1 Förslag till Hästnäringens forskningsprogram Bakgrund Stiftelsen Svensk Hästforskning har bildats av Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS) i samverkan med AB Trav och Galopp (ATG), Agria Djurförsäkring, och Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). ATG och Agria har under lång tid varit bland de viktigaste ekonomiska bidragsgivarna till forskning om hästen. Det har framför allt handlat om projekt som berört träning, avel och uppfödning samt skador, sjukdomar och hur de förebyggs. ATG, Agria och SLF har sammanfört sina forskningsmedel och avsätter årligen 5,5 miljoner kronor till forskningsstiftelsen. Vi förutser att även staten kommer att bidra med minst 5 mkr. Forskningsprogram Ett långsiktigt program för svensk hästforskning kommer att tas fram inom områden som traditionellt tidigare stöttats - t ex avel/genetik, uppfödning och nutrition samt träning och veterinärmedicin. Till detta kan komma områden som bl a berör sociala aspekter, miljö, fritid, säkerhet, hästföretagande, samhällsekonomi samt kunskapsöverföring och information. Framgent planeras också ett Hästnäringens Forskningsforum vid vilket såväl önskemål från forskningen som från näringslivets sida kan presenteras och diskuteras. Arbetsgrupp för framtagande av Hästnäringens forskningsprogram En arbetsgrupp bestående av företrädare för olika organisationer från hästnäringen har under året tagit fram förslag på forskningsprioriteringar inför 2006. Arbetet har sedan fortsatt med att ta fram ett mer långsiktigt forskningsprogram, vilket skall fastslås av styrelsen för Stiftelsen Svensk Hästforskning efter remissförfarande till såväl forskar- som avnämarsidan under 2006. Arbetsgruppen har haft Madeleine Emmervall som ordförande och Peter Kallings som sekreterare samt bestått av representanter från följande organisationer: Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT) Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH) Brukshästorganisationernas samarbetskommitté ( BRUNTE ) Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Svensk Galopp (SG) Svenska Hästavelsförbundet (SH) Svenska Ridsportförbundet (SvRF) Svenska Travsportens Centralförbund (STC) Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap (SVS), Hästsektionen
Bilaga 1. 2 Förslag till Hästnäringens forskningsprogram Nedan följer en närmare beskrivning av förslaget inordnat under följande huvudinriktningar: Skador, sjukdomar - åtgärder och förebyggande samt hållbarhet, arv och miljö Hästen - miljön, människan och samhället Djurskydd - förebyggande av dopning och otillåten behandling Reproduktion Skador, sjukdomar - åtgärder och förebyggande samt hållbarhet, arv och miljö Ortopediska skador Angelägna projekt är sådana som rör prestationsnedsättning hos hästar fram för allt ortopediska besvär. Man behöver veta mer om vad som orsakar ortopediska skador hos sporthästarna, möjligheterna att minska antalet skador och hur man kan förebygga dessa genom att studera t ex uppfödningens, banunderlagets och träningens betydelse. Även olika behandlingsmetoder och rehabilitering behöver närmare undersökas. Bland de rörelserelaterade problemen hos framförallt ridhästar, riktas bland djurägare och veterinärer ett allt större intresse mot ryggproblem. Våra kunskaper runt dessa problem samt möjligheterna att ställa rätt diagnos och ge rätt behandling är idag relativt små, varför vidare forskning krävs. Framtida studier av nya objektiva undersökningsmetoder vid hältutredningar är också av intresse. Infektionssjukdomar och luftvägslidanden Virussjukdomar, framför allt de av lågvirulent karaktär och med svaga sjukdomssymptom, har kommit att påverka hästarnas hälsa samt tränarnas och hästägarnas ekonomi på ett mycket negativt sätt. Sporthästar som tävlar med virusinfektioner i kroppen är ur etisk synvinkel icke önskvärt. Långa perioder med viroser som florerar i tävlingsstallar då hästarna ej kan träna och tävla är ett stort problem för såväl hästägarna som tränarna. Det behövs därför bättre och billigare metoder för att ställa diagnos på tävlingshästar innan de skall ut och tävla för att identifiera dem som har en infektion i kroppen. Genom åren har man i diverse forskningsprojekt letat efter markörer som skulle kunna vara lämpliga för kliniskt bruk och vara tränarnas hjälpmedel för att förvissa sig om hästens hälsostatus. Än
