Uppsala september 2012 Guide till USLK och den alpina sporten
Inledning Det här är ett dokument som ger en introduktion till Uppsala Slalomklubb och vår verksamhet. Dokumentet vänder sig i första hand till nya föräldrar eller föräldrar som varit med ett tag men som vill veta mer. Vi vill med dokumentet berätta om vår syn på träning och tävling, ge råd om utrustning och vad det innebär att vara skidåkarförälder. Vi vill också berätta hur vi tränar och vad som är viktigt i olika åldrar. Kort om det alpina Sverige Det finns 208 alpina klubbar i Sverige och alla dessa är anslutna till Svenska Skidförbundet. En bra källa för information och nyheter om det alpina Sverige är skidförbundets hemsida www.skidor.com. Sverige är uppdelat i fem skidregioner, där Region 1 är längst norrut och Region 5 allt söder om Mälardalen som är Region 4. I vår region finns det 18 klubbar. Inom varje region finns det distrikt och i distrikt Uppland finns det tre klubbar: USLK, Roslagens Alpina och Bålsta Alpina Om Uppsala Slalomklubb USLK bildades i februari 1959 och håller till vid Uppsala Alpina Center (Sunnerstaåsens friluftsområde) strax söder om Uppsala. USLK har idag ca 440 medlemmar. Inom Sunnerstaåsens friluftsområde finns två olika backområden - Gropbacken för pulkaåkning och Åsidan för utförsåkning med skidor och snowboard. Under säsong är både pulka- och skidbackar upplysta kvällstid. Kalla, snörika vintrar prepareras upp till tre nedfarter på åsidan. En ankarlift finns i Backe 2 där man lätt tar sig till alla nedfarter. I Backe 3 byggs hopp i en mindre freestylepark. Backe 1 har en storslalomsväng och säsongen 2011/2012 invigdes en ny barnlift och barnbacke. När liftarna är öppna är även värmestugan och skiduthyrningen för utförsåkning i bottenvåningen på värmestugan öppna. Drift och underhåll av backarna sköts av Uppsala Kommun i ett nära samarbete med USLK. USLK har genom åren fostrat många ungdomar som kommit in på skidgymnasium och senare kommit med i olika landslag. På grund av att den korta, branta backen i Sunnersta är den enda USLK har att tillgå på hemmaplan ägnas många helger under vinterhalvåret till resor norrut för att ge åkarna förutsättningar att kunna hävda sig i konkurrensen. Men trots detta har inte Uppsala lidit någon brist på talanger. Bland kända åkare kan nämnas Niklas Nilsson, juniorvärldsmästare i slalom och svensk mästare i kombination 1994. USLK vann även herrarnas lagtävling i slalom i svenska mästerskapen 1990. 2007 vann Mattias Nilsson SM-guld i JSM och 2009 SM-guld i Superkombination i ÄJSM. På damsidan skördade landslagåkaren Ida Söderberg fina framgångar med bland annat SM-silver i slalom 2002 samt medaljer från junioråldern. Jonas Martelleur, idag tränare i USLK, har kört både europacup och den amerikanska cupen. I puckelpist har klubben haft fina framgångar via främst Kurre Lansburgh som bl a var med vid OS i Nagano. Vidare har klubbens åkare även vunnit flera fina utmärkelser på juniorsidan.
