragmentering av livsmiljöer. Miljömålen 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt-och djurliv Illustratör: Tobias Flygar 18

7. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 7.1. Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är enligt 1 (bevisbörderegeln) verksamhetsutövarens ansvar att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planläggningsprocess följts och olika alternativ har bedömts med hänsyn till miljön. Val och lösningar ska göras utifrån dessa principer. Vid upphandling av entreprenörer ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning och har möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 (hushållnings- och kretsloppsprinciperna) och 4 (produktvalsprincipen). Trafikverket tillgodoser också kunskapskravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med 4 (produktvalsprincipen). Hänsynsregel i 6 (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket säkerställs genom Trafikverkets planläggningsprocess. Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet. 7.2. Miljökvalitetsnormer (MKN) I miljöbalkens femte kapitel regleras miljökvalitetsnormerna som har till avsikt att fastlägga en högsta tillåtna förorening eller störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). omgivningsbuller (SFS 2004:675) Harrbäcksfjärden omfattas av miljökvalitetsnormer. Den ekologiska statusen är god. Kemisk status uppnår ej god. Den beslutade miljökvalitetsnormen är god ekologisk och kemisk status med mindre stränga krav för kvicksilver och bromerad difenyleter. Alterälven har också miljökvalitetsnormer. Den ekologiska statusen är måttlig. Kemisk status uppnår ej god. Den beslutade miljökvalitetsnormen är god ekologisk status 2027 19

och god kemisk status med mindre stränga krav för kvicksilver och bromerad difenyleter. Projektet bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft berörs inte eftersom projektet inte påverkar trafiken. Inga vatten där förordningen för fisk- och musselvatten ska tillämpas berörs. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller gäller endast för kommuner med fler än 100 000 invånare och för vägar med större trafikmängd än E4. 7.3. Bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden Detta avser riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken. Alla Natura 2000-områden är också av riksintresse. E4 är av riksintresse för kommunikationer. Korridoren för den planerade Norrbotniabanan är också av riksintresse. Kustområdet i Norrbotten, med E4 som gräns västerut, är riksintresse för rörligt friluftsliv enligt miljöbalken 4 kap 2. Området utgör också riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap 6. Projektet påverkar inte förutsättningarna för friluftslivet i kustområdet eller för Norrbotniabanan. Trafiksäkerheten på E4 förbättras. Ingen påtaglig skada bedöms uppstå på riksintressen. Inga Natura 2000-områden berörs av vägplanen. 8. Markanspråk och pågående markanvändning 8.1. Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 4. I vägområdet ingår även det utrymme som krävs för vägens säkerhetszon. Med säkerhetszon menas det område utanför stödremsan vid sidan om vägbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. På plankartorna framgår nytt vägområde. Det är detta tillkommande vägområde som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Vid ombyggnationen tas i huvudsak åkermark och skogsmark i anspråk för nytt vägområde. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar ca 6800 m 2. Markanspråk i vägplanen redovisas på plankartor 101T0201-101T0205. 8.2. Område för tillfällig nyttjanderätt Genom tillfällig nyttjanderätt tillåts ytor att tas i anspråk för att kunna utföra de vägåtgärder som ingår i vägplanen. Områden som tas i anspråk som tillfällig nyttjanderätt får endast användas under projektets byggtid från byggstart till och med godkänd slutbesiktning av projektet i sin helhet. Marken kommer att återställas i möjligaste mån innan den återlämnas. 20

I vägplanen tas tillfällig nyttjanderätt för område för anläggande av viltstängsel och viltuthopp. I vägplanen redovisas områden med tillfällig nyttjanderätt med T på plankartan och omfattar totalt cirka ca 6700 m 2. 9. Fortsatt arbete Inget behov av tillstånd eller dispenser har identifierats under arbetet med vägplanen. Inför kommande entreprenad ska läget för alla befintliga ledningar som kan påverkas av arbetet klarläggas. Skyddsåtgärderna i kapitel 5 förs vidare till bygghandlingarna och entreprenaden. 10. Genomförande och finansiering 10.1. Formell hantering 10.1.1. Fastställelseprövning Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning. Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 17 18 väglagen. 10.1.2. Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelseprövningen innebär en helhetsbedömning av vägens samtliga konsekvenser och en prövning av hur de planmässiga avvägningarna mellan olika allmänna och enskilda intressen har gjorts. Även den formella hanteringen av vägplanen granskas. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor och eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till vägplanen. 21

10.1.3. Rättsverkningar av fastställelsebeslutet När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt enligt 30 väglagen. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen, enligt 35 väglagen. På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort vägplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske. Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen. Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen. 10.2. Överensstämmelse med kommunala planer Detaljplanen DB0496 berörs genom att det nya viltstängslet anläggs i utkanten av detaljplanegränsen i anslutning till den vid E4 parallellgående gång- och cykelvägen. Nytt vägområde som berör detaljplanen uppgår till endast 10 m 2. Intrånget bedöms inte medföra konflikt med detaljplanen. 10.3. Genomförande Sommaren/hösten 2018 planeras vägplanen att ställas ut för granskning. Vägplanen planeras att skickas in för fastställelse hösten/vintern 2018/2019. En bygghandling tas fram parallellt med arbetet med vägplanen. Byggstart är planerad till tidigast 2019. Trafikverket är ansvarig för såväl planeringen som genomförandet och handläggandet av marklösenfrågor, detaljprojektering och byggande, inklusive upphandling av olika konsulter och entreprenörer. För genomförande av de fastighetsregleringar som behövs med mera kommer ansökan om lantmäteriförrättning att göras vid lantmäterimyndigheten. Inget behov av tillstånd eller dispenser har identifierats under arbetet med vägplanen. 22

10.4. Finansiering Projektet finansieras genom Trafikverkets nationella plan. Den kalkylerade totalkostnaden för detta vägprojekt uppgår till ca 6,8 Mkr enligt 2018 års prisnivå. I totalkostnadsprognosen ingår förutom bedömd entreprenadkostnad även byggherrekostnader dvs. projektadministration, utredning, vägplan och projektering samt risker och osäkerheter. 11. Underlagsmaterial och källor 11.1. Tryckta referenser Länsstyrelsen i Norrbottens län. 1993. Vårt hävdade Norrbotten. Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden i Norrbottens län. Rapport 6/1993. 11.2. Elektroniska referenser Artportalen, rapportsystem för växter, djur och svampar https://www.artportalen.se/ Miljömålsportalen, www.miljomal.se Nationella vägdatabasen https://nvdb2012.trafikverket.se/setransportnatverket Naturvårdsverket, Skyddad natur http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ Piteå kommun, kommunkarta https://webgis.it.pitea.se/website/kommunkarta/ Piteå kommun, översiktsplan https://www.pitea.se/invanare/boende-miljo/planer-och- fysisk-planering/oversiktsplan- 2030/?si=7ACF3A7F0C7B2AE6FC574E42AF358D98&rid=937370163&sn=piteakommun Riksantikvarieämbetet, Fornsök http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Sametinget, rennäringens markanvändning https://www.sametinget.se/underlag Skogsstyrelsen, Skogskartan https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/ Transportpolitiska mål https://www.trafa.se/etiketter/transportpolitiska-mal/ VISS (VattenInformationsSystem Sverige) http://viss.lansstyrelsen.se/mappage.aspx 23

Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2 4. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 24