svenska kyrkan % LUNDS PASTORAT % SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kyrkorådet 2018-12-1 1 14 132 Reglemente för medelsförvaltning 'rm-m Föreligger skrivelse från kansliet 2018-12-04 vari framgår att kansliet gjort en översyn av det reglemente för medelsförvaltning som samfällda kyrlcoñillmäktige beslutade om 201342-10. Kanslichefen föredrar ärendet och redogör även för den instruktion för medelsplaceringen som tagits fram och som föreslås tillhöra reglementet. 'Svenska kyrkan har på nationell nivå dokument som tjänat som inspiration i framtagandet av nu föreliggande förslag. Ikansliets skrivelse lyfts tre aspekter betr. instruktionens innehåll: i bifogat förslag har Danske Bank utgått som alternativ bland de nordiska bankerna. Därutöver föreslås tillgångsslagen aktier och fondandelar uppgå till maximalt 70 % av portföljens värde. Normalläget för tillgångsslaget aktier och fondandelar i medelsförvalmingen uppgår till mellan 5060 %. Kyrkorädet föreslås hemställer att kyrkofullmäktige beslutar att fastställa föreslaget reglemente gällande medelsförvaltning med tillhörande instruktion för medelsplaeering. Barnkonsekvensanalys E Förslaget bedöms inte medföra några direkta eller indirekta konsekvenser för bam. Förslaget medför direkta eller indirekta konsekvenser för barn, se beslutsunderlag. Kyrkorådet diskuterar förslaget och bedömer att följande justeringar ska göras betr. ideella placeringar: ' a) Tabellen på sidan 7 i den föreslagna instruktionen för medelsplacen'ngar visar normalläge för totalportfölj en samt tillåtna avvikelser. Tillgängsslaget ideella placeringar föreslås uppgå till maximalt 20 % av portfölj ens värde (normalläget uppgår till mellan 0-10 %). Kyrkorådet bedömer att tillgångsslaget ideella placeringar ska uppgå till maximalt 10 % av portfölj ens värde. Justerandes sign 7,; iriz Utskrlehesh/rlmnd: Lör
'3" sve ns ka kyrka n ä LUN DS PASTORAT SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 * Sammanträdesdatum Kyrkorâdet 201 8-12-1 1 15 132 forts. b) En redaktionell ändring ska göras såtillvida att begreppet internationell i punkt 3.7 i instruktionen stryks. Till protokollet antecknas kyrkorädets observandum att delegationsordningen behöver ses över i samband med kommande beslut om Enansiella förvaltare. Kyrkorådet hemställer att kyrkofullmäktige beslutar att fastställa reglemente gällande medelsföx'valtning med tillhörande instruktion för medelsplacering enligt bilaga. in:) w Justerande; slgn Urskrlhsheslyrkande %
Svenska kyrkan % LUNDS PASTORAT Kyrkorâdet SAMMANTRADESPROTOKOLL 3 d 2018-12-11 Plats och lld Pastoratets kansli, Kiliansgatan 7, Lund, kl. 18.30-20.50 Beslulande Ersättare Lennart Prytz (S), ordf. Anna Wmmlay Nihlgård (ÖKA), 1:a vice ordf. Mats Leijman (POSK), 2 :e vice ordf. Bo Sandahl, domprost Maria Edholm (POSK), tjg ers. för Jan Sternby (POSK) Samuel Komet Lilja (POSK) Cecilia Åkesson (POSK) Monica Molin (S) Andreas Brodin (S) Anneli Andersson (BA) I ohn Lager (C) Jonas Eriksson (P OSK) Ann-Margreth Olsson (S) Tomas Arvidsson (BA) David Liljedal (C) Övriga deltagande Frank Holmström, kanslichef Elisabeth Magyarosi., kanslijurist (sekt.) Christer Notlmagl, fastighetschef, adj. Utses attjuslara Justeringens plats och tld Maria Edholm (POSK) Pastoratets kansli 2018-12-19 Underskrifter Ordförande Paragrafer: 123-137 Justerande Sekreterare *600W... WW ANSLAGSBEVIS Protokollet är Justerat. Justeringen har tlllkännagivits genom anslag Organ Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvarlngsplats for protokoll Underskrift Lunds pastorat, kyrkorådet' 20 1 8-12-1 1 2018-12-20 Datum rar anslags nedtagande Pastoratets kansli, Kiliansgatan 7, Lund WWW 2019-01-14 Utskrmshestyrlmnde