I januari 2009 firade Uppsala Slalomklubb 50 års jubileum genom att arrangera Uppsala Alpine Ski Week. En vecka full av aktiviteter där höjdpunkten var när vi flyttade in verksamheten till Slottsbacken och under en helg bjöd på tävlingar i både slalom och freestyle med en fest och inramning som lockade drygt 10 000 besökare till Slottsbacken. USLK bedriver slalomträning för barn, ungdomar och oldboys/oldgirls som gillar att åka skidor. För att vara med i klubben behöver man ha kommit så långt i sin skidåkning att man själv klarar av att åka lift och ta sig ner för backen. USLK bedriver ingen skidskola utan är en tävlingsklubb. Skidskoleverksamheten i Uppsala drivs av Friluftsfrämjandet. USLK har tillsammans med Upplands Idrottsförbund/IGU etablerat ett alpint elitidrottsgymnasium i Uppsala. Skolarbetet bedrivs med Celsiusskolan som bas, och skidträningen bedrivs både här i Uppsala samt på svenska, norska och österrikiska skidorter. Utöver klubbens ordinarie träningsverksamhet driver USLK även olika samverkansprojekt med Uppsala Kommun och Upplands Idrottsförbund. Ett exempel är Slalomkul där USLK står för utrustning (skidor, pjäxor, hjälm och stavar) och utförande med Uppsala Kommun som finansiär. Ambitionen med Slalomkul är att alla barn i Uppsala kommun ska ges möjlighet att få prova på att åka slalom. Slalomkul riktar sig i första hand till förskoleklass och åk. 1-3. USLKs organisation består av en styrelse med sju ledamöter samt en Sportchef. Respektive styrelseledamot är ordförande i en av klubbens verksamhetskommittéer och leder och avrapporterar arbetet i kommittén till styrelsen. De olika kommittéerna är: Informationskommittén Ekonomikommittén Tävlingskommittén Sponsrings- och marknadsföringskommittén Sunnerstakommittén Träningskommittén Våra sponsorer och samarbetspartners är mycket viktiga för klubben och för driften av klubbens verksamhet. Klubben erbjuder företag och samarbetspartners olika former av sponsorpaket där avtal skrivs per säsong eller för olika tidsperioder. USLK har 2012 följande sponsorer/samarbetspartners; Skistar Vemdalen, Möller Bil AB Uppsala, Vattenfall, Luthagens Livs, Team Sportia Uppsala, Postfoto, SATS Uppsala och SupersaverTravel.se. Flertalet av våra sponsorer erbjuder även våra medlemmar olika direkta förmåner. Samtliga medlemmar i USLK har möjlighet att ta del av det stora antal medlemsförmåner som klubben erbjuder tillsammans med våra sponsorer och samarbetspartners. Förmånerna redovisas på vår hemsida.
Hur tränar vi och vad är fokus i olika åldrar? Uppsala Slalomklubb bygger sin långsiktiga talangutveckling både sommar och vinter på sex utvecklingssteg vilka samtliga är knutna till ålder men med hänsyn till den biologiska mognaden. USLK s talangutvecklingsplan har resurser för att skapa en stimulerande träning och tävlingsmiljö från och med den allra yngsta träningsgruppen till dess att den aktive avslutar sina gymnasiestudier på skidgymnasiet i Uppsala. Klubbens träningsverksamhet bygger på tanken att utbilda åkaren till att skapa goda vanor både vad det gäller etik, moral och förberedelser i samband med träning och tävling. Stor vikt läggs vid att ge de aktiva grundläggande kunskap inom idrottspsykologi, idrottsnutrition samt idrottsfysiologi. USLK arbetar aktivt med att erbjuda en verksamhet som innebär att ALLA åkare skall ges möjligheten att nå sin fulla potential som alpin utförsåkare. Steg I: Idrottens ABC,Ålder flickor: 6-8 år, ålder pojkar: 6-9 år Huvudsakligt fokus i det inledande utvecklingssteget ligger på att skapa en miljö som stimulerar till utveckling både på ett fysiskt och psykiskt plan. Leken står i centrum tillsammans med struktur, rutiner och sammanhållning. Fokus på snö och barmark ligger på att utveckla barnens mod, snabbhet, styrka och koordinativa förmåga vilket främst innefattar balans, rytm, timing och reaktionsförmåga. Lekens innehåll syftar till att innehålla ovanstående delar. Vad det gäller utveckling av olika fysiska förmågor har forskning påvisat att barns nervsystem i denna ålder befinner sig i en mycket mottaglig fas vad det gäller utveckling av snabbhet, koordination och styrka. I syfte att barnen skall utveckla en bred motorisk bas uppmuntras de att delta i flera idrotter, ingen periodisering av träningen genomförs men klubben rekommenderar 2-5 pass/vecka under 12 månader. Klubbens tränare