15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:

Relevanta dokument
15A - Grovfoderodling

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Tolkning av mjölkgård

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Kvävebalanser på mjölkgårdar

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Lantmannens valltävling

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Uddevallakonferensen 2015

Rådgivning för lantbruk och miljö

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Sammanställning av innehåll och erfarenheter kring grovfodermoduler (15A) inom Greppa näringen

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Datainsamling för djurgård

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Rådgivning för lantbruk och miljö

Mellbyförsöken. Innehåll E D F A

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Greppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Sida 1(6)

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Kemisk bekämpning av skräppa i vall L och L5-6081,

Markpackning, 12A. Besöksdatum SAM-nr. Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort

Ekologisk produktion på Rådde gård förändring av jordanalysvärden Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Cecilia Linge Stina Olofsson Hans Nilsson Josefin Kihlberg

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Gödslingsrekommendationer 2017

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker

Organiska gödselmedel till höstvete

Vallkonferens Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Transkript:

Besöksdatum: SAM-nr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder Tre bra åtgärder ur miljösynpunkt på gården är att all mark är vintergrön, vårplöjning och myllning av flytgödseln till återväxten. Tre ur miljösynpunkt mindre bra åtgärder är lång tid mellan flytgödselspridning och nedbrukning av flytgödsel (vårplöjning helst samma dag), gräsvallar kräver högre kvävegödsling än baljväxtvallar och en mer anpassad gödsling efter markkarteringsanalys, flytgödselanalys och skördenivå. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid kräver täta skördeintervall för att inte tappa i näringskvalitet. Tre skördar per år ca 5,5-6 veckor mellan första- och andraskörd. Andraoch tredjeskörd 6-7 veckor men samtidigt bör sista skörden ske i början av september för att inte riskera att det blir för mycket förna kvar över vintern. Kaliumnivån i foderanalyser ligger på en nivå kring 16-20 g/kg ts. Riktlinje är mellan 20-28 g/kg ts. Eftersom du har ren gräsinsådd och höga skördenivåer är normal nivå kring 20 g/kg ts, vid besök var vallarna mörk gröna och inga brister synliga. OM inte vallarna får flytgödsel (40-50 ton/år) bör det gödslas med kalium (20 kg kalium per ton ts). Markkartering kommer att göras under hösten 2011 och en avstämning mot kartering. Flytgödselanalys bör tas för att beräkna noggrannare på kaliumgödslingen. Kvävegödslingen som sker kräver att vallen avkastar 9-10 ton ts/ha o år, för att inte belasta klimatet. Avkastar inte vallen 9-10 ton ts/ha o år eller en råproteinhalt på 150-170 g/kg ts bör kvävegödsling sänkas, en investering i körbar våg är bra ur miljösynpunkt för att fastställa avkastningen på fälten. Ur klimatsynpunkt vore det bättre med baljväxtvallar än gräsvallar, då lustgas bildas vid tillverkning av handelsgödsel. En baljväxtvall med 20 % klöver skulle kvävegivan kunna sänkas från 240 kg N/ha till 180 kg N/ha. Generellt i försök får man högre avkastning på vallen om man blandar med klöver än rena gräsvallar vid samma kvävenivå. Markpackning är ett ökande problem med att vagnslaster ökar, grönmassa 57 m 3 och eventuellt köp av flytgödseltunna på 25 m 3. Vid all körning i fält med större ekipage gäller att ha stor arbetsbredd för att minska körning i fält. Strängläggning i vallskördarna gör att arbetsbredden blir ca 15 meter, vilket dels ökar kapaciteten samt minskar markpackning genom mindre körning i fält. Flytgödselspridning får man välja och undersöka möjligheten med om stor flytgödseltunna, bredd arbetsbredd och transportera hela vägen mellan fält och brunn eller mindre tunna, omlastning och lastbilstransport är mest ekonomiskt och skonsamt mot marken. Sida 1(5)