LUNDS PASTORAT PROTOKOLLSBILAGA 132 Kyrkorädet 2018-12-11 Förslag till reviderat reglemente för medelsförvaltning 1 Pastoiatet ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. w) 2 I kyrkoordningen finns bestämmelser om ekonomisk förvaltning och medelsförvaltning för församlingar och pastorat. Kravet på god avkastning och betryggande säkerhet ska tillgodoses och medlen ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. Kyrkofullmtlktige ska utfärda närmare bestämmelser om hur medlen ska förvaltas, och har därför antagit följande reglemente med tillhörande instinktion. 3 All medelsförvaltning sker gemensamt i pastoratet under kyrkorâdets ansvar. Detta innebär att även församlingarnas gâvm, kollekt- och försäljningsmedel innefattas i den gemensamma medelsförvaltningen liksom stiftelsemedel. 4 Kyrkorådet ska säkerställa en god betalningsfönnåga i form av likvida medel. De medel som behövs för löpande betalningar placeras på konto utan uppsägningstid. 5 Med iakttagande av god riskspridning får de medel som inte behövs för löpande betalningar placeras enligt följande: - Kyrkkontot eller annat bankkonto 0 Värdepapper på penning-/obligationsmarlmaden utgivna i svenska kronor som utfärdats eller Law! garanteras av staten, landsting, kommun eller bank som erhållit tillstånd att bedriva verksamhet i Sverige, inklusive dess hypoteksinstitut samt certifikat och obligationer utgivna av företag. 'Ma 0 Svenska och utländska aklier som är börsnoterade. I till detta reglemente bilagd instruktion framgår de etiska regler vilka ska tillämpas för placeringarna enligt ovan. Placeringen på aktiemarknaden får högst uppgå till 70 procent av pastoratets sammanlagda placeringar. 6 Förvaltade stiñelsers medel placeras enligt respektive sljitelseförordnande. Saknas sådana bestämmelser helt eller delvis tillämpas bestämmelserna i detta reglemente med tillhörande instruktion. 7 Pastoratets placeringar och erhållen avkastning rapporteras årligen till kyrkofullmäktige i samband med årsredovisningen. 1 (12)
...j LUNDS PASTORAT PROTOKOLLSBILAGA 132 Kyrkorädet 2018-12-11 Förslag till Instruktion för medelsplacering Innehåll 1 Inledning...... 4 1.1 e rkoordningens bestämmelser om kapitalförvaltning... 4 1.2 Mål för kagitalförvaltningen... 4 1.3 Översyn av instruktion...... 4 2 Etiska glacerlngsregler... 4 2.1 Grundläggande utgångsgunkter.......4 2.2 Pastoratet som ansvarsfull investerare... 5 2.3 Investeringar görs i ansvarsfulla företag............ 5 2.4 Särskilda krav...... 6 AM... 6 Io_bak... 6 p_el... 6 V_ap_e_n............ 7 Pornografi... 7 2.5 Etisk utvärdering... 7 3 Normalpnrtföli och tillgångsfördelang... 8 3.1 Riskkontroll.......9 3.1.1 Beräkning av limit... 9 3.1.2 Riskkontroll svenska aktier.......9 3.1.3 Riskkontroll räntebärande Instrument och strukturerade produkter... 9 3.1.4 Affärsmotparter... 9 3.1.5 Degå......... 9 3.1.6 Belåning.... 10 3.1.7 Värdepagpersfcnder... 10 77,. Må
PROTOKOLLSBILAGA _ LUNDS PASTORAT 132 Kyrkorådet 2018-12-11 3.2 Svenska aktier aktiefonder... 10 Tillåtna Instrument... 10 3.3 Utländska aktier via fonder... 10 Tillåtna instrument... 10 3.4 Räntebärande instrument... ;-.... 10 Enskilda värdepapper... 10 M... 11 Räntefonder... 11 3.5 Strukturerade instrument... 11 Tillåtna instrument... 11 ga'pt_id... 12 3.6 Alternativa placeringar... 12 3.7 Ideella placeringar... 12?2- M: 3 (12)
