PETER PERNEMALM, KARIN ANDERSSON, MATS LINDGREN, JOHANNA DANIELSSON KAIROS FUTURE,

PETER PERNEMALM, KARIN ANDERSSON, MATS LINDGREN, JOHANNA DANIELSSON KAIROS FUTURE, 2013-02-28 Kunskapsplattform för Halland PRELIMINÄR VERSION, FEBRUARI 2013 Consultants for Strategic Futures.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Rapportens Uppläggning... 6 Material... 6 Utgångspunkt i bästa livsplatsen... 7 Tillvägagångssätt... 7 Tack!... 7 Omvärldsanalys: Sju tunga trender mot 2020... 8 Om omvärldsanalys... 8 1. Tre världar blir en framväxten av en global medelklass... 9 2. Tuffare konkurrens på idé- och arbetsmarknaden... 10 3. Ökad kulturell och etnisk mångfald... 11 4. Den växande upplevelsenäringen professionaliseras... 12 5. Från behov till begär ökade krav från medborgare... 14 6. Ökande kostnader för offentlig service... 15 7. Mer IT, mer 3D och kunskapsautomation... 15 Vad det kokar ned till: mot ett T-samhälle... 17 Översikt: Hallands utveckling... 21 En region med snabbt växande befolkning... 21 Måttlig produktivitet, höga inkomster... 24 Hög förvärvsfrekvens, men inte i alla grupper... 26 Låga växthusgasutsläpp, låg uppfyllelse av miljömål... 27 Sammanfattningsvis: en region med bättre förutsättningar men med samma utmaningar som Sverige... 28 Ett mer uppkopplat Halland... 29 1. Halland behöver mer uppkoppling mot tillväxtmarknader... 29 2. Halland behöver mer uppkoppling mot närliggande T-regioner.. 33 3. Halmstads mittenposition ställer högre krav på egen T-kraft... 38 Sammanfattningsvis: mer uppkoppling mot både den nära och fjära omvärlden... 39 Ett spetsigare Halland... 41 1. Det grundläggande kunskapskapitalet kan stärkas... 41 2. Halland behöver en mer samlad bild av innovationskraften och stärka den... 46 3. Halland behöver sättas på kartan... 51 Sammanfattningsvis: Från bra till bättre på kunskap och nyskapande och låt världen se Hallands fördelar... 53 Att få saker att hända... 55 2(63)

Sju steg mot ökad T-kraft... 56 Sammanfattande slutsatser... 58 Vi går mot en T-formad värld... 58 Halland är en attraktiv region redan idag med samma utmaningar som övriga Sverige... 58 Ett mer uppkopplat Halland... 58 Ett spetsigare Halland... 58 Till sist: det gäller att få det gjort... 58 Appendix A... 59 Definitioner... 59 OM KAIROS FUTURE... 60 NOTER... 61 3(63)

SAMMANFATTNING Det är svårt att väja för det faktum att vi lever i en värld stadd i förändring, på många sätt. Ett sätt att beskriva denna förändring är att den blivit plattare, att det inte längre spelar någon roll var man befinner sig, alla konkurrerar på lika villkor. Detta var något som Thomas Friedman tog fasta på för några år sedan i den internationella bästsäljaren The World is Flat. Sedan dess har världen i många avseenden blivit ännu plattare. Men motsatsen är minst lika sann, för samtidigt som informationsdemokratin sprider sig, med ökade möjligheter att ta del av all världens information, kunskap och marknader oavsett vilket hörn av världen man befinner sig i, så ser vi hur gravitationsfälten runt världens finansiella, kulturella och kunskapsindustriella centra blir allt starkare. Vi ser det i det stora när huvudkontor, forskning och människor sugs till världens globala metropoler. Vi ser det i det lilla i form av ökad pendling till regionala centra. Man kan beskriva dessa dubbla skeenden och processerna bakom dem som att världen i stort är på väg att transformeras till ett T-samhälle, som både är plattare och taggigare än tidigare, och där den avgörande konkurrensfaktorn inte längre är överlägsen produktionseffektivitet utan förmågan att dra nytta av den information och kunskap som tillgängliggörs i en platt värld, d.v.s. förmågan att skapa värde ur kunskap. Kort sagt, att tänka. Det är i detta nya globala landskap Hallands öde formas, och så långt har Halland klarat sig väl. En vacker kust, attraktiva städer, bra läge och en företagsam befolkning har skapat en imponerande befolkningsutveckling och förvärvsfrekvens. Men inte heller Halland kan komma undan de generella utmaningar som hela landet och Västvärlden står inför. Övergången till en tankebaserad och T-formad ekonomi i kombination, en åldrande befolkning, ökat utanförskap i vissa grupper och omställning till ett mer hållbart samhälle ställer höga krav på regioner. För att lyckas på längre sikt, och bli den bästa livsplatsen, krävs att Halland: Stärker uppkopplingen mot såväl de dynamiska noderna i närområdet (läs Göteborg, Malmö, Oslo, Köpenhamn) som mot snabbt växande globala centra och nya tillväxtmarknader. Stärker kunskapsfundamentet i regionen (utbildningsnivå, skolor) och får en tydligare bild av och utvecklar förmågan till nyskapande och innovation. Arbetar än mer målmedvetet och systematiskt med att marknadsföra regionens fördelar, som faktiskt är många, och vilka förutan regionen inte skulle haft den goda historiska utveckling som den faktiskt haft. Slutligen krävs det att regionen tar fram en samlad strategi anpassad till T- samhällets logik där framgång i korthet handlar om förmågan att knyta upp sig mot omvärlden och att implementera processer för att på ett systematiskt sätt utnyttja 4(63)

dessa kopplingar till att bygga styrka, spets och specialisering, och att på samma systematiska sätt etablera och utnyttja nätverk och kontaktytor till att visa upp och sälja sina styrkor i en växande omvärld. Därmed behöver Halland utifrån identifierade målområden och tydliga mål identifiera de arenor och nätverk, i regionen, i Sverige och internationellt, som på bästa sätt kan fungera som hävstänger i arbetet med att förverkliga den långsiktiga strategin mot bästa livsplatsen. Utmaningen framåt handlar inte bara om att välja nya arenor utan lika mycket om att välja bort sammanhang som är mindre centrala. Och framgångsnyckeln handlar om att genomföra arbetet på ett systematiskt och långsiktigt sätt, utan att förlora målet ur sikte. 5(63)

