Nr 4 Årgång 45 Okt 2008

Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen 78 183 38 Täby Nr 1 Årgång 52 Januari 2015 medlemsavgift på plusgiro 60 47-5 Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro 60 47-5 Vice-ordföranden har ordet NOTISER: Yttrande till detaljplan för Täby centrum Arkeologigruppens dagbok från Broby bro Ordföranden har ordet En paradissjö Professor Staffan Nyström berättar historien om våra ortnamn Ängs- och i Täby Dagboksblad frånbetesängsinventering somrar i Näsbypark på 1920-talet Bli släktforskare! Hur skötstillvåra kulturbyggnader Naturvårdssektionen inbjuder höstens program Runstensskönhetstävling Inrikes Hembygdens dag den 13 september intill Näsby pass Slott oktober - december 2008 HÖSTPROGRAMMET Föreningens och sektionernas program

Nr 1 Januari 2015 Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen 78 183 38 Täby Bild på framsidan: En av väggmålningarna i Löttinge gårds s.k. Hönshus, 1700-tal. Foto från 2011: Lothar Lammertz Ordföranden har ordet Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro 60 47-5 Först och främst vill jag önska Er alla Ett Gott Nytt år! Och med det hoppas jag att även 2015 ska bli lika fullspäckat med intressanta föredrag såsom 2014. Under hösten har THF besvarat en remiss angående skötselplanen av Skålhamra kvighage, där kommunen från och med våren 2015 kommer att överta ansvaret. Naturvårdssektionen kommer att hjälpa till men i mindre utsträckning än tidigare. THF har genomfört ett flertal välbesökta och uppskattade föredrag i Fornminnessektionens regi, t ex Moa Råhlanders om vikingakvinnornas klädedräkt och hur man tillverkar glaspärlor. På hemsidan jobbar sektionen också med att lägga ut information om våra runstenar. Hembygds- och släktforskningssektionen har avslutat sin första och mycket uppskattade kurs i släktforskning. Ny kurs startar i februari. Vice-ordföranden har ordet Adventskaffet blev som alltid mycket lyckat, liksom Slöjdgillets julmarknad i Rönninge by. Vad händer då under 2015? THF kommer framöver att även synas på Facebook, vilket gör att vi breddar oss och, som vi hoppas, även till yngre, blivande medlemmar. Vi kommer att jobba på att göra våra arkivbilder mer tillgängliga för allmänheten tillsammans med Länsmuseet. Hembygdsförbundet har utlyst år 2016 till Hembygdens år. Detta bör även vi uppmärksamma och planera inför, tycker jag. Kom gärna med förslag till oss i styrelsen!!! Vi ses i Ytterbystugan!! NOTISER: Yttrande till detaljplan för Täby centrumagneta Hälsning från Arkeologigruppens kassören: dagbok från Broby bro Professor Staffan Nyström berättar historien våra ortnamn Ett stort tack till er alla som skänkt gåvor till vår förening Dagboksblad från somrar i Näsbypark på 1920-talet Naturvårdssektionen inbjuder till höstens program Varmt välkomna Hembygdens dag hälsar den 13 vi september våra nya intill medlemmar: Näsby Slott Ritta Lukander, HÖSTPROGRAMMET Hägernäs, Karin Blom, oktober Ella - Park, december Anne-Marie 2008 Hugo, Gribbylund, Marita Silander Blomnell, Åkersberga, Stefan Klåvus, Skarpäng, Tommy Berg, Österskär, Manusstopp för Hembygd i Täby 2015: Nr 1, 31/12 2014, Nr 2, 28/2, Nr 3, 26/6, Nr 4, 19/10 Nr 1 Januari 2015. Årgång 52 Postadress, Östra Banvägen 78, 183 38 Täby Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78 Tel 08-758 14 04 (telefonsvarare) Framför ditt ärende. Vi ringer upp dig. Tala tydligt! Hemsida: www.täbyhembygdsförening.se E-post: (Agneta Pörner) tuva@ownit.nu Medlemsavgift: Kr 200 per familj insättes på Plusgiro 60 47-5 med namn -, adress- och e-postuppgift Medlemsfrågor: Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, mars, augusti och november. Museet i Rönninge by, öppettider våren 2015: Söndagar 11.00-15.00 fr.o.m.maj t o m midsommarafton Utgivare och produktion Ansvarig utgivare: Lothar Lammertz Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvägen 20 183 60 Täby, 076-814 14 92 Foto: Leif Grönwall om inte annat anges Layout & Produktion: Leif Grönwall Tryck: Stockholms Läns Grafiska Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka i alla texter. Anonyma skrivelser publiceras ej. Glöm inte att anmäla flyttning! Anmäl till Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com tel. 070 547 47 69 när du flyttar. Det går också att anmäla per telefon till 08-758 14 04 (telefonsvarare). 2