.Ej LUNDS PASTORAT PROTOKOLLSBILAGA 132 Kyrkorådet 2018-12-11 1 Inledning 1.1 Kyrkoordningens bestämmelser om kapitalförvaltning Denna Instruktion för medelsplacerlng gäller för Lunds pastorat. Kapitalförvaltningen ska vara långsiktig, med betryggande säkerhet och ske på ett etiskt försvarbart sätt. För församlingar och pastorat markeras detta i kyrkoordningen 47 kap, 2. "Församlingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. Medlen ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Kyrkofullmäktlge ska utfärda närmare bestämmelser om hur medlen ska förvaltas. Kapitalförvaltningen ska bedrivas på ett etiskt ansvarigt sätt. I avsnitt 2 nedan redovisas hur etiken integreras I förvaltningen och utgör en grund för hur kapitalet ska placeras. Härigenom uppnås en önskvärd balans mellan finansiella, miljömässiga och sociala hänsyn. 1.2 Mål för kapitalförvaltningen Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att uppnå bästa möjliga uthålliga totalavkastning som är förenligt med ett anpassat risktagande Inom de ramar som instruktionen uttrycker och i enlighet med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. Målet är att det förvaltade kapitalet, efter transaktions- och förvaltningsarvode, mätt över en tioårsperiod ska ge en real avkastning på minst 3% per är. 1.3 Översyn av instruktion för medelsplacering Översyn av Instruktionen sker normalt en gång per mandatperiod eller då viktiga förutsättningar förändrats. 2 Etiska placeringsregler 2.1 Grundläggande utgångspunkter Två grundläggande moraliska principer är vägledande i arbetet med kapitalförvaltning inom pastoratet, nämligen människovärdesprlncipen och förvaltarskapstanken. Ur människovärdesprincipen följer såväl negativa som positiva förpliktelser. De negativa plikterna sätter vissa bestämda gränser för vårt handlande. Varje människa ska behandlas med respekt och får inte utnyttjas på ett otillbörligt sätt. De positiva plikterna å andra sidan innebär krav på våra aktiva insatser för att främja andra människors väl. De positiva förpliktelserna är relaterade till ett krav på rättvis fördelning och likställdhet mellan människor. Med utgångspunkt i människovärdesprinclpen är det i sin tur möjligt att motivera olika slags mänskliga rättigheter. 4 (12) 70,ägg
:Vems/l 'vw/ LUNDS PASTORAT PROTOKOLLSBILAGA 132 Kyrkorâdet 2018-12-11 Enligt förvaltarskapstanken uppfattas de tillgångar som vi människor förfogar över som gåvor som vi har fått av Gud för att brukas i våra medmänniskors tjänst. Människan är en förvaltare av Guds gåvor. Detta rymmer ett ansvar både mot andra människor och mot skapelsen i övrigt. Det handlar både om att använda olika naturtillgångar för att tillgodose människors behov och om att vårda naturen med tanke både på dess egenvärde och på framtida generationers behov.».c/ 2.2 Lunds pastorat som ansvarsfull investerare Pastoratet ska i sin kapitalförvaltning sträva efter att vara en ansvarsfull investerare. Detta - innebär att placeringar ska bedömas efter såväl etiska som finansiella aspekter. År 2006 lanserade FN principer (PRI: Principles for Responsible Investment) för hur ansvarfulla investerare bör uppträda. Dessa principer är vägledande och placeringarna ska präglas av hänsyn till respekt för miljön, mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden samt god bolagsstyrning. Svenska kyrkan anslöt sig till FRI år 2007. 