FÖRBUNDSINFO. Förslag till reglemente för medelsförvaltning

Transkript

1 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 19 Juni 2009 Förslag till reglemente för medelsförvaltning Enligt 47 kap. 2 i kyrkoordningen ska kyrkofullmäktige utfärda närmare bestämmelser om hur församlingens medel ska förvaltas. I ett reglemente för medelsförvaltning bestäms endast de principer som i stora drag ska gälla för förvaltningen. Nedanstående förslag kan användas som stöd vid upprättandet av ett sådant reglemente. Vid behov kan det även vara en fördel att upprätta en placeringspolicy, där det mer detaljerat bestäms vad som ska gälla för förvaltningen. Dokumentet Vägledning vid utformning av placeringspolicy kan vara ett stöd i arbetet med att utforma en placeringspolicy för en församling. Handläggare: Finansekonom Johan Barkfeldt, tel johan.barkfeldt@svenskakyrkan.se Finansekonom Ronnie Fransson, tel ronnie.fransson@svenskakyrkan.se SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSFÖRBUND Box 4312, STOCKHOLM Tel Fax E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Webbplats Redaktör Lars Lidström

2 Förslag till reglemente för medelsförvaltning 1 Församlingen/samfälligheten bör säkerställa en god betalningsförmåga i form av likvida medel. De medel som behövs för löpande betalningar placeras på konto utan uppsägningstid. 2 De medel som inte behövs för löpande betalningar ska placeras enligt något eller några av följande alternativ: Kyrkkontot eller annat bankkonto Värdepapper på penning-/obligationsmarknaden utgivna i svenska kronor som utfärdats eller garanterats av staten, landsting, kommun eller bank som erhållit tillstånd att bedriva verksamhet i Sverige, inklusive dess hypoteksinstitut samt certifikat och obligationer utgivna av företag Svenska och utländska aktier som är börsnoterade. Placeringen på aktiemarknaden får högst uppgå till (Ange här hur många procent aktiemarknaden högst får uppgå till) procent av församlingens sammanlagda placeringar. 3 Förvaltade stiftelsers medel placeras enligt stiftelseförordnandet. Saknas stiftelseförordnande gäller 1 och 2 enligt ovan. 4 Församlingens/samfällighetens placeringar och den erhållna avkastningen rapporteras minst en gång per år till kyrkofullmäktige i samband med årsredvisningen. FÖRBUNDSINFO NR (9)

3 Kommentarer till förslaget till reglementet 1 Under år 1999 genomförde en inomkyrklig arbetsgrupp en upphandling av ett centralkonto för hela Svenska kyrkan, Kyrkkontot. Samtliga rikstäckande banker inbjöds och fick tillfälle att lämna offert. Genom Kyrkkontot garanteras mycket god inlåningsränta på likvida medel. 2 En församling/samfällighet bör ha en strävan eller inriktning för sin medelsförvaltning. Denna strävan eller inriktning kan bland annat bestå av ekonomiska, etiska eller ideella kriterier. Kravet när det gäller placering i aktier är att dessa ska vara börsnoterade. Därmed menas att de ska vara föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats som är öppen för allmänheten och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Etiska kriterier: Enligt 47 kap. 2 i kyrkoordningen ska medlen förvaltas på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. Av bestämmelsen framgår även att medlen ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Det är församlingen eller samfälligheten själv som bestämmer hur detta ska tolkas. Viss vägledning finns i den finanspolicy som framtagits för Svenska kyrkans nationella nivå. Av denna policy framgår bl.a. att investeringar i företag som huvudsakligen sysslar med tillverkning och försäljning av alkohol, tobak, spel om pengar, vapen och pornografi bör undvikas. För närmare information om detta hänvisas till policyn som kan hämtas på under Om Svenska kyrkan och Avgifter och ekonomi. Vid placeringar i ränte- och aktiefonder bör endast sådana fonder väljas som uppfyller kraven enligt punkten ovan. Ideella placeringar: Med ideella placeringar menas att församlingen/samfälligheten lägger så stor vikt vid placeringen att man medvetet väljer bort viss del av avkastning eller värdetillväxt i syfte att främja ett angeläget ändamål. Ideella placeringar ska enligt 47 kap. 10 Kyrkoordningen redovisas särskilt i balansräkningen och även ingå i den årliga rapporten till kyrkofullmäktige. För placeringar i annan valuta än svenska kronor eller placeringar i optioner, terminer eller andra liknande värdepappersinstrument behövs särskilt beslut i kyrkofullmäktige. Detsamma gäller ideella placeringar enligt ovan. 3 Bestämmelser om stiftelser finns i stiftelselagen (SFS 1994:1220). Beträffande stiftelser, vilka oftast har långsiktiga mål för verksamhet och förmögenhetsförvaltning kan sägas att man bör eftersträva såväl god avkastning som långsiktig värdetillväxt. Detta erhålles genom en avvägning mellan placeringar på aktie- och obligationsmarknaden.

