FÖREMÅLEN OMKRING OSS Ur Museernas Design Ung www.design-ung.se Text: Karin Schönberg Foto: Viveca Ohlsson Kulturen i Lund Före 1900 1 En ny värld Industrialismen kommer successivt till Sverige under 1800-talet för att slå igenom på 1870-90-talen. Det var ett nytt samhälle som skapades, där alla fick tillgång till många fler och nya föremål. Det vi idag menar med designer fanns inte, men man hade börjat tala om att konstnärerna behövdes i industrin. Ordet design fanns men användes inte som idag. Med industrialismen kom en livlig debatt om hur de tillverkade föremålen skulle formges. I stora världsutställningar visade man upp allt det de nya industrierna kunde tillverka. Utställningarna fick stor betydelse för debatten om form, skönhet och funktion. Den första världsutställningen hölls i London 1851 i Crystal Palace och en annan hölls i Paris 1889 då Eiffeltornet byggdes. 2 Massproduktion kvantitet eller kvalitet? På Världsutställningarna kunde man se allt det nya. Under senare delen av 1800-talet hade man låtit sig inspireras av äldre stilar, men nu började man uppleva nyrenässans, nybarock och nyrokoko som ren stilimitation. Det som förut ansetts ombonat och vackert blev i mångas ögon överlastat, instängt och mörkt. Många fabriker saknade egna formgivare. Man kopierade av mönster och modeller ganska fritt och maskinerna tillät masstillverkning av komplicerade ornament. De som var kunniga i hantverk och form ansåg att det resulterade i fantasilösa upprepningar och att det ofta blev fult. Utseende och funktion blev två olika saker som inte smältes ihop. Dekoren kändes ofta påklistrad. God form ansågs viktigt för hälsa och moral. Andliga värden och skönhet hörde ihop. Tekanna, Höganäsbolaget, sent 1800-tal. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 1.
Före 1900 3 Är maskinen boven? Många såg att det goda hantverket var på väg att försvinna. Det uppstod ett intresse att försöka bevara traditionellt hantverk och konstnärlig kvalitet. Anti-industrialismen, en rörelse mot maskinerna, växte fram i England redan i mitten på 1800-talet. Hantverkarna själva protesterade mot att stå i en fabrik och bara få göra ett arbetsmoment. Det var förnedrande och stoltheten i arbetet försvann. Ofta ledde det till våldsamma protester och det hände att man slog sönder de hatade maskinerna. Andra accepterade industrins villkor, men ville skapa en ny skönhetssyn, en maskinens estetik. Under 1800-talets slut var debatten het; hantverk eller maskinell tillverkning; äkta eller konstgjort; ornament eller enkla avskalade former. 4 Arts- and Craftsrörelsen I England startar debatten om industrialismen tidigt en förnyelse av konsthantverket. Arts- and Craftsrörelsen uppstår ur en dröm att föra in konsten i vardagslivet och att förena konsten med hantverket. Arts- and Crafts motsvarar konsthantverk eller som man sade då i Sverige: konstslöjd. William Morris var verksam i England, som diktare, konsthantverkare, boktryckare och filosof. Han fick stor betydelse för 1900-talets sätt att se på design. För Morris var de andliga värdena viktiga - föremålens skönhet, stoltheten i arbetet och upplevelsen av miljön. Hans framtidsvision om ett samhälle där alla hade tillgång till utbildning, konst och frihet, betydde mycket för utvecklingen av formgivningen även i Sverige. Hyvlar, 1782 respektive 1810. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 2.
Kring 1900 1 Brytningstid 1900 står vi i ett samhälle som är i stark förändring. Förutsättningarna för det vi kallar design finns. Fabrikerna har börjat massproducera och det finns fler människor i städerna som kan köpa. Man diskuterar mycket kring form, skönhet och funktion. Jugendstilen speglar tidens medvetna sökande efter något nytt. I Sverige betyder Ellen Keys tankar mycket. Hennes artikel Skönhet för alla 1899 får stor betydelse för medvetenheten om att föremålen runt omkring oss är viktiga. Hon håller föredrag och gör utställningar vid seklets början. Carl Larssons bok Ett hem med bilder av hans egna ljusa och trivsamma hem kommer också att betyda mycket. 2 Jugend Jugendstilen var en reaktion mot det gamla, mot 1800-talets återanvändande av äldre klassiska stilar. Jugend utvecklas ur debatten om hantverk och maskiner och ur en medveten vilja att skapa en ny tidsstil vid 1800-talets slut. Den vackra och estetiskt genomarbetade miljön är viktig för ett gott liv. Heinrich Wollman, Orrefors. I Sverige liksom i andra länder söker man inspiration i folkliga föremål och i inhemska vanliga växter. Man söker det som känns ursprungligt och äkta på alla sätt. Dekorer av blommor som maskrosor, snödroppar och gullvivor eller den grafiskt vackra skatan känns nya och äkta. Jugendstilen slår igenom 1895 i Sverige och är aktuell fram till den stora Baltiska utställningen 1914. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 3.