Från en av våra medlemmar, Teresa Urban, har vi fått en liten försmak av sommaren... Paradissjö Det finns en badsjö alldeles i närheten där vi bor. Sjön har sitt officiella namn men för mig är det Paradissjö. Efter en kort promenad från parkeringen längs en stig i skogen, efter att ha plockat några solmogna smultron, om det råkar vara sommar, ser man vatten glimma mellan träden för att sedan från en slutning betrakta sjön i hela dess prakt. Det finns säkert vackrare sjöar men denna är min Paradissjö. Ställer man sig vid den stora hasselbusken är utsikten hänförande oberoende av årstiden. På hösten är det björkarna som gulnar först och sedan brinner buskarna och lövträden runt sjön med orangeröda flammor. Då verkar vattnet vara mörkare, höstvindarna krusar ytan och regnstinna moln jagas på den intensivt blåa himmelen. Vid kraftig blåst bildas det små vita gäss som om sjön varnar: Akta er, jag är arg och farlig som ett riktigt hav. När snön kommer och sjön fryser, promenerar folk på isen medan barn åker pulka i slutningen. Om våren klär sig alla buskar och träd i en skir grönska, bara de ståtliga granarna och tallarna bryr sig inte om att byta till vårdräkter. När sommaren kommer är allt grönt utom vattnet som speglar den molnfria himmelen och lyser blått. Det är min favoritårstid. Vi är sommarmänniskor, Maken och jag. Det är tre kommuner som delar på sjön med en badplats i varje samt ett hundbad. De två bästa baden ligger på vår sida, den sydvästliga. Då har man sjöutsikt medan man solar. Badet i den fina kommunen har ljusare sand och trappstegen monteras vid bryggorna redan i maj. Förr, då vi var heltidsarbetande, tyckte vi oss ha all tid i världen och tillbringade alla soliga sommarhelger vid sjön. En klippa vid kanten av en gräsmatta hade en perfekt lutning för ett solbad. En picknickkorg fylld med allsköns delikatesser stod parkerad i skuggan. Nu, som pensionärer, är vi rastlösa, tiden har plötsligt blivit en bristvara, som om vi kände att vår stund på jorden är till ända. Vi åker ut endast för att simma. Vår simrutt är oftast densamma. Först simmar vi ut längs en vasskantad udde. När den tar slut öppnar sig en vy mot den smalare delen av sjön. Vi simmar vidare mot en flotte förtöjd en bra bit ut från stranden. Vanligtvis sitter det massvis med ungdomar på flotten, ibland så många att dess ena hörn sjunker och ungdomarna glider skrikande sakta ner i vattnet. Sedan vänder vi och simmar tillbaka mot bryggan. Simrutten kallar vi för vår Bermuda Triangel. Vi är ofta ensamma ute på sjön och det finns en risk att vi försvinner där en vacker sommardag, om olyckan är framme. Våra vänner kommer med varningar med jämna mellanrum, men vi skakar av oss de dystra tankarna. Lyckokänslan att vara fri är värd den risk vi tar. Ibland simmar ut vi mot stranden på andra sidan sjön. Då passerar vi en öde ö, måsarnas häckningsplats. Kommer man för nära dyker måsmammorna ner och snuddar vid ens huvud i bästa Hitchcockstil. Vi går aldrig i land på den andra sidan. Där kryllar det alltid av badgäster som bor i sina husvagnar på en närliggande campingplats. Dessvärre kryllar det också av Kanadagäss, som har en ful ovana att förorena omgivningen med sina kladdiga visitkort. På vår sida finns inga gäss, bara beskedliga änder och ibland en eller ett par svanar. Svanar kan bli aggressiva. Jag minns en svan, som fick för sig att ingen minsann ska bada i hans sjö. Den väste, sam runt bryggorna och hindrade badgäster från att gå ut i vattnet. Man har ingen chans mot en svan på djupt vatten. Änderna behöver man inte frukta, fast de kan vara närgångna ibland. Varje år simmar andmammorna med sina dunbollar till ungar bland de badande. Alla är snälla mot andungarna och när en busunge någon enstaka gång kastar sand på dem, blir han tillrättavisad av föräldrarna. Änderna växer fort och vid sommarens slut är de praktiskt taget vuxna men ännu inte det minsta skygga. De följer efter mig på stranden och nyper i tårna lockade av det röda nagellacket. En gång såg vi en vattensnok. Den höll huvudet högt över vattenytan, rakt som en pinne. Snoken, som sam mot oss ändrade riktningen när den blivit oss varse. Kanske äcklades den vid åsynen av oss, människor. Sjön är dock lika ljuvlig med eller utan snok. Varje paradis har ju sin orm. Det är på djupt vatten som jag upplever ett lyckorus. Att trotsa tyngdlagen, att viktlöst kunna röra sig fritt utan att nudda marken. Inga människor på nära håll. En slända kan hålla mig sällskap ibland, den nalkas på sina osynliga vingar och vilar en stund på ett blad som flyter. Simmar jag på rygg har jag runt mig ett panorama kantat med gröna kullar, blickar jag uppåt ser jag en blå kupol som rymmer hela världsalltet. Också grönskan har lugnande effekt. Närmast strandkanten lyser de stora näckrosbladen ljusgrönt. Vassbältet är saftigt grönt närmast vattenytan, sedan övergår stråna i en gulgrön nyans och vajar med små brunaktiga plymer. Buskarna bakom vassen skiftar från ljus- till mörkgrönt. Björkarna glimmar flärdfullt med silvergrönt medan de smäckra tallarna har fylligare färg. Granarna är dystra, mörkgröna och ser i motljuset nästan svarta ut. Fjolårets bestseller, ett sado-masochistiskt tantsnusk hette i original Fifty shades of Grey. Jag har lust att skriva om hundra nyanser av grönt. Fast med tanke på att växternas sexliv är föga upphetsande, skulle det aldrig bli någon bestseller. Om vädergudarna är nådiga badar vi ändå in i september. Då kan det vara bara vi två i vattnet så när som på en eller annan hund. Kalendersommar övergår till höst först den 21 september och varje sommardag utan en simtur är en förlorad dag. 3

Även våra växter minner om vårt ursprung Att vårt Täby är fullt av fornminnen har vi talat om för alla som velat höra på de senaste decennierna. Lämningar efter folk som bott här boplatser. gamla vägar, minnesstenar och broar. Inte lika kända är de växter som våra historiska ängs- och betesmarker fortfarande kan uppvisa. Till en del därför att de används på samma sätt fortfarande men också för att kunnigt folk försökt skapa förutsättningar för att dessa växter och biologiskt värdefulla lokaler ska få finnas kvar. Tack för det! Vi har flera områden som är värda att lyfta fram anser Yolanda Karlsson i en uppsats hon skrivit på Stockholms Universtitet Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi i samförstånd med vår egen Parkavdelning inom kommunen. Skålhamra Kvighage och Prästgårdsängarna känner vi inom THF till, tack vare Naturvårdssektionens ihärdiga arbete där. Men det finns flera. De lyfts fram i uppsatsen som anger inte mindre än 10 områden värda att undersöka! För kommunens del är uppsatsen till just för att definiera områden med värdefull flora och att föreslå vårdplaner. På köpet får vi en nulägesanalys, beskrivning av potentiella hot och något att mäta våra ansträngningar emot. BRA VA! Konkurrenskraftiga arter tar över och kräver annat. De undersökta lokalerna är: (se kartan på nästa sida) 1. Fjätursängen i forntiden en del av en vikingaväg till Edsviken. I modern tid en kraftledningsgata som man nu försöker laga. Skogen är lite speciell (ett Natura 2000-område, del av Rösjökilen). 2. Fällbro ekhage även genom detta område gick den gamla vägen mot Edsviken. Och där vägarna gick finns broar, gravfält och andra lämningar. Ekarna är den viktiga växtligheten. 3. Hagby samma vikingaväg till Edsviken men även stensättningar och husgrunder. Området är rikt på gammalt kulturjordbruk. Höll på att bli golfbana men förskonades. 4. Hästängen mycket lite av den gamla gårdens mark är kvar. En mindre äng har åter börjat slås på gammalt sätt och med häst och slåttermaskin för att ta fram den gamla floran. 5. Jaktvillan inägomark och skog. Har historiskt använts som betesallmänning. Även här finns gravfält och stensättningar som vittnar om gamla bosättningar. Mål ett rikt växt- och djurliv med god natur är en bra grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Det gamla sättet att uppnå detta var det gamla odlingslandskapet. Det kan vara på sin plats att påminna om att Täby till 1950 var just ett odlingslandskap med åker, ängs- och betesmark i en växelverkan. Denna en gång naturliga natur behöver idag hjälp. Grönområdena minskar. Därtill sköts markområdena på helt andra sätt. Få djur betar i vår natur och slyröjning och slåtter för mänsklig hand har andra egenskaper. 4 6. Mörtsjöängen gammal torparmark med byggnadsrester. 7. Skogberga gravfält från järnåldern med mer än 100 gravar. En unik form av backsippa finns än så länge i området. Den måste skyddas. 8. Stolpaskogsängen Stolpaskogens gräsmark har legat nära båtsmanstorpet Stolpen vilket gett namn åt den närliggande Stolpaskogen.

skolors medverkan skulle en slåtterdag kunna införas. Kurs i att slå med lie kanske? Att slå två gånger per säsong är bra för att få bukt med högväxande gräs t ex eller för att förhindra fröbildning. Insåning genom att ta hö från artrika marker för att hjälpa spridningen av ovanlig flora är möjlig där människa och maskin gjort skador på den ursprungliga lokalen, men det är alltid lättare att vårda det man har än att försöka skapa nytt. Och åtgärder måste vidmakthållas under lång tid för att ge effekt. Därför föreslås några få prioriterade områden framför att försöka bevara allt. Goda ljusförhållanden är viktigt för många trädarter men även för hagmarkernas arter. Ringbarka lövträd före röjning är vikigt för att undvika slytillväxt. Omväxlande bete med olika djurarter de i Täby rätt vanliga hästarna bör alterneras med får eller kor. Författaren noterar att det på några håll finns skrotsamlingar i Täbys natur och att man, för att inte kvävetillförseln ska öka ohämmat, måste rensa från ris och kvarliggande gräsrester. 9. Torslunda gård en bybildning med tre gårdar med mycket gamla anor. Ursprungligen från järnåldern. Dagens byggnation stammar från 1700-talet. En intressant hage med flera fornlämningar och olika kulturväxter. 10. Torrbacken nära nuvarande Täby Centrum. Gravfält från järnålder, en medeltida bybildning mm. Så sent som 1960 låg Tibble gård kvar och brukades. 18 hästar, 140 mjölkkor och många grisar har föregått dagens centrumanläggning. Resultatet av områdesinventeringen har vi inte plats för här, men i vart och ett av områdena har ett antal (upp till 16 st) provrutor om 2x2 m inventerats. Hittade växter har listats både till art och omfattning. Genom att rutorna är definierade (GPS) kan man återkomma till resp lokal och jämföra vad som hänt under årens lopp och om eventuella åtgärder fått önskad effekt. Författaren ger en del råd för skötseln av respektive område. Skärande verktyg som hästdragen klippning och bete är bra för flera av områdena. Med föreningshjälp (Naturskyddsföreningen och Hembygdsföreningen ges som exempel) och kanske intresserade Författaren ger förslag till prioriteringar: Skogberga som har en mycket värdefull flora som absolut behöver vårdas. Torrbacken i centrala Täby, Fjätursängen, Mörtsjöängen, Hagby och Torslunda är också värda att vårda och de kräver inte alltför omfattande åtgärder. Viktigt där är att följa upp utvecklingen under de närmaste åren. Det ska sägas att det finns andra intressanta markområden i Täby som inte undersökts i denna studie. Mest för att de redan är kända och väl dokumenterade. Denna studie har gjorts för att kartlägga andra intressanta områden och se var - och vad - det är bäst att åtgärda. Genom att satsa på ängs- och betesmarker bidrar Täby kommun till att Sveriges miljömål uppfylls och ger Täbyborna ett rikt varierat landskap. Bra jobbat! Lothar Lammertz Detta sammandrag har presenterats för författaren som givit sitt samtycke till att det får införas i HiT. Hela uppsatsen kan läsas på THF:s hemsida under Publikationer/Hembygd i Täby. Pappersversionen kan läsas i Ytterbystugans referensbibliotek. 5

Gräv i din egen historia Bli släktforskare du med! Onsdagen den 3 september, klockan 3 på eftermiddagen, hade ett 40-tal förväntansfulla medlemmar i Täby Hembygdsförening infunnit sig i pittoreska Ytterbystugan för att påbörja en verksamhet som de flesta av oss väntar alldeles för länge med. Vi skulle börja gräva i vår egen historia. Vi hade nämligen bestämt oss för att börja släktforska under Mary Modins och Lars-Bertil Ohlssons handfasta ledning och anmält oss till kursen Vägen till dina rötter. Planen var mycket ambitiös och erfarenheterna och kunskaperna i gruppen var varierande, och eftersom antalet anmälda var för stor för en enda studiecirkel delades vi snabbt in i två cirklar. En eftermiddagsgrupp och en kvällsgrupp. Mary och Lars-Bertil hade gjort upp en plan som täckte hela hösten. Varannan onsdag skulle vi träffas och examen var satt till den 10 december. Ett godkänt kursintyg i julklapp hägrade alltså för oss, och vi i eftermiddagsgruppen tog oss an uppgiften med stort intresse och engagemang. Under hösten har vi drillats vad som finns att finna de gamla kyrkoböckerna. Vad finns att läsa i födelse- och dopböckerna? Var ligger riksarkivet? Vad är egentligen Geneologiska föreningen för något? Hur får jag tag i husförhörslängder, mantalslängder och flyttlängder? Hur ska jag bete mig om någon anhörig utvandrat? Och vad gör jag när kyrkoböckerna saknas? Det finns alltså ingen hejd på antalet sökvägar för att kunna finna vägen till sina egna rötter. Och utan Lars-Bertils och Marys professionella ledarskap är det säkert fler än jag som förmodligen gått vilse på vägen och hamnat i en återvändsgränd någonstans. Men vi tog oss igenom höstens ambitiösa prövningar i en fullmatad studiecirkel som de olika studieförbunden med all säkerhet hade tagit minst en tusenlapp för att få vara deltagare i. Hembygdsföreningen har all anledning att vara stolta över att ha två så duktiga förtroendevalda som Mary och Lars-Bertil i sina led. Nu ryktas det om att en ny studiecirkel ska startas upp till våren, och det är bara att gratulera de medlemmar som får plats. Många lär stå i kö och jag lovar att de inte kommer att behöva ångra sig om de bestämmer sig för att boka in varannan onsdag fram till sommaren för att ge sig in i det stora äventyr som släktforskning innebär. Lycka till! Nej, nu hinner jag inte skriva mer. åka till riksarkivet i Arninge! Nu ska jag Conny Fogelström Släktforskare in spe LOTTERIVINNARNA VID ADVENTSKAFFET DEN 30 NOVEMBER 2014. Anm. Båda lottringarna slutsålda under dagen. Obs: Samtliga vinster är utdelade. AN Blå lottring: lott à 10 kr/st. Hundra lotter per ring Rosa lottring: lott à 10 kr/st. Hundra lotter per ring Vinst Lottnr: Vinnare Vinst lottnr: Vinnare Fruktkorg 69 Åke Arell Kudde G 97 Bodil Wassberg Jönsson Vätte G 25 Barbro Nordström Duk G 14 M Giertz Grytlappar VAN 100 Christina Sundelin Grytlappar EL 31 Sigbritt Wikström Täbyguide 13 Rolf Ek Täbyguide 36 Anna-Greta Holm Bakduk G 96 Rolf Ek Grytlappar G 93 Micke Andersén Tomtefamilj KP 7 Birgitta Palm 2 handst. ljus,duk G 67 Leif Grönwall Grytlapp KP 24 Mari-Anne Lundroth Bakduk G 83 Mary Modin 2 handstöpta ljus + duk G 1 Britta Åkesson Tomtefamilj KP 84 Gudrun Hållinder 2 handstöpta ljus G 36 Irene Arell 2 handstöpta ljus G 19 Margaret Andersén Tomtepar KP 81 Kurt Svedros Tomtepar KP 63 Marja Bernblad Vi vill även framföra ett stort tack till de generösa bidragen från Kajsa Pehrson, Ellen Lidman och Vivi- Ann Nagel till vårt lotteri. Ett likaledes stort tack till alla som har deltagit i förberedelserna, lämnat generösa bakverk och alla som hjälpt till under själva adventskaffet. Tack Kent Bergqvist som gett oss bra inköpspriser på alla livsmedel. 6

Hur tar Täby kommun hand om sina (våra) kulturbyggnader? Löttinge gård, en gammal gård med förhistoriska anor, ägs av kommunens fastighetsbolag. Huvudbyggnaden och tillhörande ekonomibyggnader arrenderas f.n. av Swartlings ridskola. Få täbybor känner kanske till att det på gården finns kulturbyggnader som är undantagna från arrendet och alltså förvaltas av kommunen. Framförallt en av byggnaderna det s.k."hönshuset" uppmärksammades av Landsantikvarien på 70-talet. Han skrev bl. a. följande: "De graciöst utförda målningarna är kinesiskt inspirerade och av klar rokokokaraktär. De är utförda på stående plankor med väggfältsindelning som visar att de bevarats på ursprunglig plats. I rummet finns i övrigt en sovalkov samt en rund grön kakelugn från 1700-talets senare hälft." "Byggnadens märkliga inredning har motiverat att den i landsantikvariens och Täby kommuns kulturbyggnadsinventering* betecknats som en ur kulturhistorisk synpunkt omistlig byggnad." "Landsantikvarien finner angeläget att byggnaden rustas upp på sådant sätt att dess kulturhistoriska kvaliteter tillgodoses. Angeläget är även att den i upprustat skick kan göras tillgänglig för allmänheten." (Hela dokumentet kan läsas på THF:s hemsida/publikationer/hembygd i Täby). Målningarna och den gröna kakelugnen konserverades på 70-talet men åt husen gjordes inget och nu börjar tiden bli knapp. Det är alltså Täby kommun som är ansvarig för att byggnaderna nu befinner sig i "fritt fall". Något måste snarast göras för att inte byggnaderna skall möta samma öde som det unika fähuset till Skålhamratorpet från 1700-talet vilket jämnades med marken för något år sedan. Kontakt är tagen med Länsstyrelsen, Stadsbyggnadskontoret i Täby samt Stockholms läns museum. Rapport följer förhoppningsvis i nästa nummer. Under tiden får bilderna tala för sig själva. Leif Grönwall *Den inventeringen ska bli spännande att läsa! Interiörbilderna är tagna 2011. Foto: Lothar Lammertz Försök att fota genom ett dimmigt Skålhamratorpets unika fähus från 1700-talet fönster. Hål i taket, grafitti på väggar revs 2013 efter många års förfall.. Svårt att se hur skadad kakelugnen är. P.S. Svar har just inkommit: Länsstyrelsen "kommer att ta upp ärendet" TFAB återkommer "när de har funderat lite". Hoppas funderingarna går i rätt riktning. 7

2 3 U163 NF1946 U160 Täby är en av landets runstenstätaste kommuner och THF Fornminnessektionen vill på THFs hemsida successivt under 2015 presentera Täbys 16 runstenar, 8 runstenshällar, 7 runstensfragment och även de försvunna runstenarna och fragmenten. Mycket finns publicerat men vi vill lyfta fram denna del av Täby kulturarv digitalt för en större allmänhet. TÄBYS VACKRASTE RUNRISTNING? Rösta fram en vinnare av de 14 kandidater som valts ut av Runstensfaddergruppens Bildgrupp. Maila ditt val till gunilla@hwebb.se eller skicka din röst till Täby hembygdsförening, Fornminnessektionen, Östra Banvägen 78, 183 38 Täby, före den 28 februari 2015. Utlottning sker bland deltagarna av runsten i glas från Lindshammars glasbruk. Gunilla Hammarsjö Fornminnessektionen 5 4 6 U164 U152 U148 8

7 8 9 U151 10 U146 11 U145 12 U135 U144 13 U161 14 U142 Foto 1: Bengt A Lundberg, RAÄ, (CC-BY) Foto 2,7,10,12: Leif Grönwall Foto 4,5,6,8,9,11,13,14: Hans Åström Foto 3: Ur THF:s arkiv U143 9

Med Inrikes pass i bagaget Av framlidne ledamoten Lennart Wallerman Genealogiska Förbundets projekt Inrikes pass påbörjades våren 2010. Syftet är att i en sökbar databas placera inscannat arkivmaterial och sökning sker på efternamn. Hans Hanner som är ansvarig för projektet, föreläste i Ytterbystugan i februari 2013. Jag har under relevanta rubriker försökt sammanfatta något av vad Hans talade om. Passväsendets historia är en historia knuten nära, väldigt nära, maktens behov av kontroll över sina undersåtar. Reglering av gästning och skjutsning. På Magnus Ladulås tid utfärdades år 1279 en förordning som bland annat reglerade gästning. Kontroll av handel. År 1543 meddelade kung Gustav sina befallningsmän i Östergötland alltså under Dackefejden att endast de som kunde uppvisa goda vittnesbörd och pass från kungens befallningsmän i hemorten skulle tillåtas inhandla spannmål. Kontroll av resor in och ut ur landet. Passets kontrollfunktion utvidgades ytterligare något under nästa sekel, på 1600-talet. Att få till stånd en effektivare gränskontroll av resande in och ut ur landet. Ett kontrollsystem med brister. År 1685 under Karl XI:s regeringstid skickades en förordning till alla landshövdingar där man sade sig förnimma att kraven på pass lite eller inte alls efterlevdes, vare sig ute i landet eller på gränsorterna Växande byråkrati och utökad kontroll. Under 1700-talet växte passväsendet. Den svenska statsapparaten förändrades, en kraftfullare byråkrati byggdes upp vilket ökade förutsättningarna för utökad kontroll. Dels utökades och skärptes regelverket för utfärdande av pass och kontroll av passinnehav. Regleringar mot löst folks strykande kring landet. Under 1700-talet tillkom uttalat skärpta bestämmelser om dem som inte var bofasta och som inte hade arbete, om dem av våra anor som kallades löst folk. Att bli förpassad. Termen att bli förpassad syftar i grunden på att få ett pass utfärdat för resa. Vem behövde pass? En hwar Resande var skyldig att vara försedd med pass. Det innebär i korthet: alla. För vilka resor skulle pass utfärdas? Skillnaden mellan en resa och en flytt. Vid en flytt ändrades skatteskrivningsorten, (flyttbetyg) vid en resa var man 10 fortfarande skattskriven på samma ort som tidigare, man reste med - i princip - avsikt att återvända. En resa hade därtill ett syfte. Vilka uppgifter skulle passet innehålla? Det som skulle anges i passet var den resandes namn, hans ämbete, tjänst eller yrke, stället varifrån han kom, vägen han skulle färdas, den eller de orter på vilka han fick uppehålla sig och dit han ämnade bege sig, samt passets giltighetstid. Vem skulle utfärda pass? De som skulle utfärda passen var stadsministern för utrikes ärende, överståthållaren i Stockholm för dem som reste från Stockholms stad, landshövdingarna för länet, magistraterna för städerna, posteringschefer vid gränsorterna. Regementscheferna för soldater som gick på permission. Mer om kontrollen av löst folk under 1800-talet. Påbudet 1812 medförde den dittills mest omfattande kontrollen av resandet. Ytterligare skärpta regler skulle komma, åtminstone för vissa, vid riksdagen 1823 med motioner i samtliga stånd, om åtgärder för att förekomma tiggeri och extra fattigvård på grund av arbetslösa personers kringstrykande. Passtvånget upphävs för nästan alla. Efter mångårigt motionerande och debatterande i riksdagen kom 1860 en förordning om upphäfwande af skyldighet för resande att wara försedda med pass. För försvarslösa personer och för dem som förpassades från straffarbetsfängelse eller allmän arbetsinrättning kvarstod tidigare passkrav. Behövde då de som utvandrade till USA inga pass? Nej, så var det verkligen. Många av våra Amerikaresenärer gick till prästen för att få en flyttattest, men något krav på en sådan fanns inte, och den kom sannolikt inte till användning. Pass för utrikes resor återkom 1914 i samband med första världskriget. Källa: Genealogiska Föreningen Släkt och Hävd Nr 3 2012. Artikel av Hans Hanner. VA-stopp i Ytterbystugan. Strax före jul inträffade ett beklagligt stopp i Ytterbystugans avloppssystem. Reparationsarbetet medför att man måste gräva upp under stugan och kanske även byta ledningar inomhus. Med hänsyn till problemen har vi beslutat att byta lokal för vårens två första aktiviteter som i stället kommer att äga rum i kommunalhusets matsal. Om ytterligare lokaländringar behöver göras, hänvisar vi till hemsidan för besked.

Kontakt: Mary Modin, 070 547 47 69, carlsson.mary@gmail.com Lars-Bertil Ohlsson, 070 671 27 11, larsbertil.ohlsson@telia.com www.hembygd.se/taby Släktforskning Måndagen den 2 februari i Riksarkivet i Arninge klockan 16.00-18.30 Släktforskarträff Vi hjälper dig att komma vidare och visar allt du kan forska på i Arninge såsom Arkiv digital, SCB, Sveriges dödbok, Sveriges befolkning och mycket mera. Anmälan senast den 28 januari till Mary Modin 070 547 47 69 eller carlsson.mary@gmail. com Kontakt: Arkeologisekt. och Runstensfaddergrp. Gunilla Hammarsjö, tel 070-453 98 85 gunilla@webb.se Befästningsgrp. Ragnar Strandberg, tel 070-795 64 06, ra_str@telia.com Torsdagen den 22 januari kl 19.00 - Båtar under vikingatid och medeltid Torsdagen den 26 mars kl 19.00 - Det färgstarka 1000-talet Rutiga, randiga och färgstarka plagg Mer information, se programsidan. Onsd. den 22 april kl. 19.00 - Runstensfaddermöte Onsdagen den 4 mars klockan 18.00 i Ytterbystugan Att forska på olika samhällsklasser Vi berör soldater, smeder, valloner, hantverkare, adel, präster med flera. Onsdagen den 15 april klockan 18.00 i Ytterbystugan Släktforskarprogrammet Disgen Carl-Göran Backgård från Södra Roslagens Släktforskarförening informerar dig om allt du behöver veta för att kunna använda släktforskarprogrammet Disgen. GRUNDKURS I SLÄKTFORSKNING Du som inte kom med på höstens släktforskarkurs 2014 har nu chansen att lära dig släktforskning. Vi startar en ny kurs där vi hjälper dig hur och var du skall söka för att hitta din släkt och få veta hur och var de levde. Du har en spännande resa framför dig. Vi går igenom alla kyrkböcker och andra källor och hjälpmedel som finns för din forskning. Kursen pågår fyra onsdagar klockan18.00 20.30, i Ytterbystugan: Onsdagen den 18 februari Onsdagen den 11 mars Onsdagen den 18 mars Onsdagen den 25 mars Anmäl dig till kursen senast den 14 februari till Mary Modin, Tel. 070 547 47 69 eller carlsson.mary@gmail.com Kontakt: Hans-Erik Nordin, tel 08-756 31 32 hasse.nordin@hotmail.com eller Gunvor Ekblad, tel 08-758 20 40 Naturvårdssektionen träffas under våren 2015 den 15/1, 5/2, 19/2, 5/3, 19/3, 9/4 och 23/4 kl 19.00 i Ytterbystugan. Se även föreningens hemsida. Lördagen den 23 maj kl 11.00 Fågelvandring i Hagby Ekopark Anmälan till Hasse Nordin, tel 08-756 31 32, senast 21 maj. Vandringen anordnas i samverkan med Täby Naturskyddsförening Söndagen den 7 juni kl 11.00 Blomstervandring i Skålhamra Kvighage med Gudrun Ekelöf. Samling kl 10.50 vid avtagsvägen till Torslunda från Skålhamravägen. Ingen föranmälan. Naturvårdssektionen diskuterar och försöker påverka kommunens planering i aktuella naturfrågor och liknande planfrågor till det bästa för kommunens invånare. Du som gillar natur och kultur! Kom med oss som arbetar i Skålhamra Kvighage. Vi är där några timmar varje onsdag förmiddag. Vi släpar ris och eldar, dricker kaffe och har det mysigt. Mer information får du om du ringer till Hans- Erik eller Gunvor. Mary och Lars-Bertil hälsar dig varmt välkommen! Alla är som vanligt hjärtligt välkomna! 11

Medlemstidning för Täby Hembygdsförening, Ytterbystugan Östra Banvägen 78, 183 38 Täby B Porto betalt VÅRPROGRAMMET 2015 Januari 2015 tel 076-814 14 92 leona.jagerclarstedt@gmail.com www.täbyhembygdsförening.se Torsdagen den 22 januari kl 19.00 i Kommunalhusets matsal BÅTAR under vikingatid och medeltid Agneta Pörner ger oss glimtar om hur båtarna var konstruerade, vad som skiljer dem åt och hur man navigerade. Kontakt: Gunilla Hammarsjö gunilla@hwebb.se Torsdagen den 29 januari kl 19.00 i Kommunalhusets matsal Täbyfilmer i repris Filmafton med Gunnar Helins filmer Först visas Täby 1950-55 och efter kaffepaus Sjöarna i Täby med John Boija som speaker. Begränsat antal platser (45 personer) Kontakt: John Boija john@boija.com Måndagen den 2 februari kl 16.00-18.30 i Riksarkivet, Arninge Släktforskarträff Vi visar godbitar som Arkiv digital, SCB-utdrag, Sveriges dödbok mm Anmälan tel 070 547 47 69 till Mary Modin eller carlsson.mary@gmail.com senast 28/1. Söndagen den 15 februari kl 19.00 i Ytterbystugan "Ett quarts mantal frälse - Hästängens gård" Fotograf Olle Strandberg berättar om och visar bilder på gården vid Rönningesjön som han växt upp på. Det blir en hel del kulturhistoria men också om byggnader och folklivet på gården. Kontakt Lothar Lammertz. lothar.lammertz@bredband.net Onsdagarna 18 februari, 11 mars, 18 mars och 25 mars kl 18.00 20.30 i Ytterbystugan Grundkurs i släktforskning Anmäl dig till kursen senast den 14 februari till Mary Modin, Tel. 070 547 47 69 eller carlsson. mary@gmail.com Onsdagen den 4 mars kl 18.00 i Ytterbystugan Hur får jag veta mer om: Soldater, smeder, valloner, hantverkare, adel, präster m fl? Kontakt: Mary Modin carlsson.mary@gmail.com Torsdagen den 26 mars kl 19.00 i Ytterbystugan Det färgstarka 1000- talet - Rutiga, randiga och färgstarka plagg. Vilka material, textila tekniker och färger användes? Amica Sundström, adjunkt Textil konstruktion och antikvarie Rekonstruktioner av forntida textilier, Historiska museet. Kontakt: Gunilla Hammarsjö gunilla@hwebb.se Onsdagen den 15 april kl 18.00 i Ytterbystugan Släktforskarprogrammet Disgen Carl-Göran Backgård från Södra Roslagens Släktforskarförening informerar om hur man jobbar med Sveriges mest använda släktforsk- ningsprogram, DISGEN. Kontakt: Mary Modin carlsson.mary@gmail.com Fredagen den 24 april kl 19.00 i Tibblekyrkan ÅRSMÖTE Handlingar med nästa nummer av tidningen Fler aktiviteter i nästa nummer Kontakt: Mari-Anne Lundroth, tel 070-216 31 43 ma.lundroth@spray.se Arbetskvällar varannan vecka, måndagar udda veckor. Samtliga arbetskvällar börjar kl. 19.00. I Ytterbystugan. Dagträffar med början tisdag 20 januari - därefter varannan tisdag, jämna veckor. Samtliga träffar kl. 13.00 i Ytterbystugan. Måndag 9 mars kl 19.00 i Ytterbystugan ÅRSMÖTE Söndag 22 mars Demonstration av olika handarbetstekniker i Drängstugan, Rönninge by, kl. 11.00-15.00 Butiken i Rönninge by Öppen söndagar 11.00-15.00 fr.o.m. februari t.o.m. midsommarafton med undantag för påskdagen den 5 april och pingstdagen den 24 maj