Viltstängsel E4 Kopparnäs Harrbäcken

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Viltstängsel E4 Kopparnäs Harrbäcken Piteå kommun, Norrbottens län Vägplan, Kompletterad Objektnr: TRV 2017/75465

2 Trafikverket Postadress: Box 809, Luleå E-post: Telefon: Dokumenttitel: Miljökonsekvensbeskrivning Viltstängsel E4 Kopparnäs Harrbäcken. Ansvarig konsult: Sweco Uppdragsledare: Susanne Waara-Johansson Författare: Leif Wiklund Dokumentdatum: Kompletterad Ärendenummer: TRV 2017/75465 Objektsnummer: Kontaktperson: Anna Berglund 2

3 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Projektmål... 6 Tidigare utredningar och beslut... 6 Planläggningsprocessen... 6 Samråd... 7 Kommunala planer... 7 Trafik och vägförhållanden... 8 Riksintresse och Natura Avgränsning Beskrivning av projektet Nollalternativ Miljökonsekvenser Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Boendemiljö Rennäring Påverkan under byggnadstiden Måluppfyllelse Miljömål Projektmål Transportpolitiska mål Allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Uppföljning Kommande sakprövningar Underlagsmaterial och källor Bilagor: Ritning 101T0402 och 03, Typsektioner viltuthopp 3

4 1. Sammanfattning Trafikverket planerar att bygga viltstängsel längs de sträckor mellan Kopparnäs och Harrbäcken där sådant saknas. Det nya viltstängslet ansluts mot befintliga stängsel och bullerplank. Vid anslutningar dras stängslet in m från E4. En viltpassage i plan föreslås vid Brändön. Sammanlagt fem uthopp för vilt föreslås på tre ställen längs vägen. Under perioden har 13 olyckor med älg och 10 olyckor med rådjur skett på sträckan. En viss koncentration av olyckor finns i Brändön. Inga olyckor med ren har skett. Viltstängslets syfte är att hindra ren och vilt från att komma ut på vägen och därmed öka trafiksäkerheten. Länsstyrelsen i Norrbottens län har beslutat att projektet kan innebära betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram. Miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas till de miljöaspekter som är relevanta för projektet. Sträckan går genom ett flackt småskaligt landskap med omväxlande jordbruksmark och skogsmark. Området ingår i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskap. Vägen går genom byn Kopparnäs och i utkanten av tätorten Norrfjärden och det finns spridd bebyggelse av skiftande karaktär längs E4. Området öster om E4 är av riksintresse för friluftsliv. E4 i sig är av riksintresse för kommunikationer. Korridoren för den planerade Norrbotniabanan är också av riksintresse. Projektet medför ingen påtaglig skada på något riksintresse. Projektet påverkar inga utpekade naturvärden. Stängslet ökar barriäreffekten för vilt. Den inarbetade viltpassagen mildrar barriäreffekten. Några forn- eller kulturlämningar finns längs vägen. Ingen av dem bedöms påverkas av det nya viltstängslet. Sirges sameby nyttjar markerna öster om E4. Renarna fraktas med lastbil så viltstängslet orsakar inga barriäreffekter. Minskad risk för renpåkörningar är positivt för rennäringen. Viltstängslet kan tillsammans med befintliga viltstängsel längs E4 bidra till måttliga konsekvenser för större vilt genom att påverka djurens rörelsemönster. Trafikverket arbetar för närvarande med en åtgärdsvalsstudie där målet är att identifiera och rekommendera lämpliga åtgärder med avseende på passager och stängselsystem för ren och vilt längs E4 i Norr- och Västerbotten. Projektet bedöms också medföra måttliga konsekvenser för landskapsbild där viltstängsel påverkar utblickar över jordbruksmark och över Harrbäcksfjärden. I övrigt, inklusive alla andra aspekter av naturmiljö, blir konsekvenserna små. Projektet bedöms inte medföra någon påverkan som motverkar uppfyllelsen av miljökvalitetsnormer eller miljökvalitetsmål. 4

5 2. Inledning Bakgrund Ren- och viltolyckor, dvs. olyckor i form av kollisioner mellan fordon och djur, är ett stort problem ur ett trafiksäkerhetsperspektiv men som även genom sin förekomst medför stora samhällsekonomiska kostnader. På vägar med mittbarriär, utan viltstängsel, uppstår problem i och med att det bildas ett hinder i vägens mitt. Det finns alltså en risk att en del djurarter uppehåller sig onödigt länge på vägbanan. Trafikverket planerar därför att bygga viltstängsel längs de sträckor mellan Kopparnäs och Harrbäcken där sådant saknas. Viltstängslets syfte är att hindra ren och vilt från att komma ut på vägen. Översiktskarta med projektområde Under perioden har 13 olyckor med älg och 10 olyckor med rådjur skett på sträckan. En viss koncentration av olyckor finns i Brändön. Inga olyckor med ren har skett. Inom en kilometer på ömse sidor av sträckan har en renolycka och ytterligare fem älgolyckor skett. Viltolyckor