Kring 1900 3 Wallander och Wennerberg Det är framförallt två konstnärer som blivit kända för att arbeta inom industrin som formgivare före 1900. Gunnar Wennerberg, som kom 1895 till Gustavsberg och Alf Wallander som året därpå kom till Rörstrand. De anlitas inför Stockholmsutställningen 1897 för att företagen konstnärligt ska kunna visa något nytt och modernt. Det var de första försöken att ge formgivningen en bättre ställning i fabrikerna. Det kommer att ta lång tid innan det blir regel. Stockholmsutställningen 1897 visar svensk nationalromantik och svensk jugend. Den visar exklusiva och dyrbara ting och det kommer att ta tjugo år till innan det man brukar kalla den verkliga starten för svensk modern design kommer - nämligen Hemutställningen 1917. 4 Jugend är tyska och betyder ungdom. I Frankrike där jugend är slingrande växtornament och rytmiskt böljande linjer, kallas stilen Art Noveau. I Sverige tar man mer intryck av den geometriska stil som företräds av Charles Rennie Mackintosh i Skottland och Wiener Werkstätte i Österrike. De visar ett mer funktionellt tänkande och smälter ihop jugendstilen med rakare linjer. Silversmeden Anders Nilsson i Lund, hör till dem som mycket medvetet arbetar med både den konstnärliga och hantverksmässiga kvalitén. På 10-talet syns ofta denna form av stramare jugendstil. Kanna, Alf Wallander 1897, Rörstrand. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 4.
1910-tal 1 Vackrare vardagsvara Ett nytt samhälle tar form. Ny teknik och ny vetenskap skapar en ny världsbild. Framstegstro präglar tiden fram till första världskriget 1914. I Europas storstäder utvecklas den nya abstrakta och kubistiska konsten och många svenska konstnärer reser till Paris och Berlin för att utbilda sig. Den nya konsten och tankar om hur formgivningen i industrin kan förbättras sprids i Europa. Konsthistorikern Gregor Paulsson kommer hem 1914 efter att ha arbetat i Berlin. Han blir först i Sverige med att säga att vi måste acceptera maskinens villkor. Han skriver 1919 i Vackrare vardagsvara, att konstnärerna måste hjälpa till att hitta vackra former, som kan tillverkas enkelt av maskiner. Edgar Böckman gör redan 1916 en vardaglig, enkel servis med dekor som tagit intryck av den nya konsten. 2 Ja till maskinens estetik Den nya abstrakta konsten påverkar formgivningen och omvänt - teknisk ingenjörsform påverkar konsten vid den här tiden. När man söker enkla, funktionella former, som är lätta att tillverka industriellt, framhävs det avskalade, utan detaljer. Arkitekten Adolf Loos var den som gick längst och sade att ornament är ett brott. När ornamenten och dekoren inte längre betyder något för oss, skall de inte heller användas. Vinglas, Simon Gate 1917, Sandvik. Richard Riemerschmid och Peter Behrens är två av de konstnärer och arkitekter som grundar Deutscher Werkbund. Behrens arbete som industriformgivare för AEG blir mycket omtalat i Sverige. Han gestaltade allt från hus och maskiner till vardagens elektrifierade hemteknik. Han standardiserade tillverkningen av bland annat sina kannor i bestämda storlekar och material. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 5.
1910-tal 3 Hemutställningen 1917 Hemutställningen 1917 i Stockholm, blir på allvar starten för svensk modern design. Man vill göra något för att förverkliga tankarna om Skönhet för alla. Många reagerade på de sociala orättvisor som fanns och man ville hjälpa arbetarna till en bättre miljö med bra vardagsvaror och små goda bostäder. För att göra det utlyste Svenska Slöjdföreningen en tävling om bra och billiga produkter för arbetare och lägre tjänstemän. Hela möblerade lägenheter och föremål visades, däribland Carl Malmstens möbler. Utställningen blev en succé och man talar om skönhetens demokratisering. 1915 var bostadskrisen så svår att man var tvungen att bygga nödbostäder. Ett rum och kök var vanligt, vatten och avlopp fanns bara i hälften av lägenheterna. Storstrejken 1909 hade varit en svår tid för många. Livsmedelsbrist och ransonering drev fram hungerkravaller under första världskriget. 4 Industrin anställer konstnärer I Sverige startar arbetet med att förmedla konstnärer som formgivare till industrin 1914. Svenska slöjdföreningens förmedlingsbyrå lyckas skapa flera kontakter inför Hemutställningen 1917. Vid den här tiden var det vanligt att man inte hade särskilda formgivare. Formgivningen sköttes av konstruktörer och ingenjörer inom en stor del av industrin. Inom keramikindustrin var behovet av särskilda formgivare större och modellörer och skulptörer arbetade med formgivning redan. Många former kopierades dock ganska fritt på mässor och man köpte färdiga mönster. Nu anlitas flera konstnärer inom industrin. Wilhelm Kåge kommer genom förmedlingen till Gustavsbergs porslinsfabrik och startar en lång och viktig epok där. Edward Hald och Simon Gate anlitas vid Orrefors glasbruk och Edvin Ollers vid Kosta. Arbetarservisen, Wilhelm Kåge 1917, Gustavsberg. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 6.