som arbetar med de yngsta grupperna har en god pedagogisk kunskap och utbildas kontinuerligt genom klubbens utbildningar. Steg II: Lära sig att Träna Flickor: 8-11 år, pojkar: 9-12 år I det andra steget sker en fortsatt utveckling från steg I. Barnet börjar nu anta kroppsliga proportioner som lämpar sig väl för inlärning av nya rörelser vilket gör att träningen både på snö och barmark syftar fortsatt till att utveckla åkarnas mod och bredda deras motoriska bas genom varierande träning med koordinativa och styrkebetonade övningar som i huvudsak kräver energiproduktion genom de anaeroba energisystemen. Ett aktivt deltagande i flera idrotter uppmuntras. Uthållighetsträning bedrivs med fördel genom högintensiva aktiviteter som hinderbanor eller andra lekar som ställer krav på koordination och styrka, övningarna innefattar relativt kort återhämtningstid för att uppnå bästa träningseffekt. Automatisering av rörelser är dock inget som eftersträvas i steg II då barnets kropp inom kort kommer att genomgå stora förändringar i och med puberteten, ett automatiserat rörelsemönster i en ny kropp kan mycket väl komma att
innebära en icke önskvärd teknik och möjlig försämring av framtida prestationsförmåga. Stor vikt läggs även vid struktur och rutiner kring träning och tävling som exempelvis uppvärmning, besiktning av banan, återhämtningsmål, och stretching. Fokus ligger i huvudsak på att lära sig träna och successivt öka träningsvolymen och dess intensitet. Tävlingens resultat är inte det viktigaste utan istället åkarens prestation och skapandet av en lustfylld miljö kring tävlingsmomentet. Enligt rekommendationer bör fördelningen mellan träning och tävling ligga kring 70/30. Då steg II betecknas som ett av de viktigaste utbildningsstegen ökar kraven på tränarnas kompetens inom t ex idrottsfysiologi. Tester introduceras med syftet att bygga en positiv miljö kring tester och få barnen att vilja träna och förbättra sina prestationer gentemot tidigare tester. Att genomföra tester i den här åldern innebär dock en viss osäkerhet då barn vanligtvis blir både starkare och mera uthållig bara genom att kroppsstorleken ökar, varvid tränare och ledare är noga med att fokusera på individens utveckling och inte jämföra resultat med dennes jämnåriga kamrater. Steg III: Träna för att Träna Flickor: 11-15 år, pojkar: 12-16 år I och med inträdet i puberteten sker en omfattande förändring av kroppens proportioner. Förhållandet mellan hjärtats storlek/pumpkapacitet och kroppens artärer förändras vilket leder till ett ökat motstånd för hjärtat. Därmed möjliggörs en markant ökning av träningsbarheten gällande det aeroba energisystemet samtidigt som en ökad produktion av könshormon bidrar till en ökad träningsbarhet vad det gäller utveckling av styrka och andra moment som i huvudsak innebär energiproduktion genom anaeroba processer. I och med puberteten ses vanligtvis också en försämrad ledrörlighet vilket innebär en generell ökning av andelen funktionell rörlighetsträning under denna period. Mängden tävlingar under ett år ökar men skall på intet sätt överdrivas på bekostnad av mängden träning. Förhållandet mellan träning och tävling i en långsiktig talangutveckling bör ligga kring 60/40, dock sker en omfattande ökning av andelen tävlingslik träning under denna period. Fokus under steg III ligger i huvudsak på en successiv progression av träningsvolymen för att på så vis ge den aktive rätt förutsättningar till fortsatt positiv utveckling i kommande utvecklingssteg. I steg III ökar åkarnas mottaglighet och förståelse för teoretiska moment, stor vikt läggs på att höja kunskapsnivån vad det gäller skidåkningens grundrörelser för att på så vis skapa förutsättningar för åkarna att analysera sin egen skidteknik och hur den bör utvecklas. Förutom de skidtekniska delarna ökar också de teoretiska inslagen inom idrottspsykologi, idrottsnutrition och idrottsfysiologi. Under ett år genomförs två tester för de yngre åkarna och tre tester för de äldre. Även här tas skillnader i den biologiska utvecklingen i beaktande vilket innebär att individens utveckling sätts i fokus. Dock ökar de fysiska kraven i den senare delen av steget då åkare som planerat att söka sig till skidgymnasiet skall ha uppnått en hög nivå vad det gäller samtliga fysiska förmågor, som riktmärke används Svenska Skidförbundets rekommendationer.
Steg IV: Träna för att Tävla Flickor: 15 17 år, pojkar: 16-18 år I och med inträdet i steg IV kommer de åkare som anses ha goda förutsättningar till en fortsatt positiv utveckling och med ambition att nå internationell elit att erbjudas en plats på det skidgymnasiet i Uppsala. Under steg IV sker en omfattande ökning taktiska och teoretiska inslag samt en betydande ökning av den totala tränings och tävlingsvolymen. Träning både på snö och barmark sker på dagtid under ledning av professionella tränare och specialister. Träningsdagbok används kontinuerligt och innehåller förutom träningsrelaterade delar också nutrition och idrottspsykologisk kartläggning, framför allt med syftet att dokumentera och förhindra överträning. Åkaren utbildas dessutom regelbundet inom följande ämnesområden: idrottsfysiologi, idrottsnutrition, idrottspsykologi och ledarskap. Det sker en ökad specialisering och en ökad automatisering av rörelser då längdtillväxten i huvudsak har avslutats. Periodisering av året används med stöd av befintligt krav och kapacitetsanalys med syftet att åkaren skall prestera maximalt under perioder som innefattar större nationella och internationella tävlingar, stor hänsyn tas till individens utveckling och behov i träningsplaneringen. Genom återkommande tester (3-4 tillfällen/år) och utvärderingar sker vid behov en justering av träningsprocessen i dialog med den aktive och skolans specialister. Det alpina elit/idrottsprogrammet innebär att den aktive får tillgång till en omfattande stödapparat i form av specialister inom idrottsfysiologi, idrottsnutrition, idrottspsykologi och idrottsmedicin, vilket gör att varje individs behov kan tillgodoses maximalt. Träningen på snö under lägersäsong sker på glaciär i Norge och Alperna, för att under säsong förläggas i anslutning till de internationella tävlingarna som gymnasiet åker på samt på hemmaplan i Sunnerstabacken. Steg V: Träna för att Vinna Kvinnor: 17 år äldre, män: 18 år - äldre Steg V är det sista steget i talangutvecklingen och kännetecknas av en maximering av samtliga förmågor och egenskaper som den aktive tillägnats i de tidigare stegen, och det är nu dags att ta det sista steget från att ha varit ung och lovande till att etablera sig på internationell nivå. Träningen periodiseras, följer befintligt krav och kapacitetsanalys som karaktäriseras av en förhållandevis hög intensitet och relativ hög träningsvolym året om, dock förekommer perioder för återhämtning såväl fysisk som psykiskt. Tester genomförs 3-4 ggr/år i syfte att kartlägga den aktives utveckling och vid behov justera träningsprocessen. Träningsdagbok används kontinuerligt och innehåller förutom träningsrelaterade delar också nutrition och idrottspsykologisk kartläggning framför allt med syftet att dokumentera och förhindra överträning. Förhållandet mellan mängden träning och tävling innebär nu betydligt fler tävlingar under säsong, dessutom ökar mängden tävlingslik träning.
Steg VI: Återvinning Vid en avslutad karriär som alpin utförsåkare och efter att ha genomgått USLK s utvecklingssteg ska möjligheten ges för åkaren att anta en annan roll i klubben, t ex. i form av ledare eller tränare. Åkaren skall också ges möjligheten att komplettera de kunskaper som tillägnats genom karriären med Svenska Skidförbundets stegutbildning som alpintränare. Tränare och träningar USLKs ambition är att samtliga tränare och gruppansvariga är utbildade enligt svenska skidförbundets stegutbildningar. Varje åldersgrupp har en ansvarig ledare och ett antal assisterande eller utförande tränare kopplade till sig. Förutom att lära klubbens aktiva barn och ungdomar hur man gör en slalomsväng utbildar vi dem i hur man fungerar i grupp och hur man använder gruppen till att utvecklas i en individuell idrott. Träningen bedrivs mestadels gruppvis med organiserad barmarksträning under vår, sommar och höst med uppehåll för sommarlov, med försäsongsläger i alperna och på glaciär i Norge samt med träningsläger i Härjedalsfjällen under vintersäsong. Utöver lägerverksamheten bedrivs det även träningar i Sunnerstabacken på kvällstid under vintersäsongen. Mängden träning i de olika grupperna regleras av respektive gruppansvarig i sportrådet i enlighet med utvecklingsplanen. I syfte att säkerställa kvaliteten i träningen har USLK ett tränarråd. I det rådet ingår förutom huvudtränaren också minst en representant från varje träningsgrupp samt ordförande i träningskommittén i USLK s styrelse. Tränarrådet träffas minst två gånger per säsong. På agendan finns aktuella utmaningar men genomsyras av en grundtanke att skapa samsyn mellan tränarna, struktur och säkerhet för såväl åkare, föräldrar och tränare. Förhoppningen är att detta arbete skall skapa möjlighet för utveckling och att klubbens långsiktiga mål uppnås. Ledstjärnor för vår träning För att förtydliga vår träningsverksamhets grunder och för att träningen skall kunna bedrivas så effektivt som möjligt har styrelsen tagit fram ett antal ledstjärnor för vår träning: Vi stöttar och uppmuntrar våra tränare för att ge dem bästa förutsättningar att bedriva träning. Vi uppmuntrar dialog mellan tränare och föräldrar efter träning och vid föräldramöten. Träning ska bedrivas med utgångspunkt i att gruppen ska hållas ihop och att alla oavsett nivå ska kunna utvecklas. Tränarna kan dock dela upp gruppen periodvis utifrån kunskapsnivå. Gruppens sociala funktion, kompisskap och sammanhållning är viktig för att barnen ska ha roligt och fortsätta träna och tävla. Ideella tränare är klubbens ryggrad, arvoderade tränare är ett komplement. Kompletterande träning utanför klubben uppmuntras då den inte krockar med klubbens verksamhet. Sådan träning ger såväl möjlighet att träffa åkare från andra klubbar som input från andra tränare.
Föräldradriven träning som alternativ till klubbens träning är inte förenlig med klubbens verksamhetsidé. Undantag kan göras vid specifika tillfällen efter överenskommelse med tränare. Föräldradriven träning som komplement till klubbens träning uppmuntras om alla som vill är välkomna med. USLK är en ideell förening som driver tränings- och tävlingsverksamhet med målet att våra medlemmar ska bli så duktiga skidåkare som möjligt under så lång tid som möjligt. Vår träningsverksamhet är klubbens kärnverksamhet och styrelse och tränare är mycket intresserade av feedback och goda idéer för framtiden som kan hjälpa oss att utveckla vår gemensamma verksamhet. Hur tävlar vi? Flickor tävlar mot flickor och pojkar mot pojkar (all träningsverksamhet sker dock integrerat) i åldersgrupper om två år. Detta betyder att man är äldst i sin grupp vartannat år och därmed i allmänhet har lite lättare för att göra bra resultat då. Åldersindelningar 2012-2013 Klass Ålder Födda U 8 7-8 2005-2006 U 10 9-10 2003-2004 U 12 11-12 2001-2002 U 14 13-14 1999-2000 U 16 15-16 1997-1998 Yngre juniorer 17-18 1995-1996 Äldre juniorer 19-21 1992-1994 Seniorer 17-1996 och tidigare I den yngsta gruppen U8 görs ingen ranking i resultatlistorna utan tiderna står i startordning, alla får medalj och portdomarna gör generösa bedömningar. Tävlingarna sker inom distriktet. I U10 tävlar man också inom distriktet men med riktiga resultatlistor och prisutdelningar. Tävlingarna ingår i något som kallas Upplandscupen. Det finns också möjlighet att vara med på enskilda tävlingar i andra distrikt om man vill det. I klasserna U12/14 tävlar vi inom något som kallas Lilla Världscupen. Då åker barnen en kvalserie med 5-6 tävlingar som leder till en final. Kvalserien körs inom Region 4 och finalen för U12 består av Region 4 barn medan finalen för U14 består av Region 3 och 4 barn. Nu finns det också en del regionala cuper som Mälarcup och Dalacup barnen kan vara med i. Vissa nationella tävlingar finns också t ex Vemdalslalom på jullovet och Första Maj trofén i Funäsdalen. I klassen U16 körs en kvalserie till Ungdoms SM. Kvalet körs mot åkare inom Region 4 men merparten av tävlingarna genomförs utanför regionen. Som junioråkare åker man sedan FIS tävlingar runt om i Sverige och ibland även i Norge och Finland.
Utrustning I alpin skidåkning är det viktigt att man använder sig av rätt utrustning. När man väljer utrustning skall man både tänka på att utrustningen är rätt ur ett prestationsperspektiv samt ur ett säkerhetsperspektiv. CE-märkt hjälm är ett krav, det är också viktigt att hjälmen är av rätt storlek så att den sitter bra och skyddar på rätt sätt. Har man trillat och slagit i huvudet ordentligt är det rekommenderat att man ser över hjälmen och tittar efter sprickor i de inre lagren. Om man ser skador skall hjälmen bytas ut. Ryggskydd är även det ett krav. Det är avgörande för säkerheten att ryggskyddet är ämnat för åldersgruppen samt att det sitter på rätt sätt. Fråga återförsäljaren om råd. Det är viktigt ur ett prestations- och utvecklingsperspektiv att skidorna har rätt längd för åkaren. Nedan beskrivs rekommendationer på längder i cm för respektive grupp, observera dock att det kan skilja sig från person till person beroende på färdigheter och fysik. Om man är osäker kontaktar man respektive gruppansvarig. Det som går att säga generellt är att det oftast är bättre att åka på något för korta skidor jämfört med något för långa. Eftersom materialet är väldigt viktigt i alpin skidåkning både vad gäller prestation och säkerhet gäller det att sköta om materialet på rätt sätt. Vi rekommenderar att man innan varje träningspass kontrollerar att pjäxan sitter i bindningen på rätt sätt för att den skall fungera optimalt. Då kontrollerar man även att fjädern är åtskruvad till önskvärd nivå. Efter varje träningspass bör skidorna vallas och innan varje träningspass skall vallan vara borttagen samt kanterna vara vassa. Ser man inte till detta riskerar man att träningspasset ger en sämre träning. Skidvårdskurser anordnas i klubben under distriktsläger eller vid annat tillfälle vid efterfrågan. Ett mycket bra sätt att lära sig på är att följa med på läger och se hur andra gör i vallaboden. Klass Ålder Födda Slalom Storslalom Super-G Störtlopp U 8 7-8 2005-2006 Nå till näsan U 10 9-10 2003-2004 Nå till näsan U 12 11-12 2001-2002 Nå till näsan 155-170 U 14 13-14 1999-2000 145-155 165-175 185-190 U 16 15-16 1997-1998 155-165 170-185 195-205 200-210 Yngre juniorer 17-18 1995-1996 155-165 170-190 200-205 205-215 Äldre juniorer 19-21 1992-1994 155-165 170-190 200-205 205-215 Seniorer 17-1996 och tidigare 155-165 170-190 200-205 205-215 Tabell över rekommenderade längder på skidor i de olika åldersgrupperna.
Föräldraengagemang och roll USLKs verksamhet bygger på olika slags engagemang från våra medlemmar och alla är lika viktiga i att göra vår klubb framgångsrik. Föräldrar till barn som tränar regelbundet förväntas engagera sig i föreningens arbete. Det kan vara som tränare/hjälptränare, tävlingsfunktionär och kafeteriapersonal etc. Självklart tar det en del tid men vi har för det mesta väldigt trevligt tillsammans. En uppgift som är obligatorisk är ett rullande liftsvaktsschema där en person från varje familj med barn i träning står liftvakt vid ca två tillfällen per vinter tillsammans med en kollega. Som ny i en förening är det ofta svårt att veta vad som gäller, information är svårt. Naturligtvis gör vi vad vi kan för att få fram information till våra medlemmar via främst hemsida, mail utskick och USLKs Facebooksida. Men vi funktionärer är precis som alla andra medlemmar ibland upptagna med andra aktiviteter utanför klubblivet och därför blir vår insats varierande. Tveka inte att kontakta någon i styrelsen, gruppföräldrar eller medlemmar som varit med ett tag för att undersöka hur du kan hjälpa till. Ett aktivt medlemskap ger största trivsel för oss alla. Våra barn åker skidor för att de tycker det är roligt. Viktigt att se att skidåkning inte bara är en idrott utan också en lek och hobby. Det är viktigt att barnen känner stöd i med- och motgång. Press mot resultatfixering leder ofta till att resultaten uteblir. Som förälder får Du mer än gärna närvara vid träningar och läger som Ditt barn medverkar vid. Vi uppmuntrar dialog mellan tränare och föräldrar efter träning och vid föräldramöten men låter tränarna sköta träningen. Viktigt att vi stöttar och uppmuntrar våra tränare för att ge dem bästa förutsättningar att bedriva träning. Motivera och stötta alltid Ditt barn i träning och tävling och ge honom eller henne rätt förutsättningar för att lyckas. Var uppmuntrande och trösta när så behövs. Kom ihåg att det är barnet som tävlar och inte Du som förälder. Ett gott uppförande i samband med träning och tävling förväntas av en medlem i USLK. Som förälder till en aktiv slalomåkare är det även viktigt att du stöttar och hjälper ditt barn med kost och återhämtning för att barnet skall kunna tillgodogöra sig träningen på bästa sätt och få bästa möjliga förutsättning för prestation vid tävlingar. Viktiga komponenter är bl a: - Grundläggande kost i vardagen. - Kost under tävlings- eller träningsdag. Tänk på att dagarna oftast blir långa och planera för lunch och flera mellanmål. - Uppladdnings- och återhämtningskost - Kost på resande fot t.ex. på väg till tävlingar och träningsläger. - Vätskans betydelse - Sömnkvalitet & sömnmängd - Avslappningsaktiviteter, aktiv vila och HELVILA ibland! Slutligen vill vi uppmuntra alla föräldrar att hålla en kontinuerlig kontakt med barnets träningsgrupp, tränare och lagledare. Om möjligt, stanna kvar under träningen och prata med andra föräldrar. Hälsningar Styrelsen i USLK Vi ses i backen!