INLEDNING Region Halland har gett Kairos Future i uppdrag att sammanställa en kunskapsplattform över Hallands attraktivitet med sikte på år 2020. Kunskapsplattformen är en del i ett arbete som syftar till att skapa och verka på en spelplan som berikar både kommunerna och regionen. Syftet med rapporten är: Att ge en framtidsorienterad bild av Hallands attraktivitet utifrån Kairos Futures perspektiv. Att sammanställa befintligt material relaterat till regional utveckling i Halland och kondensera det. Att visa på områden där fördjupad kunskap krävs. Att peka ut utmaningar för Halland inför arbetet att behålla och utveckla attraktiviteten i regionen. Attraktivitet är ett begrepp som inte har en entydig definition 1. I den här rapporten definierar vi attraktivitet som förmåga att locka och behålla olika målgrupper. Uppsättningen av målgrupper en region bör attrahera är mycket bred och kan vara allt från besökare till invånare, företag och kapital. Rapporten fokuserar på förutsättningarna att vara en attraktiv region mot 2020 och Hallands huvudsakliga utmaningar för att kunna vara det. Avslutningsvis för vi ett resonemang kring hur en region behöver agera för att möta dessa utmaningar. RAPPORTENS UPPLÄGGNING Förändringar i omvärlden ställer höga och nya krav på regionen. Rapporten har ett tydligt omvärlds- och framtidsfokus i syfte att sätta utmaningar för regionen framöver i ett sammanhang. Rapporten inleds med en uppdaterad version av den omvärldsanalys som genomfördes 2005 och utmynnade i visionen Halland bästa livsplatsen. Därefter ges den översiktliga bilden av Hallands utveckling med avseende på centrala framgångsmått för regioner. Efter det fördjupas analysen i två dimensioner: Bredd Hallands uppkoppling mot omvärlden, och Spets kunskapskapital och förmåga till nyskapande och att sticka ut bland andra. I det sista avsnittet förs ett resonemang om hur Halland bör agera för att få saker att hända. Rapporten avslutas med sammanfattande slutsatser i form av huvudsakliga utmaningar för regionen mot 2020. MATERIAL Rapporten baseras främst på Kairos Futures analys, men ett delsyfte med rapporten är att ta tillvara och samla upp befintligt material som Region Halland och kommunerna producerat och som idag fungerar som utgångspunkter för arbetet i regionen. I största möjliga mån kondenseras befintligt material för att fördjupa bilden av regionen. Kairos Future är dock ensamt ansvariga för slutsatserna i rapporten. 6(63)

UTGÅNGSPUNKT I BÄSTA LIVSPLATSEN En utgångspunkt inför arbetet med denna kunskapsplattform är att visionen Halland bästa livsplatsen, som togs fram i samband med den regionala utvecklingsstrategin, håller. Visionen med sikte på år 2020 utgör utgångspunkten för denna kunskapsplattform och avgränsar i viss mån innehållet utifrån dess byggstenar: Här förverkligar vi bodrömmar Här bygger vi företag med kunskap Här skapar vi fördelar av läget Samtidigt är ett syfte med rapporten att ge ett utifrånperspektiv på Hallands attraktivitet, vilket innebär att byggstenarna ovan inte strikt styr innehållet. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I arbetet med denna kunskapsplattform har både representanter från Region Halland och Hallands kommuner varit delaktiga, medan Kairos Future har författat rapporten. Först genomfördes en översyn av den befintliga omvärldsanalysen av Kairos Future, tillsammans med kommundirektörerna i Hallands kommuner. I samband med detta gav också kommunerna inspel beträffande de viktigaste utmaningarna för regionen framöver. Därefter samlades befintligt material in från Region Halland, varefter Kairos Future sammanställde kunskapsplattformen med huvudsaklig utgångspunkt i den egna analysen. Processen beskrivs översiktligt i figur 1 nedan: Översyn av omvärlds -analys Inspel från kommuner Insamling befintligt material Samman ställning kunskaps -plattform Figur 1. Beskrivning av processen att ta fram kunskapsplattformen. TACK! Kairos Future vill rikta ett särskilt tack till de som bidragit med material och kloka inspel till rapporten. I synnerhet vill vi tacka Claes Norell, som har sett till att relevant material har kommit oss till del. 7(63)

OMVÄRLDSANALYS: SJU TUNGA TRENDER MOT 2020 2005 färdigställdes Region Hallands vision Halland bästa livsplatsen. I samband med det genomfördes en omvärldsanalys där de viktigaste trenderna som påverkar regionen togs fram. Nedan presenteras revisionen av den omvärldsanalysen, som Kairos Future genomfört tillsammans med regionens kommuner. OM OMVÄRLDSANALYS Med omvärldsanalys menar vi i denna rapport att lyfta blicken och identifiera trender i omvärlden som kan komma att påverka Hallands utveckling mot 2020. Trender är idag synliga utvecklingsmönster som kan utgöra en plattform för resonemang om framtiden. Omvärlden är den värld som Halland påverkas av, men inte själv kan påverka. Förändringar i omvärlden kan ha stor påverkan på den egna verksamheten, och ofta på lite längre sikt. Närvärlden är den arena där Halland agerar som en central aktör (t.ex. med andra regioner, stat och företag). Här har Halland en viss, men begränsad möjlighet att påverka, men det finns andra aktörer med stort eller större inflytande. Trender i närvärlden har ofta en mer direkt och omedelbar påverkan på organisationen. Invärlden i bilden inbegriper organisationen Region Halland och kommunerna i Halland som organisationer. Legalt Ekologi, miljö & hälsa Media Distribution EU Substitut Behov Regering & riksdag Teknik & vetenskap Omvärld Närvärld Invärld Den egna organisationen Ekonomi & marknad Medborgare Företag Myndigheter Socialt & livsstilar Samarbetspartners Leverantörer Politik Institutioner (struktur) Figur 2. Tre världar att navigera mellan: omvärlden, närvärlden och invärlden. Källa: Kairos Future Vanligtvis är organisationer upptagna med det som sker i den egna organisationen och i närvärlden, medan det är svårt att finna tid och ork att lyfta blicken mot omvärlden och mer långsiktiga förändringar och utmaningar. Ensidigt fokus på invärlden och närvärlden tenderar att bli styrande för hur man sedan agerar på den egna arenan. Huvudsyftet med att göra omvärldsanalys är motverka detta genom att utgå 8(63)