1920-tal 1 Avantgarde i Paris Efter kriget blommar det kulturella livet upp igen och man kan åter resa. I Sverige bildas den första socialdemokratiska regeringen 1920 och kvinnorna får rösträtt 1921. Från 1925 börjar Radiotjänst att sända program. Världsutställningen 1925 i Paris är en viktig händelse. Här kommer många för första gången i kontakt med funktionalismens form - raka linjer, släta ytor och räta vinklar. Svensk konstindustri slår igenom och uppmärksammas med medaljer. Satsningen på konstnärer i industrin hade varit riktig. Konstnären Gösta Adrian-Nilsson hade tidigare varit i Berlin och bland annat inspirerats av Kandinsky. I Paris funderar han mycket över abstraktion och det andliga i konsten. Han skriver Den gudomliga geometrin och gör olika skisser till omslaget. Silversmeden Wiwen Nilsson visade redan på Göteborgsutställningen 1923 föremål som gick långt i geometrisk stramhet och enkelhet i formen. På Parisutställningen belönas han med guldmedalj. 2 Stålrör och klassicism Den nya funktionella formen utvecklas bland annat på Bauhausskolan som grundas 1919 i Tyskland. Man arbetar med konst, gediget hantverk, industrins villkor och det nya enkla formspråket. Marcel Breuers stålrörsstol från 1925 är ett exempel. Skolan blir en förebild för designutbildningar under hela 1900-talet. I svensk tjugotalsform, som senare kommer att kallas Swedish Grace, överväger ofta den klassiska inspirationen. Man tar återigen förebilder i antik grekisk och egyptisk konst. Föremålen präglas av vackert hantverk och dyra material som elfenben, ebenholts, brons och onyx. I den lätta och moderna dekor som Edward Hald gör på fyrverkeriskålen kan man se att han var en av de konstnärer som utbildades hos Matisse i Paris. Hald förenar här form och dekor på ett genialt sätt och skålen kom att tillverkas länge. Stolen B5, Marcel Breuer 1925. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 7.
1920-tal 3 Funktionellt och gracilt? Den svenska 20-tals klassicismen kan tyckas långt från avantgardet och konstlivet i Paris. Långt från de tankar om maskinens estetik som börjat diskuteras här under 10-talet. För dem, som börjat arbeta med bättre formgivning för folket, känns det fel att åter gå ifrån det enkla till klassiska stilar, dyra material och högreståndsideal. Men 20-talet är ändå något helt nytt. Tankarna om den funktionella, vackra vardagsvaran i industriell tappning fortsätter att utvecklas. Formen rationaliseras och förenklas med slätare ytor. Den abstrakta konsten och kubismen inspirerar till enkla dekorer och geometriska mönster som är typiska för Art Deco (Arts Decoratifs), som 20-talsstilen kallas efter världsutställningen. 4 Industridesign I Amerika upptäcker man vid denna tid att ingenjörernas formgivning ofta liknar varandras för mycket. Det nya yrket Industrial Designer växer fram ur ett behov att konkurrera bättre och öka försäljningen. Ett exempel är när General Motors 1927 börjar ändra bilmodell varje år. I Tyskland är AEG en föregångare inom formgivningen av alla de nya elektriska varorna. Ingenjören och uppfinnaren Gustaf Dalén lanserade 1929 AGA spisen. Den har flera funktioner för tillagning och värmelagring. AGAspisen har blivit en symbol för den ideala ingenjörskonsten, beundrad för sin av rationella form och för sin speciella skönhet. Fyrverkeriskålen, Edward Hald 1921, Orrefors. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 8.
1930-tal 1 Funkis - för och emot Med Stockholmsutställningen 1930 kom det stora genombrottet för funktionalismen i Sverige. Utställningen startade en debatt som varade in i 50-talet. En diskussion för och emot räta linjer, för och emot ornament. Folket delades i två läger - funktionalister för och traditionalister emot. Utställningen arrangeras av Svenska Slöjdföreningen där Gregor Paulsson var generalkommissarie. Carl Malmsten som hörde till motlägret anklagade ledningen för att favorisera funktionalisterna. Motståndarna var rädda för att alla traditioner skulle försvinna och att hela städer skulle förstöras av den nya arkitekturen. Framtidstron hotas av börskraschen i New York 1929 och den följande Kreuger-kraschen i Sverige 1932 då många dras med i konkurser. 2 Sann form och renhet På Stockholmsutställningen visade många unga formgivare hur de nya tankarna slagit rot. Sylvia Stave är en av dem som arbetar med enkla grundformer. Silversmeden Wiwen Nilsson slår igenom med konsthantverk som bygger på samma ideal - genomtänkta geometriska former. Ljus och luft, renhet och förnuft - i de nya idealen finns glädje och framtidstro. Man har en stor tilltro till tekniken och till konstens möjligheter i industrisamhället. Det som är funktionellt är också vackert. Den tekniska sidan skall inte döljas av ornament och påklistrade dekorer. L M Ericssons telefon ritad av Jean Heiberg 1931. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 9.
