INLEDNING TILL. Allmän hälso- och sjukvård. År 1924. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. 1911-1967 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1911-1950 med innehållsförteckning på franska. 1913-1950 med fransk parallelltitel: Hygiène et service sanitaire en Suède. 1951-1979 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: 1951-1956: Public health and sick care in Sweden ; 1957-1979: Public health in Sweden. 1960-1979 även med sammanfattning på engelska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, 1864-1912. - Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Sinnessjukvården i riket /Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, 1913-1939. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. Efterföljare: Hälsan i Sverige: hälsostatistisk årsbok / Statistiska centralbyrån. Stockholm : 1988 1992. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1987/88-1991/92. Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. Stockholm, 1918-1951. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960 Allmän hälso- och sjukvård. År 1924. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-halal-1924

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Arkivexemplar ALLMÄN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ÅR 1924 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1926 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 253134

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE SANITAIRE EN SUÈDE EN 1924 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT STOCKHOLM 1926 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 253134

Innehållsförteckning. [Medievalstil (1, 2, 3 ) betecknar, att uppgifterna endast äro approximativa.] A. Textavdelning med texttabeller. I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet Sid. 3 1. Medicinalstyrelsens organisation Sid. 3 2. Medicinalstyrelsens personal Sid. 3 3. Mål och expeditioner Sid. 3 4. Utgivna Meddelanden från Medicinalstyrelsen Sid. 3 5. Utgivna kungörelser och cirkulär Sid. 3 Tab. A. Översikt av inkomna mål och utgående expeditioner å de olika byråerna Sid. 4 6. Instruktioner Sid. 5 7. Av Medicinalstyrelsen disponerade medel Sid. 5 Statens bakteriologiska laboratorium Sid. 5 Statens rättskemiska laboratorium Sid. 7 Statens farmacevtiska laboratorium Sid. 8 II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket Sid. 10 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen) Sid. 10 2. Allmänna hälsovården Sid. 11 A. Om hälsovårdsanordningar och hälsovårdsförhållanden Sid. 11 B. Skyddskoppympningen Sid. 14 C. Karantänsväsendet Sid. 14 Tab. B. Skyddskoppympningen i riket Sid. 15 Tab. C. Redogörelse från Medicinalstyrelsens vaccinkontor Sid. 15 D. Tuberkulosdispensärer Sid. 15 E. Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos Sid. 16 Tab. D. Under året nytillkomna dispensärer Sid. 16 Tab. E: 1. Dispensärernas inkomster Sid. 17 Tab. E: 2. Dispensärernas utgifter Sid. 17 Tab. F. Dispensärernas verksamhet Sid. 18 3. Sjukvården utom sjukhusen Sid. 18 A. Dödligheten i rikets städer Sid. 18 B. Viktigare sjukdomars förekomst Sid. 19 C. Smittsamma könssjukdomar Sid. 20 D. Spetälska Sid. 21 E. Sjukdomsförhållandena i fängelserna Sid. 21 F. Ämbetsresor (för epidemiska sjukdomar) Sid. 21 G. Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter Sid. 21 Tab. G. Översikt av antalet spetälska i riket Sid. 22 H. Barnmorskeväsendet Sid. 22 Tab. H. Sammandrag av barnmorskornas dagböcker Sid. 23 I. Hälso- och sjukvårdspersonal Sid. 25 K. Sjukgymnastiska institut Sid. 25

IV 4. Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar Sid. 25 A. Sjukvårdsbyggnader Sid. 25 B. Omsättningen å de civila sjukhusen m. m. Sid. 28 Tab. I. Omsättningen å civila sjukvårdsanstalter Sid. 29 Tab. K. Å barnbördshusen intagna efter ålder, civilstånd m. m. Sid. 30 Tab.L.Å barnbördshusen födda barn Sid. 31 Tab.M. Antal å barnbördshusen avlidna barn Sid. 31 C. Kostnader för sjukhusvård Sid. 32 Tab. N. Översikt av utgifter och inkomster vid civila sjukvårdsanstalter Sid. 33 D. Skador och förgiftningar Sid. 34 III. Rättsmedicinen Sid. 36 A. Rättsmedicin i egentlig bemärkelse Sid. 36 B. Rättspsykiatri Sid. 37 IV. Apoteksväsendet Sid. 38 B. Tabellbilagor. Tab. 1 a. Läkare och civila läkarebefattningar med tjänstårsrätt Sid. 39 Tab. 1 b. Barnmorskor och sjuksköterskor Sid. 40 Tab. 1 c. Tandläkare, sjukgymnaster och apotekspersonal Sid. 41 Tab. 2. Av vederbörande läkare verkställda ämbetsresor för farsoters och smittsamma sjukdomars hämmande m. m. Sid. 42 Tab. 3. Sammanställning av hälsovårdsnämndernas uppg. om dödsorsakerna i rikets städer Sid. 43 Tab. 4. Sammanställning av hälsovårdsnämndernas uppgifter om antalet döda i rikets städer med fördelning efter ålder och kön Sid. 52 Tab. 5. Översikt av dödsorsakerna i rikets städer enligt hälsovårdsnämndernas uppg.. Sid. 56 Tab. 6. Några av de viktigaste dödsorsakerna i rikets städer månadsvis enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter Sid. 58 Tab. 7. Infektionssjukdomar med anmälningsplikt Sid. 58 Tab. 8. Andra infektionssjukdomar (utan anmälningsplikt) Sid. 62 Tab. 9. Scharlakansfeber och difteri på 10000 inv. länsvis Sid. 62 Tab. 10. Sjuksängar, intagna, döda, underhållsdagar m. m. vid lasaretten Sid. 63 Tab. 11. Lasarettens inkomster Sid. 66 Tab. 12. Lasarettens utgifter Sid. 69 Tab. 13. Sammanställning av uppgifterna från sjukstugorna angående sjuksängar, intagna, döda och underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 74 Tab. 14. Sammanställning av uppgifterna från epidemisjukhusen angående sjuksängar, intagna, döda och underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 78 Tab. 15. Platsantal, beläggning, avlidna, underhållsdagar, väntetid, kurtid m. m. vid vårdanstalterna för tuberkulossjuka Sid. 86 Tab. 16. Inkomster vid vårdanstalter för tuberkulossjuka Sid. 88 Tab. 17. Utgifter vid vårdanstalter för tuberkulossjuka Sid. 90 Tab. 18. Enskilda sjukhus och sjukhem, barnsjukhus m. fl. sjukvårdsanstalter ang. antalet sjuksängar, intagna, döda, underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 92 Tab. 19. Fall av smittsam könssjukdom efter boningsort Sid. 96 Tab. 20. Fall av smittsam könssjukdom efter ålder och kön Sid. 96 Tab. 21. Fall av smittsam könssjukdom efter smittningsort Sid. 97 Tab. 22 a. Översikt över å lasarett och sjukstugor intagna fall av skador och förgiftningar, med hänsyn till skadans natur och påföljd Sid. 98 Tab. 22 b. Översikt över å lasarett och sjukstugor intagna fall av skador och förgiftningar, fördelade efter skadans tillkomstsätt och påföljd Sid. 99