6 Syfte Framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i upprättandet av vägplanen. Enligt väglagen ska en MKB finnas med i en vägplan om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket är fallet här. Syftet med en MKB för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. 3 miljöbalken). Projektmål Projektets övergripande mål är att resultatet ska bidra till att skapa en ökad trafiksäkerhet med avseende på att minska risken för påkörning av renar och vilda djur. Tidigare utredningar och beslut Arbetsplan och bygghandling Vägsträckan mellan Boviken och Rosvik är ombyggd och uppdelad i två etapper: Boviken Norrfjärden och Norrfjärden Rosvik. Fastställda arbetsplaner, bygghandlingar och relationshandlingar finns för båda etapperna. Vid ombyggnaden sattes viltstängsel upp på delar av sträckan söder om Alterälven. Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Norrbottens län har med stöd av 6 kap. 5 miljöbalken beslutat att projektet kan innebära betydande miljöpåverkan. I beslutet anger länsstyrelsen vad som bör redovisas och beaktas i det fortsatta arbetet Tydligt beskriva barriäreffekterna och dess konsekvenser för både vilt och friluftsliv samt visa på vilka säkra passagemöjligheter som finns längs sträckan eller inom rimligt avstånd från vägplaneområdet. Vid platser där viltstängsel har avbrott och öppningar bör konstruktioner eftersträvas som på lämpligt sätt leder tillbaka viltet till rätt sida om stängslet. Tydligt redovisa hur viltstängslet ska placeras intill fornlämningarna Norrfjärden 145:1, 326:1 339:1 och 340:1. Viltstängslet kommer även att placeras inom utpekade områden i Bevarandeprogrammet för odlingslandskap, natur-och kulturvärden. Detta ska tillsammans med en bedömning av påverkan på utpekade områden redovisas i kommande handling. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver rådande brister i trafiksystemet, kända förutsättningar och hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP). Om länsstyrelsen beslutar att BMP råder, medför det att samråd skall ske i vidare krets. Beslutet har betydelse för kraven på miljöredovisning i den fortsatta processen. 6

7 Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Figuren nedan visar ett schema över en planeringsprocess som följs i ett projekt som medför betydande miljöpåverkan. Då ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram och godkännas av länsstyrelsen innan planens granskningshandling kungörs och granskas. Vägplanen fastställs sedan av Trafikverkets funktion för juridik och planprövning, som är en särskild myndighet inom Trafikverket. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Figur Planläggningsprocessen för projekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan Samråd Trafikverket har tagit fram ett samrådsunderlag. Samråd skedde i en vidare krets som om betydande miljöpåverkan antas bli aktuellt. Berörda myndigheter, organisationer samt sakägare fått brev med information om samrådet. Samrådsunderlaget har funnits tillgängligt på Trafikverkets webbplats samt på Trafikverkets kontor i Luleå under samrådstiden Ett samrådsmöte på orten, där även allmänheten bjudits in, hölls Samrådstiden pågår till Berörda samebyar har också kontaktats per telefon. Trafikverket har valt att förlänga viltstängslet över vägbanken norr om rastplats Harrbäcken, en sträcka på ca 300 meter, jämfört med den sträcka som angavs i samrådsunderlaget. Samråd har skett om detta under april Samrådet redovisas i projektets samrådsredogörelse. Kommunala planer Piteå kommuns gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 19 december Översiktsplan 2030 beskriver önskvärd utveckling inom hela kommunen - stad, landsbygd och skärgård. I projektområdet går E4 i utkanten av landsbygdscentrumet Norrfjärden. Det streckade området som följer E4 på kartan är korridoren för den planerade Norrbotniabanan. Utsnitt ur översiktsplanens markoch vattenanvändningskarta. 7

8 Detaljplaner finns på norra sidan av E4 i Norrfjärden. Dessa redovisas i planbeskrivningen. Trafik och vägförhållanden E4 är en mycket viktig transportväg ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Vägen är även av mycket stor vikt för det lokala resandet och transporter, då det finns få alternativa vägar för resandet i nord-sydlig riktning. Aktuell sträcka på E4 är mötesseparerad med mitträcke. Vägsträckans längd är cirka 4,6 km med en vägbredd på 13 m. Tillåten hastighet är i huvudsak 110 km/h. Vid Brändön är det 90 (sommartid 70) på en kortare sträcka. Trafikmängden är ca ÅDT (årsdygnstrafik), varav % tunga fordon. Riksintresse och Natura 2000 E4 är av riksintresse för kommunikationer. Korridoren för den planerade Norrbotniabanan är också av riksintresse. Kustområdet i Norrbotten, med E4 som gräns västerut, är riksintresse för rörligt friluftsliv enligt miljöbalken 4 kap 2. Området utgör också riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap 6. Inga Natura 2000-områden berörs av vägplanen.. Riksintressen för friluftsliv och kommunikationer. 8

