Rabia Moskén och European Islamic Centre Göteborg 2005-12-21 Förslag till utformning av området kring Järntorget Vårt förslags främsta kännetecken är en moské, belägen vid Rosenlund. Vi vill också förtäta bebyggelsen och använda namnet Olof Palmes plats för ett nytt torg, som har en öppning mot vattnet. Byggnaden bredvid moskén och gamla lagerhuset är tänkt att bli ett hamam, d.v.s. ett turkiskt badhus. På nuvarande Olof Palmes plats uppförs tillbyggnader till Folkets hus som också kommer att förbättra inramningen av nuvarande Järntorget. För att gångtrafikanter skall kunna passera obehindrat kommer denna byggnad ha ett överhäng mot spårvägssidan. Mellan Nuvarande Järntorget och ner till Hamnen och den nya Olof Palmes plats blir det gågata. Anledningen till att vi vill bygga en moské vid Järntorget har integrationspolitiska orsaker. Dels behöver moderata och liberala muslimer ett allmänt stöd, men det finns också en poäng med att vi har en stor moské i innerstaden för att på det viset integrera islam i det svenska medvetandet. Idag bor merparten av muslimerna i förorten. Med en stor moské i innerstaden skulle muslimerna bli synliga på ett annat sätt och bli en naturlig del i stadsbilden. Vi tycker också att området lämpar sig väl då det är beläget vid esperantoplatsen, ett språk som skapades för ökad ömsesidig förståelse. Vi vill även flytta Esperantoplatsen och använda namnet till den park som ligger i anslutning till moskén och därmed skapa en fredspark i förståelsens namn, dvs Esperantoparken. Olof Palmes betydelse för Sverige och hans engagemang för utsatta människor i världen anser vi också passar väl in i den anti islamofobiska och antirasistiska karaktär ett sådant här projekt har. I denna anda vill vi också placera en staty, föreställande Olof Palme, vid vattnet. En staty där han tittar ut mot världen. Olof Palme är också, som bekant, vår kanske främsta symbol i ett internationellt perspektiv. Tillbyggnaden till Folkets Hus kan bli säte för Olof Palmes internationella center. Även det europeiska Fatwarådet i Dublin borde vi locka hit, för att förstärka den Europeiska integrationsprofilen på projektet. Ett önskemål är att moskén kallas al-masjid al-rabia, dvs den heliga Rabia Adawiyyas moské. Den heliga Rabia var ett muslimskt helgon som levde mellan 717 och 801 i trakterna kring Basra. Hon har kallats islams första feminist och islams Maria Magdalena, och då jag tycker att de islamska kvinnorna skall lyftas fram, anser jag att det är ett passande namn. Rabia är en levande legend och mycket känd bland islams kvinnor, från Marocko till Indonesien. Hon har också kallats sufiernas drottning och speciellt i Afghanistan är hon berömd, men under namnet Rabia Balkhi. Det är osäkert om dessa två är samma person, men båda skrev kärleksdikter. Rabia från Basra anses också ha infört kärleksbudskapet i islam. Hon ligger begravd på ett flertal ställen, enligt legenden, och Jerusalem är en av de platserna. Min förhoppning är att det i denna moské skall förespråkas en modern och humanistisk form av islam, vilket förvisso är fallet i de flesta moskéer. Men jag hoppas att den moderna form av islam som bl.a. företräds av den kände imamen och filosofen Tariq Ramadan blir den gällande. Tariq Ramadan har kallats för islams Martin Luther och företräder en förnuftig och realistisk fiqh (islamsk rätt). Estetiskt är moskébyggnaden inspirerad av den store arkitekten Mimar Sinan (1489-1588), som byggt ett flertal moskéer i nuvarande Turkiet. Ett av hans främsta verk finns i nuvarande Adrianopel, vilket hette Edirne under den Osmanska eran och tidvis var Edirne osmanernas