har denna forskning inte burit frukt. Det är därför högt prioriterat att ytterligare försök görs att finna sådana markörer. Vidare behöver olika luftvägslidandens betydelse och behandlingar studeras ytterligare. 3 Rörande övriga infektionssjukdomar är fortsatta studier av effekter av de fästingburna organismerna Ehrlichia och Borrelia viktiga, då dessa åsamkar hästarna lidande samt att provtagning och behandling kostar avsevärda summor för landets hästägare. Akuta prioriterade problemområden En viss summa föreslås avsättas för startbidrag för att göra akuta utredningar rörande akut uppkomna hälsosituationer inom hästnäringen. Ett exempel är undersökningar av neurologiska störningar med okänd etiologi som ökat de senaste åren. Symtomen börjar ofta med att hästarna har rörelsestörningar och kotar över och slutar med att de dör eller måste avlivas. Ärftlighet och hållbarhet Idag efterfrågas mer kunskap om sjukdomars ärftlighet. Genom att känna till vilka sjukdomar som är ärftliga och vilka miljöfaktorer som påverkar sjukdomen kan hänsyn tas till det i avelsarbetet. Det kan leda till friskare och mer hållbara hästar. Exempel på sjukdomsområden som kan studeras med hjälp av befintliga material och som det vore intressant att känna till om de är ärftliga och eventuellt finna markörer för är framförallt rörelseorganens, andningsorganens och digestionsorganens sjukdomar. Förutom att premiera talang, temperament och god exteriör måste arbetet med att få fram sunda hästar, som tål det arbete de skall utföra, förstärkas. Detta är mycket viktigt ur djurskydds- och etisk synpunkt. Därtill är arbetsrelaterade skador i hästens rörelseapparat i dag kanske det största hindret för att varje häst skall kunna utveckla sin talang fullt ut. Skadestatistik bör kunna användas för att öka kunskapen om hur arvet styr hästens hållbarhet och om detta kan införlivas i avkommeprövningen. Den eventuella ärftligheten av olika sjukdomar bör därför utredas ytterligare. Ett aktuellt område att stödja är forskning kring framtagandet av hästens genuppsättning (genom) då det anses vara grundförutsättningen för fortsatt forskning om genetiska defekter. Det saknas resurser för grundforskning både nationellt och internationellt för att ta fram genuppsättningen för djurslaget häst (till skillnad från djurslag inom animalieproduktionen eller sådana som används som försöksdjur). Det går att konstatera att olika hästraser, precis som inom andra djurslag, har olika temperament. Hur stor är arvbarheten för detta? Det är känt att den varmblodiga travhästen är en ras med vad man kan betrakta som bra temperament. Skulle detta kunna utnyttjas inom andra raser för att få stabila och lätthanterliga hästar exempelvis som rid- eller körhästar? Betydelsen av god grundridning för ridhästens hållbarhet behöver också studeras samt att det är önskvärt att få fram vad som är en lämplig ridskolehäst. Sjukdatastatistik och hälsoekonomi Ett forskningsområde som önskas prioriterat är hälsoekonomi. Detta är ett område som är mycket intressant då det idag inte finns publicerade uppgifter på sjukvårdsutgifter/kostnader för häst. Kunskap om utgifter/kostnader för enskilda sjukdomar samt den ekonomiska betydelsen av vissa sjukdomar borde kunna användas i avelsarbetet för friskare hästar. Under en lång tid har avelsarbetet varit inriktat på att minska antalet sjuka/defekta hästar genom att inte tillåta användandet av sjuka/defekta avelsdjur. Detta arbete har till viss del varit enkelt t ex när den genetiska bakgrunden för sjukdomen/defekten har varit känd och det har gått att identifierat sjuka avelshästar. I fall när det är känt att en sjukdom medför lidande för djur men arvets betydelse inte har varit känt har det inte varit lika lätt att motivera att drabbade avelsdjur inte får