Syfte och mål med rådgivningen Inom modul 15A, Grovfoderodling, har vi som mål att öka växtnäringsutnyttjandet och effektivisera produktionen och därmed minska växtnäringsförluster och avgång av växthusgaser. Detta genom att vallodlingen optimeras i alla steg så att t ex onödigt spill och förluster minimeras och att insatta resurser ger önskad mängd grovfoder av bra kvalitet. Ett riktigt bra grovfoder skulle kunna göra att foderstaten i större mängd består av grovfoder och på så sätt skulle behovet av inköpt kraftfoder minska, vilket är bra både för ekonomin och miljön. Grovfoderkvalité och målsättning Förutsättningarna är goda för bra grovfoderkvalité då större investeringar skett/sker, ny vallskördekedja och plansilofack. Maskinkapacitet för vallkedjan är anpassad till att kunna skörda vallen på två dagar per skördetillfälle. Målsättningen för vallfodret är 150-170 g råprotein/ kg ts. Foderbehov 4 ton/ko* 250 kor + 2,5 ton/kviga* 125 kvigor= 1 400 ton ts Areal 1 400 ton ts /200 ha=7 ton ts/ha Valletablering och vallfröblandning Etablering av vall sker i helsäd med havre som kommer att skördas i begynnande axgång och en återväxtskörd. Denna metod ger bra förutsättningar för vallinsådd att etablera sig och att skyddssäden håller tillbaka örtogräset. Vallfröblandning är rena gräsblandningar SF Tålig 60 % timotej Lischka + 40 % rörsvingelhybrid Hykor Egen blandning 50 % timotej Lischka, Comer + 40 % rörsvingelhybrid Hykor + 10 % eng. rajgräs Calibra Åkermarksbete betesvallfröblandning Vallfröblandningarna är vinterhärdiga, om du ökar andelen rajgräs i slåttervallfröblandningarna finns risk att rajgräset konkurrerar ut rörsvingel och timotej med följd att risken finns att rajgräset utvintrar och lucker uppstår i vallen. Alternativa sorter är för timotej är Swift, Grindstad och rörsvingel är Swaj. Klöver för att minska kvävegödsling är en mer osäker väg än att gödsla med hög kvävenivå till ren gräsvall. Det som kan vara intressant är att blanda in en storbladig vitklöversort som Klondike, då det blir en jämnare klövernivå i vallen under hela vallperioden än rödklöver. Sida 2(5)

Växtnäring och gödsling Vallgödsling Gödsling vår 30 ton/ha flytgödsel bredspridning 36 kg N/ha 260 kg/ha N34 90 kg N/ha Till andraskörd 20 ton/ha flytgödsel myllare 24 kg N/ha 175 kg/ha N34 60 kg N/ha Till tredjeskörd 100 kg/ha N34 30 kg N/ha Enligt 2010 årsanalys på grovfoder krävs denna nivå för att lyckas få råprotein nivån 150-180 g/kg ts. Vädret har stor betydelse för kvävet i flytgödseln och där man skulle kunna sänka kvävenivån något är till andraskörden beroende på skördemängd i förstaskörden. Blir förstaskörden liten kan man sänka kvävegivan till totalt 70 kg N/ha till andraskörden. För 2010 verkar som flytgödseln först kommit tillgodo till andra- och tredjeskörden, då råproteinet låg på 145 g/kg ts i förstaskörden 2010. Helsäd med insådd Gödsling vår 30 ton/ha flytgödsel bredspridning 30 kg N/ha Till återväxtskörd 150 kg/ha N34 50 kg N/ha Gräsinsådd kräver högre kvävegiva till återväxten än en vallfröblandning med klöver-/gräsinsådd. Ammoniakavgång och växthusgaser Lustgas är en växthusgas som bidrar starkt till klimatförändringarna, 1 kg lustgas motsvarar 298 kg koldioxid. En stor del av lustgasutsläppen är kopplade till stallgödselanvändning. Lustgas kan bildas både i mark, gödsellager och i stall om det finns god tillgång på organiskt material och nitratkväve, samtidigt som det är dålig tillgång på syre exempelvis om det finns stallgödsel eller skörderester i marken när det är blött under höst och vinter. Att undvika stallgödselspridning på hösten är ett sätt att minska lustgasutsläppen. Ammoniakförlust, nötflyt % av tillförd NH4-N Tidpunkt på dagen (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 5 10 15 20 25 30 Temperatur Bredspridning, 6 m/s Bredspridning, vindstilla Släpslang, 6 m/s Släpslang, vindstilla Ytmyllning, 6 m/s Ytmyllning, vindstilla Myllare till återväxtgödsling utnyttjar ammoniumkvävet i flytgödseln optimalt jämfört med bredspridning vid soligt, blåsigt och varmt väder. Sida 3(5)

Vid vårspridning av flytgödsel till vall sprid tidigt på våren vid kallt, mulet väder och körning på kvällen och natten minskar förlusterna för ammoniumkväve. Vid spridning innan vårplöjning försök få så kort tid som möjligt mellan spridning och plöjning. Att korta ned tiden från 12 tim till 4 tim ger 5 % bättre kväveeffekt =~3 kg kväve/ha vid 30 tons giva. Växtnäringsbalans för vallodlingen Växtnäringsbalansen visar på ett kväveöverskott på 169 kg/ha, fosforöverskott 12 kg/ha och kaliumöverskott 22 kg/ha vid 8,5 ton ts/ha i vallavkastning. Kväveutnyttjandet för totalkväve i stallgödsel och N34 är 55 %, för ammoniumkvävet i stallgödsel och N34 är det 75 %. Vallodlingen är uppbyggd kring rena gräsvallar med mål 160-180 g råprotein, enligt analysen för 2010 visar på bra näringskvalité förutom när andraskörden försenades på grund av regnväder. Vallbrott och utlakning Vallbrottet sker på våren med vårplöjning. Utlakning för gården hamnar på 29 kg kväve/ha och år genom att vårplöjning sker och att ingen stallgödsel sprids till vallen på hösten. Risken för ökad utlakning är främst när det blir låg avkastning på vallen och man inte utnyttjar den tillförda gödseln. Skulle avkastningen på vallen minska med 2 ton ts/ha och år vid aktuell gödsling så ökar kväveutlakningen till 40 kg/ha och år, vilket är högt i vårt område. Du ligger i den högre nivån för kvävegödsling till vallen vilket gör att det är viktigt med hög avkastning och bra näringskvalité på skördarna för att inte miljöbelastningen skall bli hög genom utlakning och växthusavgaser. Viss höstspridning av flytgödsel sker på åkermarksbeten där det inte går att sprida på våren på grund av försämrad smaklighet på gräset. Vallens liggtid - påverkan på produktion och miljö Växtföljden på gården är fyra årig Havre med insådd, skördas som helsäd med återväxtskörd Vall 1-3, tre skördar per år En vall som tappar i skörd med samma gödsling som övriga vallar orsakar mer klimatpåverkan än en hög avkastande vall, så viktigt att förnya vallarna då äldre vallar minskar oftast i avkastning. Åkermarksbeten förnyas med jämna mellanrum beroende på stenförekomst och vallens avkastning. Ogräs Vallarna hade god slutenhet med få luckor. Timotej och rörsvingelhybrid har god vinterhärdighet vilket gör att risken för utvintring minskar. Om andelen rajgräs i vallfröblandningen ökar så kommer också risken för utvintring av vallen att öka med följd att ogräset kommer i luckorna. På någon vall fanns en del kvickrot som bör bekämpas i samband med vallbrott. Kvickroten sänker avkastningen och försämrar näringskvalitén i vallen. Sista åren varit ganska återhållsam med bekämpningen och det är generellt bra. Men kvickroten bör bekämpas och det görs bäst i samband med vallbrott. En glyfosatbehandling på hösten har bättre effekt på kvickroten jämfört med vårbehandling. Glyfosatbehandllingen bör göras under september månad och kvickroten bör ha minst 3-blad vid behandling och i god tillväxt. OBS Reglerna för stödet vallodling som Sida 4(5)

kräver minst tre gröna vintrar, innan man får bryta vallen och stödet vårbearbetning då vallen inte får bekämpas på hösten. Om man gör en totalbekämpning på hösten så är det bättre ur miljösynpunkt att vänta med plöjningen till våren för att minska utlakningen och möjligheten att plöja ner stallgödseln. Några maskrosor lyste gult i vallen och de har gynnats av anläggningen av vallen i reninsådd då maskrosfrön får goda möjligheter att gro under tidig sommar när jorden är bar. Du kommer nu att gå över mot att så in vallen i skyddsäd, vilket minskar möjligheten för maskrosfrön att gro. Om det blir större problem med maskrosor i vallen så får man överväga att spruta skyddsäden med vallinsådd med 10 g Gratil + 0,5 l MCPA/ha när vallgräsplantorna har 2-3 blad. Skräppa var få plantor synliga i fält. Du har en bra strategi med att föra bort grönmassa med skräppa så fröbanken hålls låg. Åkermarksbeten med skräppaplantor bör putsas med jämna mellanrum för att förhindra skräppa att gå upp i fröställning samt en noggrann totalbekämpning i samband med vallbrott och förnyelse av åkermarksbetena. Med vänlig hälsning, Rådgivarens namn Adress Telefonnr E-mail Lägg in länsstyrelsens logotyp Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i xxx län Sida 5(5)