9 3. Avgränsning Beskrivningen av förutsättningar och intressen i området inriktas på det som kan komma att påverkas av projektet och som har betydelse för den fortsatta planläggningen. Trafiken på vägen kommer inte att påverkas av projektet och trafikrelaterade miljöaspekter som trafikbuller, vibrationer, luftföroreningar och klimatpåverkan samt transport av farligt gods kommer inte att tas upp. Stängslet sätts i kanten av vägområdet och påverkar inte förutsättningarna för jord- och skogsbruk, som därför inte behandlas vidare. De enda schakter som kommer att utföras i projektet är små åtgärder vid uthopp. Masshantering samt förekomst av förorenade områden eller sulfidjordar i området utreds därför inte. Miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas geografiskt till det stråk längs befintlig E4 som kan komma att fysiskt påverkas av de planerade viltstängslet. I vissa fall kan ett större område påverkas indirekt genom t.ex. grumling i vattendrag eller buller under byggtiden. 4. Beskrivning av projektet Svart linje visar var viltstängsel planeras. 9

10 Viltstängsel föreslås på båda sidor av E4 mellan Kopparnäs och Harrbäcken. På vissa delar av sträckan finns viltstängsel redan uppsatt. Även bullerplank finns. Det nya viltstängslet ansluts mot befintliga stängsel och plank. Viltstängslet placeras som princip 1 m från släntkrön resp. släntfot. En meter vägområde läggs till utanför stängslet för att få åtkomst till drift av stängsel. På vägbanken över Harrbäcksfjärden kommer stängslet att placeras mellan vägräcket och björkarna. Träden kommer att bevaras. Typsektion för placering av stängsel. En ca 130 meter lång viltpassage i planeras vid Brändön. Passagen innebär att viltstängsel och mitträcke saknas så att djuren kan passera över vägen. Viss siktröjning sker kring passagen för att förbättra trafiksäkerheten. Vid val av plats och utformning har både förutsättningarna för vilt och vägtekniska förutsättningar beaktats. Passagen läggs på båda sidor av en befintlig korsning, där det redan finns öppning i mitträcket. Det finns ett viltstråk i området enligt uppgifter i samråd. Det finns också möjlighet till hastighetsbegränsning och eventuellt även fartkamera i korsningen vilket skulle öka säkerheten ytterligare. Flera öppningar i stängslet kommer att finnas vid korsningar. Vid vissa anslutningar kommer det att finnas en grind i stängslet. Det finns endast ett fåtal anslutningar på sträckan eftersom många enskilda anslutningar mot E4 stängdes vid ombyggnaden till mötesfri väg. Stängslet dras in m från E4 vid anslutningar som inte har grind för att i möjligaste mån minska risken för att vilt eller ren kommer ut på vägen. Indragningarna har gjorts så långa som är möjligt på respektive plats med hänsyn till t.ex. terrängformer och bebyggelse. Uthopp för vilt föreslås på ömse sidor av E4 vid trafikplats Norrfjärden, vid viltpassagen i Brändön och på södra sidan E4 vid rastplatsen. Uthoppen utformas som stödmurar som ansluter till viltstängslet. Markytans höjd utformas så att djuren kan hoppa ut från vägområdet samtidigt som de hindras från att ta sig in på vägen från omgivande terräng (se bifogade typritningar). Vid val av plats för uthopp har t.ex. uppgifter om viltstråk, avstånd till anslutande vägar, terrängnivåer, närhet till bebyggelse beaktats. Viltstängslet byggs delvis inom befintligt vägområde. På vissa sträckor kommer nytt vägområde att krävas, vilket kommer att framgå av vägplanen. 10

11 5. Nollalternativ Nollalternativet innebär en bedömd framtida situation om inte projektet där MKB (vägplan för uppsättande av viltstängsel) ingår genomförs, men annan sannolik samhällsutveckling i området har pågått. I nollalternativet har trafiken ökat något enligt den generella ökningen av trafiken på vägnätet. Detta medför endast små förändringar jämfört med nuläget. 6. Miljökonsekvenser Vid bedömningen av miljökonsekvenser har utformningen som redovisas under kapitel Beskrivning av projektet förutsatts. Förutsättningar och inarbetade skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder, där sådana finns, presenteras under respektive intresseområde. Miljökonsekvenserna är bedömda under förutsättning att dessa åtgärder genomförts. Landskapsbild Förutsättningar Sträckan går genom ett flackt småskaligt landskap med omväxlande jordbruksmark och skogsmark. I ett större perspektiv, då landskapet mest består av skog, upplevs den aktuella sträckan som jordbrukspräglad. Skogspartierna domineras av tall medan de dungar och trädridåer som finns i jordbruksmarkerna innehåller mer björk och asp. Partier med björkskog finns också i låglänta delar, som vid Sladan. En allé av björkar finns på vägbanken över Harrbäcksfjärden. Vägen går genom byn Kopparnäs och i utkanten av tätorten Norrfjärden och det finns spridd bebyggelse av skiftande karaktär längs E4. På några ställen finns bullerskyddsplank intill vägen. E4 är ett stråk av storskalig infrastruktur i kontrast mot det övriga landskapet. Fina utblickar från vägen finns vid bron över Alterälven, vid passage över jordbruksmarkerna och genom en gles björkridå över våtmark mot Sladan. Vid rastplatsen Harrbäcken finns vidsträckt utblick över vatten åt båda sidor. Bedömningsgrunder Stora konsekvenser där föreslagen väg står i stor kontrast till omgivande landskap eller där omfattande väganläggning påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar. Måttliga konsekvenser där föreslagen väg kontrasterar omgivningen i liten grad och där föreslagen väg påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar i begränsad omfattning. Små konsekvenser uppstår där vägen harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig landskapets skala och struktur, vilket påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad. Effekter och konsekvenser Nytt viltstängsel över jordbruksmark och på vägbanken över Harrbäcksfjärden förstärker vägens karaktär och påverkar utblickar. Detta bedöms ge måttliga konsekvenser på dessa platser. I skogsmark blir konsekvenserna små. 11