4 Vägledning vid utformning av placeringspolicy Inledning Ansvarsfull förvaltning 1 Finanspolicy för Svenska kyrkans nationella nivå förarbete till Finanspolicy Reglemente för medelsförvaltning Församlingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. Medlen ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Kyrkofullmäktige skall utfärda närmare bestämmelser om hur medlen skall förvaltas. 2

5 Vägledning med exempel på innehåll i en placeringspolicy I en placeringspolicy bestäms mer detaljerat vad som skall gälla för förvaltningen. Följande avsnitt kan ingå i en placeringspolicy. Likviditetsförvaltning/kassahantering Församlingen bör säkerställa en god betalningsförmåga i form av likvida medel. Medel som står kvar på Svenska kyrkans centralkonto, det så kallade Kyrkkontot, ger en marknadsmässigt god ränta. Detta dokument behandlar inte likviditetsförvaltningen vidare utan berör den långsiktiga kapitalförvaltningen. De medel som inte behövs för löpande betalningar kan ingå i den långsiktiga kapitalförvaltningen. Ansvarsfördelning Vid framtagandet av en placeringspolicy måste det göras tydligt vem/vilka som bär ansvar för respektive område och vad det i sin tur innebär. Det kan skilja sig mellan olika församlingar när det gäller vem som gör vad. En god ordning kan vara att med hjälp av en delegationsordning besluta om ansvarsfördelningen. Ansvarsfördelningen i en församling kan se ut enligt följande: Kyrkofullmäktige beslutar om reglemente för medelsförvaltning. I ett reglemente för medelsförvaltning bestäms de principer som i stora drag skall gälla för förvaltningen. Kyrkorådet/kyrkonämnden är ansvarig för förvaltningen inom ramarna för det av kyrkofullmäktige fastställda reglementet. Kyrkorådet/kyrkonämnden beslutar om placeringspolicy. Kyrkorådet/kyrkonämnden ansvarar för att placeringspolicyn är anpassad till den ekonomiska situationen för församlingen. Det innebär att man ska besluta om normalportfölj, tillgångslag och eventuella ideella placeringar. Beslut om val av förvaltare ska tas av kyrkorådet/kyrkonämnden. Kamrer/kanslichef är ansvarig för att placeringspolicyn efterlevs. Det innebär att man ska se till att allokeringen 3 efterlevs, arbeta fram beslutsunderlag för val av förvaltare samt vara upplyst om kapitalmarknaden. Kamrer/kanslichef skall vidare hantera en god redovisning av förvaltningen. 3 Allokering är ett ord som används i finansiella sammanhang när man talar om fördelning mellan tillgångsslag. Den procentuella fördelningen mellan svenska aktier, globala aktier och räntor kan vara exempel på allokering mellan olika tillgångsslag.