4 användas i avel. Av den anledningen behövs mer kunskap om bl a frekvensen av olika sjukdomar samt kostnaderna för dem för att kunna väga in dessa faktorer vid beslut. Kunskap om det kan också ge information om vilka sjukdomar som borde registreras och följas upp. Idag registreras inte sjukdomar på häst individuellt och ingen central registrering görs heller, och ett problem är brist på kunskap om vilka sjukdomar som borde registreras. Mer kunskap inom området hälsoekonomi kan bidra till fler friska hästar. Hästen - miljön, människan och samhället Hästen och miljön Hästarna spelar stor roll för det öppna landskapet och som betesdjur för att hävda den biologiska mångfalden. Det behövs ekonomiska/ekologiska goda lösningar för gödselhantering i tätort, vilket idag belastar hästföretag med allt större kostnader. Trots att alla kommuner satsar på återvinning i olika former saknas lösningar för hantering av hästgödsel som istället körs till tipp med åtföljande avgifter. Gödseln ska tas omhand och efter 2005 får den inte lämnas på deponi vilket skett på ridskolor etc. utanför lantbruket. Produktion och konservering av ett optimalt grovfoder så att den växande hästen kan erbjudas ett likvärdigt grovfoder året om är ett viktigt forskningsområde. Utfodringssystemen måste också utvecklas så att de passar både den lilla och den stora hästflocken, med minimalt spill och skaderisk till en rimlig kostnad. Hur näringstillförseln påverkar hästens utveckling och framtida sundhet och hållbarhet behöver studeras ytterligare. Uppfödning sker allt mindre på box och allt mer i olika former av lösdrift. Här saknas mycket fakta kring ligghallens utformning och placering för att de unga hästarna skall nyttja den tillräckligt för vila, krav på hagen för att unghästen skall utvecklas i en balans mellan rörelse och vila, liksom hur den optimala flocken ser ut. Inhysningssystemet måste också minimera skaderisken hos både häst och skötare och vara arbetsbesparande och kostnadseffektivt. Dagens hästar vistas till stor del i mindre rasthagar/beteshagar. Hur hästarna påverkas i längden av att vistas i dessa rasthagar behöver utredas. Inom området hästen och miljön prioriteras bl a hästen som betesdjur (parasitologi, växtnäring, etologi, biologisk mångfald m m), hästgödselns miljöpåverkan, foderproduktion och fodersystem samt rationella byggnads- och inredningssystem anpassade till svenska förhållanden. Vi har idag för lite kunskaper om vilka effekter inhysningssystem, utfodring och träning har för unga hästars hållbarhet och prestation. Flera av de studier som finns på området är av äldre årgång och förutsättningarna för dessa parametrar har radikalt ändrats under senare tid. Startfrekvensen för unga travhästar är också för låg för att kunna accepteras. En felaktig träning får negativa effekter och ett bra träningsprogram för unghästar kanske skulle behöva utarbetas även om stora individuella skillnader givetvis finns. Det vore därför önskvärt med fördjupade studier inom dessa områden med tyngdpunkten lagd på utfodring. Hästen och människan Utifrån hästens ökande sociala funktion uppkommer problem när tätortsnära hästanläggningar skall byggas. Med hästens ökande funktion ökar också behovet av klarlägganden i flera frågor, som hästens betydelse för hälsan (t ex vid rehabilitering av människan vid fysiska och psykiska sjukdomstillstånd), genusforskning kopplat till hästnäringen, försäkringssystemets inverkan på attityder och beslut hos veterinär och djurägare kopplat till djurvälfärd, hästturism (forskning på utrustning, belastning och uthållighet, djurvälfärdsindikatorer-/faktorer, människans attityd och