12 Naturmiljö Förutsättningar Det finns inga skyddade områden eller områden med naturvärden inom 100 m från E4 enligt Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens kartmaterial. Sandlabygden och Kopparnäset ingår i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. De har bevarandeklass 2, som mångformiga odlingslandskap. En betesmark finns nära vägen i Brändön. Generella biotopskydd i form av öppna jordbruksdiken och åkerholmar finns i landskapet. Då viltstängslet kommer att sättas inom eller intill befintligt vägområde bedöms dessa inte beröras av de planerade åtgärderna. En björkallé finns på vägens båda sidor på vägbanken över Harrbäcksfjärden. Strandskydd råder vid Alterälven och Harrbäcksfjärden. Grundbäcken, som mynnar i Sladan, kommer att korsas. Inga sjöar eller andra vattendrag berörs. Harrbäcksfjärden omfattas av miljökvalitetsnormer. Den ekologiska statusen är god. Kemisk status uppnår ej god. Den beslutade miljökvalitetsnormen är god ekologisk och kemisk status med mindre stränga krav för kvicksilver och bromerad difenyleter. Alterälven har också miljökvalitetsnormer. Den ekologiska statusen är måttlig. Kemisk status uppnår ej god. Den beslutade miljökvalitetsnormen är god ekologisk status 2027 och god kemisk status med mindre stränga krav för kvicksilver och bromerad difenyleter. I Artportalen finns noteringar om fåglar som observerats i området. Det rör sig om arter knutna till jordbrukslandskapet som storspov, tornfalk, stare och gulsparv men även rastande pilgrimsfalk och brun kärrhök. Utter har observerats i Alterälven. I samråd har det kommit fram att det finns en naturlig viltövergång vid Brändön. Jaktföreningarna i området ser positivt på viltstängsel för att minska risk för olyckor. Den befintliga porten under E4 och i någon mån bron över E4 i Norrfjärden (se karta i kapitel 4) kan användas av vilt. Vintertid kan också djur passera under E4 på Alterälvens is. Bedömningsgrunder Stora konsekvenser uppstår när värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden, såsom värdefulla vattendrag eller områden med hög biodiversitet eller som hyser sårbara/hotade arter, förstörs eller försvinner. Vägen leder till fragmentering av naturmiljön som starkt påverkar organismers rörelsemönster och spridningsförmåga. Måttliga konsekvenser uppstår när delar av områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på annat sätt. Små konsekvenser uppstår när projektet till största del påverkar naturområden utan högre naturvärden eller när påverkan på ekosystem eller biologisk mångfald är obetydlig. 12

13 Natur- och kulturmiljövärden Inarbetade åtgärder En ca 130 meter lång viltpassage planeras vid Brändön. Uthopp för vilt föreslås på ömse sidor av E4 vid trafikplats Norrfjärden, vid viltpassagen i Brändön och på södra sidan E4 vid rastplatsen. Uthoppens syfte är att underlätta för djur som kommit in i vägområdet att ta sig tillbaka till omgivande mark. Vid anslutningar dras stängslet om möjligt in m från E4 för att göra det svårare för djur att ta sig ut på E4. På vägbanken över Harrbäcksfjärden sätts stängslet mellan vägräcket och träden med syfte att träden ska bevaras. Vid passagen av Grundbäcken dras stängslet ner mot vattenytan för att förhindra att djur tar sig under stängslet vintertid. Effekter och konsekvenser Markanspråket är litet och bedöms inte påverka några kvaliteter i naturmiljön längs vägen eller odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Viltstängslet kommer att förstärka E4:ans barriäreffekt för större däggdjur i området. Stängslet medför också att risken för att större däggdjur dödas i trafiken minskar. Syftet med projektet är att minska risken för viltolyckor. Den planerade viltpassagen minskar barriäreffekten för djuren. Om hastighetsbegränsning görs och ev. fartkamera sätts upp bidrar detta till att öka trafiksäkerheten. 13

