Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja



Relevanta dokument
Frivilliga förebygger sjukdomar genom att sprida information

Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer

Projektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

Kenya Projektrapport. I samarbete med Nores och PLAN International FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID

Vattenresan. Följ med Sara, Roger och Bettan på ett riktigt blött äventyr!

Kraft och rörelse åk 6

Skruttans badträning

Svenska för dig Läs & diskutera!

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Vattentema på Hägneskolan.

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Jojo 5B Ht-15. Draken

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Globala veckans tipspromenad

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Hungerdagen Bry dig. Delta. Hjälp. Marjaana Malkamäki

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Vad ska ni kunna om djur?

Hem- och konsumentkunskap år 7

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.

Allmänt om bakterier

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

HJÄLP! KATASTROFFONDEN INFORMERAR

Albin går på toaletten

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

meddelanden från bangladesh 2012

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Fira FN-dagen med dina elever

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

Lions Rent Vatten... hjälper bybor i Tanzania att få rent och gott dricksvatten

Rutiner för livsmedelshantering

KARIBU SANA. Lions Rent Vatten sept2015 MB

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR


Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Keas och Willes klimatresa Handledningen utgår från materialet men följer det inte.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 KH SV-C

Apotekets råd om. Bett och stick

VIRUS OCH BAKTERIE SEMINARIE

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Hygienrutiner i förskolan

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

Tharaka, Kenya Projektrapport. I samarbete med NORES och projektpartner International Aid Service ANTAL UTDELADE SOLVATTEN

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, Sollentuna, Sweden tel nr:

VATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över!

Vänersborg Samlevnadskurs

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Att leva i en kåkstad En studie ur ett hälsoperspektiv med fokus på vatten

Sjukdomar & Botemedel. Varning för smitta...

DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss.

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Befolkning. Geografi.

ALLT HANDLAR OM VATTEN!

osynliga smutsens spår

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

Mat för äldre inom vård och omsorg

Välkommen till Jasmin Village

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

Kapitel 1 Kapitel 2 Jag nickar och ler mot flygvärdinnan som

Var med och spara på. vårt fina vatten! Tips och information till boende och verksamma i Eksjö kommun om att spara på vattnet

Vatten och luft. Åk

Havsresan. Sanna Larsson,

Transkript:

Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns en överraskning: där simmar två små fiskar! Barnen i byn tycker det är roligt att titta på fiskarna som snabbt pilar av och an. Men fiskarna har också en viktig uppgift. De skyddar nämligen kambodjanerna mot en allvarlig sjukdom, denguefebern. Kambodja hör till utvecklingsländerna och de flesta kambodjaner lever i fattigdom. Merparten av befolkningen bor på landsbygden i hus av trä med tak av vassrör. I ett sådant hus bor också Ses Sarun, 40 år. Hon har fyra barn som alla går i skola. Familjen odlar ris och håller kor, höns och hundar. Ses Sarun producerar och säljer palmsocker som utvinns ur palmer och som är barnens stora läckerhet Ses Sarun tillreder palmsocker som hon säljer.