huvudstad. Färgvalet, d.v.s. blått och gult är gjort utifrån ett svenskt perspektiv. En så framträdande svensk moské skall givetvis vara i svenska flaggans färger. Den blågula kombinationen är som bekant EUs färger också. (stjärnmönstret i entrén är utformat efter detta). Vi har valt att lägga förgården, med brunnen för rituell tvagning, inomhus av klimatskäl. I delen mellan kontoret och själva moskén finns en damm inspirerad av palatset i Alhambra. Då meningen med moskén är att skapa integration på ett varaktigt sätt, är det troligen viktigt att gudstjänster hålls på flera språk, utöver Svenska och Arabiska (som används i alla moskéer). Jag tänker på bosniska, somali, kurdiska och turkiska i första hand. Meningen är att flera invandrade grupper skall besöka Linnéstaden regelbundet. Av denna anledning är också utrymme avsatt för imamens bostad och moskéns kontor. En moskés viktigaste uppgift är de sociala och diakonala verksamheterna. Den andliga verksamheten är bara en liten del. Det är också den viktigaste poängen, att vi får en konstant närvaro av invandrade muslimska grupper i området då många människor kommer att utnyttja den service som tillhandahålls i moskéns regi. Jag skulle också gärna se att vi får offentliga böneutrop, fast bara två gånger i veckan och då på fredag eftermiddag, då de viktigaste bönerna förrättas. Jag tror att en moské i detta format i nordeuropeisk stad skulle kunna förändra islam och dess framtid. Att på detta sätt manifestera islams närvaro i Europa skulle ge reformislam en rejäl knuff framåt och samtidigt skulle vi undergräva militant islam. Ett integrerat islam undanröjer så att säga fienden, det finns inte längre någon att bekämpa. Västvärlden blir islam också. Däremot kommer vi aldrig ifrån att det finns kriminella extremister som begår brottsliga handlingar i olika religioners och kulturers namn. Det har vi som bekant bland nationalistiska och kommunistiska svenskar också. Det hus som är beläget mellan nuvarande Pustervik och Folkets hus d.v.s. där det idag är parkering, skulle kunna bli en ny slags polisstation, en slags polis med många invandrare och kanske t.o.m vara en specialutbildad antiterrorpolis av halvmilitär typ. Det kommer också eventuellt att behövas polis i närheten av moskén då brandattentat och skadegörelse tyvärr är vanligt förekommande i anslutning till moskéer i Europa. Ytterligare en viktig koppling är den turkiska. Turkiet vill in i EU och detta skulle kunna vara ett symboliskt projekt för oss tillsammans att arbeta med. Dels är utvecklingen i Turkiet det mest hoppfulla som sker i mellanöstern i demokratiseringsavseende, men också att det är ett islamskt parti som leder denna utveckling är en viktig koppling. Sverige har dessutom, sedan gammalt, speciella band till Turkiet, i och med den militärallians som Karl XII inledde för tre hundra år sedan. Detta skulle kunna bli en snygg avslutning på det kapitlet och Sverige har faktiskt en skuld till Turkiet sedan dess och nu kan vi indirekt avsluta den affären på detta sätt. Tanken är att vi på invigningen, på Sveriges nationaldag om ett antal år, skall inbjuda en turkisk militärorkester och ha en pampig militärparad för att ära de europeiska muslimerna. Hela projektet skall ses mot bakgrund av de förfärliga kravallerna i Frankrike och att det är värt mycket att kunna undvika en liknande utveckling i Sverige. De positiva ekonomiska effekterna för samhället skall också ses mot bakgrund av Richard Floridas tankar om tolerans, samt att byggnaden blir en präktigt stor turistattraktion. Finansiering av bygget skall sökas i Arabiska Gulfen, Libyen, Turkiet, Bryssel och i Brunei.
Entré ovan och fasad nedan. (minareterna mäter 57m)
Bebyggelsen idag (2006-06-01) och efter. Idé av Per Edvin Backman och planering och ritningar av Albert Svensson på byrån Arkitekt Albert.
Tänkt utformning, med Järntorget i nederkant och älven uppe till vänster.