14 Då vägplanen genomförts kommer det inte att finnas några sträckor utan viltstängsel mellan Piteå och Luleå förutom vid trafikplatserna i Ersnäs och Antnäs. Vilt kan passera där och vid den planerade passagen inom denna vägplan, samt vid befintliga portar och broar. Inga kända naturvärden förutom betesmarken i Brändön finns längs vägen. Viltstängslet sätts här mellan E4 och en enskild väg och betesmarken påverkas inte. Viltstängslet bedöms kunna byggas över Grundbäcken utan negativ påverkan på vattendraget. Förutsättningarna för utter och för fågellivet i området bedöms inte heller förändras av projektet. Björkallén kommer att bevaras. Några andra generella biotopskydd berörs inte eftersom stängslet sätts intill befintligt vägområde där skyddade objekt inte finns. Alterälvens stränder berörs inte alls eftersom stängslet avslutas uppe på bron. Vid Harrbäcksfjärden går stängslet av byggnadstekniska skäl på fast mark invid stranden och över vägbanken. Stängslet bedöms påverka förhållandena för djur- och växtliv i strandzonen i liten grad. Viltstängslet kan tillsammans med befintliga viltstängsel längs E4 bidra till måttliga konsekvenser för större vilt genom att påverka djurens rörelsemönster. Hur populationerna påverkas av E4 som barriär i ett större perspektiv är inte klarlagt. För alla övriga aspekter av naturmiljö bedöms vägplanen ge små konsekvenser. Åtgärdsvalsstudie om barriäreffekter för vilt Trafikverket arbetar för närvarande med en åtgärdsvalsstudie där målet är att identifiera och rekommendera lämpliga åtgärder med avseende på passager och stängselsystem för ren och vilt längs E4 i Norr- och Västerbotten. Samordning ska ske med Norrbotniabanan. Studien ska fungera som ett beslutsunderlag till fortsatt planering. Arbetet kan komma att leda till att viltpassager byggs på lämpliga ställen längs E4 i Norr- och Västerbotten, för att minska barriäreffekten för ren och vilt. Kulturmiljö Förutsättningar Det finns ett stort antal forn- och kulturlämningar i landskapet. Fyra by/gårdstomter och en tjärdal ligger inom ca 50 meter från E4 enligt Riksantikvarieämbetets kartmaterial. I avsnittet om effekter och konsekvenser visas detaljkartor och beskrivning av lämningarna. Sträckan berör områden utpekade i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturvärden, se Naturmiljö. Bedömningsgrunder Stora konsekvenser uppstår när påverkan sker i kulturmiljö med högt bevarandevärde (i ett nationellt perspektiv). Påverkan innebär ett direkt intrång i miljöns värdekärnor eller ett indirekt intrång vilket får till följd att samband och strukturer bryts. Intrånget i miljön får till följd att dess upplevelsevärde och pedagogiska värde går förlorad. Måttliga negativa konsekvenser uppstår när en kulturmiljö fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Enstaka kulturvärden, välbevarade, unika eller på annat sätt värdefulla i ett regionalt perspektiv går förlorade. Små konsekvenser uppstår när enstaka kulturmiljöobjekt påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet. Samband och strukturer kan även i framtiden uppfattas. 14

15 Effekter och konsekvenser Nedan redovisas de forn- och kulturlämningar som ligger närmast vägen med beskrivning från RAÄ samt läge i förhållande till stängslet. Norrfjärden 339:1 Bytomt/gårdstomt Gårdstomt, enligt karta från På angiven plats är i dag en gård och gräsbevuxen odlingsmark. Vid inventeringen 1987 kunde inga gårdslämningar iakttagas. Enligt 1643 års geometriska karta låg det en gård på platsen. Terräng: Flack moränmark. Tomtmark och odlingsmark. Det är ca 30 meter mellan yta i FMIS och föreslaget stängsel. Vägar och anlagda ytor finns mellan stängsel och lämningsytan, där inga fysiska lämningar påträffats vid inventering. Norrfjärden 340:1 Bytomt/gårdstomt Gårdstomt, enligt karta från Inom angivet område, 110x40 m(nv-sö) är två husgrunder(?). Husgrunden(?), i NV, är diffus, ca 4x2 m (NNV-SSÖ) med i NNV en spismursrest. Framträder i form av delvis synliga grundstenar. Bevuxen med en tall. Husgrund, i SÖ, är diffus, ca 3.5x3.5 m och framträder i form av en förhöjning. Vid provstick framkom rikligt med sot. Bevuxen med gräs och örter. Terräng: Flack moränmark. Tomtmark och skogsmark med enstaka blandträd. Lämningen ligger bakom befintligt bullerplank och inget stängsel föreslås här. Norrfjärden 326:1 Bytomt/gårdstomt Gårdstomt, enligt karta från Inom angivet område, 60x50m (N-S) är tre husgrunder(?). Husgrunden, i V, är ca 3x3 m och framträder i form av en svacka i gräsmattan. Husgrunden, i Ö, är ca 11x7 m (SV-NÖ) och framträder i form av en svacka omgiven av en vall. Vid provstick framkom tegelfragment och sot. Husgrunden, i S, är 8x6 m (NÖ-SV), med en spismursrest i SÖ hörnet. Används nu som blombänk. Husgrunderna i V och S är markerade på 1947 års ekonomiska karta. Terräng: Flack samt S sluttande moränmark. Tomtmark (gräsmatta med trädgårdsväxter). Lämningen ligger delvis bakom befintligt bullerplank. Nytt stängsel föreslås som närmast ca 30 m från lämningsytan, längs kanten av en befintlig väg. 15