från de förändringar som sker i omvärlden, för att sedan se hur de påverkar närvärlden och den egna organisationen. Nedan har vi valt att lyfta fram sju centrala och breda omvärldstrender med stor betydelse för Hallands långsiktiga utveckling. Trenderna drivs i sig av fem huvudsakliga megatrender: globalisering, urbanisering, individualisering, teknikutveckling och ökat fokus på hållbarhet. Dessa megatrender är viktiga i sig, men behöver konkretiseras för att visa på dess påverkan på en region som Halland. Nedan följer sju mer specifika trender som har stor påverkan på Halland mot 2020. 1. TRE VÄRLDAR BLIR EN FRAMVÄXTEN AV EN GLOBAL MEDEL- KLASS I början av 1800-talet var Kinas andel av global BNP mer än 30%, för att sedan sjunka till ca 5% på 1970-talet 2. Japan och de västerländska stormakterna med USA i spetsen ökade under samma tidsperiod sin andel från ca 20% till 50%. Sedan började en process som snarare kan beskrivas som back to normal än något nytt och som kommer att prägla världen under lång tid framöver: Kinas ekonomi växer snabbt. Och utanför västvärlden är de inte ensamma om det. Mellan 2020 och 2030 beräknas Kina bli världens största ekonomi 3, men andra länder som Indien, Indonesien, Brasilien, Nigeria och Turkiet kommer att bli viktigare spelare i en multipolär värld. Konsekvensen av den snabba tillväxten i folkrika tredje världen - länder blir framväxten av en stor global medelklass. Zunkunftsinstitut visar 4 att andelen globalt som lever på mindre än en dollar per dag kommer att minska till 10% år 2015, jämfört med 38% år 1970, givet att historiska utvecklingsmönster håller i sig. Liknande slutsatser kommer bl. a Hans Rosling fram till. Samtidigt växer världens befolkning till fler än sju miljarder människor som trängs i mitten av den globala inkomstfördelningen. Poverty Line Poverty Line 1970: 3.7 mdr människor 1.4 mdr i fattigdom 2015: 7.2 mdr människor 0.7 mdr i fattigdom 38 % $ 1 $ 10 $ 100 Dollars per Day 10% $ 1 $ 10 $ 100 Dollars per Tag Figur 3. I det man tidigare kallade för tredje världen lyfts människor ur fattigdom för att bilda en global medelklass. Källa: Zukunftsinstitut Dessa personer utgör morgondagens köpkraft och blir viktigare och viktigare för svenska företag att nå. Halland är inte undantaget den regeln. Under 2012 ökade t. ex den inkommande turismen från Indien med 40 procent och Indien passerade därmed Japan 5. Ur det perspektivet innebär globaliseringen alltså en enorm fördel för regionen. 9(63)

2. TUFFARE KONKURRENS PÅ IDÉ- OCH ARBETSMARKNADEN Samtidigt som framväxten av en global medelklass innebär stora möjligheter för svenska företag innebär globalisering också en utmaning för svensk arbetsmarknad. De senaste decennierna har många arbetstillfällen främst inom tillverkningsindustrin flyttat till Kina och andra länder där arbetskraft är billigare. Medan antalet anställda i svenska företag i Sverige har minskat sedan 1980-talet, har antalet anställda i svenska företag utomlands ökat. Figur 4. Sysselsättningstillväxten i svenska företag sker främst i andra länder. Källa: Ekonomifakta Det som händer i bl. a Kina och Indien är att ekonomierna håller på att växla om från att vara världens produktionscentra till att bli världens innovationscentra. Utvecklingen av kinesiska patentansökningar i figur 5 illustrerar skiftet. År 2012 gick Kina om USA som det land med flest patentansökningar 6. I Kina examinerades fler än dubbelt så många ingenjörer år 2004 7 som i USA, år 2020 kommer med all sannolikhet det förhållandet ha växt ordentligt. 250 000 200 000 150 000 70% 60% 50% 40% 30% 20% 100 000 10% 0% 50 000-10% -20% 0 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010-30% Number of patents Growth rate Figur 5. Patentansökningarna i Kina växer exponentiellt. Källa: Kairos Future 10(63)

Detta innebär att Kina och andra länder inte bara konkurrerar med pris på arbetskraft inom tillverkning, utan nu även på idéarbetsmarknaden, där mycket av det arbete som utförs av personer med högre utbildning kommer att göras i tidigare utvecklingsländer. Den hårda verkligheten är att halländska kunskapsföretag med globala ambitioner nu inte bara konkurrerar med västländer, utan även med Kina och Indien. Även välutbildad arbetskraft i Sverige och Halland konkurrerar i framtiden med välutbildade i Kina, Indien, Brasilien och Nigeria. Halländska företag måste i allt högre grad stå sig i den globala idékonkurrensen för att överleva. 3. ÖKAD KULTURELL OCH ETNISK MÅNGFALD Globalisering innebär inte bara ökad rörlighet av kapital och arbetskraft, utan också ökad rörlighet bland människor generellt. Nivåerna av invandring till Sverige är i ett historiskt perspektiv mycket höga, liksom nivåerna av utvandring. År 2011 invandrade personer till Sverige från 188 olika födelseländer enligt SCB, vilket innebär att människor från nästan alla jordens länder sökte sig till Sverige. De vanligaste födelseländerna (bortsett från svenska hemvändare som utgjorde ca 16% av invandrarna) var så skilda länder som Irak, Polen, Afghanistan, Somalia och Kina. Sverige är idag ett mångkulturellt land med högre andel utlandsfödda än vad exempelvis det traditionella invandrarlandet USA någonsin haft 8. Personer från andra länder särskilt från länder utanför EU/EFTA har inte varit sysselsatta i lika hög utsträckning som andra i Sverige, vilket innebär en stor utmaning på arbetsmarknaden framöver. Samtidigt pekar forskning från bl. a Richard Florida på att mångfald är en ingrediens i regional attraktivitet för den kreativa klassen 9. Figur 6. Invandrare till Sverige och utvandrare till Sverige sedan mitten på 1800- talet. Källa: SCB På samma sätt som Sverige i stort har Halland som region en utmaning i att fler med bakgrund i andra länder ska få fäste på arbetsmarknaden. Likväl gäller det att möten mellan människor med olika bakgrund kan bli något berikande för regionens invånare, och därmed driva innovation och utveckling. 11(63)

4. DEN VÄXANDE UPPLEVELSENÄRINGEN PROFESSIONALISERAS Konsumenternas utgifter för rekreation och kultur ökar men det gör också deras förväntningar och krav på upplevelseproducenterna. Upplevelseindustrin ses som en av framtidens basindustrier eftersom utgifterna vi lägger på olika typer av upplevelser stadigt ökar. Den är också intressant eftersom den är en personalintensiv industri och viktig arbetsgivare när teknologin tar över i många andra branscher. När det gäller turism och resande uppskattar världsturismorganisationen UNWTO en fortsatt global tillväxt framöver. Enligt huvudscenariet räknar man med 1.8 miljarder ankomster år 2030 10 vilket motsvarar en årlig tillväxt på 3.3% 2010-2030. Det är en något moderatare tillväxttakt än de senaste decennierna på grund av mognare ekonomier och förmodat ökande transportkostnader. Figur 7. Global turism mot år 2030. Källa: UNWTO Även norra Europa har goda förutsättningar att öka volymerna, enligt UNWTOs uppskattningar från 58 miljoner ankomster år 2010 till 82 miljoner år 2030. De lättillgängliga europeiska länderna (Norge, Tyskland, Danmark, Storbritannien) kommer att förbli de viktigaste marknaderna för Sverige de kommande åren, men tillväxtmarknaderna ökar snabbt. Antalet kinesiska resenärer till Sverige ökade t.ex. med 11,2% från år 2011 till år 2012 (nu drygt 150 000), även den indiska marknaden ökade med hela 40 % och är nu tredje utomeuropeiska marknad efter USA och Kina. 11 Människors resande är tydligt knutet till BNP-utvecklingen i respektive land. För Hallands utveckling mot år 2020 är det knappast kinesiska turister som kommer att vara främsta målgruppen (även om analyser har visat 12 att även mindre destinationer utanför allfarvägarna har en chans om de kan erbjuda rätt erbjudande och målgruppsanpassad service) utan i första hand marknader på närmre håll. Även den lokala marknadens upplevelsebehov är centralt för visionen Halland bästa livsplatsen. Men för att lyckas inom upplevelseindustrin och/eller turismindustrin krävs en djupare förståelse för de förändrade förväntningar och krav som konsu- 12(63)