1930-tal 3 Praktiska bruksföremål I keramik yttrar sig funktionalismen ofta som renhet och enkelhet i vit enfärgad keramik utan dekor. Serviser skall vara praktiska med hela hygieniska ytor, lätta att använda och att förvara, gärna stapelbara. Wilhelm Kåge arbetar på Gustavsberg med de funktionella tankarna. I Sverige vill vi dock gärna ha en lite mjukare funktionalism med små enkla dekorer. Kåge ritar servisen Pyro 1929 som visas på Stockholmsutställningen. Det är en enkel servis i flintgods där vissa delar görs i eldfast keramik. Den blir mycket omtyck och tillverkas länge. Kåge ritar också den mer strikta Praktika, en vit servis som går längre i sin funktionalism. Den testas med olika dekorer som till exempel den blå dekoren Kokvrå 1933. Alla delar är stapelbara och har ett mycket rent uttryck. Men servisen kommer aldrig att säljas särskilt bra och läggs ner. Många formgivare har liksom Kåge stort inflytande på produktionen. Kåge stannar hela sitt liv på Gustavsberg, men det är också vanligt att formgivare flyttar runt mellan flera olika företag. 4 Grafisk form Den nya funkisstilen slår igenom snabbt i grafisk formgivning av reklam, tidskrifter och förpackningar. Modernismens färg och formspråk tillämpas alltmer med asymmetrisk layout, utfallande bilder och geometriska former. Skriften Acceptera, som skrevs som ett försvar för funktionalismen 1931 av fem arkitekter, är ett exempel på den nya grafiska formgivningen och den nya typografin. Vid 1800-talets slut såldes det mesta i lös vikt. Undantag var t.ex tändstickor, tobak och tvål. Successivt ökar sortimentet med färdigförpackat. Trettiotalet blir förpackningarnas genombrott och efterfrågan på kvalificerade reklamkonstnärer ökar markant. Fortfarande handlar man dock allting över disk. Pyro, Wilhelm Kåge 1930, Gustavsberg. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 10.
1940-tal 1 Blommigt och vänligt Det är världskrig och vi är isolerade från omvärlden. Tyskland invaderar Danmark och Norge. 1945 fälls atombomben över Hiroshima. Det är inte så konstigt att man sluter sig inåt och ser till det vardagsnära. Den inhemska traditionen och nationella världen blir viktigare. Man kan se en tydlig reaktion mot de kantiga och avskalade funkisformerna och mot det enfärgade. Fler dekorer, blommiga mönster, rundare former och ombonade miljöer blir viktigt. Man söker en glädje i det lilla med enkla former och material. Efter krigets slut när ekonomin förbättras kommer en snabb utveckling inom formområdet. 2 Folkhemmet Tankarna om funktionell form bearbetas och kommer så småningom att prägla formgivningen på ett djupare plan. Forskning kring hemmet och hushållsarbetet betyder mycket. Det funktionella tänkandet utvecklas i möblering, i det sunda, ljusa och lätta. Den nya stilen är mjukare och mer organisk. Ett exempel är den vänliga, blonda servisen Grå ränder, som presenteras 1945 och blir en populär folkhemsservis. Det är en vardagsservis för den moderna människan. Den lilla djupa tallriken med små rundade brätten känns ny och praktisk och lätt att förvara. Själva modellen till de mjuka formernas servis ritades redan 1938 av Wilhelm Kåge och gjordes även med andra dekorer som Spalje 1942. Arthur Percys servis Vinranka blir också en älskad servis, som är klassisk nästan i 20-talsstil. Spaljé, Wilhelm Kåge 1942, Gustavsberg. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 11.