uppfattning kring hästturism) samt säkerhets- och arbetsmiljöfrågor. Angeläget är också att ta fram metoder för att avgöra avvikelser i ryttarens sits och inverkan samt att genom bra pedagogik och lämpliga övningar minimera risken för fysisk och psykisk ohälsa hos hästen, med målet att samtidig rätta till en ryttares sitsfel. Hästen som dragare i framtiden och med hästens och människans välbefinnande står likaså i fokus. Eftersatta områden är utrustning anpassad för funktionshindrade både som aktiva och passiva deltagare. 5 Hästen och samhället Hästnäringen är en viktig del av det svenska jordbruket, men har inte ännu fått den rollen i den svenska jordbrukspolitiken. Det finns en ekonomisk tillväxtpotential för hästnäringen idag. Störst potential bedöms finnas genom utvecklingen av befintliga företag och att dessa utvecklas på ett positivt sätt. Utifrån detta resonemang prioriteras områden som hästens ekonomiska betydelse, lönsamt hästföretagande, hästen i samhällsplaneringen, allergier samt attityder. Forskning som belyser och stimulerar hästens plats i samhället är viktig för den fortsatta tillväxten inom hästnäringen. Nyligen har intressanta och viktiga forskningsresultat visat hästnäringens ekonomiska betydelse. Detta har varit viktigt för att i ett politiskt sammanhang påvisa den samhällsnytta hästnäringen bidrar med. I denna utredning kan lätt påvisas travportens del av denna ekonomi. Det är därför naturligt att gå vidare för att studera travsporten i ett historiskt och socialt sammanhang. I en tid när lönsamheten för travhästuppfödning stadigt går nedåt på grund av att efterfrågan minskar på produkterna, är det angeläget att studera hur ägarstrukturen och de ekonomiska förutsättningarna har förändrats för hästägarna sedan 1960-talet då travsporten utvecklades och blev en folksport. Uppfödning av ridhästar kan inte utvecklas på sikt om den inte är ekonomiskt hållbar. Precis som andra delar av djurhållning inom jordbrukssektorn krävt rationaliseringar och "smarta lösningar" för att överleva och för att utvecklas måste hästuppfödningens ekonomi sättas under luppen. Genom att belysa kostnader och intäkter, olika nyckeltal och rationaliseringsvinster i verksamheten, kan ridhästuppfödarna få hjälp att utveckla sina företag, utan att det sker på bekostnad av hästens välbefinnande. Forskning som studerar hästens potential som dragare i framtiden innebär delvis nya arbetsuppgifter och ofta behov av effektivare redskap, ibland med en häst som dragare, ibland med flera. Det finns anledning till forskning och utveckling på både skoglig, agrar och samhällstjänstinriktad utrustning. Exempelvis finns flera frågetecken angående tekniska lösningar på dagens skogsvagnar för att optimera dragarbetet. Andra utvecklings-bara områden är hästdragen utrustning för park- och trädgårdsskötsel, sophantering, snöröjning samt sandning. Djurskydd - förebyggande av dopning och otillåten behandling Dopning och otillåten medicinering För hela hästsportens skull är det av yttersta vikt att hästar tävlar på lika villkor och är fria från påverkan av främmande substanser, vilket också är reglerat i såväl lagstiftning som sporternas reglementen. De två fundament som trav- och galoppsportens tilltro vilar på är djurskydd och spelsäkerhet. Därför måste dessa frågor inom sporten ständigt ha högsta prioritet i både det korta och det långa perspektivet.
