Juseks studerandesektion Årsmötesskola
En handbok som innehåller allt du som förtroendevald student inom Jusek behöver veta för att aktivt kunna delta och påverka under studerandesektionens årsmöte. 1. Juseks studerandesektion Juseks studerandesektion består av alla studenter som är medlemmar i förbundet. Dessa medlemmar representeras av en styrelse som lyfter studenternas frågor internt inom Jusek (för att se till att studentperspektivet alltid finns med i Juseks arbete) men även externt genom att bedriva opinionsbildning mot makthavare i landet för att förbättra studenternas situation. Om årsmötet Varje år har sektionen ett årsmöte (kallat ordinarie sektionsmöte) för att välja en ny styrelse som ska driva studentmedlemmarnas frågor och för att besluta om vad styrelsen ska arbeta med under sitt kommande verksamhetsår. Årsmötet är en viktig del av förbundets demokratiska struktur, då mötet ger möjlighet för alla medlemmar i sektionen att komma till tals och påverka förbundets verksamhet. 2. Så funkar årsmötet Årsmötet hålls vanligtvis i samband med utbildningshelgen för Juseks förtroendevalda studenter. Inför årsmötet får alla deltagare en föredragningslista där man kan följa vad som kommer att ske under mötet. Årsmöteshandlingar Inför årsmötet finns alla handlingar som ligger till underlag för de beslut som fattas på mötet tillgängliga för alla medlemmar på Juseks webbplats. Där hittas eventuella motioner, propositioner samt valberedningens förslag på ny sektionsstyrelse. Förbered dig gärna inför årsmötet genom att ta del av årsmöteshandlingarna för att kunna delta så aktivt som möjligt under mötet. Samtliga handlingar hittas på: www.jusek.se/studerandesektionen Vad tycker du om förslagen? På årsmötet deltar du som medlem i sektionen. Ditt uppdrag är att lyfta in dina frågor om oklarheter i förslagen (tankar om förslaget, kritik eller frågor rörande något förslag) som läggs fram från styrelsen eller andra medlemmar i sektionen. Den andra delen i uppdraget handlar om att, efter diskussionen, rösta för eller emot de förslag som läggs fram. 3. Valberedning & förslag på ny styrelse En av årsmötet allra viktigaste uppgifter är att välja en ny styrelse inför det kommande verksamhetsåret. Av sektionens stadgar framgår att detta val måste beredas av en valberedning bestående av minst två personer.
Valberedningens uppdrag Valberedningens uppdrag är att gå ut med information om att medlemmar kan engagera sig i styrelsen, välja ut de mest lämpliga kandidaterna samt föreslå en ny styrelseuppsättning för årsmötet. Valberedningens förslag är inte bindande, men ofta väl förberett. När förslaget är framlagt så är det upp till årsmötet att anta valberedningen förberedda förslag eller att besluta om en annan styrelsesammansättning. Vill du sitta med i valberedningen? Under årsmötet kommer sektionen även att utse en ny valberedning för det kommande året. Denna utses vanligtvis genom att personer på plats anmäler sitt intresse för att engagera sig i valberedningen. Att vara ledamot i valberedningen brukar vara ett roligt och givande uppdrag som även är en bra merit till cv:t. Fundera gärna redan nu på om du skulle vilja vara med i kommande års valberedning och anmäl intresse på plats! 4. Mötesregler Ett årsmöte innehåller en del mötesformalia. Om du inte redan är en van årsmötesledamot eller om det var ett tag sedan sist, läs igenom begreppen och förklaringarna nedan ordentligt. Ju bättre koll du har på mötets formalia desto större chanser kommer du ha att påverka de beslut som fattas under mötets gång. Studerandesektionens stadgar Regler som sedan tidigare är beslutade om årsmötets regler framgår av sektionens stadgar som hittas på Juseks webbplats samt på extranätet för förtroendevalda studenter (www.jusek.se/jssaktiv). Av studerandesektionens stadga framgår att årsmötet, det så kallade sektionsmötet, är öppet för alla medlemmar i sektionen. Där framgår även att sektionsmötet är sektionens högst beslutande organ vilket innebär att sektionens styrelses uppdrag är att följa de beslut som tas på mötet. Samtliga medlemmar i sektionen har rösträtt per person. Av stadgarna framgår även att val av ny sektionsstyrelse får ske genom enkel acklamation (se nedan) men att sluten omröstning ska ske om det finns fler kandidater än ledamotsplatser. Sedvanlig formalia Föredragningslista Föredragningslistan är en förteckning över de ärenden som ska behandlas på mötet samt i avilken ordning dessa ska behandlas. Mötesordförande Inledningsvis på mötet så väljs en person att vara mötesordförande, nedan kallad ordförande. Denna person har i uppdrag att leda mötet och fördela ordet. Det är även ordförandens uppgift att se till att mötet följer dagordningen och fattar beslut i enlighet med mötesdeltagarnas vilja. Till sin hjälp har mötesordförande en mötessekreterare. Mötessekreterare Tidigt under mötet väljs en mötessekreterare. Dennes uppgift är att föra protokoll (skriva ned vad som beslutas på mötet) samt stödja mötesordföranden.