1940-tal 3 Konsthantverket Vid den här tiden var det inte så många konsthantverkare som hade egen verkstad. Det unika konstgodset eller keramik i korta serier gjordes oftast av formgivare vid industrierna. Man menade även på industrierna att konstnärligt experimenterande var en förutsättning för god design i övrigt. Konstnärerna hade en ganska stor frihet och kunde ägna perioder åt eget skapande. Wilhelm Kåge hade ända sedan 10-talet arbetat med konstgods. Från och med 1940-talet arbetade även Stig Lindberg och Berndt Friberg på Gustavsberg. Kåge och Lindberg startade Studion på Gustavsbergs 1942, med utställningen Fajanser målade i vår där de målade på keramik med vit botten. På Rörstrand hade Isaac Grünewald och Carl Harry Stålhane också börjat måla bilder fritt på keramiken. Raymond Loewy i USA utpekas vid seklets slut ibland som industridesignens fader. Han är en förebild i en tid då industridesign är lika med strömlinjeform. Hans äggformade rakapparat Philishave, som ryms i handen, är modern men inte så praktisk. Ralph Lysell som arbetat hos Loewy är den första i Sverige som kallar sig industridesigner. Alvar Lenning, Folke Arström och Sixten Sason hör också till den nya yrkesgruppen i Sverige. Stig Lindberg hör till de tidiga plastformgivarna på Gustavsberg, som började göra plastprodukter 1945. Raketosten vars fartinspirerade dekor togs fram av Sven Davidsson på Åkerlund & Rausing i Lund 1945 blir allas favorit och tillverkas ända till 1979. 4 Strömlinjeform och nya material Krigstidens forskning har tagit fram nya material och ny teknik. Efter kriget när råvarubristen minskar finns nya möjligheter med nya tryckfärger, plexiglas, pvc och nylon, liksom rostfritt och aluminium. Raketost. Dekor av Sven Davidsson 1945, Åkerlund & Rausing. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 12.
1950-tal 1 En demokratisk livsstil Optimism, framtidstro och ökande internationellt utbyte präglar 1950-talet. Stigande välstånd, nya och bättre varor och tilltro till tekniken gör att konsumtionen ökar stort. Ändamålsenlig och god design berättar om en demokratisk livsstil och ett värdigt liv. Många som gifter sig och sätter bo vid den här tiden vill gärna satsa på en modern praktisk design och helst inte blanda med ärvda möbler. Man vill inte ha något gammalt och mörkt. Hellre en enda vacker, modern styckefåtölj än ett gammalt ärvt möblemang. Möbleringen ska vara luftig. 2 Scandinavian design Vid slutet av 40-talet växte den organiska formgivningen fram ur strömlinjeformen. Ett stort ökande inflytande från omvärlden kommer speciellt från Amerika efter kriget. Nu sprids de mjuka formerna till alla föremål. Många smäckra och eleganta föremål med spänst i linjen skapas. Strömlinjeformen får ofta ge fart åt stillastående saker, som brukskeramik. Det är en friare formgivning, föremålen andas en större öppenhet och självsäkerhet. Den abstrakta konsten slår igenom och får inflytande på all formgivning. Ett exempel är Viola Gråstens tyger, som blir mycket populära bland unga människor. Hertha Bengtssons Blå Eld slår igenom stort i Sverige, USA och Europa. Den är både funktionell och lustfylld och bryter med sin färgglädje mot tidigare beige serviser. Röd eld, Herta Bengtson 1951, Rörstrand. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 13.
1950-tal 3 H55 - höjdpunkten Helsingborgs stad ordnade 1955 en stor utställning om formgivning tillsammans med svenska slöjdföreningen. H55 blev på ett sätt höjdpunkten för de tankar om funktion och skönhet för alla, som vuxit fram under första halvan av 1900-talet. Utställningen blev en succé som många minns med värme. Andra noterade redan nu en viss tveksamhet inför idealen. Elitens och folkets smak börjar mötas, men samtidigt som idéerna om god design verkligen demokratiseras, börjar man diskutera allas rätt till en egen smak. En kritik börjar framföras mot att man tidigare förutsatt att samma estetiska världen var giltiga för alla och mot att man sökt en sanning i formen. 4 Nya designkontor Alltfler designkontor bildas i Sverige. Sigvard Bernadotte startar 1950 tillsammans med Acton Bjørn företaget Bernadotte & Bjørn Industridesign A/S, som kommer att arbeta för Facit, AGA, och SAS. Campingservisen Taffel formger de för Husqvarna Borstfabrik 1959. Carl-Arne Breger ritar 1955 för Gustavsberg, den första fyrkantiga hinken. Den har diagonalt handtag och blir utnämnd till 1950-talets bästa plastprodukt. Säkerhetsfrågor och ergonomi blir allt viktigare. Man ser alltmer till hur människokroppen fungerar och anpassar verktyg och sittkurvor till människan. Henry Dreyfuss i USA hade från trettiotalet arbetat med att samla in data om människokroppen och vid femtiotalets slut publicerades hans planschverk The Measure of Man, som blir en bibel för formgivare under hela 1900-talet. Två figurer Joe och Josephine visar på ett manligt och ett kvinnligt måttschema. Tetrapak. Lanserades 1955. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 14.