V Table des matières. [Les chiffres en types spéciaux (1, 2, 3 ) ne sont qu'approximatifs.] A. Rapport avec quelques tableaux de statistique insérés dans le texte. I. Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état, expédition, etc. Pag. 3 Tabl. A. Résumé des affaires portées devant le Conseil supérieur de l'administration médicale ainsi que les affaires y expédiées Pag. 4 Laboratoire bactériologique de l'état Pag. 5 Laboratoire de chimie légale de l'état Pag. 7 Laboratoire farmaceutique de l'état Pag. 8 II. Hygiène générale et assistance médicale Pag. 10 1. Médecins à fonctions publiques (en dehors des hôpitaux) Pag. 10 2. Hygiène générale Pag. 11 A. Dispositions prises pour l'hygiène dans les villes, bourgs, etc. Pag. 11 B. Vaccination dans le pays Pag. 14 C. Quarantaine Pag. 14 Tabl. B. Vaccination dans le pays Pag. 15 Tabl. C. Vaccin délivré du dépôt central Pag. 15 D. Dispensaires pour les tuberculeux Pag. 15 E. Ligue nationale suédoise contre la tuberculose Pag. l6 Tabl. D. Dispensaires établis pendant l'année Pag. l6 Tabl. E: 1. Recettes des dispensaires Pag. 17 Tabl. E: 2. Dépenses des dispensaires Pag. 17 Tabl. F. Activité des dispensaires Pag. 18 3. Assistance médicale en dehors des hôpitaux Pag. 18 A. Mortalité dans les villes du pays Pag. 18 B. Les maladies les plus importantes Pag. 19 C. Maladies vénériennes Pag. 20 D. Léprosité dans le pays Pag. 21 E. Assistance médicale des prisons Pag. 21 F. Voyages des médecins publics pour épidemies et maladies infectieuses. Pag. 21 G. Eaux minerales, stations balnéaires, etc. Pag. 21 Tabl. G. Relevé des cas de la léprosité dans le pays Pag. 22 H. Sages-femmes Pag. 22 Tabl. H. Résumé des rapports des sages-femmes par département... Pag. 23 I. Personnel pour les affaires d'hygiène et de santé Pag. 25 K. Instituts de gymnastique Pag. 25 4. Assistance médicale aux malades des hôpitaux civils Pag. 25 A. Constructions Pag. 25 B. Mouvement des hôpitaux civils Pag. 28 Tabl. I. Relevé du mouvement des hôpitaux civils Pag. 29 Tabl. K. Femmes entrées aux maternités d'après l'âge, l'état civil, etc.. Pag. 30 Tabl. L. Nombre des enfants nés aux maternités Pag. 31 Tabl. M. Nombre des enfants décédés aux maternités Pag. 31 C. Dépenses des hôpitaux, etc. Pag. 32 Tabl. N. Relevé des dépenses et des recettes des hôpitaux civils.... Pag. 33 D. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements Pag. 34 III. Médecine légale Pag. 36 A. Médicine légale proprement dite Pag. 36 B. Psychiatrie judicière Pag. 37 IV. Service pharmaceutique Pag. 38

VI B. Tableaux annexés Tabl. 1 a. Médecins et emplois des médecins civils ayant le droit de compter les années de service Pag. 39 Col. 1. I. Villes, bourgs, etc. II. Campagne. Col. 2 7. Nombre des médecins légitimés. Col. 2. Médecins civils ayant ledit droit. Col. 3. Avec une clientèle privée. Col. 4. Non praticiens. Col. 5. Hommes. Col. 6. Femmes. Col. 7. Total. Col. 8 18. Nombre des emplois des médecins civils ayant le droit de compter les années de service. Col. 8. Médécins départementaux. Col. 9. Médecins cantoneaux (ordinaires et extraordinaires). Col. 10. Médecins de ville et de districts urbains. Col. 11. Médecins de bourgs, etc. Col. 12. Aux hôpitaux antituberculeux. Col. 13. À des hôpitaux pour autres maladies corporelles. Col. 14. Aux hôpitaux d'aliénés. Col. 15. Médecins de prisons. Col. 16. Médecins du personnel du chemins-de-fer. Col. 17. Professeurs à la faculté de médecine. Col. 18 Autres emplois. Tabl. 1 b. Sages-femmes et gardes-malades Pag. 40 Col. 1. Voir Tabl. 1, col. 1. Col. 2 5. Sages-femmes de district, autres engagées par les communes ou aux maternités, privées. Col. 6 9. Gardesmalades engagées par les conseils départementaux ou par les communes, celles de dispensaires, privées. Tabl. 1 c. Dentistes, exerçants de gymnastique médicale, personnel de pharmacie... Pag. 41 Col. 1. Voir Tabl. 1, col. 1. Col. 2, 3. Dentistes (h. et f.). Col. 4, 5. Exerçants de gymnastique médicale, pratiquant. Col. 6 14. Personnel de pharmacie: propriétaires de pharmacie, loueurs de pharmacie, autres chefs, autres pharmaciens légitimés, étudiants en pharmacie, élèves, total (h. et f.). Tabl. 2. Voyages d'office des médecins publics pour épidémies et maladies infect. etc.. Pag. 42 Col. 1. Départements. Col. 2 17. Voyages par suite de Scarlatine, Diphtherie, Variole, Fièvre typhoïde, Dysenterie, Poliomyélite, Méningite épidémique, Encéphalite léthargiqe, Maladies mentales, Autres maladies, Vaccination, Hygiène, Receptions, Examens médico-légaux, Autres, Totaux. Tabl. 3. Relevé des rapports des commissions municipales de santé concernant les causes de décès dans les villes Pag. 43 Col. 1. Départements, villes. Col. 2. Morbi primæ conceptionis. Col. 3. Marasmus senilis. Col. 4. Septichæmia puerperalis. Col. 5. Alii morbi e graviditate et partu. Col. 6. Septichæmia, Pyoseptichæmia. Col. 7. Erysipelas. Col. 8. Variola. Col. 9. Morbilli. Col. 10. Scarlatina. Col. 11. Diphtheria. Col. 12. Pertussis. Col. 13. Influenza epidemica. Col. 14. Typhus exanthematicus. Col. 15. Febris typhoides, Parathypus. Col. 16. Dysenteria. Col. 17. Cholera asiatica. Col. 17 ½. Encephalitis lethargica. Col. 18. Poliomyelitis anterior ac. Col. 19. Meningitis cerebrospinalis ac. Col. 20. Tetanus. Col. 21. Tuberculosis pulmonum. Col. 22. Tuberculosis organ. aliorum. Col. 23. Lepra. Col. 24. Syphilis hereditaria. Col. 25. Syphilis acquisita. Col. 26. Febris intermittens. Col. 27. Aliæ infectiones. Col. 28. Morbi sanguinis. Col. 29. Alcoholismus chr. Col. 30. Aliæ intoxicationes chronicæ. Col. 31. Diabetes mellitus. Col. 32. Aliæ cachexiæ, etc. Col. 33. Hæmorrhagia cerebri et meningum, Emollitio cerebri. Col. 34. Alii systematis nervosi morbi. Col. 35. Morbi mentis. Col. 36. Endocarditis chr. Vitium organicum cordis. Myocarditis chr. Cardiosclerosis. Col. 37. Alii organorum circulationis morbi. Col. 38. Bronchitis ac. et chr. Col. 39. Pneumonia ac. Col. 40. Alii organorum respirationis morbi. Col. 41. Gastroenteritis ac. Col. 42. Gastroenteritis chr. Col. 43. Apendicitis. Col. 44. Ileus, Hernia intestinalis. Col. 45. Alii organorum digestionis morbi. Col. 46. Morbi organorum uropoëticorum et generationis. Col. 47. Morbi articulationum et ossium. Col. 48. Carcinoma. Col. 49. Tumores alii. Col. 50. Casus mortiferi. Col. 51. Suicidium. Col. 52. Homicidium. Col. 53. Aliæ morbi causæ. Col. 54. Totaux. Tabl. 4. Relevé des rapports des commissions municipales de santé sur le nombre des décédés dans les villes, avec répartition de l'âge et du sexe Pag. 52 Col. 1. Départements, villes. Col 2 11. Hommes. Col. 12 21. Femmes. Col. 22. H. et f. Col. 2 et 12. Au-dessous de 1 an. Col. 9, 19. Au-dessus de 60 ans. Col. 10, 20. Ages inconnus.