16 Norrfjärden 141:1 Tjärdal/tjärgrop Tjärdal, närmast rund, 14 m diam, med en grop, ca 2 m diam och ca 0.5 m dj, omgiven av en vall, 6-7 m br och m h. Tjärdalen är bevuxen med brännässlor, vilket försvårade uppmätningen. Terräng: SÖ sluttning av moränmark. Skogsmark - tomtmark (blandskog). Det är ca 60 m mellan punkt i FMIS och föreslaget stängsel. Norrfjärden 145:1 Bytomt/gårdstomt Gårdstomt, enligt karta från Vid inventeringstillfället 1987 var på angiven plats en gård på tomtmark. Inga gårdslämningar kunde iakttagas. Enligt 1643 års geometriska karta har det legat en gård på platsen. Terräng: Plan moränmark. Tomtmark. Det är ca 55 m mellan punkt i FMIS och föreslaget stängsel vid E4 och ca 40 m till avslutningarna längs infartsvägen. Stängslet placeras i anslutning till befintligt vägområde, generellt 1 m från befintligt släntkrön/släntfot på E4 eller på motsvarande sätt längs mindre anslutningsvägar. Det är inte sannolikt att några kulturvärden ska finnas där. Projektet bedöms därför inte påverka några kända forn- eller kulturlämningar. Projektet påverkar inte heller värdena i odlingslandskapet som helhet. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön att bli små. Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Norrbottens skärgård är av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt både 3 och 4 kapitlet miljöbalken. Området är en unik brackvatten- och landhöjningsmiljö vilket gör Bottenviken till ett känsligt område med högt natur- och kulturvärde. Väg E4 utgör västlig gräns för riksintresset. Alterälven och Harrbäcksfjärden är utpekade i kommunens natur-, kultur- och friluftsguide. Där råder också strandskydd. En skoterled korsar E4 planskilt i Norrfjärden. Bedömningsgrunder Stor negativ konsekvens uppstår om områden som har höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet starkt påverkas och möjligheten att utöva aktiviteter med rekreativa värden förstörs eller starkt försämras. Om tillgängligheten till dessa områden drastiskt försämras genom barriäreffekter innebär det också stora negativa konsekvenser. Måttliga konsekvenser uppstår om mindre rekreationsområden starkt påverkas eller om tillgängligheten till områden försämras betydligt. Om mindre delar av ett större rekreationsområde påverkas negativt innebär det också måttlig negativ konsekvens. Om upplevelsevärdet försämras men möjligheten till rekreation kvarstår innebär det också måttlig negativ konsekvens Små konsekvenser uppstår om vägen medför mindre försämringar vad gäller tillgänglighet eller upplevelsevärde i ett område 16