2.3 Investeringar görs i ansvarsfulla företag Pastoratet ska investera i företag som respekterar följande principer i sin verksamhet: - Att följa internationella regelverk som syftar till att skydda människor och miljö. - Att resultatet av företagets verksamhet ger ett positivt bidrag när det bedöms i ett ekonomiskt och socialt perspektlvi berörda samhällen. I Att företaget i sin användning av naturkapital tar hänsyn även tillkommande generationers behov. - Att företaget arbetar för att minimera sina skadeverkningar på miljön globalt, regionalt och lokalt genom att tex. använda bästa tillgängliga teknik. Förvaltare av pastoratets kapital förväntas välja bolag utifrån positiva kriterier. Med det avses företag som i sin verksamhet eller med sina varor och tjänster bidrar till hållbar utveckling. Det innebär att företagen ska bidra till samhällets utveckling och arbeta målmedvetet med frågor som rör miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning. Det gäller även frågor som rör bolagsstyrning, t ex. korruption, ersättningssystem och öppenhet. Pastoratet uppfattar klimatförändringarna som ett allvarligt hot och har därför en restriktiv syn på placeringar i företag som ägnar sig åt utvinning av fossila energikällor. Förvaltare av pastoratets kapital förväntas därför välja bolag som på ett konstruktivt sätt bidrar till att lösa klimatfrågan. Med ett ansvarsfullt företag inbegrips även kunder och leverantörer i de fall där företaget har ett väsentligt inflytande. Begreppet investera i företag Innefattar både att placera i företagets aktiekapital och att ge kreditt ex genom att investera i företagets utställda obligationer.?l /M 5 (12)
LUNDS PASTORAT PROTOKOLLSBILAGA 132 erkorâdet 2018-12-11 2.4 Särskilda krav Ansvarsfulla företag verkar för att deras verksamhet inte skadar eller orsakar lidande även när det saknas lagstiftning som reglerar Verksamheten. Som stöd i arbetet med självreglering tillämpar företagen ofta uppförandekoder och andra riktlinjer. Ett ansvarsfullt företag visar hur man följer upp tillämpningen av valda riktlinjer. En kristen människosyn och det ansvar för andra människors väl som är ett viktigt uttryck för en kristen etik motiverar en återhållsamhet beträffande placeringar i vissa branscher. För dessa branscher krävs en särskild kvalitativ bedömning för att avgöra om ett företag utgör en möjlig placering. Den kvalitativa analysen av det enskilda företaget visar om företaget är ansvarsfullt. En betydelsefull aspekt är hur det tillverkande företaget beaktar sina kunders Verksamhet. Dessa särskilda krav tillämpas både vid placeringi företagets aktiekapital och vid kreditglvningt ex genom att investera i företagets utställda obligationer. De särskilda kraven ' omfattar också företag som ingår i aktiefonder och räntefonder. Om det visar sig att placering finns som står strid med dessa särskilda krav, ska placeringen avyttras så snart det är genomförbart (normalt inom sex månader), om inte särskilda omständigheter föreligger. Alkohol Restriktionerna beträffande alkohol har sin grund i de omfattande sociala och hälsomässiga skadeverkningar som är ett resultat av missbruk av alkohol. De företag som uppträder ansvarsfullt avseende sina produkter och i sin marknadsföring är 'emellertid tillåtna placeringar. För detta krävs att företaget har en egen kod eller följer en branschkod som visar att företaget vill ta ansvar för en självregiering av verksamheten. Tobak Företag som producerartobaksprodukter kan Inte anses uppfylla kraven för att vara ett ansvarsfullt företag med anledning av tobaksprodukternas negativa hälsoeffekter. När det gäller försäljning av tobaksprodukter krävs att försäljningen bedrivs under ansvarsfulla former. Företaget bör kunna visa att de följer en branschkod som visar att företaget vill ta ansvar för en självreglerlng av verksamheten. En sådan kod skall följa WHO:s konvention om tobak. Spel Spel äri många fall en ofarlig sysselsättning. Vissa människor har emellertid svårt att sätta gränser för sitt spelande och kan därför hamna i ett spelberoende som kan påminna om andra typer av missbruk och som kan förorsaka förödande konsekvenser för den egna ekonomin. Från pastoratet finns en förväntan att aktörer inom branschen ska uppträda ansvarsfullt. Företaget bör kunna visa att de följer en egen kod eller en branschkod som visar att företaget vill ta ansvar för en självregiering av verksamheten. 71/ Ma 6(12)