menterna ställer. En global trendanalys av utvecklingen inom upplevelseindustrin visar på följande centrala trender som kommer att prägla utvecklingen de närmaste åren: Mot högre krav och specialisering/tematisering Generellt sett ökar kraven på standard och kvalitet, men det räcker inte för att nå den upplevelse-erfarne gästen som inte nöjer sig med långtråkighet på hög nivå. Specialisering och tematisering av upplevelsen blir allt viktigare för att sticka ut i konkurrensen om människors tid och pengar. Att bara konkurrera med sol & bad blir allt svårare. I en allt mer tidspressad tillvaro ökar också kraven på att få ut maximalt per tidsenhet. Tillsammans är det nya svarta De senaste decenniernas forskning kring upplevelser har vanligen koncentrerat sig på individens upplevelser av insikt, skönhet, självförverkligande o.s.v., utan hänsyn till det sammanhang som dessa sker i. Och alla dessa faktorer är viktiga komponenter när det gäller att öka det ekonomiska värdet av upplevelseindustrin. Men resultaten från studien Upplevelser i världsklass 13 visar att sammanhanget har en helt avgörande betydelse för upplevelsehöjden. Den absolut viktigaste komponenten för att en upplevelse ska bli en verklig toppupplevelse handlar nämligen om gemenskap, att man upplever något tillsammans med andra. För en familj är semestern den tid när man ska gottgöra sena dagishämtningar, bonda med tonåringarna, stärka äktenskapet inför vardagens slit. Modellen den ekonomiska värdetrappan illustrerar hur värdet av upplevelsen ökar med tilltagande service, konceptualisering och involvering av kunden/gästen. Figur 8. Den ekonomiska värdetrappan får ytterligare ett steg. En utveckling av Pine&Gilmores modell från 1999. Källa: Kairos Future/Parks and Resorts 2011. 13(63)

Professionalisering av upplevelsen. För att klara av att leva upp till dessa höga krav sker en ökande sammanslutning av mindre aktörer till större koncerner (till exempel Skistar eller Parks and Resorts Scandinavia AB) som kan samla resurser och kompetens på ett nytt sätt. Genom stordriftsfördelar har man också bättre förutsättningar att öka lönsamheten, en stor utmaning för en växande, men personalintensiv bransch. Att leverera upplevelser eller att tillhandhålla en arena för upplevelser blir allt mer centralt för allt större delar av servicesektorn. 5. FRÅN BEHOV TILL BEGÄR ÖKADE KRAV FRÅN MEDBORGARE Redan på 1960-talet identifierade Tage Erlander att människors krav inte minskade i takt med stigande välstånd utan tvärtom ökade, varför han myntade uttrycket de stigande förväntningarnas missnöje. Det gäller alltså inte bara för upplevelseindustrin. Trots en remarkabel välståndsutveckling i Sverige finns det inget som pekar på att medborgares och konsumenters krav på företag och det offentliga minskar snarare vittnar företag och organisationer om att de ökar. Förväntningar Tolerans för misstag och strul 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Figur 9. I takt med stigande välstånd ökar människors krav på företag och organisationer. Källa: Kairos Future Från vårdtagare till medskapande hälsokonsument Möjligen är denna trend mest påtaglig när det gäller hur vården blir mer efterfrågestyrd och i allt högre utsträckning behöver anpassas efter medborgarnas ökande krav. Fram växer en ny hälsokonsument som är annorlunda jämfört med den gamla. Den framtida patienten antas själv ta ansvar för sin hälsa i en helt annan utsträckning än vi ser idag. Privata aktörer, eller en läkare, som är med och bidrar till vår hälsa i ett globalt samhälle där alla har samma åtkomst till information blir medskapare. Gränserna suddas ut och det auktoritära tänkandet ersätts av samarbete mellan läkare, sjukhus och olika privata aktörer vars område inte är enbart medicin, utan hela registret från akuten till träningslokalen, hälsa, personlig utveckling och välbefinnande. Fokus flyttas från sjukdomsbehandlingar till prevention, från sjukdom till hälsa. 14(63)

Redan nu ser vi patienter som inte längre går till en läkare som första val när de har ett problem med sin hälsa. Många går in på forum på nätet, diskuterar på Facebook eller träningssajter, eller om de är kroniker, ansluter till communities som Patients like me och använder sig av tips och råd från andra som har samma sjukdom som de själva. Patienterna delar generöst med sig till dem som vill läsa hur det har gått för dem, vilka undersökningar de genomgått, vilka som var värda att utsätta sig för, vilka som inte ledde någon vart och så vidare. En naturlig följd vore att patienterna sedan själva tar initiativ till experiment på sig själva både i grupper och individuellt. Och delar med sig av dessa experiment till det medicinska etablissemanget som de kommer att vilja involvera. 6. ÖKANDE KOSTNADER FÖR OFFENTLIG SERVICE Ökade krav på vad offentlig service kanske framförallt vården bör erbjuda kommer något olägligt om man ser till beräkningar av vad vården kommer att kosta i framtiden. I rapporten Framtidens utmaning. Välfärdens långsiktiga finansiering gör SKL ett antal framskrivningar för kostnaden av offentlig verksamhet. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning innebär ökade kostnader för offentlig verksamhet oavsett ambitionsnivå. Om verksamheten ska leverera det som levereras idag, SKL:s demografialternativ, ökar kostnaderna enligt bilden nedan. Givet ökade ambitioner för offentlig service ökar kostnaderna ytterligare. Figur 10. Volymutvecklingen inom olika verksamheter enligt SKL:s demografialternativ. Källa: SKL Halland är inte undantaget denna utveckling. Beräkningar i ett bas-scenario visar exempelvis att skattesatsen för att uppnå balans mellan utgifter och intäkter behöver ligga på 24,3% år 2030 jämfört med 19,9% år 2010 i Hallands kommuner. På regional nivå är motsvarande ökning av skattesatsen från 9,5% år 2010 till 11,8% år 2030 14. 7. MER IT, MER 3D OCH KUNSKAPSAUTOMATION Mot 2020 kan vi förvänta oss teknikutveckling på en mängd områden som kommer att påverka regioners attraktivitet. Vi berör här den utveckling som ligger närmast i 15(63)