Justerare Vid mötet väljs två justerare. Dessa personer har i uppdrag att justera mötesprotokollet (läsa igenom och godkänna att protokollet från mötet stämmer överens med de beslut som fattades på mötet). Ett protokoll har större bevisvärde efter att det justerats. Justerarna hjälper även ordföranden att räkna röster om det under mötet uppstår rösträkning eller sluten omröstning, se nedan. Talarlista När du vill säga något under årsmötet så anmäler du till ordföranden att du vill bli uppsatt På talarlistan. Anmälan sker skriftligen på särskilda lappar som finns i lokalen, se till att har några sådana till hands. Ordförande ropar sedan i tur och ordning upp de som har anmält att de vill tala. Om få medlemmar vill säga något så kan ordföranden fördela ordet utan att man måste sätta upp sig på talarlistan. Replik Om en talare hänvisar till dig personligen i sitt anförande har du rätt att replikera. Du får bryta talarordningen genom att efter anförandet högt och klart säga replik!. Ordförande avgör om du har rätt till replik. Den ska dock vara kort och får bara röra det som tidigare person tagit upp. Sakupplysning En sakupplysning ges om föregående talare har kommit med felaktiga fakta eller om det är något som behövs informeras om under debatten. Detta bryter talarordningen och den som begärt att upplysa i sak får ordet direkt. Ordningsfråga Om du vill bryta in för att på något sätt styra upp mötet kan du ta upp ordningsfråga. Detta gör du genom att högt och klart säga ordningsfråga, och därefter berätta vilken ordningsfråga du vill väcka. Ordningsfråga kan väckas för att exempelvis föreslå att man sätter streck i debatten, att begränsa talartiden, eller för att man helt enkelt vill föreslå en paus för att sträcka på benen. När man har framlagt sitt förslag får mötet rösta om de vill godkänna exempelvis en paus eller inte. Streck i debatten Om man tycker att diskussionen går runt i cirklar och vill gå till beslut kan man begära streck i debatten, vilket man gör genom att väcka ordningsfråga (se ovan). Ordningsfrågan bryter som vanligt talarlistan, och ordförande tar genast upp frågan för beslut. Reservation eller protokollsanteckning Om man inte är nöjd med ett beslut kan man reservera sig. Reservationen ska lämnas skriftligen till mötesordförande före mötets avslutande. Den som deltagit i förhandlingarna kan även avlämna protokollsanteckning, till exempel för att förklara varför man röstade för eller mot ett visst förslag. Reservation och protokollsanteckning förs in i protokollet. Förslag som behandlas under mötet Propositioner Förslag till beslut som sektionsstyrelsen har skrivit.
Motioner Förslag till beslut som medlem eller lokala styrelser har skrivit. Sektionsstyrelsen skriver alltid svar (yttranden) på motioner och lämnar sitt beslutsförslag i frågan. Motioner med förslag till sektionsstyrelsen kan skickas in löpande under året och kommer då att tas upp vid kommande sektionsmöte. En mall för motioner ligger på extranätet. Yrkande Ett yrkande är ett förslag till en ändring av en proposition eller en motion. Du kan antingen yrka bifall eller avslag på ett redan lagt förslag eller lägga fram ett nytt yrkande med ett alternativt förslag till beslut. Lämpligt är att begära ordet (anmälan till talarlistan, se ovan) och först argumentera för sin sak. Sedan kan man avsluta med jag yrkar därför att och därefter läsa upp sitt yrkande, så att det klart framgår för alla. Yrkanden ska även lämnas in skriftligt på särskilda yrkandelappar, se till att ha några sådana till hands. När debatten är avslutad och man går till omröstning i frågan läser ordförande upp samtliga yrkanden och ställer dem mot varandra, så att ett beslut kan vaskas fram. Att ta beslut - omröstning Acklamation Vanligtvis tas alla beslut med acklamation. Det betyder att man röstar genom att ropar ja när det beslutsförslag man föredrar läses upp. Ordförande uppskattar vilket förslag som har fått flest ja och säger som exempel Jag finner att mötet har beslutat i enlighet med förslag A. Votering Om man tycker att ordförande har fel i sin bedömning vid acklamation, se ovan, kan man begära votering. Detta görs genom att ropa votering. Ordförande ställer då samma fråga som tidigare, men istället för att ropa ja räcker man upp handen med sitt röstkort. Ordförande gör en ny uppskattning av antalet röstande, och gör en ny bedömning av hur röstningen har fallit ut. Rösträkning Om man fortfarande tycker att ordförande har fel i sin slutsats kan man begära rösträkning, vilket man begär genom att ropa rösträkning. Ordförande ställer då samma fråga som tidigare, och som tidigare får man räcka upp handen eller sitt röstkort för sitt förslag. Men istället för att ordförande uppskattar antalet händer i luften ska justerarna räkna samtliga händer och meddela resultatet till ordföranden. Därefter delger ordförande vilket förslag som har fått flest röster. Sluten omröstning Vanligen sker omröstning öppet, som i de tre stegen ovan. Om man av någon anledning inte vill att alla ska visa vilken åsikt de står för kan man begära sluten omröstning, vilket man gör genom att ropa Jag begär sluten omröstning!. Sluten omröstning ska alltid ske om någon ledamot har begärt det. Alla röstberättigade erhåller då en lapp där de får skriva vilket förslag de röstar på. Mötesordförande samlar in rösterna, justerarna räknar dem och ordföranden meddelar sedan resultatet av rösningen.
5. Att motionera I en demokratisk organisation så som Jusek så bygger verksamheten på att medlemmarna är aktiva, tycker till och ger feedback till de styrelser som driver förbundet framåt. Motionera mera! En viktig del i detta är att lokala styrelser (som mentorskapsprojekt eller lokalstyrelser) skickar in förslag i form av motioner på vad sektionen ska jobba med mer, utveckla, driva och liknande. Har du tankar och idéer om vad sektionsstyrelsen borde eller skulle kunna jobba med? Prata ihop dig med din lokala styrelse eller skriv en egen motion och skicka den till sektionsstyrelsen så behandlar vi den gemensamt inom sektionen på kommande årsmöte. Ju fler motioner, förslag och engagemang desto roligare! Mallar för hur en motion kan se ut hittar du på extranätet för förtroendevalda studenter (www.jusek.se/jssaktiv) eller på sektionsstyrelsens webb, se nedan. 6. Avslutande hälsning Dessa regler kan framstå som lite krångliga men under mötets gång så brukar det mesta falla på plats och vara rätt enkelt och framför allt roligt! Avslutningsvis vill vi från studerandesektionens styrelse hälsa alla medlemmar varmt välkomna att delta under, ta plats på och engagera er i vårt gemensamma årsmöte. Vi vill även passa på att uppmuntra er att komma med egna förslag kring verksamheten (motioner) under året, det är vi tillsammans som skapar bra verksamhet för sektionen. Hör gärna av er om ni har några frågor om vår verksamhet, valberedningen, årsmötet eller liknande. Om inte förr så ses vi på mötet i september! Vänligen, Studerandesektionens styrelse studerandesektionen@jusek.se www.jusek.se/studerandesektionen