LUNDS PASTORAT PROTOKOLLSBILAGA 132 Kyrkorådet 2018-12-11 Vapen Lunds pastorat avstår från placeringar i bolag som i icke obetydlig omfattning tillverkar eller säljer vapen eller krigsmateriai. Bolag vars omsättning från vapen eller krigsmateriel överstiger 1 procent är i princip inte investeringsbara. Pastoratet utesluter investeringar i bolag som är aktivt involverade i utveckling och produktion av särskilt inhumana vapen eller dess specialkomponenter. Med aktivt involverade avses tillhandahållande av produkter och tjänster som är speciellt anpassade för vapnet. Definition av vapen: Med vapen avses produkter avsedda att döda, stympa eller ödelägga och som säljs för militära ändamål. Med krigsmaterial avses produkter eller delkomponenter som är speciellt utvecklade för att ingå i vapen eller vapensystem. Produkter och tjänster som omfattas av denna instruktion utgår från bilaga 1 till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Produkter som omfattas är all krigsmateriel för strid (KS) samt de produkter och tjänster under övrig krigsmateriel (ÖK) som signifikant modifierats för att användas i KS. Övriga produkter i bilagan omfattas ej då de bedöms ha dubbla användningsområden (militärt/civilt) och/eller saknar tydlig koppling till strldsfunktion. Definition av särskilt inhumana vapen: Med särskilt Inhumana vapen avses vapen som strider mot folkrättens principer om att vapen måste kunna diskriminera mellan civila och militära ändamål och inte får ha oproportionerlig skadeverkan. Vapen bedöms utifrån dessa två principer uteslutande, oavsett om det finns internationella avtal som reglerar det speciñka vapnet eller inte. Således bedöms kärnvapen genom sin icke-diskriminerande och oproportioneriiga skadeverkan strida mot instruktionen även om ett internationellt avtal (icke spridningsavtal) tillåter kärnvapen i viss utsträckning. Exempel på vapen som uppfyller definitionen på särskilt inhumana vapen: 0 massförstörelsevapen (WMD), vapen reglerade i CCW (Convention on Certaln Conventional Weapons), 0 personmlnor, klusterbomber samt vapen som innehåller utarmat uran. Pornografi Pastoratet investerar inte i företag som tillhandahåller sådan pornografi som på ett ohöljt och utmanande sätt återger sexuella situationer eller händelseförlopp där människans värde och värdighet kränks. Med-att tillhandahålla avses produktion samt sådan förmedling som är ett resultat av företagets egna aktiva åtgärder. 2.5 Etisk utvärdering En etisk utvärdering av innehavet ska göras årligen i syfte att-sä kerstäiia att de etiska riktlinjerna efterlevs. Erfarenhet och bedömningar inhämtas vid behov från Svenska kyrkan på nationell nivå. 7: #2, 7 (12)