Den svenska hästsporten får av och till vidkännas positiva dopningsanalyser. För hästsportens anseende hos såväl allmänhet som aktiva och publik är det viktigt att få bukt med problemen och diskussionerna som uppstår kring dopning och otillåten/felaktig medicinering. Intressanta frågeställningar är i vilken omfattning behandlade hästar kan smitta andra hästar via boxar, hagar, skötare m m. Det finns ett behov av forskning för att ta reda på vilka nivåer olika substanser har effekt på prestationen (eller ger en effektiv smärtlindring). Det behövs även utsöndringsstudier som belyser hur olika substanser utsöndras i relation till gällande karenstider. För att inte rättssäkerheten skall äventyras måste fördjupade kunskaper vinnas inom detta område. Således behövs forskning som belyser vid vilka nivåer olika substansers terapeutiska effekt har upphört. Det behövs även utsöndringsstudier som belyser hur olika substanser utsöndras i relation till gällande karenstider. I ett kortare perspektiv bör forskningen koncentreras på smärtstillande anti-inflammatoriska preparat (så kallad NSAIDs) då dessa legat bakom de senaste årens positiva analyser, i ett längre perspektiv måste även andra substansgrupper belysas på samma sätt. 6 Förebyggande av dopning är högt prioriterat internationellt och ett väl utvecklat forskningssamarbete finns inom området mellan de ledande hästsportnationerna. Även Sverige har fått förfrågan om att delta i sådant gemensamt kunskapsbyggande, varför resurser behövs för att bedriva forskningen vidare på nationell basis i ett internationellt samarbete. Djurskydd och otillåtna behandlingar/åtgärder Det bedrivs också ett nordiskt och internationellt djurskyddssamarbete där mer information behövs rörande olika förbjudna åtgärder och otillåtna behandlingar och hur dessa kan påvisas. Inte minst gäller detta för så kallad gendopning, där man försöker med genteknik manipulera individen eller ta fram substanser som ej ännu kan påvisas i dopningskontrollen. Även vissa alternativmedicinska behandlingar bör studeras närmare för att bringa klarhet i om dessa kan ha några positiva kliniska effekter eller om de kan ha negativa effekter ur ett djurskyddsperspektiv. Reproduktion Reproduktionsegenskaper Även mer kunskaper inom området reproduktion efterfrågas då det också påverkar aveln t ex genom att fler föl föds. Varför fölprocenten inte stiger hos våra hästar, trots stort arbete från veterinärer och stora satsningar från uppfödare, behöver undersökas. Reproduktionsegenskaper hos både sto och hingst, t ex framtagande av fler egenskaper för beräkning av betäcknings- och fölningsresultat behöver studeras. För att stimulera användning av kvalitativa ston i fullblodsaveln bör någon form av avelsstoindex (Blup-index för avelston) tas fram. Likaså hur fertiliteten kan rapporteras bättre och tidigare (hingstens varudeklaration). Semin och spermakvalitet När möjligheterna blir större och allt fler ston semineras med fryst importerad sperma måste också kunskaperna inom detta område hänga med i samma takt. I dag kräver semin med fryst sperma stora insatser med höga ekonomiska kostnader för stoägaren. För att klara av aveln
7 med högpresterande tävlingsverksamma hingstar liksom det internationella utbytet behöver frystekniken utvecklas. För att slippa transportera sto med föl under längre sträckor har användandet av transportsperma ökat under senare år. När färsk transporterad sperma används behövs dubbla doser. Detta medför att det kan bli svårt att skicka sperma från hingstar som är eftertraktade eftersom antalet doser kanske inte räcker till. Det skulle därför vara önskvärt om kunskapen och tekniken för semin med mindre spermadoser förbättras. Vissa hingstar ser ut att ha dålig spermakvalitet men ger ändå godkänd/hög dräktighet. Andra hingstar kan ha mycket spermier med hög motilitet men ger ändå låg dräktighet. Vad är det som styr detta fenomen och hur det ska hanteras behöver närmare studeras.