Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala, samt SYSAV och Svenskt Vatten Utveckling. Initiativtagare var bl.a. LRF, Hushållningssällskapet Malmöhus, SSK och SYSAV Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Skåne
Redan då visste man Föroreningar i form av tungmetaller, organiska ämnen mm begränsar användningen En samhällsfråga mer än en jordbruksfråga Negativa effekter på jorden kan ej accepteras Ej på växande grödor, grönsaker och liknande Ej till vallar på våren Ej på betesmarker I första hand till det kreaturslösa jordbruket Rådgivning, kontroll och uppföljning är viktigt
Bakgrund till försöksplan Stort behov av demonstrationsobjekt i fält Olika slamtyper i olika kommuner. Därför fyra försök från början (nu två) Omöjligt att svara på alla frågor om ev. negativa effekter om man inte gör en långsiktig uppföljning i jord och grödor Socialstyrelsens rekommendation var då 1 ton TS per ha och år därför 4 ton TS vart 4:e år För ökad säkerhet och påskyndande av eventuella negativa effekter 3 x 4 = 12 ton TS vart 4:e år
Bakgrund till försök och plan Stora bruttoytor för att möjliggöra realistisk spridning och undvika översläpningseffekter
Igelösa
Petersborg
Försöksplan A Utan slam B Slam. 4 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009, 2013) C Slam. 12 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009, 2013) 0 Utan mineralgödsel 1 NPK i förhållande till gröda. ½ N-giva, 1/1 PK-giva 2 NPK i förhållande till gröda. 1/1 N-giva, 1/1 PK-giva
Grödor År Igelösa Petersborg 2009 2010 2011 2012 2013 2013 2014 2015 2016 Slamspridning Höstraps Höstvete Sockerbetor Vårkorn Slamspridning Höstraps Höstvete Sockerbetor Slamspridning Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor Vårkorn
Igelösa Nationaldagen 2013
Metallinnehåll slam - Igelösa Pb Cd Cu Cr Hg Ni 1981 162 3 1333 137 6,9 111 1985 85 1,3 651 207 4 19 1989 59 1,7 1300 46 5,2 17 1993 60 1,9 1300 28 3,4 13 1997 64 1,9 1700 28 3,4 17 2001 39 1,1 350 18 1,6 13 2005 49 0,53 660 31 0,61 25 2009 16 0,58 350 10 0,32 8,7 2013 16 0,67 590 36 0,83 15
Slammet innehåll av bly Exempel Källby, Lund
Metallinnehåll slam - Petersborg Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn 1981 180 3,5 1100 135 4,5 25 1000 1985 103 2,8 1028 406 2,4 25 747 1989 120 2,2 1300 49 3,7 25 810 1993 75 1,7 1550 38 2,4 30 655 1997 82 3,1 2000 29 2 26 840 2001 53 1,7 610 32 1,4 19 630 2005 51 0,65 360 17 0,6 13 580 2009 29 1,4 580 28 0,82 18 780 2013 17 0,89 360 28 0,98 16 680
Skörd, relativtal, % Skördeökning i alla grödor 120 110 100 90 80 70 60 50 Höstraps Höstvete Vårsäd Sockerbetor Konservärt Rödsvingel Medeltal 10 18 18 14 2 2 64 Utan slam 100 100 100 100 100 100 100 1 ton slam-ts/ha och år 111 106 106 105 109 111 107
Ekonomi Skördedifferens, kr/ha Antal försöksskördar B0-A0 B2-A2 Mt (B0,B1,B2)-Mt(A0,A1,A2) Höstraps 10 955 989 988 Höstvete 18 517 106 356 Vårsäd 18 435 334 274 Sockerbetor 14 1556 426 722 Konservärt 2 1242 369 678 Rödsvingelfrö 2 523 617 776 Vägt medeltal 64 812 402 535 Skulle man räkna enbart vad fosforn är värd i ett ton slam-ts, och anta att fosforeffekten är 75 % och fosforpriset är 21 kr per kg blir värdet av detta ca 600 kr/ha. Med dagens regler får endast 22 kg fosfor spridas per hektar och år och då blir värdet ca 350 kr/ha och år.
Slammet effekt på fosfortalen i jorden Igelösa
Slammet effekt på fosfortalen i jorden Petersborg
Mullhaltsutveckling Igelösa
Mullhaltsutveckling Petersborg
Matjorden innehåll av krom
Matjorden innehåll av kvicksilver
Slammet har ingen effekt på upptag av kadmium i grödan Exempel Igelösa
Slammet har ingen effekt på upptag av koppar i grödan Exempel Igelösa
mg/kg TS Sockerbetan sticker ut 0,350 Grödans innehåll av kadmium 0,300 0,250 0,200 0,150 Igelösa Petersborg 0,100 Medeltal 0,050 0,000 S-betor Höstvete Vårsäd Höstraps
Slamtillförsel medför inte ökad koncentration av tungmetaller i skördenav växtprover 2010-2012 Tillförsel av normal mängd slam har inte ökat koncentrationen i grödan av någon metall som analyserats! Mg S Cu Co Ni Pb Hg Ag B As Cd Cr Mn Zn Sn
Tidigare undersökningar i projektet Daggmaskar, vid två tillfällen Organiska ämnen, vid fyra tillfällen. Exempel 1: Organiska miljögifter i sockerbetor och blast odlade på mark gödslat med kommunalt avloppsslam. Svenskt Vatten Utveckling 2014 Exempel 2:Screening av organiska föroreningar i slambehandlad åkermark. Naturvårdsverket 2015. Just rapporterad: I kärnor från höstvete provtaget vid Petersborg detekterades ingen av de analyserade organiska ämnena.
Pågående projekt Nedbrytning av läkemedel i jord och markvatten Lars Rosenqvist, IVL Undertryckslysimeter
Några slutsatser efter 33 år Skörden ökar i värde med 500-600 kr/ha Slamtillförsel ökar inte upptaget av metaller i skördeprodukterna Vid några tillfällen har tillförsel av handelsgödsel ökat upptaget av kadmium Stor del av fosforn i slammet är växttillgängligt Mullhalten är högre där man tillfört slam i jämförelse med försöksled som inte erhållit något slam Koppartalen, kvicksilverhalten och zinkhalten stiger i jorden Bördigheten stiger vid användning av slam
Betskörd Petersborg 29 september 2015
Provsäckar Lastning
Transport
Till Örtofta sockerbruk
Tack för mig! Per-Göran Andersson