6 Målbeskrivning och normalportfölj Att ta fram ett tydligt mål med kapitalförvaltningen är en viktig del i upprättandet av placeringspolicyn. Målet ligger till grund för normalportföljen. Vid val av tillgångsslag och fördelning av tillgångsslag är det viktigt att hänsyn tas till vilken risk man är beredd att ta och vilken förväntad avkastning man har. Exempel 1 och 2 nedan är exempel på målbeskrivningar. Församlingens normalportfölj ska definieras av kyrkorådet/kyrkonämnden. Portföljen ska innehålla x antal tillgångsslag som bedöms ha störst sannolikhet, utifrån en acceptabel risknivå, att uppnå målen för kapitalförvaltningen i församlingen. För att erhålla hjälp med lämplig allokering med hänsyn till avkastningsmålet kan extern kompetens erfordras. Finansiella rådgivare såsom exempelvis banker bistår gärna med denna tjänst. Nedan visas två exempel på målbeskrivningar med tillhörande normalportföljer. Exempel 1: Avkastningen ska över en tidsperiod på 10 år överträffa inflationen (mätt som konsumentprisindex) med minst 4 procent mätt som årlig avkastning. Ovanstående mål resulterade i följande normalportfölj. Tillgångsslag Min % Max % Normalläge % Förslag på jämförelseindex 4 Svenska aktier SIX Return index (SIXRX) Globala aktier DJSI World TR i SEK Svenska räntebärande instrument OMRX-Bond Totalportfölj Allokeringstabellen ovan visar exempel på tillgångsslag och respektive andel i en normalportfölj, avvikelser som tillåts samt relevanta jämförelseindex. Målbeskrivningen och normalportföljen ovan gällde för Svenska kyrkans nationella nivås kapitalförvaltning fram till Målbeskrivningen är densamma idag ( ) men ytterliggare två tillgångsslag har tillkommit i normalportföljen. Läs mer om nuvarande normalporfölj i förarbete till Finanspolicy som finns på kyrknätet under finansiella tjänster och länkar. 4 Jämförelseindex är ett index som beskriver det genomsnittliga värdet för de värdepapper som handlas på en börs. Jämförelseindex används för att mäta om förvaltaren presterat bättre i sin förvaltning än ett genomsnitt av börsen.

7 Exempel 2: Kapitalet skall förvaltas långsiktigt och med målsättningen att uppnå bästa möjliga totalavkastning. Förvaltningen skall bedrivas så att stiftelsernas reala värde inte minskar. Samtidigt skall förvaltningen eftersträva en hög direktavkastning för att stiftelsen skall kunna lämna utdelning. Målet ovan tydliggör att förvaltningen strävar efter att varje år kunna möta utdelningsbehov. Det är därför önskvärt att undvika stora variationer i värdepappersportföljens värdeutveckling. En hög andel räntebärande värdepapper ger lägre variation i avkastning. Förvaltningen är inriktad på att skapa en årlig utdelningsbar avkastning. Ovanstående mål resulterade i följande normalportfölj. Tillgångsslag Lägsta andel % Högsta andel % Normalandel % Aktierelaterade placeringar Räntebärande placeringar Målbeskrivningen och normalportföljen ovan gällde för samförvaltade stiftelser förvaltade av Svenska kyrkans nationella nivå. Tillåtna instrument Det ska definieras vilka instrument församlingens/samfällighetens medel får placeras i. Det kan t.ex. se ut enligt följande: svenska aktier utländska aktier räntebärande värdepapper nominerade i SEK (utgivna i svenska kronor) realränteobligationer värdepappersfonder bestående av en eller flera av ovanstående tillgångar Ideella placeringar Församlingens/samfällighetens medel får investeras i ideella placeringar. Med ideella placeringar avses placeringar där inte ekonomisk utan framförallt social avkastning legat till grund för placeringsbeslutet. Denna placering ska inte påverka det finansiella avkastningsmålet. Något aktuellt jämförelseindex föreligger ej. Varje investering utvärderas för sig. Utvärderingen skall främst omfatta den sociala avkastning som uppnåtts med investeringen.