17 Inarbetade åtgärder Gånggrindar kommer att sättas upp vid rastplats Harrbäcken och eventuellt fler platser där behov finns. Effekter och konsekvenser Viltstängslet kommer att förstärka E4:ans barriäreffekt vid rörligt friluftsliv i området. De befintliga korsningspunkterna kommer att finnas kvar och grindar planeras. Behovet att korsa E4 på andra ställen än vid befintliga anslutningar bedöms som litet. Konsekvenserna bedöms som små. Säkra passagemöjligheter finns vid de befintliga två portar under och den bro över E4 som finns inom vägplanen. Stängslet byggs mellan rastplatsen och stränderna på båda sidor av E4. Allmänhetens tillgång till stranden vid Harrbäcksfjärden säkerställs genom gånggrindar. E4 är en barriär redan idag och behovet att röra sig längs stranden är litet. Alterälvens stränder berörs inte alls eftersom stängslet avslutas uppe på bron. Projektet påverkar inte värdena i riksintresseområdet för friluftsliv. Boendemiljö Förutsättningar Bostadsbebyggelse finns på båda sidor av E4. Människor behöver kunna ta sig ut på, och korsa, E4 för att ta sig till exempelvis samhällsservice och rekreationsområden. E4 är en barriär i området men korsningar och anslutningspunkter finns som tillgodoser behovet. Bedömningsgrunder Stora konsekvenser uppstår om såväl synliga som mentala samband och strukturer i bebyggelsen bryts. Barriäreffekterna ökar betydligt. Många fastigheter löses in. Måttliga konsekvenser uppstår om samband och strukturer i bebyggelsen försvagas. Fysisk och visuell barriäreffekt ökar. Enstaka fastigheter löses in. Små konsekvenser uppstår om projektet innebär visuell påverkan, men den fysiska barriäreffekten ökar inte. Effekter och konsekvenser Viltstängslet kan påverka E4:ans barriäreffekt för boende i området. De befintliga korsningspunkterna kommer att finnas kvar, grindar planeras, och behovet att korsa E4 på andra ställen bedöms som litet. Konsekvenserna bedöms som små. Rennäring Förutsättningar Enligt Sametingets underlagsmaterial berörs tre samebyar direkt av projektet. Norr om Alterälven finns vinter- och vårvinterland för Udtja (endast väster om E4) och Tuorpon samebyar. Söder om Alterälven finns Ståkke sameby. Ca 1 km norr om projektet finns även Sirges samebys vinter- och vårvinterland, även trivselland, öster om E4. Enligt samma underlagsmaterial är E4 norr om Alterälven en svår passage för Sirges sameby. I övrigt berörs inga riksintressen, strategiska platser, eller för renen viktiga områden. Samråd har hållits per telefon med de berörda samebyarna. I dessa framkom att endast Sirges sameby regelbundet nyttjar markerna öster om E4, i början av vintern. Samebyns 17

18 renar passerar E4 längre norrut eller fraktas på lastbil. Ståkke och Udtja nyttjar endast marker väster om E4 och Tuorpon har ingen verksamhet i området. Bedömningsgrunder Stora konsekvenser uppstår när det är betydande påverkan på kärnområde eller flyttled av riksintresse, eller betydande påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker. Påverkan bedöms kunna medföra att rennäring i området inte längre kan bedrivas. Måttliga konsekvenser uppstår om det är en begränsad påverkan på kärnområde eller flyttled av riksintresse, eller begränsad påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker. Påverkan bedöms försvåra långsiktigt bedrivande av rennäring i området. Små konsekvenser uppstår då projektet innebär liten påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker. Förutsättningarna för långsiktigt bedrivande av rennäring påverkas i liten grad. Effekter och konsekvenser Viltstängslet kommer att förstärka E4:ans barriäreffekt för större däggdjur i området. Stängslet medför också att risken för att större däggdjur dödas i trafiken minskar. Syftet med projektet är att minska risken för viltolyckor. Då inga områden som pekats ut som viktiga för rennäringen finns längs sträckan, och rennäringen inte ser behov av att korsa E4 här, bedöms konsekvenserna bli små. Påverkan under byggnadstiden Förutsättningar Byggskedet i ett vägprojekt innebär en rad åtgärder och arbetsmoment som genererar störningar för närboende och risk för att skador uppstår på miljön. Även om påverkan i många fall är begränsad i tiden kan den ofta vara tillräckligt stor för att särskilda försiktighetsåtgärder ska vara motiverade. Under byggskedet hanteras en rad ämnen som vid olycka eller spill kan påverka mark och vatten negativt. Bland dessa finns bland annat petroleumprodukter i form av drivmedel, hydrauloljor och smörjmedel. Tankning innebär hantering av större volymer av diesel, som kan ha stor negativ påverkan på miljön vid spill. Lokalisering och utformning av platser för tankning, förvaring och annan hantering av större mängder miljöskadliga produkter har stor påverkan på risken för en olycka med allvarliga konsekvenser. För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation TDOK 2016:0032 och TDOK 2012:93). I 2012:93 regleras entreprenörens miljöarbete, kemiska produkter och andra material samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Förslag till skyddsåtgärder Under byggtiden ska mark utanför arbetsområdet skyddas mot oavsiktlig påverkan genom t.ex. körning. Det är särskilt viktigt i jordbruksmark och våtmark/vattenmiljö. Vid stränder och passage av bäckar ska försiktighet även iakttas inom arbetsområdet så att strand- och vattenmiljön påverkas så lite som möjligt. Kulturlämningarna närmast vägen föreslås märkas ut eller uppmärksammas på annat sätt under byggtiden för att undvika oavsiktlig påverkan av körning, upplag e.d. Om någon misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet omedelbart avbrytas och beställaren kontaktas. Anmälan ska göras till Länsstyrelsen. Innan arbetena startar ska boende längs vägen informeras. 18