1960-tal 1 Slit och släng Välfärden ökar och det finns allt fler saker att köpa. Samtidigt kommer kritiken mot överflödssamhället. Det finns en ny medvetenhet både politiskt och kulturellt. Modernismens tankar om god form ifrågasätts. Den gedigna, praktiska och sanna formen från 50-talet behöver en motbild. Föremålen kommer inte längre att se så perfekta ut. Det blir mer folkligt, färgstarkt, kravlöst och sensuellt. Klyftan mellan generationerna ökar. Ungdomarnas revolt mot vuxna syns bland annat i popmusik och klädstil. Saker blir mer utbytbara och att vårda gedigna ärvda saker är inte modernt. Miljömedvetandet är ännu inte så utvecklat och det dröjer ett tag innan budskapet i Tyst Vår, skriven 1962 går fram. 2 Designern blir anonymare Många designavdelningar inom industrin minskas eller läggs ner. Rationaliseringar och sammanslagningar av fabriker gör att det blir sämre villkor för konstnären, som inte längre har en självklar ställning inom industrin. Konsthantverket ifrågasätts också. Det dyrbara, handgjorda för en liten, rik publik anses inte ha samma berättigande. Det blir riktigare att arbeta mer anonymt med industridesign för folket. Formgivningen sätts mer in i ett lagarbete. De anonyma klassiska formerna får åter ett värde. Serviser med många delar anses gammeldags och borgerliga. För att möta nya krav gör Boda och John Melin 1967 specialkartonger till Signe Persson-Melins handgjorda glas Ruben. Den tidiga modernismens formspråk kommer tillbaka i ny tappning, det nätta strömlinjeformade ger successivt vika för avskalade former med rötter i funktionalismen. Raka linjer och släta ytor kommer tillbaka. Det rejält, och mot slutet av 60-talet nästan klumpigt uppbyggda, är typiskt liksom starka fäger. Dialog, AOS Ahlgren, Olsson och Silow 1964, L M Ericsson. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 15.
1960-tal 3 Leksaker i tiden Till det kalla kriget hör tävlingen om att bli först ut i rymden. 1961 blev Jurij Gagarin från Sovjetunionen oerhört populär när han, som den första rymdfararen åkte runt jorden ett varv. Samma år höll John F Kennedy ett tal där han satte upp målet, att USA skulle landsätta någon på månen innan seklet var slut. 1969 landade Apollo II med Neil Armstrong och besättning på månen. Rymdtemat blir älskat och avspeglat i kläder, grafisk design och inte minst i leksaker. Barbie skapades 1959. Hon var den första dockan som såg ut som en tonåring, inte vuxen, inte barn. I Sverige lanserades den 1963 till julen. Dockans sexighet chockerade och den fick mycket kritik i början. Den har blivit en av de mest sålda leksakerna genom åren. 4 Apparater och plast I mitten av sextiotalet börjar plasten flöda i många och starka färger rött, orange och brunt. Plasten får ofta god formgivning. I reklamen betonas att det är lättskött, underhållsfritt och hygieniskt. Före oljekrisen är plastsakerna kraftigare och man vågar investera i de dyra maskiner som skall tillverka nya former. Både lyxigt, lekfullt och praktiskt till verkas. Som den ergonomiska saxen ritad av Olof Bäckström för Fiskars 1967. Nya apparater i hemmet löser alla tidsproblem. Elektrolux dammsugare Luxomatic från 1964 med automatisk sladdvinda och papperspåse ritas av Hugo Lindström. Skivspelaren, transistorn och TV:n blir allas egendom. Röda Klara för Nils-Johan av Henrik Wahlforss, Bernadotte Design AB. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 16.
1970-tal 1 Tillbakablickande Fler unga människor ifrågasätter och ställer krav. Radikala tankar som vill förändra samhället resulterar i studentrevolter, antikapitalism, och feminism. Oljekrisen 1973-74 gör att miljöförstörelsen blir tydlig för alla och miljörörelsen växer. Nackdelarna med trafik och stora städer gör att många drömmer om att flytta ut på landet till ett annat liv med kretsloppstänkande. Antidesign och återanvändning av det gamla speglar oron för miljön och gör det långlivade och miljövänliga intressant. Allmoge och Carl Larsson väcker åter intresse och den rena träytan i avlutade lantliga möbler känns riktig. Återblickar på funktionalismens former och Bauhausskolans ideal ger en ny enkelhet med raka och praktiska former, som i Signe Persson Melins glasservis. 2 Återbruk och antidesign Carl Johan De Geer gör installationen Gult Rum till utställningen Trivsel 1991. Det är ett porträtt av honom själv under 60- och 70-talen när han försöker sabotera alla tendenser till god smak för att frigöra kreativitet och skapa trivsel. Han täcker över det borgerligt bruna och instängda med starka färger. Carl Johan de Geer är en av de textilformgivare som startar 10-gruppen 1970 som en protest mot den dåvarande industriella tygproduktionen. Tekanna, Signe Persson-Melin 1971, Boda Nova. De radikala tankarna påverkar boendet successivt och 60-talets starka färger finns kvar under det tidiga 70-talet. Det blir lättare att sätta bo, med en mer anspråkslös och fri möblering. Att måla om äldre möbler med lackfärger blir vanligt. Blandade stilar, ornament, kitsch och ironi skapar en respektlös och motsägelsefull tid. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 17.