Tabl. 5. Relevé des causes de décès dans les villes d'après lesdits rapports Pag. 56 Col 1. Causes de décès, voir Tabl. 3. Col. 2 22. Voir Tabl. 4. Tabl. 6. Relevé de quelques-unes des principales causes de décès dans les villes, reparties par mois, d'après les rapports desdites commissions Pag. 58 Causes de décès, voir Tabl. 3. Tabl. 7. Maladies infectieuses, rapportées par tous les médecins, par mois et département Pag. 58 Col. 1. Maladies dans les départements (villes). a. Scarlatina; b. Variola; c. Diphtheria; d. Febris typhoides et paratyphus; e. Dysenteria; f. Poliomyelitis anterior ac.; g. Meningitis cerebrospinalis ac. ; h. Encephalitis lethargica; i. Malaria (Febris intermittens). Tabl. 8. Maladies infectieuses, rapportées par les médecins de service, par mois et département Pag. 62 Col. 1. Maladies: Septichæmia puerperalis, Morbilli, Parotitis epidemica, Pertussis, Influenza epidemica, Pneumonia acuta et pleuritis, Gastritis et enteritis acuta, Conjunctivitis trachomatosa. Tabl. 9. Scarlatina et diphtheria par 10000 hab. dans les départements (villes) Pag. 62 Campagne, villes des départements. Tabl. 10. Lits ordinaires, entrés, décédés, jours d'entretien, etc. aux hôpitaux Pag. 63 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2. Lits ordinaires le 31 déc. Col. 3, 4. Entrés, décédés. Col. 5. Jours d'entretien de tous les soignés. Col. 6. Moyennes des soignés par jour. Col. 7, 8. Maximum, minimum des malades soignés quelque jour. Col. 9. Séjour moyen des soignés. Tabl. 11. Recettes des hôpitaux (indiqués dans Tabl. 10). Pag. 66 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2 9. Recettes, en couronnes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Contributions des malades. Col. 4. Allocations par les conseils départementaux. Col. 5. Idem par les communes. Col. 6. Idem par l'état. Col. 7. Indemnités faites par l'état pour les étrangers, par d'autres départements ou communes, par l'assurance générale des pensions, etc. Col. 8. Revenu des fondations. Col. 9. Autres. Tabl. 12. Dépenses des hôpitaux (indiqués dans Tabl. 10) Pag. 69 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2 15. Dépenses, en couronnes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Salaires et pensions. Col. 4. Aide extraordinaire. Col. 5. Medicaments. Col. 6. Articles de pansement. Col. 7. Eaux minérales, vins, glace, préparations alimentaires, etc. Col. 8. Instruments, appareils et fournitures. Col. 9. Vêtements, inventaires et fournitures. Col. 10. Alimentation des malades et du personnel. Col. 11. Chauffage, éclairage et fournitures. Col. 12. Blanchissage, nettoyage et fournitures. Col. 13. Fournitures, non comprises ci-dessus. Col. 14. Entretien des immeubles. Col. 15. Constructions et reconstructions. Tabl. 13. Tabl. 14. VII Relevé des rapports des infirmeries concernant les lits ordinaires, les entrés, les décédés et, les jours d'entretien, ainsi que les recettes et les dépenses Pag. 74 Col. 1. Départements, infirmeries. Col. 2 8. Voir Tabl. 9, col. 2 7 et 9. Col. 9 12. Recettes, en couronnes. Col. 9. Totaux. Col. 10. Contributions des malades. Col. 11. Allocations des conseils départementaux. Col. 12. Allocations des communes. Col. 13 15. Dépenses, en couronnes. Col. 13. Totaux. Col. 14. Alimentation des malades et du personnel. Col. 15. Constructions et reconstructions. Relevé des rapports des hôpitaux épidémiques sur les lits ordinaires, les entrés, les décédés et les jours d'entretien, ainsi que les recettes et les dépenses Pag. 78 Col. 1. Départements, hôpitaux épidémiques. Col. 2 7. Voir Tabl. 10, col. 2 5, 7 et 9. Col. 8, 9. Voir Tabl. 13, col. 9 et 10. Col. 10. Allocation par l'état. Col. 11 14. Voir Tabl. 13, col. 11 15. Tabl. 15. Nombre des lits, fréquentation, temps d'expectation et celui de curation, jours d'entretien, etc. aux sanatoriums Pag. 86 Col. 1. Etablissements antituberculeux. I. Sanatoriums de la Fondation jubilaire de sa Majesté le roi Oscar II. II. Sanatoriums des conseils départementaux, des communes etc. III. Sanatoriums privés. Col. 2. Lits ordinaires le 31 déc. Col. 3 6. Entrés (h. f.). Col. 7, 8. Décédés. (h. f.). Col. 9. Jours d'entretien. Col. 10. Moyennes des soignés. Col. 11, 12. Max.,