LUNDS PASTORAT PROTOKOLLSBlLAGA 132 Kyrkorådet 2018e12-11 3 Normalportfölj och tillgångsfördelning Placeringar kan göras i såväl enskilda värdepapper som fonder. Godkända tillgångsslag är:. Svenska aktier eller aktiefonder - Utländska aktier via fonder 0 Svenska och utländska räntebärande instrument samt strukturerade Instrument. Alternativa placeringar - Ideella placeringar Den optlmala sammansättningen i normalportföljen påverkas av förväntad avkastning för varje tillgångsslag, förväntad risk och samvariationen i avkastning mellan respektive tillgångsslag. Tillgångar kan även placeras på bankkonto som ett alternativ till räntebärande instrument. Tabellen nedan visar normalläge för totalportföljen samt tillåtna avvikelser. Tillgångsslag Max % Normalläge 9:6 m. Jämförelseindex Aktier/aktiefonder 70 50-60 SIX Portfolio Return Punkt 3.2 och 3.3 lndex (svenska) Dow Jones Substainablllty Global, valutajusterat (utländska) "er Räntebärande 100 20-50 50% OMRX Bond instrument (läng) Punkt 3.4 50% OMRX Bill (kort) Merrill Lynch EMU Strukturerade Corporate Bond instrument (Hedged to SEK) Punkt 3.5 100.096 Alternativa 20 0-10 Stibor 3 mån + 2% placerlngar Punkt 3.6 ideella placeringar 10 0-10 Punkt 3.7 Totalportfölj 100 Depåkonton i annan nordisk bank än 722 M 8 (12)
LUNDS PASTORAT PROTOKOLLSBILAGA 132 Kyrkorädet 2018-12-11 definierad under 3.4, ilkvidkonto. Normailäget är den tiligángsfördeinlng som anges för ett längre perspektiv. Awlkelser kan ske från normailäge inom den angivna maximinivän för varje tillgängsslag, om t ex situationen på de finansiella marknaderna föranleder detta. Andelen utländska räntebärande värdepapper fâr maximalt uppgå till 20% av det totala innehavet av samtliga räntebärande värdepapper. (= Svanska räntebärande värdepapper ska alltså minst utgöra 90 % av räntebärande produkter) Andelen utländska aktiefonder fâr maximalt uppgå till 50 % av det totala Innehavet av aktier/aktiefonder. 3.1 Riskkontroll Principerna för riskkontroll beskrivs nedan i punkt 3.1.1-3.1.7. Under respektive tillgångsslag, punkt 3.2 till 3.7, beskrivs tillåtna instrument och tillåtna emlttenter samt andra begränsningar avseende placeringar medhänsyn till risk. 3.1.1 Beräkning av limit Tillgångarnas värde och limit ska baseras på tillgångarnas marknadsvärde. 3.1.2 Riskkontroll svenska aktier Med aktiekursrisk avses att aktiernas avkastning eller dess värde förändras till följd av en förändring i aktiekurserna på den svenska aktiemarknaden. 3.1.3 Riskkontroll räntebärande instrument och strukturerade produkter Med kreditrisk avses att förlust uppkommer p g a att en emittent inte kan betala placerat kapital och/eller ränta på förfallodagen. Kredltrisken hanteras genom att begränsa placeringsvolymen för olika emittenter. Med ränterisk avses att de räntebärande värdepappernas avkastning eller dess värde förändras till följd av förändring av marknadsräntan. 3.1.4 Affärsmotpa rter Godkända motparter vid transaktioner av tillgångar är värdepappersinstitut som har finansinspektlonens tillstånd enligt lagen om värdepappersmarknaden (2007:528) eller annan svenskjuridisk person, som enligt lag eller förordning har motsvarande tillstånd. Utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges I ovanstående stycke och som är under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. 3.1.5 Depå Tiilgängarna ska förvaras hos värdepappersinstitut som enligt Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden har tillstånd att förvara värdepapper och/eller utländska Institutioner som har motsvarande tillstånd och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörlgt organ. 9 (12)