8 Rapportering och utvärdering Kyrkorådet/kyrkonämnden ansvarar för den årliga utvärderingen av förvaltningen. Utvärdering sker för att följa upp målbeskrivningen och för att bedöma effektiviteten i förvaltningen. Eftersom tillgångsslagens värde utvecklas olika över tiden innebär det att fördelningen dem emellan kommer att förändras. Kyrkorådet/kyrkonämnden bör därför se över allokeringen och bedöma om avkastningsmålet motiverar någon förändring. En utvärdering av allokeringen och avkastningsmålet bör ske regelbundet, åtminstone årsvis. Förvaltningens effektivitet är en bedömning av förvaltarnas prestation relativt respektive jämförelseindex. Man jämför tillgångsslagets avkastning mot det jämförelseindex som angetts i normalportföljen. En svensk aktiefond skall således jämföras mot ett jämförelseindex för svenska aktier. Bedömningsgrunder är således skillnader i avkastning men hänsyn skall också tas till risktagande i portföljen. Finansiella rådgivare, exempelvis banker, skickar ut rapporter åtminstone halvårsvis som redogör för utfallet för exempelvis fondinnehav. Rapport av det finansiella resultatet ska lämnas till kyrkorådet/kyrkonämnden. Kamrer/- kanslichef är normalt ansvarig för rapporteringen. Rapporteringen bör ske regelbundet, åtminstone halvårsvis. Jämförelseindex för totalportföljen beräknas som ett sammanvägt index enligt de procentsatser som anges i tabellen ovan för normal viktning av tillgångsslagen. Vid utvärdering av enskilda fondinnehav används de jämförelseindex som framgår av fondbestämmelserna för respektive fond. Låt gärna bankens rådgivare komma till Er och redogöra för utfallet i förvaltningen. Det finns även ett behov att följa upp hur de etiska aspekterna hanteras i förvaltningen. Översyn av placeringspolicyn Placeringspolicyn ska löpande hållas uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden på de finansiella marknaderna. Kyrkorådet/kyrkonämnden prövar normalt en gång om året om förändringar behöver göras i placeringspolicyn.

9 Förteckning över utgivna FÖRBUNDSINFO 2009 Nr 1 Nytt basbelopp för år 2009, 16 januari Nr 2 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område, 16 januari Nr 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv, 16 januari Nr 4 Personer sjukskrivna före den 1 juli 2008 kan få indragen sjukpenning efter prövning av Försäkringskassan, 16 januari Nr 5 Från sjukersättning till arbete m.m., 16 januari Nr 6 Kammarkollegiets bedömning av lokal utan religiösa symboler, 16 februari Nr 7 Inbjudan till Kyrkogårdsseminarium på Nordiska trädgårdar, 16 februari Nr 8 Intern ränta år 2008, 16 februari Nr 9 Församlingsbladet momsbefriad periodisk publikation, 16 februari Nr 10 Förslag om ändrade regler för avdrag för inventarier av mindre värde, 16 februari Nr 11 Arbetsmiljöverkets bestämmelser för truck och katafalkvagn, 16 mars Nr 12 Budgetförutsättningar mars Nr 13 Justering i modellen för simulering av avgiftsunderlagets utveckling, 17 april Nr 14 Ny modul för hantering av inomkyrkliga fakturor i Kollekt- och betalsystemet (KOB) införs i maj 2009, 17 april Nr 15 Aktuellt PO-pålägg för 2009, 17 april Nr 16 Revidering av avgiftsunderlagets utvecklingstakt, 15 maj Nr 17 Intyg om gravsättning eller kremering från Skatteverket, 15 maj Nr 18 Kulturhistoriska träd viktigare än gravrätt, 15 maj Nr 19 Förslag till reglemente för medelsförvaltning, 15 juni FÖRBUNDSINFO NR (9)