tiden IT-utvecklingen samt den utveckling som befinner sig i sin linda, men som kan förändra tillvaron helt för människor och företag 3D-skrivaren. 15 Mer IT Ny informationsteknologi når oss allt snabbare, datorerna blir allt smartare, och användargränssnitten allt bättre. Det innebär intressanta möjligheter för bland annat distanshandeln som profiterar av att det blir lättare att visa upp produkter och tjänster digitalt på ett tillfredsställande sätt, man kan säga att shopping blir showroom. De ip-fierade varorna (varje vara får ett individuellt nummer) kan sedan skickas från externa lager direkt till konsumenternas hem vilket även får konsekvenser för både persontransporter och godstransporter som tar andra vägar och kan effektiviseras på ett helt nytt sätt. Den mobila tekniken utvecklas mot större kapacitet och användarvänlighet och minskar behovet av att vara på plats. Det är möjligt för fler att jobba hemifrån eller från tåget t.ex. eller att välja en tidpunkt för resan som är smidigast ur det individuella perspektivet. Färre möten lär det dock inte bli, hittills har nya kommunikationskanaler knappast bidragit till att gamla försvunnit (med undantag för fax). Generellt når oss ny teknik allt snabbare som figur 11 visar. Figur 11. Ny teknik når oss allt snabbare. Andel svenskar med tillgång till olika former av teknik i Sverige. Källa: SOM-institutet Mer 3D Ett annat område som påverkas av IT-utvecklingen är tillverkningsindustrin som rent av är på väg att flytta hem och in i våra hus och hem. Den tredje industriella revolutionen 16, den där mekanik förenas med IT och genom 3D-skrivare och ny teknik helt enkelt flyttar in i våra hem. Med 3D-skrivare för några tusenlappar kan var och en tillverka sina egna vardagsprylar, leksaker mm. Med miljoner av ritningar färdiga att ladda ner behöver vi inte ens skapa ritningarna, de finns där att ladda ner gratis. Och detta maker -tänkande sprider sig till allt fler områden, samtidigt som närtillverkning och korta serier för globala marknader kan bli basen i ett nytt industriellt landskap. 16(63)

Från manuell och tjänsteautomation till kunskapsautomation Den verkligt stora förändringen på sikt handlar dock sannolikt om att tekniken är på väg in på andra halvan av schackbrädet, som forskarna Brynjolfson och McAfee konstaterar i sin bok Race against the machine. Vad de syftar på är historien om mannen som uppfann schackbrädet och ville ha betalt i riskorn: ett för den första rutan, två för den andra, fyra för den tredje o.s.v. När de kommit till schackbrädets mitt hade han en ansenlig mängd, motsvarande en mindre åkerlapp. När han kom till ruta 64 hade han ett berg högt som Mount Everest. Vad detta i praktiken innebär är att IT nu är på väg in i en verkligt revolutionerande fas. Det vi sett hittills är bara förstadiet. IBMs superdator Watson, världens bästa Jeopardyspelare, är bara en tidig illustration på vad datorer kommer att kunna åstadkomma inom några år. Watson kommer t ex redan i år att släppas i verionen Watson MD, världens bästa doktor. Det forskarna för mindre än tio år sedan ansåg vara omöjligt för datorer, som att köra en bil, är redan verklighet och 2013 och 2014 släpps de första kommersiella självkörande bilarna av tillverkare som Nissan, BMW, Toyota och Volvo. Inom tjänstesektorn innebär detta att allt mer kvalificerat arbete kommer utföras av datorer, eller av team av människor och datorer. Den tjänsteautomation som sedan länge gjort att stora tjänstemannagrupper som servicepersonal på flygplatser, bankanställda mm ersatts av automatisk incheckning och bankomater kommer inom några få år också ta sig in på de högskoleutbildades arenor, med nya hot om jobless growth som följd, men också nya möjligheter för de företag som tidigt förstår att utnyttja de nya tekniska möjligheterna. VAD DET KOKAR NED TILL: MOT ETT T-SAMHÄLLE Allt medan den första fasen av globaliseringen och dess utmaningar utspelas framför våra ögon utflyttning av arbeten till länder med lägre löner finns det skäl att rikta blicken bort mot nästa fas av globaliseringen: ökad konkurrens om kompetens och tankekraft, som vi berörde redan i den första trenden. Världens högst värderade bolag genom tiderna, Apple, är byggt på tänkande, inte råvaror eller produktionskapacitet. 17 Kring den traditionella tillverkningsindustrin, där råvaror genom produktion blir produkter, växer nu tankeindustrin. Här skapas helt nya värdekedjor som å ena sidan handlar om att förstå hur man genom kreativt tänkande bygger nya koncept av råvaran information. Å andra sidan handlar det om att förstå hur produkter kan länkas samman för att helt ändra vedertagna behovsbilder. Den klassiska produktionsvärdekedjan börjar på detta sätt omgärdas av en mer komplex bild av hur ekonomiskt värde skapas i samhället. 17(63)

Figur 12. Ett nytt ekosystem av värdekedjor. Källa: Kairos Future Vart världen är på väg kan övergripande beskrivas med hjälp av två huvudsakliga teorier om globalisering. Å ena sidan kan världen beskrivas med Thomas Friedmans ord 18, som allt plattare till följd av avreglerad handel, avmaterialiserad ekonomi och ökade förutsättningar för kommunikation världen över. Detta innebär att en central framgångsfaktor för regioner är att lyckas vara uppkopplade mot rätt saker där världen växer och där produktionskrafterna och tillväxten finns. Å andra sidan menar exempelvis Richard Florida 19 att det är precis tvärtom, världen blir allt taggigare. Ledande regioner attraherar kunskap, människor och kapital, vilket gör att världens tillväxt koncentreras till vissa framgångsrika regioner, eller vassa spetsar. För dessa regioner blir det ännu lättare att attrahera önskvärda målgrupper. Det innebär att en central framgångsfaktor för regioner är att vara spetsiga med avseende på kunskapskapital och förmåga till nytänkande. Att vara globalt konkurrenskraftiga på de områden där man är verksam. Förmodligen har både Friedman och Florida rätt, samtidigt. Vissa regioner, i regel koncentrerade kring större städer, som presterar väl med avseende på framgångsfaktorerna uppkoppling och spets kommer ofta in i en positiv spiral, lyckas gravitera och dra till sig kompetens, kapital och kreativitet. Attraktivitet föder attraktivitet 20. Figur 13. Mot ett T-samhälle, där å ena sidan uppkoppling och nätverk, å andra sidan kunskap och tankekraft ger regional dragningskraft. Källa: Kairos Future 18(63)

Attraktivitet i T-samhället: same, same, but different Vilka är då attraktivitetsparametrarna i ett framväxande T-samhälle om man frågar människor? Till att börja med kan man konstatera att även om världen förändras snabbt är boendevärderingarna hos människor i grunden rätt stabila. Kairos Futures samarbetspartner FSI 21 har sedan 1970-talet frågat människor vad som är viktigast för att de ska trivas där de bor. År 2012 såg topplistan ut enligt figur 14 nedan. Vad är viktigast för att du ska trivas på den plats där du bor? Bekväma och bra bostadsförhållanden 83% Goda kommunikationer - tåg, buss, bra vägar Att det är lugnt och fridfullt Goda arbets- och inkomstmöjligheter på orten 70% 73% 71% Möjligheter att få trevliga vänner Bra utbildningsmöjligheter på orten - skolor o dyl Nära till affärer av olika slag Att man har tillgång till fri natur, jakt, fiske m.m 64% 61% 56% 55% Att ha släktingar på samma ort eller i närheten Att grannar inte kan hålla reda på allt man gör Möjligheter till nöjen och förströelse 32% 37% 36% Att det finns föreningar som man själv vill vara med i 24% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Figur 14. Andel som anser att ovanstående är mycket viktigt eller allra viktigast för att man ska trivas på den plats där man bor. Källa: Kairos Future/FSI. Viktigast för att människor ska trivas är att det råder bekväma och bra bostadsförhållanden, att det finns goda kommunikationer, att det är lugnt och fridfullt, samt att det finns goda arbets- och inkomstmöjligheter. Sedan 1970 har topplistan varit i princip likadan, den enda betydande förändringen har varit att goda kommunikationer för varje mättillfälle har blivit viktigare för att man ska trivas. 22 Trots enorma framsteg beträffande infrastruktur, telekommunikation, internet, bredband o.s.v. har kommunikationer i form av tåg, buss, bra vägar bara blivit viktigare. Ser man fram till 2020 är det sannolikt att den trenden fortsätter. Detta faktum understryker vikten av den ovan nämnda framgångsfaktorn uppkoppling som ett resultat av en mer sammanlänkad värld. Vi kan också konstatera att vid sidan av de mer basala mänskliga behoven som förutsättningar för materiell och spirituell trygghet i form av lugn och ro, socialt umgänge och möjlighet att ta sig någon annanstans, är utbildningsmöjligheter det viktigaste enligt svenskarna. Betydelsen av bra skolor i en region, inte bara för att generera kunskap 23 kan inte nog poängteras, och detta återkommer vi till i rapporten. Detta understryker betydelsen av spets då det ytterst handlar om en regions kunskapskapital. Trots eller kanske på grund av en oerhört snabbföränderlig värld tycks de grundläggande ingredienserna för attraktivitet där man bor ur medborgarnas per- 19(63)

spektiv vara tämligen beständiga. De studier av ungas värderingar och drömmar som Kairos Future genomför visar att dagens tjugoåringar betonar vikten att hitta den rätte och att bilda familj i mycket hög utsträckning. Och det som idag är värt mest respekt i ungas ögon är just att vara en god förälder och att lyckas hålla ihop en relation i många år 24. När det blåser i den stora omvärlden blir stabiliteten i den lilla världen desto viktigare. I ett regionalt perspektiv betyder detta att uppgiften för att leverera attraktivitet kokar ned till att leverera grundförutsättningar att förverkliga Svenssondrömmen oavsett vad man råkar heta i efternamn eller vad den drömmen går ut på i detalj. För att kunna leverera dessa grundförutsättningar på sikt finns det dock bara en hållbar lösning, att man står sig i konkurrensen i ett framväxande T-samhälle. De två avgörande framgångsfaktorerna för att klara detta är uppkoppling och spetsighet. I ljuset av det ska vi analysera Hallands förutsättningar för attraktivitet mot 2020 i kommande avsnitt. Först ska vi dock ge en översiktlig bild av utvecklingen i Halland de senaste åren. 20(63)

ÖVERSIKT: HALLANDS UTVECKLING I detta avsnitt redovisas Hallands utveckling över tid beträffande demografi, ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Avsnittet syftar till att ge en översiktlig beskrivning av Hallands utveckling, innan vi analyserar regionen efter de grundläggande framgångsfaktorerna i T-samhället, uppkoppling och spets. EN REGION MED SNABBT VÄXANDE BEFOLKNING Folkmängden i Halland har ökat under lång tid. Utvecklingen började ta fart på allvar efter andra världskriget och har ökat i snabb takt sedan 1960-talet. Ser man till den procentuella förändringen av folkmängden i regionerna är Halland det län efter Uppsala län som ökat mest under perioden 1968-2011. Bortser man från Stockholm, Västra Götaland och Skåne län har Halland avancerat från att vara det fjärde minsta länet till att vara det fjärde största länet idag. Halland befinner sig i ett av Sveriges två områden där befolkningstillväxten är som störst, där området runt Stockholm är det ena och sydvästra Sverige kring och mellan Göteborg och Malmö är det andra. Figur 15. Folkmängd i riket och några av Sveriges län 1805-2010. Källa: SCB/Den regionalekonomiska bilden av Halland Olika befolkningsutveckling i Hallands kommuner Däremot växer inte hela Halland med samma hastighet. Bland Hallandskommunerna har Kungsbacka växt allra mest under perioden 1968-2011. Kommunen har växt med mer än 200% sedan 1968 och överträffas i Sverige i den grenen av endast fyra kommuner, alla i Stockholmsområdet 25. 21(63)

Halmstad och Varberg visar också på en stadig befolkningsökning, medan Falkenberg och Laholm växer lite långsammare. Hylte kommuns befolkning är den enda kommunen i Halland vars folkmängd minskat sedan 1968. Detta är man inte ensam om i Sverige, då nästan hälften av landets kommuner har fått se en befolkningsminskning sedan dess. Det kan tilläggas att av landets varuproducerande kommuner 26, den grupp Hylte tillhör, har endast 10 av 54 kommuner ökat sin folkmängd sedan 1968. Bland förortskommuner till de större städerna har samtliga 38 kommuners folkmängd ökat under samma tidsperiod. 27 av 31 större städer (Halmstads och Varbergs kommungrupp) har ökat folkmängden sedan 1968. Bland kommuner i tätbefolkad region (Falkenbergs och Laholms kommungrupp) har 19 av 35 kommuner ökat folkmängden. Kommunernas storlek och den procentuella tillväxten sedan 1968 visas i figur 16. Bilden tydliggör att vilken typ av kommun man är och vilken omgivning man har är avgörande för hur mycket man som kommun växer. 350% 300% 250% 200% 150% 100% 50% 0% -50% Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte 0 50000 100000 150000 200000 Förortskommuner till storstäder Kommuner i tätbefolkad region Större städer Varuproducerande kommuner Figur 16. Folkmängd i Sveriges kommuner i de kommuntyper (enligt SKL:s definition) som finns representerade i Halland (X-axeln), samt befolkningsförändring 1968-2011 (Y-axeln). Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future Relativt gynnsam åldersfördelning i Halland För Halland överlag är det som karaktäriserar länet en hög andel av befolkningen i åldersgruppen 0-19 år, en låg andel i åldersgrupperna 20-35 och en genomsnittlig andel i åldersgrupperna 65+. Precis som befolkningstillväxten ser olika ut i Hallands kommuner skiljer sig åldersfördelningen kommunerna emellan. Hylte, Laholm och Falkenberg har en högre andel i de äldsta åldersgrupperna, medan Kungsbacka avviker i motsatt riktning. 22(63)

Figur 17. Andel av Hallands kommuners befolkning i olika åldersgrupper 2011. Tårtbitens längd visar relationen till riket och tårtbitens bredd andelen i kommunen i resp. 5-årsintervall. Källa: SCB/Kairos Future Sedan år 1968 har Halland varje år haft ett flyttningsöverskott och i princip varje år ett födelseöverskott, vilket är en viktig förklaring till regionens fördelaktiga befolkningsutveckling och åldersstruktur jämfört med andra. Figur 18. Flyttnings- och födelseöverskott i Halland 1968-2011. Källa: SCB/Den regionalekonomiska bilden av Halland 23(63)

Trots en gynnsam befolkningsutveckling i ett svenskt och ännu mer så i ett europeiskt perspektiv kvarstår faktum att Halland står inför samma utmaningar som hela västvärlden framöver. Andelen hallänningar i åldersgruppen 65-79 år beräknas öka från 14% år 2010 till 15,8% år 2030. Andelen i åldersgruppen 80+ beräknas öka från 5,6% till 7,8% 27. Som påpekades ovan kommer detta leda till ett ökat kostnadstryck på offentlig sektor, i synnerhet parat med högre förväntningar på vilka välfärdstjänster som ska levereras. MÅTTLIG PRODUKTIVITET, HÖGA INKOMSTER Måttlig produktivitet Det finns olika sätt att mäta ekonomisk utveckling och beroende på vilka mått man använder blir bilden olika. Ett sätt är att se på BRP/capita, bruttoregionalprodukten per invånare. Där ligger Halland inte i toppskiktet bland Sveriges län. 1993 var BRP per invånare i Halland 165 tkr per invånare (löpande priser), vilket innebar en delad 8:e plats bland länen. 2010, det senaste året för tillgänglig data hos SCB 28, var BRP per invånare 310 tkr per invånare, vilket innebar en 10:e plats bland länen. Studerar man lönesumma per sysselsatt (sysselsatta inom länet) låg Halland näst lägst bland Sveriges län både 1993 och 2010 29 med endast Gotland efter sig. Detta är en tydlig indikation på att förädlingsvärdet per anställd i verksamheter inom länet är lågt i förhållande till övriga län i Sverige. Anledningen till att riket ligger så högt är att Stockholms län, där både BRP/capita och genomsnittlig lön per sysselsatt är överlägset högst, drar upp genomsnittet. 350 350 300 300 250 200 150 250 Riket Västmanlands län Kronobergs län 200 Jönköpings län Hallands län 150 Riket Västmanlands län Kronobergs län Jönköpings län Hallands län 100 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 100 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 19. BRP per capita och lönesumma per sysselsatt (löpande priser, tkr) 1993-2010. Källa: SCB Hög medelinkomst Tittar man istället på medelinkomsten bland invånarna ligger Halland i topp, överträffat endast av Stockholms län. Halland ligger över riksgenomsnittet (se figur 20) och har dragit ifrån Västmanlands län, Kronobergs län och Jönköpings län de senaste åren 30. Beroende på vilket mått man använder på ekonomisk utveckling blir bilden av hur Halland har utvecklats olika. 24(63)

Båda könen Män Kvinnor Kvinnors andel Stockholms län 303 500 Stockholms län 344 800 Stockholms län 261 800 Gotlands län 0,86 Hallands län 271 400 Hallands län 314 600 Västernorrlands län 229 700 Jämtlands län 0,85 Riket 264 700 Riket 299 400 Norrbottens län 229 400 Värmlands län 0,80 Norrbottens län 263 000 Västmanlands län 296 300 Riket 229 000 Västerbottens län 0,80 Västernorrlands län 260 000 Uppsala län 294 600 Hallands län 227 500 Västernorrlands län 0,80 Västra Götalands län 259 800 Västra Götalands län 294 100 Västra Götalands län 224 500 Blekinge län 0,79 Uppsala län 259 600 Norrbottens län 293 900 Uppsala län 224 400 Norrbottens län 0,78 Västmanlands län 259 100 Jönköpings län 292 500 Jämtlands län 222 800 Dalarnas län 0,78 Jönköpings län 256 800 Västernorrlands län 288 900 Västmanlands län 220 200 Gävleborgs län 0,77 Södermanlands län 254 000 Södermanlands län 287 400 Västerbottens län 220 100 Kalmar län 0,77 Kronobergs län 252 300 Kronobergs län 286 500 Södermanlands län 219 800 Örebro län 0,77 Gävleborgs län 252 300 Gävleborgs län 284 000 Jönköpings län 219 200 Riket 0,76 Dalarnas län 250 500 Östergötlands län 283 600 Gävleborgs län 219 200 Södermanlands län 0,76 Östergötlands län 249 800 Örebro län 282 200 Dalarnas län 218 700 Västra Götalands län 0,76 Örebro län 249 600 Dalarnas län 280 600 Blekinge län 218 000 Uppsala län 0,76 Västerbottens län 248 900 Kalmar län 280 000 Örebro län 216 200 Stockholms län 0,76 Blekinge län 248 700 Skåne län 277 300 Gotlands län 216 000 Skåne län 0,76 Kalmar län 248 200 Blekinge län 276 800 Kronobergs län 215 900 Östergötlands län 0,75 Skåne län 243 800 Västerbottens län 276 000 Kalmar län 215 000 Kronobergs län 0,75 Jämtlands län 242 800 Värmlands län 267 700 Östergötlands län 214 000 Jönköpings län 0,75 Värmlands län 241 400 Jämtlands län 261 800 Värmlands län 213 800 Västmanlands län 0,74 Gotlands län 234 200 Gotlands län 252 200 Skåne län 209 800 Hallands län 0,72 Figur 20. Medelinkomst i befolkningen 20-64 år 2010. Källa: SCB/Den regionalekonomiska bilden av Halland En central anledning till att man har hög medelinkomst i länet, trots lägre lönesumma per sysselsatt, beror på att många i regionen bor i Halland, men arbetar i Göteborgsområdet, med arbeten som ger hög inkomst. Mycket av inkomsterna genereras med andra ord utanför länet. Detta illustreras t. ex av att Halmstad FAregion, som ligger i mitten av Halland, har en daglönesumma (lönen hos de som arbetar i en region) under genomsnittet i Sverige. Samtidigt är nattlönesumman (lönen hos de som bor i en region) högre än genomsnittet i Sverige (se figur 21 nedan). Figur 21. Daglönesumma och nattlönesumma i landets FA-regioner. Källa: Regional tillväxt 2010, Tillväxtanalys 25(63)

Att en hög medelinkomst i länet skulle vara ett tecken på ekonomisk framgång är i det sammanhanget en bild som är värd att nyansera. Faktum kvarstår att lönerna per sysselsatt i Halland är låga, liksom BRP/capita-nivåerna. Hallands väl och ve är med andra ord i hög grad beroende av hur näringslivet utvecklas i främst Göteborgsregionen, men kanske på sikt även Skåne, och hur pass väl Halland är integrerat i dessa regioner. Det kan också konstateras att Halland är det län med störst inkomstskillnader mellan könen bland alla Sveriges län. I mångt och mycket beror det på att de arbeten som ofta lockar kvinnor med högre inkomster i låg utsträckning finns i Halland 31. I ett bredare attraktivitetsperspektiv är det nödvändigt med förbättring på det området. HÖG FÖRVÄRVSFREKVENS, MEN INTE I ALLA GRUPPER Utvecklingen på arbetsmarknaden och människors anknytning till den har stor betydelse för en regions förmåga att minimera utslagning och utanförskap, varför vi fokuserar på förvärvsfrekvensen i olika grupper för att ge en bild av den sociala utvecklingen i Halland. Självklart är det dock inte den enda relevanta parametern. Innan 90-talskrisen hade Sverige förvärvsfrekvenser som var mycket höga, i Halland var den år 1990 85,8% i åldrarna 20-64 år (se figur 22 nedan). Därefter sjönk förvärvsfrekvenserna och har egentligen aldrig återhämtat sig till nivåerna kring 1990. Förvärvsfrekvensen i Halland låg år 2010 på 80,5%, för att året därpå stiga till 81,5% 32, vilket innebär att man är det län med högst förvärvsfrekvens i Sverige. Under 2000-talet var Halland det län som ökade sin sysselsättning mest av alla län 33. Generellt sett är det uppenbart att deltagandet på arbetsmarknaden bland befolkningen är en av regionens absolut starkaste sidor. Figur 22. Förvärvsfrekvenser i Sveriges län 1990 och 2010. Källa: SCB/Den regionalekonomiska bilden av Halland 26(63)

Samtidigt är förvärvsfrekvensen inte lika hög bland alla grupper på arbetsmarknaden. Liksom i Sverige i stort har kvinnor något lägre förvärvsfrekvens än män i Halland, men det rör sig om några procentenheters skillnad. Större skillnad finner vi bland utrikes födda, ju längre bort från Sverige de utrikes födda kommer, desto lägre är förvärvsfrekvenserna. Bland kvinnor födda utanför EU/EFTA var t. ex förvärvsfrekvensen endast 55,1% år 2011. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1997 2000 HALLAND 2003 2006 2009 samtliga födelseregion : Sverige födelseregion : Norden exkl. 40 Sverige 30 födelseregion : EU/EFTA 20 exkl. Norden födelseregion 10 : världen exkl. EU/EFTA 0 Figur 23. Förvärvsfrekvenser bland grupper från olika födelseregioner 1997-2010. Källa: SCB Det bör ändå tilläggas att siffrorna har förbättras kraftigt sedan sent 1990-tal och förändrats mer i positiv riktning i Halland jämfört med Sverige i stort. Ökad vistelsetid i Sverige innebär också ökad förankring på arbetsmarknaden, vilket också är en förklaring till varför vissa födelseregioner ligger lågt under vissa tidpunkter 34. Alltjämt kvarstår utmaningen att minska gapet mellan inrikes och utrikes födda. Utrikes födda är emellertid inte den enda gruppen med svagare förankring på arbetsmarknaden. Förvärvsfrekvens har också ett tydligt samband med utbildningsnivå, där främst de utan gymnasial utbildning har lägre förvärvsfrekvens än andra. I Halland var 2011 68% bland de utan gymnasial utbildning förvärvsarbetande, jämfört med 84% bland de med gymnasial utbildning. LÅGA VÄXTHUSGASUTSLÄPP, LÅG UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL I ett nationellt perspektiv har Halland relativt låga nivåer av växthusgasutsläpp och ligger bättre till än de flesta länen. Jämfört med 1990 års nivåer har nivåerna i Halland sjunkit avsevärt (se figur 24 nedan). Samtidigt väntas Halland inte nå något av miljökvalitetsmålen till år 2020 35 något man förvisso inte är ensam om. Endast sex län (Gävleborg, Norrbotten, Stockholm, Uppsala, Värmland, Västerbotten) bedöms nå något av miljökvalitetsmålen mot år 2020 med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före år 2020 36. Många av länen bedöms dock vara nära att nå målen, men dock inte Halland. 90 80 70 60 50 1997 2000 2003 2006 2009 RIKET samtliga födelseregion : Sverige födelseregion : Norden exkl. Sverige födelseregion : EU/EFTA exkl. Norden födelseregion : världen exkl. EU/EFTA 27(63)

3,000E+06 2,500E+06 2,000E+06 1,500E+06 1,000E+06 Kronobergs län Jönköpings län Västmanlands län Hallands län 5,000E+05 0,000E+00 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 24. Växthusgasutsläpp totalt 1990-2010, ton per år. Minskade utsläpp i Halland sedan 1990. Källa: Nationella emissionsdatabasen SAMMANFATTNINGSVIS: EN REGION MED BÄTTRE FÖRUTSÄTTNING- AR MEN MED SAMMA UTMANINGAR SOM SVERIGE Den översiktliga bilden är att Halland är ett län med positiv övergripande utveckling i de flesta avseenden, men med i vissa fall betydande skillnader mellan länets kommuner. Befolkningsutvecklingen är god, mycket tack vare ett under lång tid positivt flyttnetto. Vissa kommuner har en större utmaning till följd av en högre andel äldre i befolkningen och i Hyltes fall negativt flyttnetto. Hallands ekonomi drar nytta av det geografiska läget. Den speciella situationen med höga medelinkomster, men med låg BRP/capita beror på att högproduktiva arbeten utförs i främst Göteborgsområdet av personer som bor i Halland. Förvärvsfrekvensen är Hallands starka kort. Länet är bäst på sysselsättning i landet, men en stor utmaning finns i att utrikes födda och personer med endast förgymnasial utbildning har sämre förankring på arbetsmarknaden. Den ekologiska utvecklingen haltar, med avseende på de miljökvalitetsmål som är uppsatta. Det är man inte ensam om i Sverige. Ser man till utvecklingen av växthusgasutsläpp är utvecklingen mer gynnsam för Halland. Övergripande ser det alltså bra ut för Halland överlag, men man kommer inte undan de utmaningar som Sverige som helhet står inför. För att se på de för Halland mer specifika utmaningarna ska vi i kommande avsnitt analysera förutsättningarna för Halland att vara en fortsatt attraktiv region framöver i det T-samhälle som växer fram. 28(63)