VIII min. des soignés, survenu quelque jour de l'année. Col. 13 15. Temps d'attente max., min., moyenne. Col. 16 21. Temps de curation des patients sortis, max., min., moyennes. Tabl. 16. Recettes des établissements antituberculeux Pag. 88 Col. 1. Voir Tabl. 15. Col. 2 9. Voir Tabl. 11, col. 2 9. Tabl. 17. Dépenses des établissements antituberculeux Pag. 90 Tabl. 18. Col. 1. Voir Tabl. 15. Col. 2 15. Voir Tabl. 12, col. 2 15. Hôpitaux privés, maisons privées de santé et autres établissements hospitaliers concernant les lits ordinaires, les entrés, les décédés et les jours d'entretien ainsi que les recettes et les dépenses, etc. Pag. 92 Col. 1. A. Hôpitaux privés et maisons privées de santé. B. Etablissements pour enfants malades. C. Refuges provisoire des malades. D. Etablissements pour les estropiés. E. Maisons de convalescence. F. Hôpitaux annexés à des hospices. G. Maisons privées de santé pour les maladies incurables. H. Maternités. J. Asyle pour personnes affectées de la lèpre. Col. 2 10. Voir Tabl. 13, col. 2 10. Col. 11. Revenu des fondations, dons, etc. Col. 12 15. Voir Tabl. 13, col. 12 15. Tabl. 19. Cas des maladies vénériennes d'aprés le domicile Pag. 96 Col. 1. Départements, (grandes) villes. M. = Hommes, Kv. = Femmes. Tabl. 20. Relevé des maladies vénériennes, avec répartition de l'âge et du sexe.... Pag. 96 Col. 1. Maladies. Syphilis (de toute espéce): hommes, femmes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Au-dessous de 1 an. Col. 12. Au-dessus de 60 ans. Col. 13. Inconnu. Tabl. 21. Cas des maladies vénériennes d'après le lieu d'infection Pag. 97 Col. 1. Départements, (grandes) villes; st = villes, Id = campagne. M = Hommes, Kv. = Femmes. Tabl. 22 a. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements, admis aux hôpitaux et aux infirmeries, repartis d'après la nature et les suites de l'accident Pag. 98 Col. 1. Nature de l'accident. Col. 2 4. Entrés pendant l'année, h., f., totaux. Col. 5 7. Suite de l'accident: Mort, Mal qui en résulte, Guérison. Tabl. 22 b. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements, admis aux hôpitaux et aux infirmeries, repartis d'après l'origine et les suites de l'accident Pag. 99 Col. 1. Origine de l'accident. Col. 2 7. Voir Tabl. 22 a.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för Styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående hälso- och sjukvården i riket för år 1924. Berättelsen innefattar särskilda redogörelser för I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet. Statens bakteriologiska laboratorium. Statens rättskemiska laboratorium. Statens farmacevtiska laboratorium. II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket. 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen). 2. Allmänna hälsovården. 3. Sjukvården utom sjukhusen. 4. Sjukvården å civila sjukvårdsinrättningar. III. Rättsmedicinen. IV. Apoteksväsendet. Beträffande sinnessjukvarden och veterinärväsendet får Styrelsen hänvisa till särskilda av Styrelsen avgivna berättelser. F. v. DARDEL Stockholm den 20 november 1925. B. BUHRE. Torsten Philipson.

I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet. 1. Medicinalstyrelsens organisation. Någon ändring av Medicinalstyrelsens organisation har under år 1924 icke vidtagits. 2. Medicinalstyrelsens personal. Genom brev den 11 april 1924 har Kungl. Maj:t fr. o. m. den 1 juli 1924 entledigat professorn medicine doktorn Daniel Alfred Petrén från honom meddelat förordnande att vara överinspektör för sinnessjukvården i riket samt förordnat överläkaren vid Göteborgs hospital medicine licentiaten Ernst Nils Göran Fredrik Göransson att fr. o. m. samma dag vara överinspektör för sinnessjukvården i riket. Genom särskilda brev den 17 okt. 1924 har Kungl. Maj:t dels beviljat medicinalrådet och byråchefen i Styrelsen, medicine doktorn Edvard Sederholm avsked fr. o. m. den 1 jan. 1925, dels förordnat läkaren vid länslasarettet i Torsby, medicine licentiaten Lars Einar Edén att fr. o. m. samma dag vara medicinalråd och byråchef i Styrelsen. 3. Mål och expeditioner. Antalet under år 1924 inkomna ärenden uppgick till 18 014, vartill komma för godkännande insända räkningar 14 601 och anmälningar, rapporter m. m. 7 415. Sammanlagda antalet mål uppgick alltså till 40 030 och antalet utgående expeditioner till 32 471. För fördelningen å de olika byråerna redogöres i Tab. A. 4. Utgivna Meddelanden från Medicinalstyrelsen. Rättspsykiatriska utlåtanden, avgivna år 1924. 5. Utgivna kungörelser och cirkulär av mera allmänt intresse. Jan. 5. Cirkulär angående anmälan av läkare till fattigvårdsstyrelse i i vissa fall samt om samarbete mellan fattigvårdsstyrelserna och tjänsteläkarna i riket.

4 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. Tab. A. Översikt av inkomna mål och utgående expeditioner å de olika byråerna under år 1924. Febr. 11. Angående ändrad lydelse av blankett till förklaring rörande hälsotillståndet ombord å från utrikes ort till svensk hamn ankommande fartyg.» 14. Cirkulär angående metod för undersökning av arsenikförekomst eller arsenikhalt i vissa varuslag. Mars o. Cirkulär med råd och anvisningar rörande anordnande av kommunala sinnessjukanstalter.» 20. Cirkulär angående viss ändring i sjukdomsnomenklaturen. Juni 2. Cirkulär till samtliga läkare i riket angående provtagning för bakteriologiska och serologiska undersökningar m. m.»» Cirkulär till samtliga apoteksföreståndare i riket angående provtagningskärl att användas vid bakteriologiska undersökningar.»» Cirkulär till laboratorier och läkare i riket, vilka utföra Wassermanns reaktion angående provtagningskärl.» 6. Cirkulär angående ersättning för utförande av vissa serologiska undersökningar vid statens bakteriologiska laboratorium.» 30. Cirkulär till samtliga läkare i riket angående anmälan om fall av frossa (malaria). Juli 1. Cirkulär angående åtgärder mot kvacksalveri. 1 Redovisas jämväl å kameralbyrån. 2 Härav redovisas 155 i hospitalsbyrån, 6 517 å hälsovårdsbyrån och 1 990 ä veterinärbyrån. A dessa byråer underkastas nämligen ifrågavarande räkningar jämte därtill börande rapporter granskning ur läkar-, respektive veterinärteknisk synpunkt, innan desamma slutligen granskas och godkännas å kameralbyrån. 3 Därvid har reduktion gjorts för sammanlagt 8662 (jfr not 1 och 2). 4 Sådana räkningar, som granskas och godkännas i Styrelsen men likvideras genom länsstyrelserna.

MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 5 Okt. 17. Cirkulär med meddelande angående familjevård av sinnessjuka i anslutning till statens hospital och asyler.» 28. Angående tillägg till gällande medicinaltaxa. Dec. 11. Angående ny medicinaltaxa.» 27. Angående tandläkares rätt att från apotek förskriva och i utövningen av tandläkarkonsten använda vissa läkemedel. 6. Instruktioner. För styrelsen för apotekarkårens livrante- och pensionskassa beträffande dess handhavande av utbetalningen av enligt föreskrifterna i K. brev den 31 dec. 1923 utgående pensioner till apotekare. 7. Av Medicinalstyrelsen disponerade medel. Styrelsens tillgångar för budgetåret 1924 1925 uppgingo till kr. 39 064 738 och dess disponerade medel till 45 912 244. Behållningarna å andra anslag fin reservationsanslag hava uppgått till kr. 2 109 025 samt merutgifter å förslagsanslag till kr. 8 956 530. Av utgifterna gingo kr. 18 087 640 till hospitalens drift, kr. 3 016 407 till tuberkulossjukvårdsanstalter såsom driftbidrag, kr. 1 203 924 till uppförande, inrättande och inlösen av epidemisjukhus, kr. 767 030 till epidemisjukhus såsom driftbidrag, kr. 859 190 till allmän hälso- och sjukvård (därav kr. 479 513 till bekämpande av könssjukdomar), kr. 242 116 till skyddskoppympningar samt kr. 9 333 754 till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren. Statens bakteriologiska laboratorium. Referent: Medicinalrådet Bissmark. Ur den av t. f. föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium, professor CARL A. KLING, avgivna årsrapporten må anföras följande: Fyra kurser i kolerans, nervfeberns och rödsotens diagnostik ha hållits vid laboratoriet. På Medicinalstyrelsens, uppdrag besökte laborator Davide den 17 febr. Oskarshamn, dit ett misstänkt smittkoppsfall införts. Efter det att diagnosen»smittkoppor» fastställts, beordrades assistenten Ströman till Oskarsham dels för att vårda den sjuke dels för att biträda med nödiga skyddsåtgärders vidtagande och vid vaccinationen. Under året ha 1 984 blodprov serologiskt undersökts på tarmtyfus och paratyfus 2?., varav 220 positiva för tyfus och 465 för paratyfus B. Blododling pä tarmtyfus har gjorts i 46 fall. I 10 fall konstaterades tyfus och i 14 paratyfus B., 4 824 faeces- och urinprov ha undersökts på tyfus och paratyfus B. I 396 fall anträffades tyfusbaciller och i 984 fall paratyfusbaciller. 16 vattenprov ha undersökts på tyfus och paratyfus, i ett fall kunde paratyfusbaciller påvisas. 4 mjölkprov ha i samma syfte undersökts: i intet fall påträffades tyfus eller paratyfusbaciller. Vid två tillfällen hava matvaror undersökts på förekomst av tyfus- och paratyfusbaciller, men med negativt resultat. 8 colititreringar ha utförts enl. Vincents metod. För undersökning på dysenteri ha insänts 204 blodprov, varav 53 gåvo positiv Widal (paradysenteri) samt 498 faecesprov, varav 82 voro positiva (paradysenteri). Material från ett misstänkt smittkoppfall från epidemisjukhuset i Luleå undersöktes medelst Pauls reaktion, men med negativt resultat. På epidemisk cerebrospinalmeningit ha 14 prov insänts; 2 positiva.

6 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. På sepsis ha undersökts 26 blodprov. Kikhosteundersökningar ha utförts i 23 fall, varav 1 positivt, i 6 fall anträffades streptokokker, i 3 fall staphylokokker. Under året hava 10 råttor från 6 fartyg, kommande från pestsmittad ort, undersökts på förekomst av pestbaciller; 4 av fartygen uppgåvos hava blivit koloxid behandlade i Göteborg. I intet fall kunde pestbaeiller konstateras. Wassermans reaktion har utförts å 5 572 prov; därav voro 1 403 positiva. För fyllandet av behovet av animait ympämne vaccinerades 76 kalvar. I början av året synes den för vaccineringen av kalvarna erhållna retrovaccinen hava varit mindre verksam, i det att ympningen icke slog an på 8 kalvar. Då anledning fanns att antaga, att sättet för förvaringen ar vaccinen i fryshallen (behållare insatta i lådor av mässing för undvikande av mögel) ej varit lämpligt, anskaffades andra lådor (av trä), varefter normalt ympningsresultat åter erhölls. 7 kalvar visade efter vaccinens skördande diarré, varför vaccinen kasserades och rengöring och desinfektion av kalvstallet omedelbart vidtogs. En kalv företedde vid den företagna sanitetsbesiktningen tuberkulos. Vaccinen kasserades. 4 kalvar användes för erhållande av stamvaccin. Från Styrelsens vaccinkontor rekvirerades under året 6 224 flaskor 1 för 40 ympningar och 8 607 rör för 3 ympningar eller sammanlagt ympämne för 274 781 personer. Vid årets slut fanns kvar ympämne för omkring 500 000 personer. Resultatet av de verkställda vaccinprövningarna visar att 90 9 % av de anlagda risporna slagit an. Ympämnet har sålunda varit av god beskaffenhet. Av ympämne mot tarmtyfus ha levererats 7 760 kbcm.»»» paratyfus B.»» 3 880»»»» dysenteri»» 10»»»» kolera»» 100»»»» pest»» 40»»»» meningokokk»» 40» Av tyfusdiagnosticum»» 2 450»» paratyfus B. diagnosticum»» 2 025»» Alttuberculin»» 203 flaskor à 1 kbcm.» serum mot difteri har under aret levererats 4 276 flaskor à 1 500 I. E., 5 755 flaskor à 3 000 I. E., 1 289 flaskor à 4 500 I. E. Av serum mot stelkramp ha utlämnats 1 591 flaskor à 100 A. E., 7 349 flaskor à 20 A. E. Av serum mot epidemisk hjärnhinneinflammation ha levererats 285 flaskor à 20 kbcm.» antistreptokokkserum ha levererats 490 flaskor à 10 kbcm.» normalserum ha levererats 1 230 kbcm.» pestserum»» 200» Inspektion av statens bakteriologiska laboratorium och svenska seruminstitutet. Ur den av inspektorn och kontrollanten, professor Carl Sundberg, avgivna rapporten anföres följande: A. Statens bakteriologiska laboratorium. Under året har av statslaboratoriets tillverkning kontrollerats 6 nummer antidifterisera, 6 nummer antitetanussera, 1 nummer meningokokkserum. 1 I Tub. C dock beräknade = 10 kapillärör (c:a 30 pers.).

MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 7 Styrkan har hos antidifterisera varierat mellan 325 och 600 I, E. samt hos antitetanussera mellan 4 och 4 5 A. E. Vid efterkontrollerna av difterisera har ett nummer befunnits försvagat med mer än 10 % och därför indragits. B. A.-B. Svenska seruminstitutet. Under året har icke anmälts några preparat. C. Importerade sera. Av importerade sera ha under året icke anmälts några preparat. Statens rättskemiska laboratorium. Referent: Medicinalrådet Block. Ur den av t. f. föreståndaren för statens rättskemiska laboratorium, dr. B. LINDBERGER, avgivna berättelsen för år 1924 må anföras följande: Från år 1923 kvarstodo 12 ärenden, och under 1924 remitterades till laboratoriet 77 ärenden, av vilka vid årets slut 64 voro avslutade och 13 överfördes till 1925. Hela antalet under året slutbehandlade ärenden utgör således 76. Rörande två av dessa ärenden har emellertid efter remissens inkomst till laboratoriet meddelande ingått att undersökningen vore obehövlig, vadan ifrågavarande undersökningar icke blivit utförda. Antalet under året slutförda undersökningar utgör således 74. Undersökningsföremålen hava utgjorts av: likdelar i 59 fall, därav blod enbart i 23» organdelar i 34»» +blod i 2» andra föremål än likdelar i 15». Därjämte hava vid sidan av likdelar även andra föremal i 9 fall blivit undersökta. Blodundersökningarna avsågo i 25 fall utrönande av eventuell koloxidförgiftning och utföllo positivt i 20 fall, negativt i 5. I två fall avsågo de därjämte utrönande av eventuell cyanväteförgiftning, varvid i ett fall positivt och i ett fall negativt erhölls. Vid undersökning av organdelar (36 fall) kunde intet gift anträffas i 9 fall. Giftigt ämne påträffades i 27 fall och utgjordes detta av: etylalkohol enbart i 5 fall (varav i 1 fall blott spår) etylalkohol + metylalkohol i 6» (av dessa i ett fall därjämte spår av pyridin, i ytterligare två sannolikt spår av pyridin och i ett av kamfer) veronal i 3» veronal + alkylmorfln (sannolikt dionin). 1» spår av ett till veronalgrnppen hörande ämne i 1» morfin i 3 fall (därav i 1 fall blott»sannolikt spår») kokain i 1» antipyrin (spår) i 1» cyanväte i 2» ättiksyra i 1» saltsyra i 1» vismutförening i 1» kvicksilverförening i 1» I de 9 fall, då jämte likdelarna även andra föremål blivit undersökta, ha dessa utgjorts av: 1) 1 burk med pasta, innehållande omkring 21 % basiskt visnmtnitrat (jämte zinkoxid och fettämnen); 2) diverse pulverkonvolut, innehållande re ster av veronalnatrium ; 3) veronalpulver samt pulverkonvolut, nnehålla nde rester av veronal; 4) 1 flaska innehållande tvållösning ;

8 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 5) pulverkonvolut, innehållande rester av veronal; 6) 1 pulverkapsel, innehållande morfinhydroklorid samt 1 vattenglas, å vars insida funnos rester av morfin; 7) 1 Erlenmeyerkolv innehållande metylalkohol samt 1 flaska, innehållande ett par droppar etylalkoholhaltig vätska; 8) 1 flaska, innehållande etylalkohol, pyridin och aceton, möjligen också spår metylalkohol; 9) 1 injektionsspruta innehållande rester av morfinlösning. Vid de 15 remisser som gällt enbart andra föremål än likdelar, har undersökningen avsett: påvisande av människoblodfläckar å diverse föremål i 4 fall, samtliga med positivt resultat; påvisande av hästblodfläckar och hårstrån från häst (résultat positivt) 1 fall, efterforskande av eventuell förekomst av hårstrån från människa 1 fall, resultat negativt; påvisande av spermafläckar å diverse klädespersedlar 3 fall, varav 2 med positivt, 1 med negativt undersökningsresultat. I de återstående 6 fallen ha de undersökta föremålen utgjorts av: 1) förbrända rester av en halvfast kateter; 2) ett stycke gipskristall; 3) tidningsfragment, indränkta med fotogen; 4) 3 bnrkar samt 1 kuvert, samtliga innehållande ren kokain-hydroklorid; 5) 1 linoleum-matta, med rester av utspilld saltsyra; 6) 1 flaska, innehållande sublimatlösning om 14 6 %. Statens farmacevtiska laboratorium. Referent: Extra byråchefen O. v. Friedrichs. Ur den av föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium, laboratorn fil. lic. H. PALME, avgivna redogörelsen för verksamheten vid laboratoriet under år 1924 må anföras följande: Under året hava från laboratoriet avgivits 153 undersökningsprotokoll och utlåtanden. Utom för utförandet av de undersökningar och utredningar, för vilka redogörelse lämnats i nämnda protokoll och utlåtanden, har laboratoriet i betydande omfattning tagits j anspråk för kontrollundersökningar beträffande flertalet av de preparat, som äro avsedda att upptagas i den under utarbetande varande nya upplagan av svenska farmakopén, ävensom i viss mån för utarbetandet av nya prövningsföreskrifter för sådana preparat. Av de avgivna undersökningsprotokollen och utlåtandena hava 24 föranletts av uppdrag från Medicinalstyrelsen; 129 hava gällt undersökningar och utredningar, som företagits på initiativ av laboratoriet. Antalet av de undersökta läkemedel och övriga varuslag, för vilka redogörelse lämnats i de avgivna undersökningsprotokollen, har utgjort 499. Undersökningar hava utförts å ett antal varor för att utröna huruvida apoteksvara eller i allmän handel till försäljning tillåten vara förelåge. I 7 fall hava apoteksvaror ansetts föreligga, vilkas försäljning stått i strid mot gällande bestämmelser i apoteksvarustadgan. De undersökningar, som utförts med ändamål att kontrollera i bilaga III vid apoteksvarustadgan upptagna läkemedel, som försäljas utom apoteken, hava omfattat 404 preparat, vilka på anmodan av laboratoriet anskaffats av allmän åklagare i olika delar av landet. Av dessa preparat hava 241 givit anledning till anmärkningar. Undersökningar hava vidare utförts efter uppdrag av Medicinalstyrelsen avseende följande varor:

MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 9 1) ett råttutrotningsmedel, benämnt Rattoxin; 2) Kruschen salts (vid 3 tillfällen); 3) Spiritus concentratus; 4) Hall's Nicotine Fumigator; 5) senegapastiljer; 6) lecintabletter, Dr. Ruthgers kraft-tabletter, Dr. Richters specialtabletter och Dr. Laboschins kraft-tabletter; 7) Rivanol och rivanoltabletter; 8) Pistanyslam; 9) Fredrikssons radiumdukar; 10) tvenne betningsmedel för utsäde, benämnda Tillantin B och Tillantin C, i anledning av framställning om deras hänförande till giftiga ämnen av andra klassen; 11) koncentrerad såplut, i anledning av ifrågasatta skärpta bestämmelser för försäljning av kaustika alkalier såsom tvättmedel; 12) Pericarpium Aurantii, Pericarpium Citri, Pilulae sulfatis chinici och Pilulae aperientes Stahlii, insända av apoteksföreståndare på grund av anmärkningar vid apoteksvisitation; 13) ett sötningsmedel, benämnt Sukrit; 14) Veramon; 15) Peargon; 16) en vara, benämnd Maltol; 17) två varor, benämnda Tiziana ögonbrynsfärg och Henna färgmedel, i anledning av framställning från Stockholms kriminalpolis. Yttranden hava avgivits: 1) över förslag till instruktion angående bestämning av varuprovs arsenikhalt; 2) över en underdånig ansökning om erhållande av manufakturförlagslån för framställning av ett läkemedel, benämt Albromin; 3) över en underdånig framställning från Sveriges Färghandlares Riksförbund angående ändrad lydelse av viss del av 20 i giftstadgan, avseende påteckning vid försäljning av blyfärger. 2 253134. Kungl. Medicinalstyrelsens ber. för år 1924

II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket. 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen). Referent: Medicinalrådet Block. Genom cirkulär den 11 april 1924 har Kungl. Maj:t bestämt, vilka belopp skola utgå såsom provisoriska lönetillägg för budgetåret 1924/1925 till förste provinsialläkare och provinsialläkare. (M. F. n:r 77.) Genom cirkulär av samma dag har vidare meddelats bestämmelser om ersättning under nämnda budgetår till förste provinsialläkare för utgifter till skrivbiträden och för övriga expenser, ävensom om arvoden till biträdande förste provinsialläkare under budgetåret. (M. F. n:r 78.) Sedan anslag beviljats för budgetåret för statsbidrag till åtgärder för åstadkommande av förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden, har Kungl. Maj:t den 11 april 1924 utfärdat kungörelse om ändrad lydelse av 16 i kungörelsen den 15 juni 1923 (n:r 227) ang. statsbidrag till nyssnämnda ändamål (S. F. S. n:r 158.) I enlighet med föreskrifterna i kungörelsen den 2 dec. 1921 (S. F. S. n:r 687), vars 2 ändrats genom kungörelse den 11 april 1924 (S. F. S. n:r 154), har Kungl. Maj:t under år 1924 beviljat statsbidrag till anskaffande m. m. av bostäder åt provinsialläkarna i Bålsta, Kungsör, Malmköpings, Trehörningsjö och östervåla distrikt. Genom särskilda beslut under år 1924 har Kungl. Maj:t förordnat om inrättande av följande nya provinsialläkardistrikt: Svärdsjö och Särna distrikt i Kopparbergs län (M. F. n:r 20), Vaggeryds distrikt i Jönköpings län (M. F. n:r 38), Skara distrikt i Skaraborgs län (M. F. n:r 39), Eyds distrikt i Kronobergs län (M. F. n:r 126) och Laholms distrikt i Hallands län (M. F. n:r 143). Tjänstårsberäkning och statsbidrag hava medgivits för en extra provinsialläkare i Vännäs distrikt (M. F. n:r 15), i Lövsta distrikt (M. F. n:r 104) och i Dannemora distrikt (M. F. n:r 103). Skyldighet att verkställa vissa tjänsteresor har stadgats för följande provinsialläkare i Hede distrikt till Funäsdalen (M. F. n:r 2), i Mörsils distrikt till Kalls kommun (M. F. n:r 56), i Åsarne distrikt till Storsjö och Klövsjö kommuner (M. F. n:r 83), i Åsele distrikt till Fredrika kommun (M. F. n:r 117), i överkalix distrikt till Narkens by i Korpilombolo kommun (M. F. n:r 159), och i Harads distrikt till Jokkmokks kommun (M. F. n:r 146).

ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. 11 Den 11 april 1924 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse ang. dyrtidstillägg för år 1924 åt vissa extra provinsialläkare. (S. F. S. n:r 149.) Genom brev den 17 okt. 1924 har Kungl. Maj:t medgivit rätt till tjänsteårsberäkning för en köpingsläkare i Tomelilla (M. F. n:r 128). Under år 1924 har jämlikt brev den 11 april 1924 hållits en ämbetsläkarkurs. I denna deltogo tio läkare kostnadsfritt. Av dessa erhöllo sju stipendium å 1000 kr. 2. Allmänna hälsovården. A. Om hälsovårdsanordningar och hälsovårdsförhållanden. Styrelsens statistiker, E. W. Moosberg. Den allmänna hygienen har under de senaste åren utvecklats på ett gott och tillfredsställande sätt. Detta är så mycket mer anmärkningsvärt som flertalet av dessa år varit i många hänseenden rätt betungande; krigsårens missförhållanden och oro, den ekonomiska depressionen och dyrtiden, arbetslösheten hava ju varit för perioden utmärkande särdrag. Givetvis hava dessa förhållanden verkat hämmande för hälsovårdsarbetet, men tack vare allmänhetens växande förståelse för hälsovårdens krav hava i stort sett dessa svårigheter kunnat överkommas. Ett gott stöd i arbetet har givits genom lagstiftningen och må särskilt erinras om hälsovårdsstadgan, lagarna om fattigvård, lagarna mot utbredning av smittsamma könssjukdomar och mot epidemiska sjukdomar m. fl. Dricksvattnets beskaffenhet giver alltjämt på några håll anledning till anmärkning på grund av föroreningar av ytvatten, som kunnat intränga i brunnarna. Vattenledningsvatten uppgives på ett och annat håll vara mindre välsmakande. Vattentillgången har liksom föregående åren i flera kommuner under sommaren varit otillräcklig, ofta på grund av dåligt anordnade brunnar. Avledningar av spill- och grundvatten. öppna avloppsdiken, ogynnsamma lutningsförhållanden förekomma flerstädes, något som i föregående berättelser påpekats; även andra anmärkningar framställas. Bostadshygienen, som särskilt är föremål för tjänsteläkarnas omsorger, lämnar alltjämt åtskilligt övrigt att önska. I flera villasamhällen i Stockholms grannskap hava bostäder här och var blivit alldeles utdömda, men på grund av rådande bostadsbrist hava inga lämpligare bostäder kunnat erhållas; från ett distrikt säges, att hos de flesta torpare och statare ävensom många småbönder råder stor osnygghet. Provinsialläkaren i Bålsta (Uppsala 1.) gör rörande lantarbetarbefolkningens benägenhet att flytta och denna företeelses beroende av och inflytande på bostaden en del påpekanden, som äro väl förtjänta att här återges.»liksom förhållandet lär vara i hela Mälardalen visa de socknar inom Bålsta distrikt, där befolkningen till övervägande del utgöres av statarefamiljer en abnormt

12 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. hög flyttningsprocent, i det att inemot ¼ av befolkningen inom en socken byter plats och hem på ett år». Då löneförmånerna praktiskt taget äro lika överallt, ligger det nära till hands att antaga, att de i naturaförmånerna ingående bostäderna skulle föranleda flyttningarna. Så är i regeln dock icke fallet ; ofta visar sig, att den som uppger sig flytta»för att få bättre bostad», icke ens brytt sig om att före flyttningen bese bostaden, ehuru det nya stället låg i närmaste socken. I flertalet fall synas dessa flyttningar vara fullständigt planlösa, nästan driftlika, även om bakom dem ligger missnöje med rådande förhållanden och önskan att»få det bättre». Att dessa»mälardalens nomader» företrädesvis träffas i sådana gårdar, där bostäderna äro sämst, är naturligt. Det ligger i öppen dag att berörda förhållande är ett allvarligt socialt fenomen. De flyttande känna sig ingenstädes hemma, deras lilla lösegendom förfares efter hand och intresset att hålla snyggt i hemmet sjunker. Förfallet i dylika»hem» är påtagligt och står i stark motsats till de mera»bofastas» vid samma gård. Barnen ofta många bli särskilt lidande, de skolpliktiga ryckas mitt i terminen från skola till skola, vilket givetvis är till men för undervisningen, och det uppväxande släktet får aldrig någon känsla av hem och hembygd. De hygieniska förhållandena i dessa tillfälliga hem äro i regeln mycket dåliga och påtaglig är risken för smittsamma sjukdomar, särskilt tuberkulosen. Måhända skulle genom arbetarnas fackliga organisation en lämplig uppsyningsverksamhet kunna uträtta något i berörda hänseende. I övrigt anmäles trångboddhet i flera län även i sådana fall, där rymliga bostäder finnas; mångenstädes bruka familjer av sparsamhetsskäl, särskilt vintertid, tränga ihop sig i ett rum. Betydelsen av en rätt ledd bostadsinspektion framhålles; stora summor skulle därmed inbesparas, som nu offras på allmän sjukvård. Från Blekinge län meddelas, att»bostadsinspektionen blottat en del brister i bostadsförhållandena å länets landsbygd, som det torde taga lång tid att undanröja. Man får hoppas, att distrikts- och dispensärsköterskorna skola nå ett gott resultat av sitt samarbete i folkhälsans tjänst». På västkusten förekomma flerstädes dragiga och kalla bostäder. Smittrening utföres i allmänhet efter sjukdomsfall i lungsot eller epidemisk sjukdom av sjuksköterska eller desinfektör; desinfektörernas utbildning anses på några håll otillfredsställande. Flera tjänsteläkare anmärka, att befolkningen ibland med vett och vilja underlåter att anmäla fall av smittsam sjukdom; härigenom uppstå, stora vådor, mycken ängslan och även ökade ekonomiska offer för att hämma sjukdomen. Tillfälle till varmbad finnes vid en del bruk, mejerier samt å landsbygden, men i allmänhet mycket sparsamt. Den bristfälliga personliga hygienen påtalas fortfarande mycket skarpt av flera tjänsteläkare, särskilt i ett sydsvenskt län, men även i flera andra.»önskvärt vore att anordna varmdusch på landsbygden i skolornas gymnastiksalar samt vid fabriker». Fosterbarnsvården förbättras långsamt; dock framhålles såsom önskvärt på några håll, att särskilt de å spädbarnshem intagna barnen komma under bättre uppsikt.

ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. 13 Fördomar och fel vid späda barns uppfödande äro fortfarande ofta förekommande. Från flera håll omnämnas mödrarnas bristfälliga kunskaper om spädbarnsvården, i fråga om digivning, avvänjning, dietetiken under den spädare åldern samt skötseln i övrigt; man bar dock trott sig märka en förändring till det bättre, ehuru även relativt upplysta mödrar tyckas ha en viss motvilja mot»att gå i lära» i spädbarnsvård, som kan»inhämtas genom praktiken». Obligatoriska kurser i barnavård för unga mödrar anses önskvärda, ävenså en systematisk kontroll genom barnmorska eller sköterska. Tandvården är på många håll rätt försummad och framhålles, att bristen på tandläkare å landsbygden ävensom tandläkarnas höga taxor i avsevärd grad äro medverkande faktorer till detta missförhållande. I vissa trakter (å landsbygden) har man emellertid genom anordnandet av regelbunden, ambulatorisk tandläkarverksamhet kommit till bättre förhållanden; även har man lyckats förmå en eller annan tandläkare att praktisera i köping eller tätare bebyggt samhälle. Andra omständigheter som kunna menligt inverka på befolkningens hälsa. Under denna rubrik framhålles från alla håll kaffemissbruket, som i vissa trakter är mycket utbrett. Härtill kommer enformig och mindre väl lagad föda. Det förr å landsbygden så vanliga snustuggandet synes vara statt i avtagande, men i stället har cigarrettrökan det bland ungdomen, även den kvinnliga, skjutit rask fart. Besiktningen av arbetsställen har givit vid handen, att en del minderåriga, anställda inom industrien, icke varit i sådant hälsotillstånd, att de kunnat få fortsätta med dylikt arbete. Vanlig åkomma har varit struma som dock ej föranlett inskränkning i arbetet, samt klenhet och hjärtsjukdom. Från ett län framhålles i likhet med föregående år såsom önskvärt, att besiktningen ombesörjes av en och samma läkare för hela länet. Vaccinationen fortgår i det stora hela enligt lagens föreskrifter. Det i föregående berättelse omnämnda motståndet, som häremot förefunnits i ett par län, synes hava i väsentlig grad minskats. Mycket vanligt är det emellertid, att barnen, ännu då de börja sin skolgång, ej äro vaccinerade. Flertalet föräldrar hava då på enkel tillsägelse låtit ympa sina barn, men en del först sedan barnen hotats med avstängning från skolgången. I några fall har dock förekommit fortsatt vägran, varpå åtal följt. Köttbesiktningstvång har under året införts i några städer. Ladugårds- och mjölkhygienen förbättras långsamt, men mycket brister ännu härutinnan. Det uttalas såsom önskvärt att särskilda bestämmelser härom utfärdas. Nykterheten säges i allmänhet vara god, men hembränning förekommer dock här och var. Därjämte har spritsmugglingen i kusttrakterna i Stockholms närhet alltjämt en rätt stor utbredning. Kvacksalveriet synes alltmer tilltaga i så gott som alla län och bedrives dels av fast bosatta personer, dels av kringresande homöopater, chiroprakter m. fl. inom olika specialiteter (den i vissa trakter livaktiga pingströrelsen genom förböner, handpåläggning o. d.). Mest synes kvacksalveriet florera i

14 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. Småland, Västmanland, Dalarne och Jämtland, trakter där svårigheterna att erhålla läkarvård äro stora och kostnaderna ej obetydliga. Inom några distrikt förekommer emellanåt, att barnmorskor bedriva allmän sjukvård. Även tandtekniker förekomma i tilltagande grad, vilka bedriva olovlig praktik. Beträffande ålderdomshem säges från ett län, att»föreståndarinnorna i de flesta ålderdomshem äro nästan aldeles obevandrade i sjukvård, en sak, varåt något måste göras». Rörande epidemisjukvården framhålles, att några anstalter äro av rätt primitivt slag, andra i regeln obegagnade och i stort sett överflödiga; de kunna dock stå i reserv, särskilt om transportautomobiler anskaffas. Dylika anstalter kräva rätt stora underhållskostnader till ringa eller ingen nytta. Barnmorskeväsendet. I allmänhet synas barnmorskorna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Från flera distrikt i övre Norrland påpekas de svåra kommunikationsförhållandena och i anledning därav följande olägenheter, under det att i andra trakter distrikten äro för små och giva barnmorskorna ringa arbete. En och annan läkare framhåller lämpligheten av inrättandet av mindre förlossningshem å landsbygden, helst i närheten av barnmorskans station. För tillsyn och mathållning kunde dylik anstalt även förläggas i närheten av annan anstalt (sjukstuga, ålderdomshem e. d.) och ekonomiskt samverka med denna. B. Skyddskoppympningen. I Tab. B meddelas en redogörelse för ympningens omfång ävensom vaccinationsprocenten inom de olika länen; revaccinationer inom armén och flottan ingå ej här. Tab. C innehåller en redogörelse av antalet från Medicinalstyrelsens vaccinkontor levererade portioner. Då relativtalen beräknats på de föregående år levande födda, må anmärkas, att under första levnadsåret c:a 8 % avlida och en del sålunda icke hinna ympas; dödligheten bland tvååringar ligger över 2 % och bland treåringar över 1 %. Vid bedömandet torde även hänsyn böra tagas till födelsetalets tämligen kontinuerliga nedgång. För året uppgick vaccinationsprocenten till 76 7 mot 74 5 föregående år. C. Karantänsväsendet m. m. Referent: Medicinalrådet Bissmark. Karantänsanstalten å Känsö har under året varit bestämd till karantänsoch observationsplats för pest och kolera. Karantänsanstalten å Fejan har under året ej behöft öppnas. Läkare har dock under tiden 1 juli 30 sept. varit förordnad som karantäns- och observationsläkare med skyldighet att bo å karantänsanstalten. Dessutom hava på vederbörande kommunala myndigheters begäran och bekostnad observationsplatser för pest och kolera under hela året varit inrättade i Hälsingborg, Malmö, Gävle och Göteborg.