1970-tal 3 Gediget och konstnärligt Konsthantverket blommar igen och rustika, välgjorda bruksting passar in i miljömedvetna hem. Intresset för gedigen kvalitet, konsthantverk och skönhet ökar. Många formgivare lösgör sig från industrin och startar egna verkstäder. Flera kollektivverkstäder startar som Blås&knåda och Kaolin. 10-gruppen med tio textilformgivare bildas 1970 för att arbeta för god kvalitet och tyger med livslängd. Glasstudiohyttorna börjar under 1970-talet bli många efter att Åsa Brandt varit först med att starta en enmansstudiohytta i Torshälla 1968. En ny typ av ugn, en liten tegelugn, gör att man kan arbeta ensam med glas. Ugnen konstrueras i USA efter inspiration från äldre glastradition och innebär att formgivaren kan få möjlighet att själv blåsa sitt glas. Konsthantverkarens och konstnärens roller närmar sig varandra och diskuteras. 4 Bra och dålig plast Oljekrisen gör plasten dyr och det ökade miljömedvetandet gör att plasten anses miljöfarlig. Vi får fler, men sämre plastsaker och plasten kommer att ses som något dåligt och oäkta. Samtidigt ökar vårt beroende av plast. Det seriösa arbetet med bra ergonomisk formgivning fortsätter och dessa produkter görs ofta i plast. Ergonomi design gruppen, som startade 1969 får ett stort antal industridesigners knutna till sig. Gruppen blir viktig för svensk design och arbetar med forskning och formgivning för arbetslivet och för handikappade. Tepetandborsten som utformas av Tepe 1973 har ett rejält och greppvänligt handtag. Diskborsten Jordan får 1975 sin genomarbetade design av Tom Ahlström och Hans Ehrich. Båda är vardagsprodukter som kommer att leva kvar länge. Dessförinnan hade både diskborstar och tandborstar ofta smala handtag, som var ansträngande att hålla i. Diskborste, Tom Ahlström & Hans Ehrich 1975, Jordan. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 18.
1980-tal 1 Design blir allt viktigare Postmodernism blir ett begrepp som används i många sammanhang. Med det menar man huvudsakligen kritiken mot modernismen. Man tar avstånd från tron på en sann form och på att vetenskapen kan bestämma den. Det finns inte en sanning, det individuella är viktigare. Nya designutbildningar startas och många nya designers examineras. Industridesignen blir alltmer uppmärksammad och design blir ett allt viktigare försäljningsargument Intresset för det goda, välgjorda konsthantverket är stort. Formerna är ofta minimalistiskt rena och enkla som i Birger Haglunds fat och Rolf Palms vas. I Sverige resulterar den nya friheten i minimalistisk och nyskapande, rolig design, som Jonas Bohlins betongstol 1981. Nobelstiftelsen låter inför 90-årsjubileet 1991 formge en ny dukning. Karin Björquist gör servisen, Ingrid Dessau textilier och Gunnar Cyrén bestick och glas. Mycket omtyckt och tillverkad under lång tid blir Erika Lagerbielkes glas Intermezzo. Glaset valdes 1985 ut till Utmärkt svensk Form, ett pris som instiftades 1983. Många motsägelsefulla stilar finns samtidigt. Det ytligt lyxiga finns parallellt med det genuina och hållbara. Rena naturmaterial och glittrigt, plastigt finns sida vid sida. Handeln med konst når svindlande priser - fram till den stora börskraschen 1987 - och sparsamhet är inte alltid en dygd. 2 Ny svensk design lyfts fram Den italienska Memphisgruppens med Ettore Sottsass i spetsen grundas 1981 och får stor betydelse. Philippe Starck är en fransk designer som blir mycket omtalad. Han sätter känslor före funktion och vill göra fantasifulla, färgstarka saker som talar till oss. Man bejakar det individuella uttrycket, låter gamla stilar, som rokoko, barock eller egyptisk konst ge inspiration samtidigt som man vill utveckla industriella tekniker ytterligare. Intermezzo, Erika Lagerbielke 1985, Orrefors. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 19.
1980-tal 3 Elegant, behärskat och tidlöst. Under 1980-talet kommer konsthantverkets revansch. Material och teknik präglas av kvalitet och kunnande. Man känner åter igen svensk design i det ljusa och praktiska. Föremålen har en enkelhet och ett konstnärligt uttryck, men är också fantasifulla. Rolf Palms skål är ett exempel på det välgjort enkla och tidlösa. Det finns en sober, vardaglig funktionalism som avspeglar intresset för ekologiska frågor. Speciellt konstglaset använder sig av starkare uttryck där man kan se mycket av postmodernismens lekfullhet. Studiohyttorna betyder mycket för glasets utveckling här exemplifierat av Ritzman & Carlsson i Transjö hytta. 4 Personlig vardag Vanliga hem finns nog inte. Det finns nu alltfler sätt att utforma sitt hem på. Människors hem är ofta en blandning av nytt och gammalt, av sådant man köpt med omsorg och sådant man bara fått av en slump. Sällan har vi de hem som syns i inredningstidningarna. Hemmet har ändrats mycket sedan seklets början. Vi äger mycket fler föremål och har mer att välja på än man hade vid seklets början. Vi behåller 1970-talets avspända inställning till hemmet. Hos många är alla rum öppna för alla. Bjudningar kan lika gärna ordnas vid ett stort köksbord som i ett finare matrum. Barnen får leka överallt. Att ha ytor att göra det man helst vill är viktigt. Det man gör spelar större roll för många än utseende på hemmet och föremålen. Skönhet blir det man trivs med. Vandrarkängor, skivor, fotografier, kartor, minnessaker, ryggsäcken, finkjolen eller regnjackan och inte minst datorn olika saker är viktiga för olika människor. Ritzman & Carlsson, Transjö hytta 1987. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 20.