19 De allmänna råd som Naturvårdsverket (NFS 2004:15) har satt angående buller från byggplatser ska följas i projektet. Om entreprenaden kommer att pågå under vinterhalvåret ska samråd hållas med de tre berörda samebyarna Sirges, Ståkke och Udtja före byggstart för att klarlägga om och hur renskötsel bedrivs i området under byggtiden och hur hänsyn i så fall ska tas. Bedömningsgrunder Stora konsekvenser uppstår om projektet medför långvariga (år) och omfattande störningar i känsliga miljöer. Måttliga konsekvenser uppstår om projektet medför långvariga (år) och måttliga störningar eller kortvariga (månader) och omfattande störningar i känsliga miljöer. Små konsekvenser uppstår om vägen medför kortvariga (månader) och mindre störningar i känsliga miljöer. Effekter och konsekvenser Under byggtiden kommer det tidvis att vara sämre framkomlighet på E4 då material och fordon för byggande av stängslet transporteras på E4. Trafikverket anvisar endast vägområdet och eventuellt vissa ytor med tillfällig nyttjanderätt som arbetsområde. I det fall ytterligare mark behövs ansvarar entreprenören för val av plats och att erforderliga avtal och tillstånd anskaffas. Sådana platser ska lokaliseras i samråd med kommun och markägare. Hänsyn ska tas till de värden som angetts i denna MKB så inte sådana påverkas av etableringsområden, upplagsplatser eller liknande. Med tanke på åtgärdernas ringa omfattning, och om ovanstående skyddsåtgärder genomförs, bedöms konsekvenserna av störningar under byggtiden att bli små. 7. Måluppfyllelse Miljömål Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål som ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Norrbottens län hade tidigare egna regionala miljömål. Numera gäller de nationella miljömålen med preciseringar även som regionala mål. Piteå kommun har inga egna lokala miljömål. Vägplanen berör några naturtyper som har miljömål skog, odlingslandskap, bebyggd miljö. Åtgärdernas begränsade omfattning gör att påverkan på miljön, och därmed även påverkan på måluppfyllelse, blir liten. Viltstängslets barriäreffekt kan dock i viss mån motverka preciseringarna i miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv som rör djurs möjlighet att sprida sig och fragmentering av livsmiljöer. 19

20 Miljömålen 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt-och djurliv Illustratör: Tobias Flygar Projektmål Vägplanen ger god måluppfyllelse eftersom projektmålet är att minska antalet viltolyckor. Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik har sedan 1998 varit att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: - Funktionsmålet som berör tillgänglighet för människor och gods - Hänsynsmålet som handlar om säkerhet, miljö och hälsa Funktionsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingen i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Vägplanen stöder hänsynsmålet då trafiksäkerheten ökar. Funktionsmålet är inte relevant för projektet. 8. Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är enligt 1 (bevisbörderegeln) verksamhetsutövarens ansvar att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planläggningsprocess följts och olika alternativ har bedömts med hänsyn till miljön. Val och lösningar ska göras utifrån dessa principer. 20

21 Vid upphandling av entreprenörer ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning och har möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 (hushållnings- och kretsloppsprinciperna) och 4 (produktvalsprincipen). Trafikverket tillgodoser också kunskapskravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med 4 (produktvalsprincipen). Hänsynsregel i 6 (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket säkerställs genom Trafikverkets planläggningsprocess. Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet. 9. Miljökvalitetsnormer I miljöbalkens 5 kapitel regleras miljökvalitetsnormerna som har till avsikt att fastlägga en högsta tillåtna förorening eller störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). omgivningsbuller (SFS 2004:675) Vägplanen bedöms inte påverka möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för Harrbäcksfjärden eller Alterälven. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft berörs inte eftersom projektet inte påverkar trafiken. Inga vatten där förordningen för fisk- och musselvatten ska tillämpas berörs. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller gäller endast för kommuner med fler än invånare och för vägar med större trafikmängd än E Uppföljning Den miljöhänsyn och föreslagna skyddsåtgärder som tas upp i denna MKB överförs till projektets bygghandling. För att säkerställa att åtgärder från MKB förs vidare till vägplan, bygghandling och byggskede används Trafikverkets miljösäkringsverktyg Miljösäkring plan och bygg. Tillsammans med Trafikverkets generella miljökrav utgör de miljökraven som ställs i projektet. Uppföljning av dessa krav sker genom entreprenörens egenkontroll, på byggmöten samt vid slutbesiktning. 21

22 11. Kommande sakprövningar Inget behov av kommande sakprövningar har identifierats i vägplanen. 12. Underlagsmaterial och källor Skrifter Länsstyrelsen i Norrbottens län Vårt hävdade Norrbotten. Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden i Norrbottens län. Rapport 6/1993. Internet Artportalen, rapportsystem för växter, djur och svampar Miljömålsportalen, Naturvårdsverket, Skyddad natur Piteå kommun, kommunkarta Piteå kommun, översiktslplan och-fysisk-planering/oversiktsplan- 2030/?si=7ACF3A7F0C7B2AE6FC574E42AF358D98&rid= &sn=piteakommun Riksantikvarieämbetet, Fornsök Sametinget, rennäringens markanvändning Skogsstyrelsen, Skogskartan VISS (VattenInformationsSystem Sverige) VISS. Harrbäcksfjärden (Hämtad ) 22

23 23

24 Trafikverket, Box 809, Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon: , Texttelefon: