#2 / 2014 PRIS 30 KR SKARGARDSSTIFTELSEN.SE Stångmärket 30 år Hipp hipp hurra! TRETTIOÅRING I FIN FORM Nu fyller Stångmärket jämnt BASTANT UTPOST I NORR Ett besök på stiftelsens Örskär MÖT KONSTNÄREN STIG FYRING Erbjudande, köp hans litografier och stöd stiftelsen
www.vaccindirekt.se Skydda dig mot TBE! Se till att du och din familj är vaccinerad mot TBE. I år väntas fästingarna bli extra många pga den milda vintern. Förebyggande vaccination är enda skyddet. Rekommenderas av Smittskyddsenheten fr o m 1 års ålder. Pris 350:- (barn 300:-). Välkommen till våra mottagningar i Vasastan, Gamla Stan och Hammarby Sjöstad eller till Fästingbåten och Fästingbussen. Drop in vid OdenPraktiken Må-to 10-19, fr 10-17, lö 10-15. Odengatan 80, vid Vasaparken ca 300 m väster om Odenplan. Drop-in vid SlussenPraktiken Må-to 10-19, fr 10-17, lö 10-15. Slussplan 7, ca 250 m norr om Slussens T-baneuppgång. Drop-in vid SjöPraktiken Må-to 11-19, fr 11-16, lö 10-15. Hammarby Allé 66 i Hammarby Sjöstad. Drop-in på Fästingbåten Hela turlistan med kartfunktion på www.fästingbåten.se Drop-in på Fästingbussen Hela turlistan med kartfunktion på www.fästingbussen.se En äkta vaccinationsbyrå www.vaccindirekt.se FINNHAMN WIFI TÄLTPLATS HÄRLIGA BAD SOL GRILL STUGBY KAJAKER NATURSTIGAR VARMA KLIPPOR Biovacuum/Watercare minireningsverk Ingen slamsugning behövs. Enkel placering ovan mark. Hög reningsgrad - även vid ojämn användning. Besök - installation - service Hör av dig för mer information. Vi delar gärna med oss av vår långa erfarenhet. 08-608 21 60 kontakt@miljöochbioteknik.se www.miljöochbioteknik.se VANDRARHEM KROG CAFÉ TAKBAR Miljö & Bioteknik NÄSTA NUMMER 12/6 2014 STOCKHOLM Stångmärket 30 år ÖREGRUND Gålö Örskär 4 Ledare Lena Nyberg har ordet 6 Stångmärket 30 år Från 1984 till 2014 22 Allt för sjön Båtmässan och seminarier 28 Stig Fyring Skärgårdskonstnär 32 Historiska platser Möja kyrka 35 Boktips Misse Ljungström tipsar Kålgårdsön Grinda Gällnö Stensholmen Rögrund Långviksskär Jungfruskär Fjärdlång Lidö Salskären Själbottna Östra Lagnö Björnö L. Husarn Uvön Boskapsön Nämdö Sandböte NORRTÄLJE 14 Bastant Hjälmö- Lådna Riddersholm utpost i norr Ålands Hav Arholma Idö Grönskär Fejan Vidinge Särsö Kallskär Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen Biskopsön STÅNGMÄRKET N 59 27.448 E 18 49.586 Möjaskärgården Norrpada Röder Fredlarna Gillöga Skarv Svenska Högarna 270 #2/2014 Innehåll 300 240 330 210 180 030 150 20Levande skärgårdsnatur för Stångmärket 1030-årsjubileum 060 120 090 www.finnhamn.se info@finnhamn.se www.facebook.se/finnhamn Tel 08-542 462 12 Häringe- Hammersta Utö NYNÄSHAMN Ålö-Rånö Käringboda Nåttarö Järflotta Huvudskär Östersjön 30Vänresor 2014 2 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 Landsort Gunnarstenarna STÅNGMÄRKET NR 2 2014 3
LEDARE Stångmärket nr 2, 2014. Foto omslag: Bosse Lind. Foto sid 3: Bosse Lind, Carina Lernhagen Matz, Claes Kyrk. Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Box 7669, 103 94 Stockholm Tel 08-440 56 00 Fax 08-440 56 19 redaktion@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Lena Nyberg Redaktör: Ulrika Palmblad Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se 08-440 56 00 Prenumerationspris 120:-/år Lösnummer 30:-/st Annonser: (bokning och material) Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Sverige Upplaga: 28.000 ex, tryckt på G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning: romdahl.se Stångmärket har jubileum och det är värt att fira. Trots att tidningen under sina 30 år har utvecklats mycket, både i form, färg och utseende kan man konstatera att frågorna till viss del är de samma i dag som de varit under de gångna 30 åren. Tidningen har alltid speglat det som är aktuellt i skärgården och stiftelsens olika utmaningar. Men även om frågorna återkommer tror jag att du som läsare upplever att tidningen alltid speglar nya platser och skiftande upplevelser i skärgården. Detta är möjligt tack vare den mycket breda verksamhet som bedrivs av stiftelsen och andra skärgårdsaktörer. Även om man har ett stort skärgårdsintresse så finns det alltid nya platser, ny historia eller nya aktiviteter att ta del av och att uppleva. tidningen vänder sig till stiftelsens vänner som många har varit trofasta under lång tid och det är vi glada för. Vännerna är viktiga för stiftelsen inte bara genom det ekonomiska bidrag som vänavgiften ger utan också som budbärare för vår verksamhet. Många av stiftelsens vänner möts i samband med olika vänaktiviteter och vid båtmässan Allt för sjön. I år anordnades tre välbesökta seminarier med olika skärgårdsteman såsom Huvudskärs historia, kulturbyggnadsvård och ett skärgårdspolitisk samtal. Flera skärgårdspolitiska frågor kommer att stå på den politiska agendan inför valet under hösten. Skärgårdstrafiken, besöksfrågor och möjligheten att utveckla skärgården är några frågor som sannolikt kommer att leva kvar i debatten. skärgårdsfrågor väcker alltid engagemang och utmaningarna i skärgården är många. Förutsättningen för att kommande generationer ska få uppleva vår vackra skärgård är att vi alla tar ansvar för en hållbar utveckling i skärgården. Det öppna landskapet förutsätter att det finns jordbruk med djur som kan fortsätta att beta markerna. Djur och natur måste ha goda förutsättningar för att överleva. Fisk, säl, fågel och en rik fauna är viktigt för att skärgården ska ge en allsidig upplevelse och för att vi ska kunna säga att vi tar ansvar för miljön. En annan viktig del av skärgården är den kulturhistoria som finns på i stort sett varje ö. Historiska byggnader med skiftande användningsområden finns det gott om i skärgården och även de kräver sin omvårdnad och omtanke. Årets vänbok ska ge er en längtan ut i skärgården men även berätta lite om den skatt som finns på Skärgårdsstiftelsens marker. Många byggnader är vackra och det är intressant att läsa om det som skett i dem och hur utvecklingen sett ut. siaröfortets kanoner pekar mot Furusundsleden där Finladsfärjorna idag sveper förbi. Här skulle ryssen komma befarade man efter 1:a världskriget och byggde ett fort som skulle bringa fiendeflottan till undergång. Flera hundra man förlades i anläggningen som döljer sig i berget. Nu har stora delar av fortet återställts till sitt ursprungliga skick och öppnats för allmän heten. Siaröfortet är idag ett museum med guidade rundturer som visar hur Stockholm skulle försvaras. På Kyrkogårdsön som fortet ligger på finns avskiljda badklippor och små stränder att bada ifrån. I det gamla renoverade logementet från 20- talet har Blidösundsbolaget ett eget vandrarhem med två- och fyrbäddsrum och sommarrestaurang. Bekväm båtförbindelse varje dag från Strömkajen i Stockholm och Östanå färjeläge norr om Åkersberga. Båtluffa från Stockholms City till randen av Ålands hav. Bo på charmiga Bed & Breakfast i militärhistorisk miljö och upplev tre historiska fort Vaxholms Kastell, Siaröfortet och Arholma Nord. Alla från var sin epok av kustförsvarets spännande historia. I upplevelsepaketet ingår alla båtresor, visning av museerna och övernattning med frukost. Paketet bokas enkelt på vår hemsida där all infor mation finns. www.blidosundsbolaget.se Tel 08-24 30 90 VI hjälper dig med: tvätt, mögelbehandling och impregnering VI HJÄLPER av kapell, markiser, DIG förtält, MED: båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m tvätt, mögelbehandling och För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 impregne Ni hittar oss på ring Stenhuggarvägen av kapell, 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m 18_Nackakapell_PB1303.indd 1 2013-02-12 11:48:59 För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Ring telefon 070-205 84 09 Adress: Stenhuggarvägen 2R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde Konferenser upp till 25 pers. Bokning och information 08-571 530 51 Fax: 08-571 532 40 www.sandhamns-vardshus.se Öppet sedan 1672 Tjänsten är GRATIS flera av stiftelsens byggnader har haft många olika användningsområden beroende på den historiska utvecklingen i skärgården. Jordbruk, herrgårdar och permanentbostäder, blev semesterhem, kolonier och rehabiliteringsinstitutioner. Nu är där vandrarhem, restauranger och semesteranläggningar. Tull, lots och militär har satt sina spår i skärgården och är en annan viktig del av historien. Packa ner din vänbok i väskan och ge dig ut i skärgården, njut och lär mer av allt som finns. visst har det skett en del under Stångmärkets 30 år men mycket i Stockholms skärgård är sig likt. Gotska Sandön - En ö för själen Finn friden på Gotska Sandön, Sveriges mest isolerade ö. Båt från Nynäshamn och Fårösund 3-4 dagar/vecka. Guidning. Logi i stuga, STF-vandrarhem eller tält. Bokning tel 0498-24 04 50 www.gotskasandon.se Lena Nyberg, Vd Skärgårdsstiftelsen Foto: Bosse Lind 4 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 5
Stångmärket 30 år Stångmärkets historia I början av 1980-talet blev det vanligt att företag, föreningar och organisationer ville sprida sitt budskap genom en egen tidning till kunder och medlemmar. Så även Skärgårdsstiftelsen, som på initiativ av sin nytillträdde vd Berndt Festin i oktober 1984 ger ut första numret av Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket. TEXT Misse Ljungström FOTO Mats Lindfors STÅNGMÄRKET på stora kalholmen N 59 27.448 E 18 49.586 Första utgåvorna handlar bland annat om stiftelsens fyrar; Grönskärs fyr, som stiftelsen blir förvaltare av och Svenska Högarna, där det nu installeras en ny värmepanna. Det berättas också om faunavårdsprojekt, information om medlemsaktiviteter, upprustningar, nya områden, skötselplaner, vandrarhem, studieresor och utländska organisationer på besök. Sponsorer, skärgårdsmajor, telefoner, miljöproblem i Öster sjön och upprop om att rädda Svenska Högarnas fyr, som hotas av rivning samt försäljningserbjudanden av stiftelse prylar tar plats i tidningen. efter fem år är tidningen intressant för annonsörer tack vare sin stora spridning. Upplagan är nu uppe i 12 000 ex. och sid antalet utökas men varierar med årstid och annonsingång. Efter nio år börjar logga och namn på första sidan regelbundet vara blått och 1994 moderniseras dess typsnitt varsamt igen. Nummer 1 1984 Det första numret av tidningen Stångmärket är ett medlemsblad på fyra sidor. Namnet Stångmärket anknyter till stiftelsens logotype, som skapades av konstnären Sture Lundgren. Den första redaktören blir Bengt-Olov Björlesjö, Bob, som varit Skärgårdsstiftelsens informatör under några år. Han är journalist och har bland annat varit chefredaktör på tidningen Skogen innan han startar eget företag och börjar som Skärgårdsstiftelsens informationskonsult. Berndt Festin är ansvarig utgivare från första numret och 25 år framåt. Nummer 1 1985 Johan Ahlbom, naturvårdsintendent på Skärgårdsstiftelsen berättar den stora nyheten att stiftelsens kansli, bestående av sju personer, ska flytta in i gamla vaktbyggnaden på Skeppsholmen. Och i maj bjuds det in till trevligt Öppet hus med mat och musik efter att lokalerna renoverats ändamålsenligt. Nummer 3 1987 Nu har både stiftelsen och tidningen vuxit. Skärgårdsstiftelsen har 5000 medlemmar och Stångmärket sex sidor. Berndt Festin meddelar på första sidan att Stångmärket från och med nu går ut till närmare 4000 hushåll med bofasta ute på öarna. Nummer 1 1988 Carl-Henric Reiher tar över som redaktör för Stångmärket. Han har en gedigen yrkeserfarenhet från tidningsvärlden och är även redaktör för Skärgårdsstiftelsens årsböcker. Tidningen har nu åtta sidor och ett lättare, mer modernt typsnitt i titeln och förnyad logga på förstasidan. 6 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 7
Stångmärket 30 år Stångmärket 30 år Nummer 3 1990 Gunnar Tingsvall blir den tredje redaktören för tidningen. Han är fotograf och journalist med långt förflutet som båtskribent på Aftonbladet. Hans första sommar som redaktör blev regnig och han rapporterar i sitt första nummer om händelselöst lugn i skärgården, nya bonden på Ålö och om sommarens två populära medlemsresor till Biskopsö och Norsten. Nummer 4 1991 Magnus Rietz härligt glada bild av Svenska Högarnas nyrenoverade, vackert röda fyr är ett självklart val som första färgbild i Stångmärkets historia. Färg och färgbilder är fortfarande dyrt att trycka och det dröjer ungefär fem år till det blir praxis. Nummer 2 1992 Berndt Festin och Skärgårdsstiftelsens ordförande, landshövding Gunnar Helén skriver minnesord över avlidne Torsten Brissman, stiftelsens första direktör. Stångmärket har nu 20 sidor och berättar också bland annat om Möja kyrkokör, Käringboda, Nationalparken Ängsö, Axel Sjöbergsstipendiaterna Mårten Glaumann och Thomas Wester samt om Svenska Högarna, dit också sommarens medlemsresor ska gå. under flera år har SIKO, Skärgårdarnas egen intresseorganisation sin hemvist i Stångmärket och beskriver angelägna skärgårdsfrågor. Även vimmelsidor, kors ord samt mat- och boksidor med egna vinjetter av tecknaren Nisse Pettersson kommer till. En ledarsida på sidan tre införs under 1995, där vd Berndt Festin skriver initierat om aktuella och brännande ämnen i skärgården. Trogna medarbetare som Christina Ohlig, Johan Ahlbom, Jan-Ola Öding, med sina För Säkerhets Skull och signaturen H Österman med satirer om skärgården, förgyller tidningen med sina ord. Separata omslag i färg blir vardag och även inlagan får efter hand flera ark med färg. 1998 har stiftelsen Stockholms Skärgård blivit Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län och utökats med alla Stockholm stads skärgårdsområden, vilket ger spännande tillskott i stiftelsefamiljen att skriva om. Antalet utgåvor utökas till fem eller sex och allt oftare tas omslagsbilden av proffsfotografer. Jeppe Wikström, Roine Karlsson och Sören Colbing är några av de mest uppskattade. Uppskattade är också vinjetterna av tecknaren Nisse Pettersson liksom Stångmärkets gästkrönikörer, som exempel; Anders Öhman, Torbjörn Wileen, Per Hagman, Ylva Eggehorn och inte minst Lars Westman, som skriver den kolumn som väcker största uppmärksamheten av dem alla, då han avslöjar planerna på en golfbana i Bergs by på Möja. Hihi! upplagan utökas efter hand och uppgår under 2000-talet till mellan 20 000 och 25 000 ex. Tidningen berättar om livet i skärgården, tillsynsmännens vardag, skolor, vandrarhem, krogar, miljöer, minnen och modernt liv. Miljötänkande, flora och fauna i såväl vatten som på land, aktuella händelser och erbjudanden är ständigt närvarande. Ulrika Palmblad blir redaktör 2011 och förnyar Stångmärket snabbt, framför allt på bildsidan, där det hänt mycket de senaste 30 åren. Så slutet på min historia är insikten att Stångmärket fortsätter att lunka på från ett litet medlemsblad till en respekterad tidning i tiden! Nummer 1 1999 Sedan 1995 är färgbilder på omslaget självklart, men nu blir även dess papper bättre. Stångmärket har en upplaga på 18 000 ex. Från 1998 har nya Skärgårdsstiftelsen ett utökat område där bland andra Grinda, Finnhamn och Gålö ingår, vilket gör att intresset för tidningen ökar och vid millennieskiftet ligger upplagan på 21000 ex. Nummer 4 2002 En blå platta införs under tidningstiteln Stångmärket och en innehållsförteckning bredvid ledaren på sidan tre. De nya anläggningarna på Lidö invigdes av stiftelsens ordförande Ralph Ledel vid en ceremoni i augusti. Jeppe Wikströms fina bild pryder omslaget. Nummer 5 2006 Ett omslag som väckte ett visst uppseende, eftersom det visar en lös hund i ytterskärgården. Stångmärket har miljömedvetna läsare, som vet vad lösa hundar kan ställa till med för skador i naturen. Nummer 3 1994 Misse Ljungström blir redaktör och välkomnas på första sidan av Berndt Festin, som också skriver minnesord om Gunnar Tingsvall, som hastigt avled kort efter sin pensionering. I övrigt innehåller den 8-sidiga utgåvan reportage om Sjöbergstipenditerna Anders Karlsson och Ylva Eggehorn, vindkraftverket på Svenska Högarna och notiser från öarna. Nummer 3 1997 Nu blir det riktigt modernt! Telefonautomater som tar kort! I ett samarbete i säkerhets- och miljöfrågor mellan Skärgårdsstiftelsen och Skandia ingår ett angeläget arbete att förse skärgårdsöarna med telefoner så folk kan ringa hem. Och nu behövs inte ens småmynt Nummer 1 2011 Nya typsnitt, ny layout, ny redaktör! Ulrika Palmblad ger ut sitt första nummer av Stångmärket med fräscht utseende och modern inriktning. Framtidens Skärgård, presentation av Green Islands och nya skärgårdslandstingsrådet är exempel ur innehållsförteckningen. Nummer 6 2010 Tack och adjö för Stångmärkets fjärde redaktör, som tackar för sig och går i pension. Stiftelsens nytillträdda vd Lena Nyberg skriver sin första ledare, efter ett eftertänksamt uppehåll sedan Berndt Festins sista ledare i nummer 3, då han avslutar efter 25 år och går i pension. 8 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 9
Före detta kollegorna Berndt Festin och Misse Ljungström. Stångmärket 30 år En tidning som gjort avtryck Med sammanlagt femtio år nerlagda på Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kan Misse Ljungström och Berndt Festin unna sig såväl en tillbakablick på det som varit som att sätta betyg på dagens tidning. En viktig kanal till medlemmarna som blir bara bättre och bättre, är det samstämmiga omdömet. TEXT Mats Wigardt FOTO Bosse Lind Plötsligt solsken penslar Skärgårdsstiftelsens kansli på Skeppsholmen i varmt gula nyanser. Bleka ansikten vänds mot en molnfri himmel och vinterrockar knäpps upp när våren gör en märkligt tidig entré. Berndt Festin och Misse Ljungström är tidigare kollegor och arbetskamrater på Skärgårdsstiftelsen. Numera har de med uppnådd pensionsålder lämnat sin arbetsplats, inrymd i den byggnad som tidigare var Högvaktsbyggnad och utgjorde entré och vaktstuga för örlogsbasen på Skeppsholmen. Någon sysslolöshet lider de forna kollegorna emellertid inte av, även om de understundom kan sakna den sociala samvaro som en gemensam arbetsplats kan innebära. Men nu har jag så mycket att göra att jag inte hinner tänka så mycket på vad som varit, konstaterar Misse. vi har träffats med anledning av att Stångmärket, Skärgårdsstiftelsens tidning, i år fyller 30 år. Och bättre ciceroner i minnenas arkiv går knappast att uppbringa. Berndt Festin var med från starten 1984, Misse Ljungström klev in som redaktör tio år senare. Örebrofödde Berndt Festin sökte sig från doktorandstudier i Lund till Stockholm som aspirant på dåvarande Stadskontoret. Han hamnade så småningom som stabschef hos landshövding Hjalmar Mehr och blev dennes portföljbärare. Eftersom Hjalmar Mehr var ordförande i Skärgårdsstiftelsen deltog jag i deras styrelsemöten, minns Berndt Festin. När man 1984 sökte efter en ny vd var jag väl insatt i stiftelsens arbete och sökte jobbet. Och fick det. Någon tanke på att han sedan skulle bli kvar på posten i ytterligare ett kvarts sekel hade han inte. Men att få uppleva konkreta resultat av sitt arbete var något nytt och vanebildande för Berndt Festin. och på skärgårdsstiftelsen åstadkoms så mycket mer handfast än de långrandiga promemorior han var van vid, även om det stundtals också kunde blåsa rätt rejält runt vd-stolen. Som när DN hade läst fel i stiftelsens stadgar och på sin förstasida blåste till storm mot uthyrningen av Skärgårdsstiftelsens stugor. Då fick man hålla i hatten, jag blev både mailbombad och mordhotad, säger Berndt Festin som samtidigt försäkrar att han annars inte kan minnas sig ha haft en enda tråkig dag på jobbet. Det är särskilt två händelser han vill lyfta upp ur minnesbrunnen. Det ena är när Stockholms stad 1998 överlät merparten av sitt markinnehav i skärgården till Skärgårdsstiftelsen vars arbetsuppgifter därmed ökade dramatiskt i omfång. Hade detta inte skett så skulle stora delar av marken sannolikt varit utsålda idag och förlorade för allmänheten, spekulerar han. Det andra är när tidningen Stångmärket startades. Beslutet att starta tidningen var ett led i arbetet att öka antalet medlemmar, samtidigt som man ville nå ut till skärgårdsbefolkningen med information om stiftelsens arbete. Det fanns de som var skeptiska till Skärgårdsstiftelsen, särskilt i områden där vi inte var verksamma, säger Berndt. Med en tidning som gick ut till alla bofasta skärgårdsbor blev det lättare att kommunicera vad vi åstadkom till både medlemmar och befolkning. det första numret av Stångmärket kom ut i oktober 1984. Det var ett enkelt medlemsblad på fyra sidor, med svartvita bilder, information om stiftelsens arbete och med en upplaga på 2 000 ex. Redaktören Bengt-Olov Björlesjö utlovade fyra nummer per år med nyheter, notiser och reportage. Namnet Stångmärket syftar på stif tel sens logotype, ett stiliserat stångmärke framtaget av konstnären Sture Lundgren som under många år låg med sin skuta vid Strömkajen innan han styrde kurs mot Byxelkrok på Öland, berättar Berndt Festin. STÅNGMÄRKET NR 2 2014 11
BERNT OCH MISSE MINNS I fortsättningen berättas i tidningen regelbundet om aktiviteter, om nya förvärv, om djur och natur, om tillsynsmännens arbete. I april 1985 skrivs om de nya kanslilokalerna på Skeppsholmen där man än idag finns kvar. I mars 1988 kan man läsa om inköpet av två gårdar, Norr- och Sörgården, på Lådna. Och ett år senare drar Skärgårds stiftelsen en lans för fyrplatsen på Svenska Högarna. Då har tidningen också fördubblat sidantalet och ökat upplagan till 12 000. Vi gjorde ett upprop för att stoppa rivningen av fyren, minns Berndt Festin. Vi fick ihop 20 000 namn, vilket imponerade på dåvarande generaldirektören på Sjöfartsverket. Fyren blev kvar och renoverades istället för att rivas och skänktes sedan till Edward Sjöbloms Stiftelse. tio år efter starten välkomnades Misse Ljungström som redaktör för Stångmärket av ansvarige utgivaren Berndt Festin. Förutom att hon var gammal skärgårdsbo hade Misse redan satt en del journalistiska avtryck hos Skärgårdsstiftelsen, bland annat med artiklar i både tidning och årsbok, och som redaktör för Skärgårdshandboken. Vi kände varandra sedan tidigare eftersom Misse är gift med en av stiftelsens före detta tillsynsmän, förklarar Berndt Festin. Att Misse blev ny redaktör var en garant för fortsatt kvalitet och innehåll. Och så blev det, hennes år som redaktör har satt djupa spår i tidningen. Nu förnyades också Stångmärket, bland annat med ännu en fördubbling av antalet sidor och med en förstasida i färg. 1995 hade upplagan ökat till 17 000 ex. Innehållet diskuterades på våra redaktionsmöten, men för den redaktionella produktionen ansvarade jag själv, med god hjälp av Christina Ohlig som hade bra koll och många goda idéer, berättar Misse. en nyhet under Misse Ljungströms tid som redaktör var att stiftelsens VD Berndt Festin, till en början motvilligt, sedan med allt större entusiasm, bidrog med en ledare i tidningen. Signerat med ett portätt av skribenten, tecknat av Gunnar Brusewitz. I övrigt slog den nya redaktören in på samma väg som tidigare redaktörer hade färdats, med artiklar om stiftelsens arbete och reportage kring liv och företeelser i skärgården, som miljöfrågor och nermonteringen av servicen för de bofasta. Med inslag av skvaller och vimmel, det tycker jag är kul, medger Misse. Och i mina ledare pucklade jag villigt på till exempel fastighetsskatten som i kombination med arvsskatten kunde få helt vansinniga följder i skärgården, med folk som fick gå från hus och hem, berättar Berndt Festin med en argsint gnista bakom glasögonen. en bit in på 2000-talet hade Stångmärket blivit mer magasinslik, med porträtt, längre reportage, mer färg och många annonser. Och med mer eller mindre kända krönikörer, som Carina Rydberg, Lasse Westman, Ola Larsmo och Gunnar Ohrlander, som delade med sig av synpunkter och tankegångar. Det var aldrig svårt att få folk att skriva i Stångmärket, konstaterar Misse. Och det hann bli rätt många genom åren. Men kanske viktigast var att Skärgårdsstiftelsens alla aktiviteter avspeglade sig i spalterna. Stångmärket har därmed blivit den allra bästa källan för vad stiftelsen åstadkommit genom åren, och varför, i stort såväl som i smått. Många nostalgiska tillbakablickar av löser varandra under samtalet runt sammanträdesbordet i kanslihuset på Skeppsholmen. Både Berndt och Misse är samstämmigt övertygade om att Stångmärket spelat en viktig roll för att bredda intresse och engagemang för skärgårdsfrågor hos både medlemmar och bofasta ö-bor. Det är viktigt att själv få läsa om saker och ting, inte bara lyssna på skvaller på båtbryggan, avgör Misse och drar den lila sjalen över axlarna, när eftermiddagskylan kommer krypande. Vi tror stenhårt på det skrivna ordet. I detta instämmer Berndt Festin. Stiftelsens medlemmar måste alltid hållas ajour med vad som görs. Det håller ångan uppe, försäkrar han. Som när vi renoverade på Fejan, då kunde man först läsa om det i Stångmärket, sedan åka dit och se hur arbetet fortskred för att slutligen läsa om hur det blev, säger han med en snabb sidoblick på den förra redaktören. nu har nya krafter sedan flera år fattat posto i den gamla vaktstugan på Skeppsholmen där Berndt Festin och Misse Ljungström under sammanlagt femtio år format framtiden för både Stångmärket och Skärgårdsstiftelsen. Och naturligtvis var det i Stångmärket som Berndt Festin tackade för sig när han avgick 2010, med en egenhändigt författad krönika om råttor och reningsverk och tidningsrubriker. Svarta rubriker. Absolut en tidning att vara stolt över, en tidning i tiden, summerar Misse Ljungström med en okynnig blick i retur mot den före detta ansvariga utgivaren. Kusträddardagen 10 maj Lördagen den 10 maj städar hela Europa stränder i en gemensam kampanj. Skärgårdsstiftelsen i samarbete med Håll Sverige Rent uppmärksammar dagen på några av våra områden. Kom och hjälp till du också! På tre av våra områden, Riddersholm, Björnö och Gålö, kan du under två timmar hjälpa oss att städa stränder inför sommaren. Efter städningen bjuder vi på grillad korv. Ta med egen dryck, kläder efter väder och ett par handskar. Vi kan bara handleda ett begränsat antal deltagare. Anmäl dig till anmalan@skargardsstiftelsen.se. Uppge ditt namn och eventuellt mobilnummer. Riddersholm Tillsynsman Gunnar Lodin Tid: kl 10.00-12.00 Samling vid gästhamnen Björnö Tillsynsman Anders Aronsson Tid 10.00-12.00 Samling: parkeringen vid Björnö naturreservat Gålö Tillsynsman Catharina Österman Tid: kl 10.00-12.00 Samling på parkeringen vid Skälåker m/s Birka Läsarerbjudande på årets fyrkryssning. Tidigare års kryssningar har varit en succé, nu har du chansen att följa med igen. Under ett dygn glider M/S Birka sakta förbi Möja, Söderarms fyrplats, skäret Flötjan, fyrarna Märket, Björn, Örskär, Understen, Simpnäsklubb och Tjärven under ledning av farledsexperterna Anders Hedin och Göran P Sjödin. De lotsar dig genom den vackra skärgården och delar med sig av sin härliga kunskap om fyrarna intill. BOKA PÅ BIRKA.SE ELLER TELEFON 08-702 72 00 När resan är målet LäSAR- ERBjudANdE 500: FYRKRYSSNINg 8 juni, 1 dygn RABATT/HYTT KOd: SAmSKAR Ord pris i dubbelhytt från: 995:-/person inkl 3-rätters middag och brunch. 12 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 13
Bastant utpost i norr Strax norr om Gräsö, där Ålands hav övergår i Bottenhavet, ligger Örskär. Ön utgör skärgårdens nordligaste utpost som i norr och öster övergår i öppet hav. Hit lockas besökare av fågelliv, ovanliga grodor och en orkidérik flora. Men mest bekant på Örskär är ändå det bastanta fyrtornet. TEXT Mats Wigardt FOTO Bosse Lind 14 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 15
BASTANT UTPOST I NORR» De grunda och förrädiska farvattnen utanför Gräsö och Öregrund räknas fortfarande som en av världens farligaste kuststräckor. «Skärgårdsstiftelsens tillsynsman per Mattsson möter vid bryggan på Gräsö. Hans släkt består av fiskare och säljägare och går att spåra ända tillbaka till 1700 talets rysshärjningar. Och säljägarna gav sig inte så lätt. Ett skott, en ryss var en taktik som fick inkräktarna att tänka sig för. Nu är det lugnare längs Upplandskusten, även om de grunda och förrädiska farvattnen utanför Gräsö och Öregrund fortfarande räknas som en av världens farligaste kuststräckor. Här finns otaliga grynnor och man ger sig inte gärna ut med båt när det blåser om man inte har god lokalkännedom, påpekar Per Mattsson och sätter sig tillrätta i båten. idag är vinden loj och vågorna trötta. En bra dag att få se Örskär från havet. Per är väl bekant med alla förrädiska stenar och pekar ut en liten koloni med tärnor som vilar på en klippa. Han ringmärker nya tärnor varje år, innan de ger sig av till Antarktis. Men alfågeln, som Örskär tidigare varit känd för, är nästan helt borta. Några ejdrar har han heller inte sett till på länge. Däremot är sälen tillbaka. Och strömmingen blir bara fetare och fetare. Häromdagen fick jag dessutom sex fina torskar, hojtar han över motorbullret. Jag blev nästan chockad. Från vattnet syns att Örskär är en flack, låglänt ö, med kala klippor närmast havet och pinnig tallskog som längre in reser sig över det småskaliga och kalkrika odlingslandskapet. Här har många fartyg gått i kvav, det senaste en segelbåt som för 15 år sedan navigerade fel. På Örskär har Per Mattsson vandrat över varje meter. Men han har också gått i sin farfars fotspår som var fyrvaktare på Eggegrund utanför Gävle, precis innan fyren las ner. Innan dess var han plåtslagare, fiskare och rörmokare. Bland annat. Bästa perioden i mitt liv var ändå tiden som fyrvaktare, säger han. Det var något helt annat än att ligga i en båt och svetsa. Rena önskedrömmen när man som jag trivs i skärgården. 180 030 150 060 120 090 Ramviken Örskärs fyr Öregrundsgrepen Örskär N 60 31.35, E 18 22.23 Örskär Örskärssundet 0 Norra Örskär Örskär är det av Skärgårdsstiftelsens områden som ligger längst norrut. Det är en fascinerande ö med en spännande historia. Går man runt ön är det som en vandring genom hela skärgårdsspektrat. Södra sidan ger intryck av mellanskärgård för att sedan bytas mot den karga ytterskärgården i norr. Hit tar man sig bara med egen båt eller med båttaxi som kan beställas genom Örskärs vandrarhem. Vandrarhemmet ligger i de tidigare fyrvaktarbostäderna och har 18 bäddar, kök med självhushåll, gemensam dusch och wc. Tel 0173-340 21. 1 km plötsligt har vi fyrtornet på Örskär framför oss. Det ser ut som ett fyrtorn ska se ut, vitmålat, tryggt och bastant, med svarta fält målade runt tornet och i toppen solreflexer från lampans speglar och prismor. En första fyr byggdes här på 1600-talet för att underlätta för fartygstrafiken förbi Öregrund, mot Norrland. Bara fyrplatsen på Landsort är äldre. Efter en brand i början av 1700-talet fick Örskär en ny fyr, ritad av slottsarkitekten Carl Hårleman. Senare under 1700-talet moderniserades belysningen med världens första blänkfyr med ett roterande linssystem som drevs av ett urverk och gav ett kraftigt ljussken runt horisonten. Fyren är fortfarande i drift men någon fyrvaktare finns inte längre på ön. I fyrvaktarbostaden finns istället ett vandrarhem där Per Mattsson och hans hustru Siw var föreståndare i många år. Till Sjöfartverket kom jag 1993, och 1998 blev jag anställd av Skärgårdsstiftelsen som till synsman med ansvar för naturreservatet på Örskär, berättar han. Men med både vandrar hemmet och reservatet blev det långa dagar som inte gav tid för så mycket annat och vi valde häromåret att inte förnya arren det. Per Mattson, tillsynsman på Örskär tipsar Från fyren har man en vidunderlig utsikt över ett varierat landskap. På kvällarna kan man se solen gå ned i havet en riktig höjdare! Favoritsäsongen är hela året om och vi har mycket att erbjuda den som är natur- och djurintresserad. Orkidéer, bra fågellokal och inte minst gölgrodan som bara finns här på Upplandskusten och i Skåne. 16 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 17
Katarina Utberg driver vandrarhemmet tillsammans med sin bror Erik Beckman. NOTERAT En dag i skärgården Lördag den 17 maj bjuder Skärgårdsstiftelsen i samarbete med Grinda gård, Grinda Wärdshus, Värmdö kommun och Waxholmsbolaget in familjer och unga som inte varit i skärgården tidigare till Grinda. Det blir en heldag med skärgårdsrelaterade aktivi- *teter som fiske, båtkörning, grillning och lekar. Foto: Anna Björkman Örskärstragedin Vid jultid 1877 skulle de boende ta sig till julottan i kyrkan på Gräsö. Vädret var milt och havet låg öppet och många valde att följa med i båten. Efter många timmars färd var man framme och kunde lyssna på julpsalmer och predikan. Ute hade det emellertid börjat blåsa upp. Men fyren måste skötas och kvinnorna ville hem till barnen. Sannolikt var det en kraftig och oväntad stormby som blev skötbåtens öde. När kyrkbesökarna inte kom hem gav man sig på annandagen ut för att leta. Båten hittades sönderslagen på en klippa och en bit därifrån hittades en drunknad passagerare, fastsurrad i en bit av masten. Sammanlagt omkom femton Örskärsbor i olyckan, tolv barns föräldrar var borta. Alla begravdes senare i en gemensam grav vid Gräsö kyrka. Vi letar oss in i en grund vik till brygga och båt hus och angör båten. En nytjärad iseka hänger i taket. Per säger att han gillar båthus, här sitter han ofta och pysslar med näten. Eller bara tomglor ut över havet. Ett tredje alternativ är att han slår sig ner i den gråpatinerade boden strax intill, där spritkök, snickarbänk och miljoner prylar håller honom sällskap. Där bjuder han nu på kaffe och mandelkubb och berättar om gästerna som brukade komma till vandrarhemmet, och som fortfarande kommer hit, för vandrarhemmet finns ännu kvar men med nya värdar. Hit söker sig människor med intresse för natur, hav och fåglar och som tycker om när det är tyst och att strosa runt på ön, säger Per. om sitt eget arbete som tillsynsman konstaterar han att man måste vara självgående och kunna ta tag i det mesta som uppstår på en liten ö i havsbandet, från avlopp och avsaltning till slåtter, byggnadsvård och ringmärkning. Det hjälper nog om man är skärgårdsbo sedan barnsben, avgör han. Under åren som vandrarhemsvärd var han och hustru Siw året om bosatta på Örskär. Ändå räckte inte tiden till. Nu har de flyttat hem till huset på Gräsö där Per fått tid för sådant som inte hanns med på Örskär förr, som att se till husen och att grusa den lilla vägen mellan brygga och fyrplats. vi ställer undan kopparna och vandrar iväg över ön. Några vita kossor hjälper till med naturvården genom att beta på strandängarna. På de gamla slåtterängarna i öns mitt har Per slagit hö och räddat fler än en gammal lada för förgängelsen. På en udde i nordväst ligger byggnaderna som ut gör lotsarnas och fyrpersonalens lilla samhälle väl samlade. Här kunde det förr i tiden vara liv och rörelse, med som mest ett 80-tal bofasta. I lagårdarna fanns det kor, hästar och får och utanför hängde näten på tork. I hundra år var man mer eller mindre självförsörjande på Örskär. Varje hö tapp som kunde skördas var viktig. Allt togs till vara. Nu är det framför allt idyllen, med välbyggda stenmurar, sega rosor, krumma tallar och dof tande syrener som möter besökaren. Här finns också Per Mattssons egen lilla trivsamma stuga, med bäddsoffa, köksbord och nära till alla skåp och lådor. Utanför fyrvaktarbostaden träffar vi Katarina Utberg som tillsammans med brorsan Erik Beckman övertagit värdskapet för vandrarhemmet. Vår familj har haft sommarhus på Örskär sedan slutet av 50-talet, berättar hon. Vi har alltid varit här, varje sommar i tre generationer. När Per och Siw slutade med vandrarhemmet föddes en tanke på att vi själva kunde göra något mer av somrarna här på ön. Och det rullar på bra, med god beläggning, för säkrar hon. Erik kör passbåten och själv gör Katarina allt annat som behövs för att gästerna ska trivas och återvända, inklusive att servera enklare maträtter. per tar oss med upp i fyrtornet. Från avsatsen längst upp har vi en vidunderlig utsikt i alla väderstreck, med klassiska fyrar som Grundkallen, Björns fyr och Engelska grundet. I norr finns även fyren vid Argos grund där många fartyg förlist. Dessutom ett solglitter över havet som överträffar det mesta vi sett. Det är helt klart fyren som utgör Örskärs främsta lockbete, konstaterar Per. Men den ovan liga och utrotningshotade gölgrodan drar också besökare. Den finns bara på några platser i hela Skandinavien, varav Örskär är en. Foto: Ulrika Palmblad Kursdagar för personalen I slutet av mars samlades tillsynsmän, naturvårdare och kanslipersonal på Skeppsholmen för att uppdatera sina kunskaper i överlevnadsteknik, brandskydd och personlig säkerhet. Det blev två informativa heldagar och dopp i det blå med kläder på. 18 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 19
LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR Levande skärgårdsnatur Inventering, fågelmärkning och observation Gunnar Hjertstrand är fältsamordnare i projektet Levande skärgårdsnatur. Han tillbringar många hundra timmar i båt varje år. Tillsammans med forskare och volontärer samlar han in fakta kring hur fågelarterna i skärgården utvecklas. Här är tio frågor om 2013 års resultat. TEXT Carina Lernhagen Matz FOTO Claes Kyrk, Carina Lernhagen Matz 1. ejder varför är det så få i skärgården? Vi har räknat ejder kring Stavsnäs och Dalarö och vi kan konstatera att antalet ejdrar fortsätter att minska, i alla fall i de här områdena. Detta trots att en varm och torr försommar gynnade häckning och äggkläckning. Men överlevnaden för ungarna är alldeles för dålig. Vidare är antalet kläckta ungar mycket lågt i förhållande till antalet ådor. Forskarna söker fortfarande svar på vad detta kan bero på och varför ejdern minskar i antal. Minken kan vara en faktor, men det är inte den enda. Forskarna vet att fåglarna lider brist på B-vitamin. Det har sannolikt att göra med blåmusslornas kvalitet. Blåmusslor är ejderns huvudföda. Vi följer forskningen noga. 2. skräntärna hur går det för världens största tärna? Skräntärnan är en rödlistad art. Den häckar och lever fantastiskt nog i Stockholms skärgård. Länets enda koloni innehåller 18 par. Annars häckar den solitärt, alltså ett enstaka par på en enstaka ö. Skräntärnan hade ett gott år. Vi kunde räkna in och märka 30 ungar år 2012 och hela 71 ungar år 2013! Vi har 55-60 platser i skärgården där den häckar. Och vi gör noggranna räkningar och ringmärkningar. Vissa fåglar förses dessutom med små sändare. Tack vare sändarna vet vi nu att en skräntärna kan flyga tjugo mil på en förmiddag för att jaga föda. Även här gynnades arten av en varm försommar. Det är som om fåglar kan känna på sig att det ska bli bra väder! I fler bon än vanligt låg det tre ägg. En liten kuriositet är att genom färgmärkning, som gjorts i tre år, har vi fått veta hur skräntärnans flyttväg ser ut. De ska över Sahara, med slutmål ända ner till Mali i Västafrika. Det visar sig att vissa fåglar tar en västlig väg, längs kusterna av Holland, Frankrike och Portugal. Andra tar en ostligare rutt, följer Donau, ner över Rumänien och västsidan av Svarta havet. Oftast följer en ungfågel någon av föräldrarna men själva vägen kan alltså variera! 3. tordmule är det lika positivt som tidigare år? Den lilla tordmulen har ingen egentlig hotbild mot sig. Den verkar ha haft tillräckligt med mat hittills och klarar av att häcka fint. Men stammen verkar ha planat ut i antal. Det kan möjligen ha att göra med tillgången på föda. Många undrar hur fågelräkningar går till. När vi räknar tordmule och andra alkor brukar vi vara minst två när vi går iland på en ö och räknar. Från mitten av ön räknar en medsols, den andra motsols. Precisionen är god. Det brukar bara skilja några procent när vi summerar. 4. sillgrissla ni lär ha träffat på en riktig gammelgrissla? Ringmärkningen av sillgrisslor har varit ovanligt bra. Under tre dagar hann vi märka 501 stycken. Mycket beroende på att så många volontärer hjälpte till. Märkligast var en grissla som hade fått en ring på foten som liten unge på Stora Karlsö år 1974. Den var alltså 39 år gammal och vi har träffat på den här i Stockholms skärgård tre gånger tidigare. Den fågeln är den äldsta hanterade fågeln i Sverige! Häckningsåret har också varit glädjande bra för sillgrisslorna. 5. skarv fortsätter den att väcka diskussion? Ja, så är det. Under 2013 har vi observerat att skarven jagas alltmer av havsörnen. Havsörnen tar framförallt ungar, men även vuxna fåglar. Det kan bli slagsmål så fjädrarna ryker när de stora örnarna slår ner på en skarvö. Skarv är ett laddat ämne. En del tycker illa om hur skarven annekterar en ö. Spillningen färgar klipporna vita och träden avlövas och dör. Tråkigt nog ser vi hur människor förstört bon och bokstavligen skottat bort dem. På ön Knaggrund hade vi i maj 85 bon. Knappt en månad senare var bara 31 kvar. Skövlingen av bon gör bara att skarven flyttar till en annan ö för en andra häckning. Det finns också exempel på hur man har fällt träd på öar som skarven tagit över. Det är ingen lösning. Skarven bara bygger sitt bo på det fällda trädet eller nere på marken istället. Vi har besökt alla kända häckningsplatser för skarv i skärgården och totalt räknat in något färre bon än året dessförinnan. 6. berguv är det en hotad art? Förra året märkte vi bara två ungar, en i mellan skärgården och en i södra skärgården, så visst är den hotad. Berguven är drabbad av miljögifter på samma sätt som havsörnen. Den är på liknande sätt en toppkonsument, det vill säga ligger högst upp i näringskedjan. Berguven minskar i antal och vi räknar antalet individer varje år. Och vi vill gärna ha hjälp. Rapportera till oss så fort du ser eller hör en berguv! Det är garanterat värdefull information. 7. säl hur ser utvecklingen ut? Antalet gråsäl ökar i Stockholms skärgård. Vi räknar med att den har ökat med sju till åtta procent under förra året. Räkningen görs med flyg, eftersom det från sjön är svårt att se alla individer. Från luften blir det mycket exaktare. Sälens föda är fisk, men jag är inte orolig för att fiskbeståndet ska minska på grund av att gråsälarna blir fler. Jämför vi med hur många sälar som fanns för hundra år sedan i Stockholms skärgård så är vi fortfarande på en väldigt låg nivå. Det som däremot har skett är att sälarna går längre och längre in i skärgården. Det beror nog på att de inte jagas och inte har något att vara rädda för. Ett ökande problem är att sälar fastnar i så kallade spöknät. Det är nät som har slitit sig eller fastnat på vrak. En beräkning säger att det finns miltals av förlorade nät i Östersjön. 8. havsörn hur många finns i dag? Havsörnsprojektet är en riktig solskenshistoria. Det visar att det lönar sig att jobba långsiktigt. Om man inte stödutfodrat havsörnen efter förgiftningen av PCB och DDT kanske vi inte haft havsörn i skärgården över huvud taget i dag. Projektet visar att man måste ha tålamod. Det tog många år innan vi kunde se någon skillnad och en förbättring. På grund av kroniska skador hos de vuxna fåglarna fick vi invänta nya generationer av havsörn. För trettio år sedan fanns endast cirka tio par i skärgården. Idag finns sextio. Nu har stödutfodringen upphört och havsörnarna kan klara sig på egen hand, bland annat har vi sett att de börjat jaga skarv. 9. blåstång hur mår den? Enligt Blåstångsprojektet har vattnet blivit lite klarare och blåstången verkar långsamt komma tillbaka. Den är friskare och har mindre påväxt i ytterskärgården än i mellan- och innerskärgård. Påväxten var värst för tjugo år sedan. Förbättringen beror på bättre rening av avlopp och minskade utsläpp. 10. Rekordgrisslans åldersbevis ringen! sammanfattning hur har 2013 varit i stort? Vi kan konstatera att vissa arter gynnas och andra missgynnas. Ingenting är statiskt, även i normaltillstånd. Men utvecklingen visar att det lönar sig att arbeta långsiktigt och få en bred kunskapsbas. Det är då vi kan förstå vad som egentligen händer och sätta in åtgärder där det behövs. Havsörnsprojektet är ett bra exempel på det. Projekt Levande skärgårdsnatur startade 1985 med inventeringar av kustfåglar som sedan dess har genomförts varje år. Projektet har utvecklats och innehåller idag inventeringar och bevakning av ett antal djur- och växtarter. Projektet drivs idag av Skärgårdsstiftelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet, Naturskyddsföreningen och Stockholms Universitet, vilka även svarar för en stor del av sammanställningen och utvärderingen av data. Resultatet av inventeringarna går att läsa i rapporten Levande skärgårdsnatur 2014. Rapporten finns att beställa eller ladda ner som pdf på skargardsstiftelsen.se 20 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 21
FRÅN ALLT FÖR SJÖN MARS 2014 Båtmässan Allt för sjön 2014 Under de tio första dagarna i mars pågick Båtmässan Allt för sjön. Stiftelsen fick 110 nya vänner och presenterade tre uppskattade seminarier. TEXT OCH FOTO Ulrika Palmblad Med en ny placering i C-hallen alldeles invid Sjöräddningen och veteranbåtarna fick stiftelsen ett bättre flyt när det gällde kontakten med mässbesökarna. Flera av de som arbetade under mässdagarna vittnade om att det var ett mycket bättre flöde av besökare som nu tog sig mer tid att stanna upp och titta på montern, ta material och få en pratstund med stiftelsens personal. i årets monter visades filmer gjorda av Bosse Lind och Mats Wigardt med stiftelsens tillsynsmän och entreprenörer, filmer som även finns på stiftelsens hemsida. Det delades ut lådvis med broschyrer, många tack vare skärgårdsungdomarna Jessica, Adam, Markus och Petra som även värvade 33 av våra nya vänner. Några av våra engagerade vänner hjälpte också till i montern tre timmar per dag, vilket underlättade mycket. Nytt för i år var också att två av de populära vänseminarierna arrangerades i samarbete med Allt för sjön, något som vi hoppas kunna fort sätta med framöver. Så här sa Allt för sjöns projektledare Thomas Sandberg om samarbetet En ren miljö och en attraktiv skärgård är ju en förutsättning för båtlivet, så de här frågorna ligger oss väldigt varmt om hjärtat, både för mig personligen och ur mässans synvinkel. Och det ligger en hel del frågor om skärgårdens utveckling på bordet just nu, så varför inte låta så många som möjligt ta del av den debatten. Jag tror faktiskt att frågorna på något sätt berör merparten av våra nästan 100 000 besökare. av Stockholms skärgård och upphandlingen av Waxholmsbolagets sjötrafik. På stiftelsens hem sida finns en inspelning med hela samtalet och ett kortare sammandrag för dig som inte hade möjlighet att delta. Framtidens skärgård arrangerades i samarbetet med Allt för sjön. Karl Henriksson (kd) Staffan Holmberg (s) Gunilla Roxby Cromvall (v) medverkande vid politiskt samtal om framtidens skärgård var: Vivianne Gunnarsson (mp) Stella Fare (fp) Gustav Hemming (c) Staffan Holmberg (s) Jan-Olov Sundström (m) Gunilla Roxby Cromvall (v) Karl Henriksson (kd) Stella Fare (fp) politiskt samtal om framtidens skärgård Den 5 mars 2014 bjöd stiftelsen in till ett politiskt samtal där de politiska partierna i Stockholms läns landsting pratade om sina visioner med skärgården och med Skärgårdsstiftelsen. Moderator var förläggaren och skärgårdskännaren Jeppe Wikström som kände deltagarna på pulsen med initierade frågor. 2014 är det valår och därför lite extra intressant med politikernas visioner. Glädjande för stiftelsen var att samtliga partier lovade att ge Skärgårdsstiftelsen ökade anslag framöver. Andra frågor som kom upp under samtalet var marknadsföringen Jan-Olov Sundström (m) Vivianne Gunnarsson (mp) Gustav Hemming (c) Jeppe Wikström, moderator 22 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 23
FRÅN ALLT FÖR SJÖN MARS 2014 Seminarie på båtmässan Huvudskär Med fokus på tiden då det lilla samhället på Huvudskär blomstrade inledde Susanne Svantesson och Anders Willborg seminariet. Tillsammans har de gjort ett gediget arbete och djupdykning i arkiv och släktalbum. Kring 1880 då det bodde ca 100 personer här etablerades fyr och tullstation. Dessutom fanns skola och lotsarna drev poststation. Man odlade på den lilla odlingsbara mark som fanns och hade höns, getter, kor och grisar. På 1920-talet bodde det ungefär 20 per soner kvar på ön. Området som är av riksintresse och numera helt ägt av Skärgårdsstiftelsen bär på en lång och intressant historia. Vill du veta mer kan du se utställningen i sommar på Ornö hembygdsmuseum eller köpa boken Bland uniformer och strömmingsskötar (150 kr + porto). Maila din beställning till ornomuseum@gmail.com. Foto: Anna Björkman Seminarie på båtmässan Byggnadsvård och restaurering Faltak eller stickspån? Svarta foder eller vita? Föreläsare och byggnadsanti k varie Eva Wallström från Stockholms Byggnadsantikvarier AB deltog i res taureringen av Utö kvarn våren 2013. Hon berättade om några grundläggande förhållningssätt och principer kring restaurering med utgångspunkt kring arbetet med kvarnen. Byggnadsminnet Utö kvarn är en så kallad holländare och hättkvarn byggd 1791 och fungerade ända fram till 1927. Kvarnen byggdes mitt i högkonjunkturen på Utö när det var full aktivitet i gruvorna. Innan restaureringen i fjol, då man bestämde att återställa kvarnen till ett utseende som den hade i början av 1900-talet, var bland annat däcket, taket och bomverket i dåligt skick. Många förändringar hade gjorts så sent som under 1980-talet och på 1930-talet belades taket med så kallat stickspån. Men i fjol återställdes det trätak som fanns före det. Utkiksposten som tillkom under andra världskriget däremot fick vara kvar då den ses som en viktig årsring. Utö kvarn var i bruk ända fram till 1927 och dess såg som elek trifierades användes in på 1940-talet. Byggnaden är ett tydligt land märke på Utö, en kraftfull byggnad uppförd med traditionella material och metoder. Missa inte att besöka kvarnen när du är på Utö. Avsaltningsanläggningar för dricksvatten direkt ur havet Avsaltningsmaskinen, RoLux som ingår i Lilla Östersjöpaketet är kraftfull och kompakt. Unik automatik ANVÄNDARVÄNLIGT Våra avsaltningsmaskiner är utrustade med unika automatiska funktioner som gör dem mycket användarvänliga. NÅGRA EXEMPEL: Renspolning efter produktion Omsättning av lagrat vatten Snabbfunktion för frostskydd Vattenkvalitetslarm Larmkontroll för filterbyte Energisparfunktion vid vinterdrift www.affluxwater.com 08-120 20 120 Skärgårdens favorit LILLA ÖSTERSJÖPAKETET MED ROLUX Vår storsäljare, Lilla Östersjöpaketet är en smidig och kraftfull paketlösning som vi rekommenderar till fritidshushållet. Den är energioptimerad och kapaciteten är ca 100 liter vatten i timmen och är utbyggbar till 200 l/h i samma chassi. Vatten är livsmedel VÅR UNIKA KVALITETSKONTROLL Vatten klassas som livsmedel och det är därför mycket viktigt att kvaliteten på det avsaltade vattnet håller hög klass. Vår unika kvalitetskontroll för rent vatten larmar direkt ifall det uppstår brister i processen. Kvalitetskontrollen sker genom en konduktivitetmätning och vid ev. brist upphör produktionen av vatten omedelbart. Flexibla paketlösningar för ditt hushållsvatten Gör - det - själv ELLER INSTALLATIONSKLART Det är enkelt att installera våra avsaltningsanläggningar, det behövs inga speciella verktyg eller kunskaper. Naturligtvis offererar vi installationshjälp där du kan utnyttja ROT-avdraget. Det krävs inget bygglov för en avsaltningsanläggning. Enkel skötsel MINIMALT MED UNDERHÅLL Den årliga skötseln är filterbyte och eventuell frostskydd av membran vid säsongens slut. Du kan alltid uppgradera din anläggning att producera mer vatten ifall behovet skulle öka. Planera din anläggning ANVÄND VÅR ENKLA GUIDE Oavsett vilka förutsättningar du har vill vi hjälpa dig att få ett riktigt gott och fräscht vatten. Genom att ladda ned vår planeringsguide på nätet kan du ta de mått som behövs för att planera din avsaltningsanlägging. Vårt sortiment omfattar ett flertal olika modeller för fritidshus och båtar, så du kan vara säker på att det finns en modell som passar just ditt behov. Ladda ned planeringsguiden på. www.affluxwater.com Lilla Östersjöpaketet tillverkas i Sverige med 5-års garanti och behöver endast 2 m 2 i golvyta. HYR UT DIN STUGA Två lokala förmedlingar i samarbete. Väletablerade, med stort kunnande och personlig service. Mellersta, södra skärgården 08-570 231 31 info@skargardsstugor.se www.skargardsstugor.se Norra, mellersta skärgården 073-655 67 00, yvonne@lscab.se www.ljusteroskargardscenter.se HYR STUGA Vi förmedlar allt från enkla stugor till exklusiva sjöställen. 24 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 25
NOTERAT Besöksgården på Hjälmö klar! Nu öppnar Besöksgården på Hjälmö! Natur- och kulturstigen som går genom det vackra landskapet runt gården är klar och utställningen på logen visar livet på gården genom århundraden. Tack vare det EU-finansierade Leaderprojektet har Västergården utvecklats till något du inte vill missa. Den 7 maj blir det stor invigning! Givetvis hoppas vi att ni går stigen, leker på ängen och tittar in på logen. Men det händer även lite annat denna dag. Stiftelsens ordförande Gustav Hemming inviger kl 12.00. Västergårdens arrendatorer visar och berättar om gården. Centrum för Biologisk Mångfald ordnar fältvandring. Tillsynsmännen Gunnar och Britten Hjertstrand berättar om projektet Levande Skärgårdsnatur. Tillsynsman Gunnar Lodin bygger gärdesgård. I hagarna finns gårdens lamm och kalvar. Barnhörna med pyssel. Med reservation för ändringar i programmet. Ta gärna med egen matsäck eller köp lammfärswrap och fika på plats. Gårdsbutiken är öppen under dagen. På stiftelsens hemsida finns mer information om hur du tar dig dit. Varmt välkommen! Foto: Lill Schierman Plats: Västergården på Hjälmö Datum: 7 maj 2014 Tid: 11.00-16.00 Invigning: 12.00 Anmälan skickas till: anmalan@skargardsstiftelsen.se Boka annonsutrymme i Stångmärket! Ring Joakim Hilding 073-347 2447 SANDHAMN Stort hus säljes med intressanta möjligheter för privatbruk eller företag. Permanentboende, fritidshus, generationsboende eller uthyrning. Du väljer! Ring 08-55660666 för mer info joakim.hilding@bluecore.se Öppet för alla 10:e & 24:e maj - boka nu! 0176-43042 www.fejan.se 26 STÅNGMÄRKET NR 2 2014
STIG FYRING KONSTNÄR STIG FYRING KONSTNÄR Konstnären stig fyring är en glad och gene rös typ med mycket e nergi. Han är full av idéer och vänligt spontan. Just nu verkar han vara lite för läget förvånad över att han fort farande, vid 79 års ålder, är efter frågad och får be ställningar på tavlor och utsmyck ningar. Nyligen fick han en beställning på en mål ning som mäter två gånger två meter. När jag gör så stora målningar får jag lägga ut dem på golvet och hälla färg över, berättar han förtjust, när jag träffar honom i hans atelje i en vacker gammal malmgård på Östermalm i Stockholm. här råder en trivsam röra med bevis på hans kreativitet i varje vrå. Marina motiv är målade på allt från segel och jättestora plåtar från militär båtar av något slag, till små träbitar eller kakel. Här finns böcker som han illustrerat och massor av akvareller, litografier och grafiska blad och färger överallt. Stig är intresserad av Skärgårds stiftelsens verksamhet och har bestämt sig för att ge stiftelsen intäkterna från lito grafierna Tre fyrar och en båk, som nu erbjuds Skärgårdsstiftelsens vänner. Även den exklusiva mapp han gjort till sammans med Tom Roeck Hansen om skärgårdsskildraren Sven Barthel erbjuds till ett spe cialpris, där en del av intäkterna går till Skärgårdsstiftelsen. Aminoff kallade och bad honom rycka in och re presentera fa m iljen i hans textilföretag i Borås. Och där blev han kvar i sju år, för tillsammans med vänner na och textil designerna Vanja Djanajeff och Kerstin Lokranz skapade han barnklädesmärket Pomperipossa, som blev jättepopulärt på 1970-talet. Men när textilbranschen dog blev många arbetslösa och Stig funderade på vad han skulle hitta på. Och nu började, av en ren slump, livet som krögare! han började med ett litet lunchställe på Grevgatan, sedan blev det, tillsammans med drivande svågern Sven, Cesanna på Artillerigatan, uppkallad efter Stigs döttrar Cecilia och Susanna. Och efter det öppnades Cesanna även i Kungshallen. Krogtiden var rolig, säger Stig nostalgiskt. Många av hans konstnärskompisar, bland andra Gösta Werner och Spanien- Gustav som liksom Stig målade marina motiv trivdes förstås alldeles utmärkt på Cesanna och Stig berättar massor av historier från den tiden. Han hade också catering och fick många roliga kontakter och idéer till att använda konsten i kroglivet. Ett exempel är nyligen avlidna krögaren Bosse Greitz, som i början av 1990-talet ville ha ett eget brännvin med egen etikett till sin restaurang Greitz på Vasa gatan och även en utställning med Stigs målningar på krogen. Stig, som både är mat- och dryckesintresserad, kryddade gärna ett brännvin, som marknadsfördes av anrika Cederlunds Vinhandel med namnet Fyring och Grön Köp vackra litografier av konstnären Stig Fyring, intäkterna går till Skärgårdsstiftelsens verksamhet. Beställs via stiftelsens webshop eller genom kansliet@skargardsstiftelsen.se. Uppge namn, adress och vad du vill beställa. skärs fyr på etiketten och gjorde en serie litografier med recept till utställningen på. Det ena ger det andra i livet, säger Stig och berättar vidare hur han av en slump lärde känna Skärgårdsstiftelsen. Det var inte genom skärgården som man skulle tro, eftersom Stig i många år tillbringat somrarna i skärgården. Nej, vi bodde granne med Berndt Festins syster och genom henne fick vi Berndt som föredragshållare till en ärtsoppsklubb. Den hade för övrigt grundats av Tom Roeck Hansen, som jag haft några bokprojekt med. När jag lämnar Stigs atelje, vet jag att han planerar något kul för hustrun Molly som strax fyller jämt och ungefär samtidigt så firar de 50-årig bröllopsdag! Grattis! ERBJUDANDE! Stig Fyring en glad fyr Stångmärkets läsare har genom åren fått fina erbjudanden att köpa Stig Fyrings litografier. Nu är det dags igen och den här gången bjuder han stiftelsen på intäkterna! text och foto Misse Ljungström just nu funderar stig också på hur han ska göra en omslags illustration till en bok om Irland. Den kommer ut i höst och är gjord tillsammans med Robert Hermansson. De reser ofta ihop och har tidigare gjort böcker med fina skildringar om res målen Cornwall och Florens. Omslaget måste visa Irlands själ; landskapet, James Joyce, Samuel Becket och inte bara pubar och whisky tänker han lite högt och ler. Och att krogar och sprit ligger nära till hands för Stig är alldeles självklart. Han har nämligen varit krögare under en tid av sitt liv. Det var när den svenska textilbran schen bara tvärdog. Förvirrande? Jag tar det från början! stig växte upp i Stockholm, gick fyra år på Konstfack, men tog för säkerhets skull, som han uttrycker det en liten examen på Handelshögskolan också, fick jobb på Svenska Dagbladets tecknarstuga i gamla Klara, tog sommarjobb på tryckeri i Vänersborg för att lära sig allt om tryckkonsten och blev kvar betydligt längre än över sommaren. Sedan väntade roligt jobb på Expressen fram till populäre redaktions chefen Pontus Henriques dog. Där efter var han produktchef för sju tidningar tills svärfar Gregori Motiv av Skeppsholmen och Landsort, pris 800 kr/st. 2 böcker och 4 originallitografier, specialpris: 3.000 kr Kuvert med fyra litografier, pris 2.000 kr 28 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 29
Skärgårdsstiftelsens vänner BOKAS GENOM BLIDÖSUNDSBOLAGET Vänresor till Hjälmö och Träskö kvarn! Upplev våren i skärgårdens hjärta på Hjälmös hävdade marker! När besökte du en bondgård sist? Skärgårdsstiftelsens arrendatorer Lill o Per Schierman väl komnar oss och berättar om livet på Västergården ett av stiftelsens första förvärv 1967. Se den nya utställningen på logen och hälsa på gårdens gotlandsfår och höns. Som vanligt färdas vi med Blidösundsbolagets m/s Sjöbris, vars befälhavare Göran P Sjödin berättar för oss om nästan allt vad vi passerar på färdvägen. Innan vi kommer till Hjälmö gör vi ett exklusivt besök på närliggande Träskö, där Christer Heurlin berättar om ön, Träskö gård och framför allt den magnifika väder kvarnen en 265 år gammal holländare om än inte flygande trots att den har vingar! Christer visar oss kvarnens alla tre våningar loft och inviger oss i såväl teknik som historia. Träskö är en ö som man vanligen inte får tillfälle att besöka utan inbjudan, men nu får vi vandra runt och uppleva en idyll. Vi kommer att delas upp i två grupper för att kunna besöka bägge resmålen samtidigt. Även buffélunchen är uppdelad för att minska på trängseln och efter lunchen byter respektive grupp resmål. Färdvägen ut blir genom Örsö strömmar och vi kommer även att få se Träskö från insidan. Hemvägen går runt Lådnalåren och utefter ostsidan av Hjälmö. Tid 08.00 avgång Slussen 08.45 avgång Vaxholm 11.00-14.20 lunchbuffé (gruppvis) 16.40 ankomst Vaxholm 17.30 ankomst Slussen Pris: 750 kr Biljett bokas from den 25/4 hos Blidösundsbolaget, tel 08-24 30 90 Reservation för ändring. www.blidosundsbolaget.se 20 och 26 maj Foto: Ulrika Palmblad Foto: Christer Heurlin Foto: Lill Schierman BOKAS GENOM SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN Vilt är hett! Örtjakt på Gålö Vilda växter, och det som vissa kallar ogräs och som andra kallar primörer, förekommer flitigt idag på medvetna finkrogars menyer. I naturen döljer sig ett ymnigt skafferi av ätbart och det är faktiskt inte konstigare än att äta ruccola eller gräslök. Vissa livsmedelsbutiker saluför både nässlor, ramslök och granskott när de är i säsong. Och det med all rätt, i det vilda finner vi grönsaker som är sprängfyllda med näring, klorofyll och livskraft. Det är lustfyllt att plocka dem, de växer runt knuten och de är alldeles gratis. Mer lokalproducerat eller säsongsbetonat kan det knappast bli! Lisen Sundgren, herbalist (örtspecialist) har skördat i det vilda i närmare tjugo år. Hon levererar vilda grönsaker till restauranger i Stockholm och håller kurser i matlagning med allt som är grönt och smakrikt. I sin senaste bok, Det Vilda Köket, som hon skrivit tillsammans med kocken Rune Kalf-Hansen, delar hon med sig av sin växtkunskap, vilka växter man kan äta och Rune har skapat härliga recept där det vilda står i fokus. Vill du lära dig mer om växter, skörd, hur man känner igen de vilda, ätliga växterna och använder dem i köket? Hur en grön meny av egenplockade grönsaker gynnar både hälsa, välbefinnande och miljö och hur de enklaste vardagsrätter förgylls med nya smaker då är du väl kommen ut till en inspirerande försommardag tillsammans med Lisen och Skärgårdsstiftelsen. Vi samlas på förmiddagen för en Vild Safari i det gröna. Under tiden skördar vi vad som behövs till den lunch vi sen tillagar i köket på Ekuddens vandrarhem. Lisen berättar om växter, lär ut kännetecknen och ger tips för den som är nybörjare i hur man introducerar nya smaker och grödor i sin vardag. www.lifebylisen.com Datum och tid: Söndag den 25 maj, kl 10.30-14.30 Bokning: Via mejl anna.bjorkman@skargardsstiftelsen.se, uppge ditt namn och telefonnummer. Pris: 450 kr per person. Hitta hit: Pendeltåg till Västerhaninge, vidare SL buss 845 till Hasslinge (Gålö). Med bil: Nynäs vägen väg 73, avfart mot Dalarö, efter ca 6 km avfart Gålö. Vi möts klockan 10.30 vid vandrarhemmet för guidning, vandring och skörd. Lunch lagar vi mat tillsammans. Ta gärna med egen fika och klä dig efter väder! 25 maj Lisens senaste bok finns att köpa på plats! BOKAS HOS Stiftelsen Skärgårdsbåten Kulturresa till Örsundsbro med ångfartyget Mariefred På nationaldagen den 6 juni firas Örsundsbro 150 år med att ångbåtstrafiken mellan Stockholm och Örsundsbro återupplivas. Örsundaån har grundat upp, så för sista biten blir det om stigning till ångfärjan Djurgår den 3 och ångslupen Tärnan. De mindre ångbåtarna gör också kortare rundturer från Örsundsbro. Det blir guidning ombord och möjlighet till besök på kommandobrygga och i maskinrum. 6 juni Ångbåt Stockholm Örsundsbro Ångartyg Mariefred från Stadshuskajen, Stockholm 08.00. Ca 13.15 anlöps Vik. Omstigning till de mindre ångbåtarna. Ca 14.00 ankomst till Örsundsbro. Alternativt buss från Stockholm, Klarabergsviadukten vid Centralen, 10.30. Ankomst Örsundsbro 12.00. Ångbåt Örsundsbro Stockholm 16.00 Djurgården 3 och Tärnan från Örsundsbro. Ca 16.40 omstigning till Mariefred vid Vik. Ca 22.00 ankomst Stadshuskajen, Stockholm. Bokning och Priser: Biljett kan köpas i förväg hos Stiftelsen Skärgårdsbåten, PG 55 50 01-7. Båt Stockholm-Örsundsbro eller omvänt 290 kr, tur och retur 430 kr. Buss Örsundsbro- Stockholm eller omvänt 140 kr. Pengar för bussbiljett måste vara Stiftelsen Skärgårdsbåten tillhanda senast två veckor före avresa. Förköpta biljetter för båt/buss utdelas vid ombordstigandet. Kom ihåg att ange namn, telefon samt antal biljetter för båt respektive buss. Resterande biljetter säljs ombord vid avgång. Ångfartyget Mariefred har matsal och kaféservering. Plats i matsalen reserveras per telefon 08-669 88 50 vardagar 9.00-15.00 För ytterligare information: Stiftelsen Skärgårdsbåten, tel 08-662 89 02, skargardsbaten@tele2.se, www.skargardsbaten.se 30 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 31
Historiska platser Möja kyrka Stiftelsen har visserligen många olika slags hus i sin ägo, men ännu ingen kyrka! Ändå finns kyrkan alltid nära, för den har haft stor betydelse i skärgården i äldre tid och har fortfarande för stor betydelse för att kunna ignoreras. text och illustration Misse Ljungström alla har vi hört talas om vådliga kyrkfärder till kyrkan på fastlandet och hemska olyckor i mörker och snöstorm. Men till kyrkan skulle man för tron var stark och behovet att träffa folket från andra öar likaså. På många öar grundades därför egna församlingar och man byggde en egen kyrka som samlingsplats för människor från de närliggande öarna. Möja kyrka är en av de äldsta kyrkorna i övärlden. Därför börjar vi med att titta närmare på den. Det är en träkyrka som är målad i ljust grått med bruna foder kring hörn, fönster och dörrar och den ligger strategiskt och vackert vid Kyrkviken. Den har också en vacker kyrkogård, som anlades omkring 1755 och är byggd som en rektangel med terrassmurar. Härifrån har man en härlig utsikt över farleden. Redan på 1630-talet fanns ett kapell på nuvarande kyrkans plats. Det finns bevis för i kartor från den tiden. Det var ett rött knuttimrat hus med tjärad näver som tak. Kapellet sköttes noga och det sägs att det var den enda byggnad på ön som skonades av ryssarna och inte brändes upp sommaren 1719. kapellet stod kvar och 1729 togs tre små fönster upp mot söder, vilka försågs med träluckor 1752. Kapellet revs dock 1768 för att ge plats åt den nya kyrkan. Den uppfördes samma år av fortifikationsbyggmästaren Carl Öhrn och består av ett rektangulärt långhus med sakristia i norr, vapenhus i söder och torn i väster. Kyrkan har moderniserats och byggts till vid flera tillfällen och nuvarande tornspiran byggdes 1885 i nygotisk stil. Mellan 1924 och 1938 restaurerades interiören och kyrkorummet fick sitt nuvarande utseende, bland annat med korfönstrets vackra glasmålning Guds Öga. Under en kort period på 1960-talet hade Möja kyrka koppartak innan järnplåten kom på plats 1966. Möja kyrka har en hel del intressanta inventarier, som är riktigt gamla. En predikstol från 1600-talet finns bevarad här. Dopfunten är från 1700-talet, liksom altartavlan och några ljuskronor samt två av de tre kyrkklockorna. Och orgeln är visserligen ny, från 1982, men orgelfasaden har tillhört en orgel från 1855. Votivskeppet är en kopia av ett votivskepp som skänkts till kyrkan och nu hänger på Historiska museet. möja kyrka är värd ett besök och i juli är kyrkan öppen mellan 13.00 och 15.00 på vardagar, 12.00 till 14.00 på lördagar och i samband med gudstjänster på söndagar. Övriga tider får man kontakta kyrkans vaktmästare om man vill beundra den vackra lilla kyrkan. 32 STÅNGMÄRKET NR 2 2014
Vi ses på Allt för Sjön i monter C18:20 Vi översänder färdig säck med betald frakt, för inlämning på posten. Var tvättar du ditt båtkapell och segel? BOKTIPS Det är fortfarande glest i utgivningen av skärgårdsböcker. Under sista tiden har det egentligen bara kommit ut en enda renodlad skärgårdsbok. Det är en bok om Harö. Misse Ljungström Frihet året runt- trots funktionsnedsättning Författarna, idrottskonsulenten Mats- Erik Bjerkefors och sjukgymnasten Anna Bjerkefors, är engagerade i den ideella föreningen RG Aktiv Rehabilitering, som har som mål att ge per - so ner med fysisk funktionsnedsättning styrka och självförtroende. De har skrivit en mycket instruktiv och inspirerande handbok om friluftsliv för alla som längtar ut till naturen. Kajak & Skridsko Handbok tar upp allt från kanoter och skridskokälkar, tekniker och säkerhet till allemansrätt, lägerplatser, toalettlösningar och matlagning och är härligt positiv. Porträtt av medlemmar som berättar sina erfarenheter och ger tips är positiva bevis på att frihetskänslan är viktig. Kvar i minnet sitter speciellt Martin Bretz ord: Frihet över att göra något utan att använda sig av rullstolen. Och över att det är ungefär samma känsla som innan jag bröt nacken. Till boken följer instruktionsfilmer och utbildningsmaterial för ledare. Harö kulturö i ytterskärgården Harö - historien om en skärgårdsö är ett samarbete mellan tre djupt skärgårdsintresserade människor. Den kom till genom att sommarboende Janne Bjurfors gav likaså sommarboende författaren Torbjörn Stolpe i uppdrag att skriva en bok om Harö. Tillsammans med Thomas Wängsö, även han sommarboende, som samlat material om livet på Harö sedan långt tillbaka startade samarbetet som resulterade i denna både lättlästa och intressanta bok om livet på Harö i dåtid och nutid. Boken är rikt illustrerad av såväl äldre bilder som av nytagna foton av fotografen Georg Lulich, som också formgivit boken. Den berättar om rysshärjningar, spritsmuggling, flitiga och välkända Haröbor, båtsmanstorp och religion samt om den Haröbo, som kanske är mest beryktad i skärgården; Lommen, eller Johan Ernfrid Österman, känd som den store säljägaren eller storskepparen och vars liv har fyllts av skrönor och bravader. Boken ges ut på Stolpe förlag. Klassiska kåserier En bok i den exklusiva mapp Stig Fyring erbjuder Stångmärkets läsare är värd att nämna även här. Det är Från 10 år med Vindfält, ett urval av skärgårdsskildraren Sven Barthels kåserier och berättelser i Stockholms-Tidningen, där han skrev under signaturen Vindfält mellan 1924 1934. Det är underhållande små berättelser som blivit klassiska och står sig bra än idag. Se sid 29. Framtidens förbränningstoalett är redan här! Rysshärjningarna på Ostkusten sommaren 1719 Nu med slutet luftsystem Inget kallras, ingen påverkan av inomhusklimatet och det enda som kvarstår av toalettbesöket är lite aska. Fritidstoa ab Box 20216, SE-161 02 Bromma info@fritidstoa.se www.fritidstoa.se Skitbra HELT ENKELT! Läs om den dramatiska sommaren 1719 då ryssarna brände sju städer, från Norrköping till Öregrund, ett 60-tal bruk, slott och andra herresäten och ca 500 gårdar och byar. Läs också om striderna till sjöss och till lands mellan ryssar och svenskar som kulminerade i slaget vid Baggensstäket nära Stockholm. I boken kan du också se hur slotten och herresätena ser ut idag. Boken har ett 90-tal illustrationer i form av målningar, kartor mm, de allra flesta i färg. 185 sidor. Bokens mått 26x21 cm. En praktbok! Pris: 385 kr. En närmare presentation av boken finns på www.magnusullman.com Du kan beställa boken direkt på tel 08-599 290 28 eller e-mail: magnus.ullman@lmlaw.se. Boken levereras med en inbetalningsavi. Priset inkluderar porto och emballage. Erbjudandet gäller endast i Sverige. Bokförlaget Magnus Ullman 34 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 STÅNGMÄRKET NR 2 2014 35
Kjell Johansson