LUNDS PASTORAT PROTOKOLLSBILAGA 132 Kyrkorådet 201842-11 3.1.6 Belåning De tillgångar som omfattas av instruktionen får inte belånas. 3.1.7 Värdepappersfonder Placering får ske l värdepappersfonder vars placeringsinriktnlng motsvarar bestämmelserna I denna instruktion och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Placeringspollcyns bestämmelser om rlskkontroll och etlska restriktioner skall beaktas även för andelar i fonder. 3.2 Svenska aktier/aktiefonder Tillåtna instrument Tillåtna Instrument är aktier och därtill hörande rättigheter, konvertibla skuldebrev och andelar i aktiefonder. Följande derivatinstrument får användas för att sänka risken i portföljen eller för att effektivisera förvaltningen. 0 utfärda köpoptioner på underliggande aktier 3.3 Utländska aktier via fonder Tillåtna instrument Utländska aktier kan endast förvärvas genom placering i aktlefonder. 3.4 Räntebärande instrument Enskilda värdepapper Tillåtna Instrument - svenska kortfristiga statsskuldsväxlar och certiflkat - svenska och utländska obligationer Tillåtna emlttenter Max andel per kategori av emittenter Svenska staten eller av staten garanterat 100 % värdepapper 10 (12)
LUNDS PASTORAT PROTOKOLLSBILAGA 132 Kyrkorådet 2018-1241 Svensk exportkredit, Nordiska 100 % investeringsbanken, svenska kommuner och landsting. Kommuninvest i Sverige AB Nordiska banker och svenska 100 % bastadsfinansleringslnstitut 1) Bolag helägda av svenska staten 50 % Övriga svenska och globala emittenter med 50 % en långsiktig rating om minst BBB- (investment grade) eller kortsiktig rating om K-1/A-1 enligt Standard 8. Poor's alternativt Baa respektive P-:l enligt Moodys 1. Med nordiska banker avses: Nordea, Swedbank, SEB, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Den Norske bank. Löptld Långfrlstlga placeringar bör ha en löptid om högst fem år. Taktiska avvikelser får göras som gör att löptiden får vara högst sju år. Värdepapperet ska vara möjligt att avyttra under löptiden. Räntefonder Det är möjligt att Investera i: 0 kortfristiga räntefonder (penningmarknadsfonder eller liknande) vars placeringar har en genomsnittlig återstående löptid på högst ett år. I långfristiga räntefonder (obligationsfonder eller liknande) vars placeringar har en genomsnittlig återstående löptld på högst tio är. 3.5 Strukturerade instrument Tillåtna instrument Aktieindexobiigatloner och andra instrument med motsvarande konstruktion. Investeringens nominella belopp ska vara kapitalskyddat till 100 %. Eventuell överkurs får uppgå till maximalt 10%.?20 Ma 11 (12)
'av' 'bmx' LUNDS PASTORAT PROTOKOLLSBILAGA 132 Kyrkorâdet 2018-12-11 Tillåtna emittenter Max andel per Kategori av emlttent Svenska staten eller av staten garanterat 100 %.värdepapper Svensk exportkredit, Nordiska 100 % investeringsbanken, svenska kommuner och landsting. Kommuninvest i Sverige AB Nordiska banker och svenska 100 % hostadsfinansieringsinstitut 1) Utländska banker och kreditinstitut med en 50% rating om minst A enligt Standard & Poors rating om minst A enligt Standard & Poors Löptid 1) Med nordiska banker avses: Nordea, Swedbank, SEB, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Den Norske bank. För strukturerade instrument är Iöptiden normalt tre till fem år. Maximal Iöptid är sju år. Värdepapperet skalivara möjligt att avyttra under löptiden. 3.6 Alternativa placeringar Med alternativa placeringar menas placeringar I ej noterade aktier eller andelar eller andra placeringar som har villkor och konstruktioner som inte går att hänföra tlllgångsslag 3.2-3.5, där placeringen förväntas ha en god avkastning samtidigt som en betryggande säkerhet/acceptabel rlsk föreligger. 3.7 ideella placeringar Ett sätt att understödja Internationell diakoni och mission, som alternativ till direkta bidrag, kan vara att göra ideella placeringar hos organ som i sin tur lånar ut pengar med samma syfte. Med ideella placeringar avses placeringar där Inte ekonomisk utan framförallt social avkastning legat till grund för piaceringsbeslutet. Denna placering behöver inte påverka det finansiella avkastningsmålet. Något aktuellt jämförelseindex föreligger inte. Varje investering utvärderas för sig. Utvärderingen ska främst omfatta den sociala avkastning som uppnåtts med investeringen. 12 (12)?L /Záñ