Inga duschar i byn I byn där Ses Sarun bor med sina barn finns varken vattenledningar, toaletter eller duschar. Familjen samlar upp regnvattnet i stora krukor av lera. Vattnet ur lerkrukorna använder Ses och de övriga i familjen inte bara när de tvättar sig och diskar utan också som dricksvatten. När vattnet har stått en tid i krukorna, börjar det bli smutsigt. Det bildas gröna alger i kärlen och insekter kläcker larver på vattenytan. Dessutom lurar ytterligare en fara i vattnet: det lockar nämligen till sig myggor. I motsats till myggen här hemma är myggorna i Kambodja farliga, för de sprider en allvarlig febersjukdom, dengue. Myggorna bär inuti sig det virus som orsakar denguefebern, och smittan överförs när en mygga sticker en människa. I samband med myggbettet flyttas viruset vidare till människan. Myggorna som sprider sjukdomen har svart- och vitrandiga ben och kallas därför tigermyggor. Denguefebern är en farlig sjukdom. Även om människor i alla åldrar insjuknar i dengue, är barnen särskilt utsatta: en del kan rentav dö av Soun Tach som är frivillig i Kambodjas Röda Kors föder upp fiskar åt byborna. Fiskarna som man lägger i lerkrukorna är bara några centimerer långa. symtomen. Sjukdomen ger upphov till hög feber och huvudvärk. När den är som allvarligast kan den orsaka inre blödningar och de som insjuknat måste därför snabbt föras till sjukhus för vård. Fisk äter mygglarver Inom Kambodjas Röda Kors grubblade man över frågan hur man skulle kunna hindra myggorna från att sprida sjukdomen. Någon kom upp med en ide: fiskar äter ju insektslarver! Alltså började de frivilliga inom organisationen föda upp små fiskar och dela ut dem till byborna. I varje vattenkruka släppte man ner två fiskar som genast började kalasa på mygglarverna. När fiskarna dog kom de frivilliga och bytte ut dem mot nya. Ses Sarun och hennes familj är glada över fiskarna de fått. Vi har haft fiskar i lerkrukorna i två års tid. Vattnet är nu mycket renare än förut, småler Ses Sarun. De gröna algerna och insekterna är numera betydligt färre, eftersom fiskarna äter upp dem. Alltsedan Röda Korsets frivilliga började ha med sig fiskar till vattenkrukorna i Ses Saruns by, har inte en enda bybo insjuknat i denguefeber och inte ett enda barn har behövt föras till sjukhus. Det behövs ibland så lite för att förbättra hälsan till exempel två små fiskar. Text: Minttu-Maaria Partanen

Frågor: Vad förvarar man i de grå lerkärlen? Vilken överraskning finns det i dem? Varför är myggorna farliga? Vad är det för nytta med fiskarna?

Barnen prövar ivrigt det forsande vattnet från den nya vattenpunkten. Rent vatten är en livsviktig sak Luften är fylld av maskinsurr och en spänd tystnad. Sedan börjar det forsa ut rent vatten i glada droppar ur vattenslangen och spänningen upplöses i skratt. Barnen tar med händerna på det klara bubblande vattnet. Arbetena på att borra ett nytt tappställe är klara och snart har människorna en brunn. Röda Korset bygger nya brunnar i Moçambique som är ett av världens fattigaste länder. Särskilt på landsbygden är det ont om rent vatten. Vattenledningarna når inte fram till alla byar och det finns ännu inte tillräckligt med brunnar. Vattnet till hemmen tas från sjön eller floden och måste bäras i dunkar eller hinkar. Ofta används också samma vattentag som drickvattnet kommer från när man tvättar sig eller sina kläder. Dricksvattnet är därför inte rent: där samlas virus och bakterier som ger upphov till sjukdomar. Människorna dricker det orena vattnet eftersom de inte har tillgång till rent vatten. Vi vill slippa dricka det smutsiga vattnet, eftersom det vållar en massa problem. Människorna har många sjukdomar, till exempel diarré, berättar Eusébio Mário. Eusébio Mário är frivillig i Malema.

Det gäller att ha omsorg om vattnet Eusébio är en av Röda Korsets frivilliga som bor i staden Malema i Moçambique. Han går runt hos byborna och berättar för dem hur viktigt rent vatten är för hälsan. Eusébio ger dem också råd om hur de ska handskas med vattnet. Smutsigt vatten går att rena om det får koka minst en halv timme. Vattnet ska förvaras i ett kärl med lock, så att bland annat flugorna inte kan komma åt det. Flugor trivs ju på dass och i dynga där det fastnar bakterier på deras ben. Med flugorna flyger bakterierna till vatten och mat som inte skyddats. Malemadistriktet, där Eusébios hemstad Malema ligger, hör till de områden som har fått rent vatten. I det här distriktet är man nöjd med Röda Korsets insatser, eftersom det har rått vattenbrist. Människorna är glada när de har fått rent vatten, säger Eusébio. Text: Kirsi Koivuporras Vattnet bärs hem i kanistrar och fat. Rent vatten bör pumpas in i rena behållare. Iapala byns kvinnor bär vatten från en närliggande flod.

Frågor: Vad råder det brist på i Moçambique i synnerhet på landsbygden? Var får människorna sitt vatten ifrån? Vad är det som gör vattnet smutsigt? Varför ska man inte dricka smutsigt vatten? Hur ska vattnet förvaras? Varför ska man inte låta flugorna komma åt kärlen med vatten?