1990-tal 1 Minimalistiskt och avskalat Efter 1980-talets svulstighet och lyx blir 90-talet minimalistiskt och avskalat. Det tekniskt perfekta framhävs i formen. Föremålen blir nättare, materialsnåla och till synes förnuftiga. Det finns ett stort intresse för mångfald, för individen och de vardagliga detaljerna. Föremålen blir allt mer livsstilsrekvisita saker vi har för att visa vem vi är. För den som vuxit upp med ett överflöd av saker är det särskilt viktigt att kunna läsa in rätt betydelser och värderingar i föremålen. Digitala program och dataskärmens bilder påverkar formidealen. Ibland är det möjligt att avläsa vilket ritprogram ett föremål blivit gjort i. Kläder görs ibland släta och till synes utan sömmar, som de dräkter TV-spelens Nintendofigurer bär. Men de kan också vara livligt fantasifulla med inspiration i återanvändning, nya material eller läckert lysande plast. 2 Känslor och magi Postmodernismen ger en ny frihet att inspireras och ta till sig vad man vill. Hela 1900-talets arbete med funktion och form i industrin finns som en grund och det är tillåtet att blanda. Design är lager på lager av erfarenheter. Ingen börjar helt från ett blankt papper. Det teatraliska och litterära är vanligt liksom parafraser - små hälsningar till historiskt kända formgivare och kända föremål. Philippe Starck talar om vikten av känslor och magi. Här finns något av 1800-talets intresse för teater, fantasi och dramatik. En längtan till allt det som modernismen ville komma ifrån när seklet började. 1800-talets sätt att ta till sig andra stilar och att blanda är något som de som uppfostrats i modernismens tecken undvikit. Man har skytt 1800-talets mångtydigheter och rörighet och först nu mot slutet av seklet finns ett nytt intresse för det förra seklets fantasi. Tandborste Dr Kiss, Philippe Starck 1998, Alessi. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 21.
1990-tal 3 Nostalgi och globalisering Decenniet inleds med Berlinmurens fall 1989 och mycket förändras. Ekonomin krymper och den svenska modellen löses upp med ökade sociala problem som en följd. Ekologiska problem, börskrascher, terrorism och krig är hot som mot slutet av 90-talet upplevs närmare, liksom rädslan för vad det stundande millennieskiftet skall föra med sig. Det skapar behov av att ibland vända sig inåt till det lilla och nära. Nostalgi i form av återblickar behövs med jämna mellanrum. Nu kan nostalgin gälla även 1900-talets stilar och kanske 1950- talet har en särskild dragningskraft. Det var höjdpunkten, när modernismens tankar hade genomsyrat formen - allt var utprovat, välvalt och vackert och framtiden såg ljus ut. Det fanns en orubbad tro på teknikens landvinningar. Museerna samlar nu i stor utsträckning på vår egen tids saker. 1970-90-talens föremål används fortfarande och har oftast ännu inte kommit till museerna. Vi har heller inte tillräckligt stort avstånd till det som hänt, bara för tio eller tjugo år sedan, för att kunna bedöma vad som är viktigt att bevara. Vad skall vi minnas och vad skall vi glömma? Vilka berättelser om slutet av seklet kommer att vara viktiga i framtiden? Servisen för Höganäs Keramik av Marie-Louise Hellgren har något av 50-talets välgjorda trygghet och självklarhet, som vi nu kan se på med romantiska ögon. Silverdosan av Lars Håkansson visar på omsorg om det lilla och nära. 4 En flod av saker Designen och designerns roll utformades successivt under 1900-talet till något som vi idag inte kan vara utan. Vi ser på tingen på ett nytt sätt. Industrialismen, nya tekniker och material, en ny syn på formen, digitaliseringen mm. gör att 1900-talets föremål är annorlunda än alla andra seklers föremål. 1900-talet har producerat fler föremål än någon vid seklets början kunde drömma om. En flod av saker tillverkas, används och hamnar på soptippen eller på loppmarknaden. Vissa fångas upp för att åter gå in i flödet på ett nytt sätt och kanske få nya roller. Klänning Musa Ornata (Bananklänningen), Eva Bende 2003. http://www.design-ung.se/foremalomkross/home.html 22.