Svenska kyrkan - LUNDS PASTORAT FORSLAGSSKRlVELSE 2018-12-04 Till kyrkorådet Reglemente för medelsförvaltning Ärendet Samfällda kyrkofullmäktige beslutade 2013-12-10 om reglemente gällande medelsförvaltning. Kansliet har gjort en översyn av dokumentet. I bilaga till denna skrivelse finns förslag till reglemente gällande medelsförvaltning samt instruktion för medelsplaceringen. Svenska kyrkan har på nationell nivå dokument som tjänat som inspiration iframtagandet av nu föreliggande förslag. Undertecknad önskar särskilt lyfta fram tre aspekter betr. instruktionens innehåll: i bifogat förslag har Danske Bank utgått som alternativ bland de nordiska bankerna. Därutöverföreslås tillgångsslagen aktier och fondandelar uppgå till maximalt 70 % av portföljens värde. Normalläget för tillgångsslaget aktier och fondandelar i medelsförvaltningen uppgår till mellan 50-60 %. Försäljning av de placerade tillgångarna för att anpassa portföljen till föreslaget reglemente gällande fördelning mellan olika tillgångsslag bör kunna ske över ett medellångt tidsspann och anpassas till rådande marknadsläge. Förslag till beslut att kyrkorådet hemställer att kyrkofullmäktige beslutar att fastställa föreslaget reglemente gällande medelsförvaltning med tillhörande instruktion för medelsplacering. Barnkonsekvensanalys El Förslaget bedöms inte medföra några direkta eller indirekta konsekvenser för barn. Förslaget medför direkta eller indirekta konsekvenser för barn, se bilaga. 7 Frank Holmström Kanslichef Bilagor: Barnkonsekvensanalys Förslag till reviderat reglemente Förslag till instruktion för medelsplacering
Svenska kyrkan IF LUNDS PASTORAT 2018-12-04 Barnkonsekvensanalys vid beslut i kyrkorådet/kyrkofullmäktige Reglemente för medelsförvaltning 1. Berör beslutet El ett enskilt barn barn i allmänhet EI en definierad bestämd grupp barn, nämligen: 2. På vilket sätt, direkt eller indirekt, berörs barn av denna fråga? innebär förslaget att: El vi har satt barns bästa i främsta rummet På följande sätt: [I vi har tagit hänsyn till barns sociala, ekonomiska, kulturella och andliga rättigheter På följande sätt: El vi har tagit hänsyn till barns rätt till liv, god hälsa, utveckling, säkerhet och överlevnad På följande sätt: El vi har tagit hänsyn till de barn som äri behov av särskilt stöd På följande sätt: 3. Har barns egna åsikter tagits tillvara i denna fråga? EI Ja, berätta hur det skett: ' El Nej, motivera varför barns åsikter ej tagits tillvara i frågan. 4. Slutsats En sammanfattande analys av beslutets konsekvenser för barn: I instruktionen tydliggörs vad som i reglementet avses med en etiskt försvarbar förvaltning. Människovärdesprincipen är en grundläggande princip. Utifrån denna är det möjligt att motivera mänskliga rättigheter, däribland barnets rättigheter. En annan grundläggande princip är förvaltarskapstanken, i vilken innefattas att vårda naturen utifrån kommande generationers behov. strävan efter att vara en ansvarsfull investerare ingår bland annat att välja bolag som arbetar med frågor som rör miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning. En etisk utvärdering av innehavet ska enligt föreslagen instruktion göras årligen i syfte att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs. Detta bidrar till att säkra efterlevnaden av de regler vilka har stor påverkan på barn ur ett globalt perspektiv. Frank Holmström Kanslichef